Political scientists have long been fascinated by theories of political knowledge and what causes it to vary. Theories of political socialization, derived from psychological theories of social learning, have been the driving force behind many of these studies. In this study, it is proposed that there is a causal connection between parents being civil servants and their children having a large knowledge of the same sector. In theories on political socialization it has been suggested  that the effect of political socialization is most prevalent among young adults in the years before leaving home. In this study, theories of social learning and political socialization are thus used to elaborate an understanding of a proposed causal connection between parents being civil servants and their children’s knowledge of the same sector. Surveys are used to find data and the method of OLS, Ordinary Least Squared, is used to find potential causal connections. Using OLS estimators, this study finds no such hypothesized causal connection, but finds that the effect of political socialization seems to be larger after the children have moved out, rather than before as studies before have shown.

Trots att samhällskunskap som undervisningsämne karakteriseras som tvärvetenskapligt, av samhällsvetenskapsforskare, anses politikundervisning vara en central del av ämnet. För att samhällskunskapsundervisningen ska kunna påverka eleverna att bli samhällsengagerade och villiga att delta politiskt bör politikundervisningen innehålla politikbegreppens tre dimensioner: polity, policy och politics. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med tre erfarna lärare med stort samhällsengagemang. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på och beskriva vad lärarna väljer för undervisningsinnehåll och undervisningsstrategier med mål att ge eleverna förutsättningar för att bli samhällsengagerade och villiga att delta politiskt. Undersökningens utgångspunkt är teoriutvecklande av politikbegreppen polity, policy och politics. Vid undersökningens inledningsskede var hypotesen att undervisande lärare lägger en övervägande betoning på en eller två av dimensionerna vid val av undervisningsinnehåll. Undersökningens resultat visar att det inte går att tydligt se om lärarna lägger en övervägande betoning på någon eller några av dimensionerna. Semistrukturerad intervju har uppfyllt undersökningens syfte genom att lärarna har fått berätta vad de själva anser relevant och viktigt i förhållande till intervjufrågor.  Det som tydligt framträder i undersökningen är respondenternas samhällsengagemang. Undersökningen visar att medvetenhet om lärarnas samhällsengagemang även gör det möjligt att se hur deras val av undervisningsinnehåll och undervisningsstrategi har präglats av samhällsengagemang. / Although social science as a subject of education is characterized as interdisciplinary by social science researchers, policy education is considered as a central part of the subject. In order for social science education to influence students to become socially committed and willing to participate politically, policy education should contain the three dimensions of policy concepts: polity, policy and politics. The survey has been conducted through semi structured interviews with three experienced teachers with great community involvement. The purpose of the survey has been to find out and describe what the teachers choose as teaching content and teaching strategies with the aim of giving students the prerequisites for becoming socially involved and participating politically. The starting point of the study is the theory development of the concept of polity, policy and politics. At the start of the survey, the hypothesis was that teachers put a major emphasis on one or two of the dimensions when they choose what to include as teaching content. The result of the study shows that it is not possible to clearly see if the teachers emphasize one or two of the three dimensions. Semi structured interview has served the purpose of the survey by meaning that interviewed teachers have been able to tell and describe what they consider as relevant and important in relation to interview questions. What clearly appears in the survey is the interviewed teacher’s community involvement. The survey shows that awareness of teacher’s community engagement also makes it possible to see how their choice of teaching content and teaching strategy has been characterized by community engagement.

Sweden has seen an increase in the use of “speech to the nation” by the recent Prime ministers. It is a type of speech reserved for major crises and since 1974 just six have been held, four of them since 2020. By using a theoretical framework from the framing part of crisis management literature, this paper examines what kind of communication tool “speech to the nation” is. The analysis concludes that the speeches typically seek to acknowledge the severity of the crisis, highlight exogenous causes, and present incremental policy changes which defends status quo. In line with contemporary research about political communication, the speeches have developed into more politicized speeches with more serious descriptions of the crises and with more severe policy-reforms presented. The thesis contributes to the literature about political communication by giving an overview and analysis of every prime ministerial speech to the nation in Sweden since 1974.

