<p><p>Under 1990-talet skedde stora samhällsförändringar inom både ekonomiska och politiska områden. Skolan förändrades från en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mål- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Det uppkom en politisk föreställning om att det föränderliga samhället och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsättningar på arbetsmarknaden, vilket i sin tur ställer nya krav på kunskaper och utbildning. Begreppet livslångt lärande kom därigenom att framställas som lösningen på hur medborgarna ska klara dessa förändringar. Studien belyser arbetet kring livslångt lärande och individuell utveckling samt hur eleverna i grundskolan ska uppnå målen i läroplanen och kursplanerna. Studien syftar till att undersöka vilka styrningspraktiker som kan ligga bakom hur individen ska utvecklas i skolan för att leva upp till och bli en del av det livslånga lärandet. Detta görs genom att studera olika offentliga dokument och utredningar om den svenska grundskolan. Utgångspunkten är en Foucaultinspirerad diskursanalys med inriktning på perspektivet governmentality. Studien har påvisat att det används olika verktyg och teknologier som ska leda till former av självstyrning, självreglering och kontroll av eleven. I analysen lyfts fram olika styrningspraktiker som används för att skapa det livslångt lärande subjektet, där framförallt lärarens och elevens roll belyses. Bland annat diskuteras individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal för hur elevens kunskapsbildning och lärande ska förbättras.</p></p>

<p>Ungdomars attityder och värderingar gentemot politik är något som sedan årtionden tillbaka undersökts. Det finns undersökningar som visar att ungdomars politiska intresse minskar. Sociologen Ulrich Beck förklarar det minskade intresset som ett led i individualiseringsprocessen, vilket är teorin i föreliggande uppsats. Uppsatsen grundar sig på en enkätundersökning i tre städer, Stockholm, Norrköping och Skänninge. I varje stad har en klass i år 9 svarat på enkäten. Enkäten består av 13 frågor varav 12 är strukturerade och en fråga är öppen. Undersökningen visar att det finns ett politiskt intresse hos de ungdomar som deltog. Dock ligger intresset i andra politiska aktiviteter än de som traditionellt tillhör denoffentliga politiken som bland annat innefattar politiska partier. Ungdomarna deltar gärna i demonstrationer, namninsamlingar och bojkotter för att visa sin politiska åsikt. Undersökningens resultat tyder på att ungdomarna deltar i individualiseringsprocessen samt att den rådande politiska strukturen och ungdomarna glider isär. Fortsätter individualiseringen tills dagens ungdomar tillträder politiken kan en omorganisering av den politiska strukturen bli aktuell.</p>

<p>I denna jämförande studie analyseras det partistrategiska handlandet i Sverige och Österrike gällande regeringsbildande med en jämförande ansats. Analysen av strategierna har gjorts med hänsyn till den institutionella och politiskt kulturella kontexten. Studien visar att de institutionella arrangemangen mellan länderna liknat varandra men att den politiska kulturen och partisystemen skiljt sig åt vilket påverkat det partipolitiska agerandet.</p><p>En skillnad mellan länderna är att det i Österrike traditionellt bedrivits en koncensusinriktad och kompromissvillig politik medan det i Sverige präglats av konflikt mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Vid det österrikiska valet 1999 infördes konflikt som en följd av det frihetliga antietablissemangspartiet FPÖ:s framgångar och det partistrategiska agerandet kom att ändras. Självbindningar och kompromisslöshet hade ersatt koncensus och samförstånd, och den traditionella ”stora koalitionen” mellan det socialdemokratiska och konservativa partiet ersattes med en regering bestående av det populistiska frihetliga partiet. Ett mönster som höll i sig vid det österrikiska valet 2002. Vad som varit nytt för dessa två val har varit att den socioekonomiska konfliktdimensionen fått större betydelse än tidigare och de politiska partierna har kommit att uppdelats i två block, ett röd-grönt till vänster och ett högerblock med de konservativa och de frihetliga. I Sverige har den socioekonomiska konfliktdimensionen varit den dominerande sedan 1930-talet. Den parlamentariska situationen var, efter 1998 års val, ny då den traditionella blockindelningen hade fått ett alternativ när en mittenbaserad regering diskuterades. Det visade sig dock att blockuppdelningens tradition, att inte ingå oheliga allianser mellan borgerliga och socialister, var stark. Socialdemokraterna bildade minoritetsregering med vänstern och miljöpartiet. Inför valet 2002 cementerades blockpolitiken ytterligare och samarbete över gränserna visade sig än mer otänkbara.</p><p>Framtiden får utvisa huruvida den österrikiska blockuppdelningen kommer att bestå eller om en återgång till den traditionella stora koalitionen kommer att göras vid kommande val. I Sverige finns en förutsättning för en mittenregering i framtiden, vilket vore ett nytt inslag i svensk politik, men detta kräver en ny syn på blockpolitiken.</p>

