Syftet med studien är att beskriva och problematisera mellanchefers roll inom politiskt styrda organisationer. Med utgångspunkt i krav, resurs, stöd och arbetsrelaterad stress gav vi oss ut för att svara på följande frågeställningar: Hur upplever de intervjuade mellancheferna sin roll i den politiskt styrda organisationen utifrån de krav som ställs på dem och de resurser de har till sitt förfogande? Hur upplever deltagarna sin psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, resurs och finner de stöd i verksamheten? Hur anser intervjupersonerna att den politiska styrningen påverkar deras roll? För att besvara dessa frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer med mellanchefer verksamma inom politiskt styrda organisationer. Tidigare forskning om mellanchefer framställer en ansträngd situation som präglas av hög arbetsbelastning och begränsat handlingsutrymme. Intresset för att studera mellanchefer väcktes genom denna framställningen av rollen. Det teoretiska ramverket för forskningsstudien innefattar JD-R modellen och två teoretiska begrepp vilka är Politisk styrning och Systemteoretisk hantering av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visar att mellanchefsrollen är en komplex roll som inte alltid är lätt att verka i. Den organisatoriska strukturen, med bland annat långa beslutsvägar, leder till att tidsbrist kan uppstå. Resultatet visar även att deltagande mellanchefer upplever bristande stöd från ledning. Därtill kan vi även se att mellancheferna upplever kraven som rimliga, med förutsättning att de är välformulerade och tydligt beskrivna. / The purpose of the study is to describe and problematize middle managers roles within politically controlled organizations. Based on the concepts of politically controlled organizations, according to demands, resources, support and job related stress, we arranged interviews to receive answers on the following questions: How does the interviewed middle manager experience their role within the politically controlled organizations, according to the demands they have on them and the resources they have at theirs disposal? How does the participator view their psychosocial work environment, according to the demands and resources? Can they find support within the organization? How does the person being interviewed consider the impact of their profession? We interviewed eight middle managers to answer our questions above. Previous research about middle managers describe the role as based on high workload with limited latitude. The interest of researching the subject concerning middle managers came through this description of the role. The theoretical models that are in use to settle the study is the JD-R model and two theoretical concepts; political control and system theoretical handling of work- related stress. The result of this study present that the role of middle managers is complex, and is certainly not always easy to act upon. The structure within the organization leads to time restrictions, and the path to decision making is far. It even shows that the contested middle managers experience insufficient support from the management. Therefore, what we can see as well, is that the middle managers believe that the demands are fair, through the presumption that they are described clearly.

Ett sedan länge betraktat problem inom politisk ekonomi är om, och i så fall i vilken utsträckning, politiska partier påverkar ekonomiska policyutfall. Syftet med studien är att undersöka om det rådande politiska majoritetsförhållandet i kommunfullmäktige har en effekt på kostnaderna för och kvaliteten inom en verksamhet som kommit att hamna allt högre på den politiska dagordningen under coronapandemin – äldreomsorgen. Studien tar avstamp i teoretiska utgångspunkter i form av medianväljarteoremet och citizen candidate-modellen. I syfte att estimera effekten av den politiska majoriteten på äldreomsorgen tillämpas en skarp regression discontinuity (RD) design för två kostnadsmått och två kvalitetsmått; antalet fallskador bland personer 80 år och äldre per 1 000 invånare samt brukarbedömning avseende äldreomsorg i särskilt boende. Resultatet visar att en vänsterblocksmajoritet är associerad med drygt 23 procent högre kostnader för äldreomsorg i kronor per invånare samt drygt sex procentenheters lägre nivå i fråga om brukarbedömning än jämfört med andra partikonstellationer. Resultaten är dock inte stabila över olika ekonometriska specifikationer och ytterligare studier skulle därmed behövas för att säkrare kunna belägga ett eventuellt samband.

The general view among researchers is that a well-functioning democracy rests in the handsof the political behaviour of citizens. In this behaviour, political interest is one of thecornerstones. Thus, there are reasons to regard it as a threat to democracy when young peopletend to have ever-lower levels of political interest. Therefore, to know how interest couldincrease, there is a need to know where it comes from and why it differs. There is yetuncertainty regarding this, notably since political interest as a concept rarely is used as adependent variable. Consequently, this thesis was aimed to explain why political interestdiffers among upper-secondary school students in Sweden. The focus was on the two types ofnational programmes, political socialization and socio-economic background. The findings of survey data (N=398) suggest that the average youth has low levels of politicalinterest. As hypothesized, there are, on average, higher levels of political interest amongstudents in preparatory academic programmes compared to vocational programmes. Alonethough, this pattern cannot explain variations of interest. Instead, agents of politicalsocialization have strong explanatory power, in particular friends and media. Also, family dohave a direct effect on political interest. However, this relationship appears to be dependent onsocio-economic background. The school as a political socialization agent cannot explaindifferences in political interest.