Today's society is characterised by various political discourses in which gang violence is portrayed in different ways. This study focuses on how young men are affected by the prevailing political discourse in everyday life and also their perspective on preventive work by the society. To achieve this, young men's attitudes and experiences in the debate climate on immigration and crime are studied. The study is based on a qualitative method where three group interviews were conducted. Various themes were discussed in relation to a theoretical framework based on the theories "we" and "they", Goffman's view of stigma and a critical discourse analysis based on Ernst Laclau and Chantal Mouffe. The previous research includes the development of youth crime, how young men are depicted and discusses how criminals are portrayed in their stories. The theoretical starting point focuses on the formation of masculinity for young men in a group, in order to give a picture of what similar discussions of young men in a group might look like. The results show that there is a hostile attitude towards the police and politicians and a low confidence in the reduction of gang violence. They also show that clothing and appearance carry preconceptions which affect their freedom to express themselves and dress as they like. Finally, the young also share their experiences with creeping racism as a social phenomenon and that the discourses that characterise society also affect teachers and police officers through certain prejudices and beliefs in their work.

Denna uppsats undersöker hur debatten såg ut i media kring Sveriges implementering av Folkhälsomyndighetens strategi för att hindra smittspridningen av Covid-19, varför debatten blev så infekterad och vilka breda diskurser debatten har präglats av genom tillämpning av en diskursanalys. Urvalet utgjordes av 52 artiklar från samtliga tidningar som innehåller utvalda sökord som publicerats i Sverige under tidsperioden 1 februari 2020 till 1 april 2022, då Covid-19 betecknades som samhällsfarlig. Uppsatsen behandlar Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och belyser även relevant tidigare forskning från både det nationella och det internationella fältet rörande politisk kommunikation. De diskursiva argumenten härleds till de giltighetsanspråk som Habermas redogör för och utgjorde en central del av analysen. Utöver detta kan debatten generellt relateras till det som Habermas benämner som “den offentliga sfären”. Vidare ​utifrån materialet kunde tre huvudsakliga diskurser utvinnas för analys; en vetenskaplig diskurs, en politisk diskurs och en politiserande vetenskapsdiskurs. Den vetenskapliga diskursen behandlar giltighetsanspråket om sanning där materialet visar på hur experterna i debatten argumenterar mot varandra om vilken vetenskaplig sanning som stämmer. Den politiska diskursen kunde förklara hur politikerna argumenterar för att man borde gjort annorlunda utan att gå in på vilket tillvägagångssätt som borde ha tillämpats, och där giltighetsanspråket om normativ riktighet kunde bidra till förklaringen. Den politiserande vetenskapsdiskursen beskriver hur politiker i debatten använt vetenskapen för politiska ändamål och där giltighetsanspråket om uppriktighet applicerades. Vidare har förklaring funnits till hur den officiella debatten sett ut kring implementeringen av coronastrategin. Dessutom härleder studien det infekterade i debatten till att det kommunikativa handlandet i slutändan har misslyckats. Slutligen förs en diskussion om vad som händer med samtalet när talaren inte uppfattas som sann, normativt riktig eller uppriktig av lyssnaren.