<p>Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi får våra sopor hämtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vägarna underhålls, barnen har tillgång till dagis- och skolverksamhet och våra äldre har tillgång till äldreomsorg. Målet med den kommunala verksamheten är att producera service/nytta inom områden som anses vara gemensamma angelägenheter för oss kommuninnevånare. För att åstadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs då denna omfattande verksamhet som berör oss alla i så stor utsträckning?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att på så vis öka den allmänna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.</p><p>Genomförande: Studien har baserats på personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjänstemän inom Norrköpings kommun.</p><p>Resultat: Den politiska styrningen kan förstås som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning. Dessa regleras av både formella och informella institutioner som har sin grund i två grundläggande institutioner, demokrati och rättvisa. Dessa institutioner bidrar i sin tur till att kommunen som organisation handlar på ett visst sätt och detta institutionella arrangemang måste förstås av både politiker och tjänstemän för att den politiska styrningen skall fungera framgångsrikt.</p> / <p>Background: We all live in municipal communities that daily provide us with services. We get our trash picked up; we have functional water and sewer systems; our elderly are taken care of. The objective for the municipal community is to provide service/benefits in areas that are seen as common needs for the local population. To finance theses service/benefits there are common resources like local taxes and fees. But how does one manage to control this extensive organization that affects us all?</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to explore the concept political control in local communities. Our ambition is to strengthen the general knowledge about political control and how it works in the municipal context.</p><p>Method: The study is based on personal interviews with highly ranked politicians and employees in Norrköpings kommun</p><p>Result: Political control can be understood as partly formal and informal political control. These are regulated by both formal and informal institutions which originate from two fundamental institutions; democracy and justice. These institutions contribute to the way that the municipal community organization reacts and have to be understood by both politicians and employees in order for political control to be efficient.</p>

<p>Media har en central maktposition i dagens samhälleliga kommunikationsprocess, vilket har fått allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt färre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare får sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och få stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s. lokaltidningen, som utgör den viktigaste kanalen för att nå ut med information till medborgarna. Studien utgår från nätverksteori, politisk kommunikationsteori och maktteori och visar hur politiker och journalister är strukturerade i ett nätverk och hur nätverket har betydelse för tidningens kommunpolitiska spegling. Studien visar att lokaltidningen sätter villkoren för relationerna mellan politiker och journalister, men också på hur politiker genom mediastrategier kan påverka tidningens maktposition.</p>