In recent years politicians have increasingly appeared in various types of entertainment media. For example, the President of the United States Joe Biden appeared on the talkshow The Late Late Show with James Corden. A notable example from 2022 is the Ukrainian President Volodymyr Zelenkyy. He, who made his career as a comedian, became known as a political figure thanks to starring in the TV series Servant of the People. When he became president, the main focus from the Western media was that he was just that, a comedian. However, on February 24 2022, he was immortalized as the person who sat as president of Ukraine during the Russian invasion. The aim of this thesis is therefore to examine how the president of Ukraine, Volodymyr Zelenskyy, creates discourses in an entertainment interview during an ongoing war. The research questions for the essay are: (1) What discourses about the war in Ukraine does Zelenskyy raise verbally and non-verbally in My Next Guest with David Letterman and Volodymyr Zelenskyy? (2) How does Volodymyr Zelenskyy build authenticity and trust through the interview verbally and non-verbally? (3) What is the role of humor in communication about the war in Ukraine in the interview? The material analyzed in the thesis is the episode My next guest with David Letterman and Volodymyr Zelenskyy which is apart of David Letterman’s talkshow. Zelenskyy appeared in the thirty-minute interview in December of 2022 in Ukraine. The method used is multimodal discourse analysis and Fairclough's three-dimensional model. The results from the analysis present that the main discourse that Zelenskyj raises about the war is that Ukraine and Ukrainians are suffering and fighting to survive against Russia. With non-verbal communication, Zelenskyy succeeds in building trust and authenticity. As for humor, the analysis showed that it is important to use gallows humor to achieve resilience for the oppressed and that Zelenskyy can use satire to a certain extent in the interview. The main conclusion of the thesis is that Zelenskyy follows the conventions for a talkshow, however he differs from the classic talkshow format by speaking more about the Ukrainian people than himself.

The purpose of this study is to highlight the existence ofpersonalization within Swedish political parties along withhow the parties work with this phenomena in order to achievemore voters. The method used is personal interviews with politiciansfrom four different government parties. As a complement, interviews with a political expert was also made.  All parties use personalization in different ways as a strategy tocreate dialogues and relationships with both media and voters. We distinguished two sorts of personalization: individualization and privatization, and discovered that not all parties use both.

There is a widespread conception that myths are false and manipulative which is why man must strive to move away from them. Simultaneously they affect our social lives to a high degree, especially political myths. With a starting point of the science of rhetoric needing to complement its understanding of how social meaning is produced, this essay will attempt to develop a theoretical understanding of how political myths functions and produce social meaning. The questions that guide the investigation are how the concept of myth is understood in other scientific contexts, which functions myth fulfills and in which way the concept of myth can supplement the science of rhetoric. The investigation is based on Roland Barthes’, Kenneth Burke’s and Ernst Cassirer’s perspective on political myth. The study concludes that myth often functions to oversimplify diversity to sustain the prevailing political order or to overthrow it. Furthermore, it shows that myth can be understood as a way for man to express emotion and that these myths can be activated by the utterance of a word or sentence. Based on this notion, I argue that one should view myth as a function rather than a definition. I further claim the importance of understanding that mythical expression cannot be met by ‘rational’ or ‘logical’ arguments. I rather propose that rhetorical myth analysis ought to be combined with theories of language’s ethical dimension to be interpreted in an accurate manner.

Ce mémoire présente les manières que les membres français et suédois du Parlement européen emploient pour exprimer la politesse et l’impolitesse aux débats en séance plénière. L’étude est une étude comparée qui vise à examiner s’il y a des façons diffé- rentes de formuler la politesse et l’impolitesse et, présumé que ces différences existent, si elles sont liées à la nationalité du locuteur. Le corpus C-ParlEur a été utilisé pour fournir les données qui ont été analysées quantitativement ainsi que qualitativement. Les résultats indiquent que les députés se servent de plusieurs manières pour exprimer la politesse aussi bien que l’impolitesse. La politesse exprimée peut être divisée hiérarchiquement, car certaines façons de révéler la politesse sont plus explicites que d’autres. En ce qui concerne la comparaison entre les Suédois et les Français, les membres français expriment la politesse et l’impolitesse ayant un style plus varié que les membres suédois. En plus, les membres français se servent non seulement l’impolitesse plus souvent que les membres suédois, mais ils expriment également la politesse, dite exceptionnelle, plus fréquemment.