Både rapporter och tidigare forskning har synliggjort att generella vägledningsinsatser inom ramen för samverkan mellan skola och arbetsliv är betydelsefulla för att stärka elevers valkompetens. Vad som synliggörs är att insatserna behöver samordnas, vilket medför att en samordningsfunktion efterfrågas. Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka skola-arbetslivsutvecklares upplevelser av att samordna samverkan mellan skola och arbetsliv. Frågeställningarna är: Hur resonerar informanterna kring funktionen som samordnare för insatser där skola och arbetsliv samverkar? Hur resonerar informanterna kring faktorer som kan tänkas påverka samordningen av samverkan mellan skola och arbetsliv? Hur resonerar informanterna kring elevers tidiga kontakter med arbetslivet och dess betydelse för elevers förmåga att utveckla valkompetens? Resultatet analyseras genom Danermark (2000) och Danermark och Germundssons (2007) teoretiska begrepp organisatoriska förhållanden, skilda synsätt och regelverk samt Hodkinson och Sparkes (1997) och Hodkinsons (2008) begrepp handlingshorisont med tillhörande begrepp fält och kapital.  Resultatet visar att skola-arbetslivsutvecklare ser sig som en central mittfunktion vilken samordnar, leder och stödjer insatser inom ramen för samverkan mellan skola och arbetsliv så att dessa fortlöper över tid. En främjande faktor är om samverkan mellan skola och arbetsliv är politiskt förankrad i arbets- och utvecklingsplaner. Skola-arbetslivsutvecklare som samordningsfunktion tycks därför krävas för att stödja såväl studie- och yrkesvägledare [SYV] och lärare, som arbetsliv och omvärld i uppdrag att skapa hållbara och långsiktiga förutsättningar för en relevant och betydelsefull samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta för att ge eleverna förmåga att utveckla valkompetens i syfte att göra väl underbyggda studie- och yrkesval.

Forskningen om nya partier har främst fokuserat på partier som lyckats ta sig in i riksdagen. Denna uppsats kommer därför att fokusera på Feministiskt Initiativ (FI), ett parti som varit nära att komma in i riksdagen. I riksdagsvalet 2014 fick partiet 3,12 % av rösterna. I nästkommande riksdagsval fick de endast 0,46 %. Genom fyra intervjuer med väljare som röstade på FI i riksdagsvalet 2014, och som röstade annorlunda i riksdagsvalet 2018 ger uppsatsen inblickar i väljares resonemang kring deras val av parti, samt svarat på frågan om vad som förändrades hos dessa väljare mellan riksdagsvalen. Resultaten har analyserats utifrån en egen analysmodell som utgått från tidigare forskning gällande hur personliga värderingar, den politiska kontexten, partiutvecklingen och partikonkurrensens har påverkat väljare i olika riktningar.     Varför väljarna röstade på FI i riksdagsvalet 2014 berodde på det upplevda hotet från Sverigedemokraterna, de feministiska värderingarna hos väljarna och Feministiskt Initiativ som det enda legitima alternativet för feministisk politik. Varför väljarna röstade annorlunda i riksdagsvalet 2018 berodde på att väljarna upplevde att övriga partier hade tagit in ett bredare feministiskt perspektiv, att FI försvann från den samhällspolitiska debatten samt att väljarna hade bytt ideologi. Förändringen hos väljarna kan således förstås genom den förändrade politiska konkurrensen, personliga värderingar och partiutvecklingen för FI.

Syftet med denna uppsats är att utforska hur valadministreringen och tjänstemännens handlande i en tid av politisk polarisering i delstaten Kalifornien, kan tänkas inverka på universitetsstudenters förtroende för valsystemet och valprocessen, och i förlängningen incitamenten att rösta. Studien utförs i den amerikanska delstaten Kalifornien och det har genomförts kvalitativa intervjuer med universitetsstudenter från UCLA. Det teoretiska ramverket som användes var Holmberg och Oscarssons (2004) teori om de tre parametrarna institutionella, kontextuella och individuella, förklaringarna till attityder till röstning. Även Rothstein och Kumlins (2001) teori om socialt kapital & förtroende används i uppsatsen för att förståelse för sambanden mellan korruption, tillit för samhället och de politiska institutionerna. Resultatet i studien visade att respondenterna är positivt inställda till de delar av valprocessen som valadministrationen (de politiskt tillsatta tjänstemännen) inte har ett tydligt inflytande över. I det avseenden där de har ett tydligare inflytande, väcker de misstro och förtroendet för valsystemet och valprocessen är lägre. Resultatet visar att respondenterna har ett mycket lågt förtroende för offentliga tjänstemän generellt. Den politiska polariseringen i USA visar sig påverka valdeltagandet i en positiv riktning, men förvärrar förtroendet för valadministrationen.