<p>This is a tale about energy and power. It describes the geographer Halford Mackinder’s geopolitical theories and compares them with current views outlined by Zbigniew Brzezinski and Michael T Klare, among others. With a critical approach it also provides a historical account of a Europe that stands in front of an energy struggle so severe that the current world order seems destined to fall. Oil and natural gas, has since the beginning of the 20th century, been used as a geopolitical tool in order to create dependence, control and even sometimes overthrow empires. USA has for example dominated the “protectorates” Europe and Japan by controlling the flow of oil in the Middle East. But this seems to change. It can’t be ruled out that the cities of Europe in the long run will be shrouded in darkness. The background is that Europe’s own deposits of fossil energy are decreasing at such vast speed that almost the entire demand will have to be imported by the year 2020. Awareness of this forecast, and the undertaking to reduce the carbon emissions in accordance with the Kyoto treaty, led to a grand proclamation in March 2007 to reduce the need for fossil fuels. This commitment seems however to be insufficient if independence towards other regions shall be maintained. Only a small part of the demand can be met by domestically produced fuels. Neither will the proposed energy reducing measures increase the energy security. The conclusion is that there is no time to develop new technology in order to save Europe from its difficult situation.</p><p>The dependence on Russia will instead grow stronger. The current geopolitical order, where the United States has acted as a military protector and guarantor of the energy security, looks like it is going to fall. The US is bogged down in the Afghanistan and Iraq wars at the same time as Europe’s dependence on energy from the East grows. The US also has economic troubles and their own energy security dilemma. Russia has on the other hand acted with greater self confidence and purposefully built alliances with China, the Middle East and its former republics in Central Asia. Russia may soon dictate the future of Europe with its energy trump card. If Europe keeps its alliance with US and tries to challenge or subjugate Russia into its “unipolar” order it will deepen the risk for conflict. In such a conflict, Moscow has the power to darken and cool down the European room. Since every country is dependent on the dwindling energy resources for their survival, it may escalate into a full blown war. But the new order may be short. Within two decades there will probably be no surplus of energy to export for Russia, or any other nation for that matter. Europe will by then be without it’s own energy resources and simultaneously lose the option to import.</p> / <p>Det här är en berättelse om energi och makt. Den beskriver geografen Halford Mackinders geopolitiska teorier från början av 1900-talet och jämför dem med moderna uppfattningar från bland annat Zbigniew Brzezinski och Michael T Klare. Med en kritisk utgångspunkt ges även en historia om ett Europa som står inför en så svår energiutmaning att den nuvarande ordningen ser ut att falla. Sedan oljan och senare naturgasen började nyttjas har energin använts som ett geopolitiskt verktyg för att skapa beroenden, kontroll och även för att störta imperier i sank. USA har exempelvis dominerat sina ”protektorat” Europa och Japan genom att kontrollera oljeflödet från Mellanöstern. Men detta ser ut att förändras. I förlängningen går det inte utesluta att mörkret permanent lägger sig över Europas städer. Bakgrunden är att de egna lagren av fossil energi minskar i en sådan takt att i stort sett hela behovet måste importeras inom 20 år. Medvetenheten om detta, samt åtagandet att minska koldioxidutsläppen i enlighet med Kyotoavtalet, gjorde att EU i mars 2007 proklamerade att en stor satsning skulle vidtas för att reducera behovet av fossila bränslen. Denna satsning visar sig dock vara otillräcklig för att upprätthålla ett oberoende från andra regioner. Endast en mindre del av behovet kan tillgodoses med inhemskt producerade bränslen. Inte heller de energisparande åtgärderna kan dramatiskt höja energisäkerheten. Tiden är alltför knapp för att ny fantastisk teknik ska kunna rädda Europa ur sin besvärliga situation.</p><p>Istället blir beroendet av Ryssland allt större. Detta leder till att den rådande geopolitiska ordningen, där USA både har agerat som Europas militära beskyddare och garant av energisäkerheten, riskerar att falla ihop. Samtidigt som Europa blir mer beroende av energin från öst går USA:s krig i Irak och Afghanistan allt sämre. USA har även ekonomiska bekymmer och ett eget energisäkerhetsproblem. Ryssland har i sin tur agerat med allt större självaktning och målmedvetet byggt allianser med Kina, Mellanöstern och sina forna delrepubliker i Centralasien. Med energin som trumfkort kan Ryssland komma att diktera EU:s framtid. Om EU bibehåller sin allians med USA och försöker utmana eller inlemma Ryssland i sin ”unipolära” ordning ökar risken för en allvarlig konflikt. Moskva har i ett sådant läge makt att både mörklägga och kyla ner det europeiska rummet. Eftersom alla behöver energin för sin överlevnad finns en risk att en marsch inleds mot ett fullskaligt krig. Den nya ordningen kan dock bli kort. Inom två decennier kan troligtvis inte längre Ryssland – eller någon annan region – exportera ett överskott. Europa kommer då att sakna både egna energiresurser samt importmöjligheter för att driva sina energisystem. Vad som då händer med det gamla Europa återstår att se.</p>