This dissertation is a critical study on conceptions of future in swedish social studies textbooks for primary secondary school, and a discussion on discourses of the young person as a future political subject. The main part of the thesis is a discourse analysis of textbooks published within the timeframe 1992 through 2010. The demarcation of the two decade timeframe stems from a critical discussion within educational research on political and educational discourses about individual and common future in recent years. I mainly draw my critical theoretical argument from a discussion on what in radical democratic theory is referred to as a post-political state within late liberal democracies. Much of the future oriented educational research is implicitly rooted within this discussion, where the possibility of understanding the young person as a future political subject to a great extent is scrutinized. The method through which the textbooks are read is discourse analysis, mainly inspired by deconstruction, focusing social and political logic within normative texts. My findings are that future in large parts of the textbooks is put forth as dependant on the single individual´s commitment to making the future democratic society possible through political engagement, but also her adaptation to an already well ordered democratic society. Commitment and adaptation take form in two, what I call, ontopolitical discourses about the young person as a future partaker of democratic society. The first discourse delineate the young person as partaker in an already initiated course onto a better common future. As an individual the young person is put forth as part of an overarching common shared temporal movement towards future for the society as a whole. Earlier books seem to suggest this temporalization of the common, to a higher extent than later. Later books suggest the idea of the young person as possible part to either a positive common future full of personal opportunities at hand, or a negative common future, shared by those without same life opportunities. This second discourse render threats towards the future democratic society, as such individuals without ability to fulfil their aspirations. Being unemployed at the outskirts of society both put a strain on the ordered society and also implies that those without means to take care of themselves might in fact become dangerous. Through French thinker Jacques Rancière I suggest that these implications should be understood as a view on future society where all are included, but some are included through defining them as excluded within society.

Bakgrunden till studien är att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen vid valet 2014. De sägs även vara mest aktiva på sociala medier av partierna, samtidigt som användningen av dessa medier som kanalen YouTube är vanligt för alla partier att sprida sin politiska kommunikation. Vårt syfte består av flera delar: dels att undersöka riksdagspartiernas YouTube-användning; dels att analysera text, diskursiv- och social praktik i politiska kommunikation hos partier med öppna kommentarfält. För att studera detta använder vi begreppen  “det goda samhället” och demokratism med avsikten att förstå och problematisera politisk kommunikationen på YouTube utifrån ett demokratiskt perspektiv. Teoretisk ram är Arthos (etisk propagandaanvändning), Calderaro (web 2.0s demokratifrämjande), Dahlgren (“det goda samhället” och demokratism), Ekman (extremhögergruppers YouTube-användning), Falkheimer & Heide (historisk överblick av strategisk kommunikaiton), Giansante (demokrati i social medier), Halpern & Gibbs (politiska diskussioner i kommentarfält) och Neumayer (politiskt oliktänkandes diskussion i kommentarfält). Materialet är alla åtta riksdagspartiers (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Nya Moderaterna och Sverigedemokraterna) YouTube-kanaler med  kommentarfält och tre filmer och deras kommentarfält. Filmerna är en valfilm från 2014 från både Centern respektive Vänstern samt en reklamfilm från 2015 från SD. Metoden för analysen av YouTube-kanalerna och kommentarerna är en liten översiktlig kvantitativ deskriptiv innehållsanalys, medan den djupgående analysen av filmer och kommentarfält är Faircloughs kvalitativa kritiska diskursanalys kompletterad med semiotisk analys. Resultatet visar att äldre och stora har sedan 2014 många stängda fält och lägre videouppladdningsfrekvens, medan yngre och mindre partier generellt sedan 2014 har många öppna fält och hög videouppladdningsfrekvens. Av de tre undersökta partiernas filmer och fält tillåter minst två av dem kritisk dialog mellan politiskt oliktänkande i dessa vilket främjar demokratin. Slutsatsen är då att YouTube bidrar till utvecklingen av politisk kommunikation mot det demokratiskt goda samhället.

I denna uppsats undersöks hur inställningen till statligt ägande förändrats från början av 1990-talet till mitten av 2000-talet. Genom att undersöka den borgerliga regeringens proposition om minskat statligt ägande från 1991/92 med den borgerliga regeringens proposition om minskat statligt ägande från 2006/07 skapas en förståelse om hur de båda förslagen liknar varandra och hur de skiljer sig åt. Till de båda propositionerna lägger oppositionspartierna fram sina åsikter i motioner. Motionerna undersöks och bidrar till att skapa en bredare förståelse för den ekonomiska och politiska förändring som analyseras. För att sätta undersökningen i en historisk kontext presenteras en historisk bakgrund. I den historiska bakgrunden diskuteras Sveriges ekonomiska och politiska förändring under 1980-talet fram till alliansregeringens tillträde 2006. Fokus ligger här på de nya ekonomiska idéer som växer fram och hur dessa idéer påverkar det politiska klimatet. Genomgånge av de två olika förslagen som undersökningen bygger på visar att det finns likheter men också vissa skillnader mellan de båda förslagen. Regeringen 1991/92 vill sälja av statliga företag för att skapa en mer dynamisk och effektiv marknad. Regeringen 2006/07 vill sälja av statliga företag för att skapa en mer dynamisk och effektiv marknad för att på så sätt skapa fler jobb och bryta utanförskapet. Resultatet av undersökningen visar att det finns skillnader i hur de två undersökta regeringarna förhåller sig till statligt ägande. De har olika mål med att sälja ut statliga bolag, den övergripande visionen är annorlunda. Anledningen till detta kan bero på flera olika faktorer. Beroende på hur resultatet tolkas i relation till den historiska kontexten kan flera olika förklaringar konstateras.