Den här studien fokuserar på hur Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna konstruerat en av sina valfilmer inför valet 2018. Studiens syfte är att undersöka hur visuella och retoriska medel används och samverkar samt hur respektive partis ideologi tydliggörs i valfilmerna. Detta görs för att klargöra vilket/vilka budskap samt vilken bild av verkligheten som sänds ut när partierna själva får styra den politiska kommunikationen. För att kunna se hur valfilmerna konstruerats används semiotik, retorik och ideologi som både teori och metod eftersom dessa i kombination med varandra kan ge ett sammanhållet resultat.   Studiens analysgenomförande grundar sig i begrepp hämtade från semiotiken, retoriken och ideologin i kombination med en kvalitativ textanalys. Med hjälp av den kvalitativa textanalysen gjordes först en närläsning av texten för att därefter få fram det mest väsentliga i respektive valfilm och på så sätt få fram de underliggande budskapen i valfilmerna. Resultatet av analysen visar att med hjälp av semiotiska och retoriska medel konstruerar Vänsterpartiets valfilm en verklighet som består av ett splittrat samhälle, men också hur denna splittring kan överkommas gemensamt. Budskapet är hoppfullt och framåtsträvande. Vänsterpartiets socialistiska värderingar är även tydliga i valfilmen. Sverigedemokraternas valfilm målar upp en verklighet som är kaotisk, mörk och hotfull. Budskapet som sänds ut är att Sverigedemokraterna och deras partiledare Jimmie Åkesson är de enda som kan rädda Sverige från totalt förfall. Sverigedemokraternas valfilm fokuserar till största del på sakfrågor men vissa nationalistiska och konservativa värderingar framträder. / This study focuses on how the Left Party and the Sweden Democrats constructed one of their election films for the 2018 election. The purpose of the study is to investigate how visual and rhetorical means are used and collaborate, as well as how each party's ideology is clarified. This is done to explain what message and what image of reality that are being sent out when the parties themselves control the political communication. To be able to understand how the electoral films have been constructed, semiotics, rhetoric, and ideology are used both as theory and method because these, in combination with each other, can give a coherent result. The study's analysis implementation is based on concepts derived from semiotics, rhetoric, and ideology in combination with qualitative text analysis. With help from the qualitative text analysis, a close reading of the text was first made to be able to find the most important aspects of each election films, leading to the hidden constructed meanings. The result of the analysis shows that with the help of semiotic and rhetorical means, the Left Party's election film constructs a reality that consists of a divided society, but also how this split can be overcome jointly. The message is hopeful and forward-looking. The Left Party's socialist values are also clear in the election film. The Swedish Democrats' election film paints a reality that is chaotic, dark and threatening. The message sent out is that the Sweden Democrats and their party leader Jimmie Åkesson are the only ones who can save Sweden from total decay. The Swedish Democrats' election film focuses mainly on issues of fact, but certain nationalist and conservative values emerge.

Rätten till politisk delaktighet är en central kärna i MR-perspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka om medborgardialog, initierade av kommuner, bidrar till främjandet av politisk delaktighet och inkludering av utrikes födda kvinnor. Med avstamp från den deliberativa demokratimodellen och med hjälp av centrala begrepp såsom deltagande, politisk jämlikhet och grupprepresentation så har studien på övergripande plan kunnat undersöka hur svenska kommuner tillämpar medborgardialog och i vilken utsträckning kvinnor blir inkluderade respektive exkluderade. Efter att ha undersökt tre olika kommuner med högst andel utrikes födda kvinnor så visar resultatet på att medborgardialog är ett effektivt instrument för att främja politisk delaktighet i en svensk kontext. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialogerna är därför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer explicit för att inkludera utrikes födda kvinnor.