<p>Detta examensarbete behandlar politikers tal om lärarrollen och då med primärt fokus på språkbruk. I detta undersöks om det finns belägg för skillnader i hur bilden av lärarrollen kommer till uttryck mellan vänster- och högerorienterade partier. Den empiriska grunden utgörs av riksdagsprotokoll från kammardebatter under tidsperioderna 2004, 2005, 2006 och 2008. Sammanlagt rör det sig om fyra kammarprotokoll, där enskilda anföranden har valts ut och analyserats. Dessa anföranden utgör tillsammans cirka fyra sidor normal text och innefattar sjutton separata anföranden.</p><p>Examensarbetets teoretiska ansats befinner sig inom ramen för ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kommunikation och kunskapsbildning, det vill säga hur diskurser konstrueras, konsumeras och konstitueras.</p><p>Samhället är inte homogent, utan präglas av olika intressegrupper som har olika värderingar och olika syner på samhällets utformning. Därigenom uppkommer olika diskurser avseende vilket ansvar staten skall ha i skolans uppdrag att uppfostra demokratiska individer. Skolan är en av få samhälleliga institutioner där regeringen fastställer grunden och bestämmer innehållet. Därmed är det oundvikligt för skolan och lärarrollen att inte ingå i den politiska retoriken.</p><p>I examensarbetets resultatanalys framkommer tydliga belägg för att lärarrollen artikuleras i en kontext bunden av ideologiska värderingar och politisk korrekthet. Denna politiska korrekthet förutsätter ett aktuellt och tidstypiskt språk där vissa språkliga tecken är att föredra. Typiskt för de protokoll jag har analyserat är att talet präglas av marknadsekonomiska tecken. Den svenska skolan och lärarrollen diskuteras med ett metaforspråk där skolan liknas vid ett företag som drivs med ett vinstintresse. Detta artikuleras med ord som ”konkurrenskraftig”, ”flexibel” och ”frihet”.</p><p>Höger- och vänsterorienterade partier har olika syn gällande hur skolan och lärarrollen ska utformas. Detta blir extra tydligt allt efter som debatten fortgår. Då ökar dessa konstraster gradvis allteftersom debattens aktörer retoriskt angriper varandras ideologiska preferenser. Då debattens dynamik växer och den retoriska duellen dras till sin spets, genomkorsas talet av ideologispecifika tecken vilka påvisar skillnaderna mellan partierna. Diskursens dynamik skapar därmed utpräglade föreställningar av skola och lärarroll. Till följd av detta utgörs det politiska talet i mångt och mycket av ett ”antingen eller tänk” och med ideologispecifika tecken konstruerar de bilden av lärarrollen som till exempel antingen ”flummig” eller ”diktatorisk”.</p>

<p>Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-uppsats</p><p>Uppsatsens titel: Politiska skandaler – En kritisk diskursanalys av tre länders rapportering om politiska skandaler</p><p>Författare: Sarol Bandak och Helena Oktay</p><p>Handledare: Mats Ekström</p><p>Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att göra en djupgående analys av hur politiska skandaler framställs i vissa specifika dagstidningar i Sverige, USA och Libanon. Vi vill undersöka vilka skillnader och likheter som finns i framställningen av de politiska skandalerna samt om dessa kan relateras till mediernas roll i samhället. För att besvara syftet i vår uppsats har vi ställt upp frågor såsom: Hur skapas det en bild av huvudpersonen som skyldig eller oskyldig i nyhetstexten? Vad för information använder journalisten för att beskriva politiska skandalen och är i sådant fall denna information relevant? Skapas skillnader och likheter i framställningen av politiska skandalen på grund av mediernas roll i samhället?</p><p>Teori och metod: Vi utgår ifrån teorier om studier kring skandaler, medieskandaler och politiska skandaler. Vi kommer dessutom att behandla teorier om politiska skandaler och medier i demokratiska stater samt mediepolitiken i Mellanöstern. Teorikapitlet avslutas med en sammanfattning av de teoretiska utgångspunkter vi presenterat i kapitlet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och kritisk diskursanalys.</p><p>Resultat: I vår analys kunde vi dra slutsatsen att de svenska nyhetstexterna, i jämförelse med de amerikanska och libanesiska, var mer neutrala. Dessutom fann vi att de amerikanska nyhetstexterna var skönmålade eftersom mycket fokus lades på det känslomässiga. De libanesiska nyhetstexterna var däremot försvarande av den anledningen att nyhetstexterna förenklade skandalen.</p>

<p>In this essay I examine how a municipal- and an independent upper secondary school compare to the ideal types the Company and the Political organization and how that affects the school practise as it’s described in policy documents. The conclusions are that the municipal school on a number of variables correlate to the ideal type the Political organization. At the same time the school reforms of the 1990s are considered as an intention to “companylize” the municipal school and a number of tendencies how that have affected the municipal school are shown. None the less the municipal school are to a great extent still targeted at general goals, a hallmark of the Political organization. The independent school is close to its ideal type the Company and are clearly focusing limited goals with survival and expansion as superior goals.</p> / <p>I uppsatsen undersöks hur en kommunal och en fristående gymnasieskola förhåller sig till idealtyperna Företaget och den Politiska organisationen i de dokument som styr verksamheten. Slutsatserna är bland annat att den kommunala skolan på ett antal punkter befinner sig nära sin idealtyp den Politiska organisationen. Samtidigt lyfts 90-talets skolreformer fram som ett försök att företagisera den kommunala skolan och ett antal tendenser till hur detta har påverkat den kommunala skolan påvisas. Fortfarande präglas dock den kommunala skolan av att man från politiskt håll styrs mot mål som är generella, något som utmärker den Politiska organisationen. Den fristående skolan befinner sig å sin sida nära sin idealtyp Företaget och fokuserar på tydligt avgränsade mål med överlevnad och expansion som överordnade mål.</p>

<p>By first arguing for the fact that globalization is a concept under contest within the social sciences this thesis develops a tool to classify perspectives of globalization. This tool is then applied to textual documents that represents the so called globalization councils (or initiatives) of Sweden, Denmark, Finland and Norway. Each document is then classified as falling within one of four perspectives of globalization; Liberalisms, Marxisms, Constructivisms and Post-colonialisms. By analyzing a number of documents tied to all four councils and initiatives the thesis is able to interpret what perspective of globalization that is dominant within each of them. Since all four nations examined aspire to use scientific methods to deal with the challenges of globalization they should reflect the diverse state of explanations present within the social scientific community. The thesis finds that this is not the case. While the Norwegian initiative establishes a platform where the concept of globalization could be said to be broadly debated and understood, the other three nations show an astonishing conformity around the perspective named Liberalisms.</p><p>In a concluding discussion the thesis argues that the results of the study cannot be fully explained by differences within the institutional arrangement among the councils and initiatives. Instead the thesis holds that the results can be explained by investigating how science is used in modern society to establish truths that are not necessarily the views of the scientific community. Using theories by Georg Henrik von Wright and Chantal Mouffe the essay concludes that the conformity could be understood as a part of a process that some social scientists call post-politics.</p>