Abstract   Nydahl, Erik; I fyrkens tid. Politisk kultur i två ångermanländska landskommuner 1860-1930 [Voting by income: The political culture of two Swedish municipalities, 1860–1930] Department of Humanities, Mid Sweden University, SE-871 88 Härnösand, Sweden ISBN: 978-91-86694-05-0, ISSN 1652-893X, Doctoral thesis nr: 100 (2010). Swedish text with a summary in English   This dissertation analyses the development of political culture in two Swedish municipalities between the 1860s and the 1930s – a period during which Swedish society underwent major changes. The purpose is to examine the direct and indirect consequences of an evolving industrial society's economic, social and political structures on political culture at local levels. The following factors are the base of the study. At the start of the 1860s, a long-standing Swedish tradition of local self-government was reinforced through a major reform, the Local Government Ordinance of 1862 (1862 års kommunalförfattningar). From this point, each parish formed its own municipality. The new municipalities were given the right to levy taxes and made responsible for welfare and schools, thereby becoming a prominent arena for the exercise of power at local levels. The municipal reform of 1862 was carried out at a time when Swedish society was transitioning as the industrialisation process accelerated during the latter part of the 1800s. Gradually, the old structure of an agricultural society was cast aside in favour of a new, modern industrial society. Naturally, also the municipalities changed – directly and indirectly. For some municipalities, adjustments were significant; for others, less so. Part of this process was the reformation of voting rights from plutocratic to public and equal. Another part was the reorganisation of municipal government from direct government via municipal meetings to representative government via municipal councils. Two main issues are formulated and answered in the dissertation. The one addresses who or which had the power over local politics and how the situation changed over time. The second addresses in what way municipal representation changed form with the modernisation of the municipalities. The empirical survey comprises a comparative case study between two municipalities in the northern part of Sweden. The one municipality, Ytterlännäs, was early the site for large-scale sawmill industry. The second municipality, Stigsjö, retained its agricultural structure throughout the entire period in question. The comparison makes it possible to analyse the impending industrial society from two different poles. In the 1800s, local politics was considered to be a completely different sort than politics at a national level. The difference was that local politics, referred to as “the municipal”, was seen as non-political and unaffiliated with those conflicts addressed at national levels, referred to as “the political”. The dissertation demonstrates two different models of how modern municipal politics evolved from the municipal meetings of the 1800s. While the starting point was the same in both municipalities, the paths diverged in the early 1870s. In the agricultural municipality of Stigsjö, it was “business as usual”. In the industrial municipality of Ytterlännäs, however, confrontation arose between enterprises and farmers and eventually, a labour movement emerged demanding the right of participation. The dissertation shows that the distinction between “municipal” and “political” was obliterated in the beginning of the 1900s, paving the way for a new concept – municipal politics. This process occurred in a very palpable way in Ytterlännäs but eventually, Stigsjö was forced to conform. The new municipal politics was, so to speak, the final station in both municipalities. In conjunction with party politicisation of local politics, the criteria and seats for the municipal representatives changed. When party affiliation became an important criterion, professional affiliation became less relevant. Party bloc seats replaced the independent seats, and representatives were eventually paid remuneration.     Keywords: Political culture, politics, voting right, municipal politics, industrial society, industrialisation, elected representatives, representation, temperance movement, labour movement, popular movements, political parties, modernisation

Under 1990-talet skedde stora samhällsförändringar inom både ekonomiska och politiska områden. Skolan förändrades från en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mål- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Det uppkom en politisk föreställning om att det föränderliga samhället och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsättningar på arbetsmarknaden, vilket i sin tur ställer nya krav på kunskaper och utbildning. Begreppet livslångt lärande kom därigenom att framställas som lösningen på hur medborgarna ska klara dessa förändringar. Studien belyser arbetet kring livslångt lärande och individuell utveckling samt hur eleverna i grundskolan ska uppnå målen i läroplanen och kursplanerna. Studien syftar till att undersöka vilka styrningspraktiker som kan ligga bakom hur individen ska utvecklas i skolan för att leva upp till och bli en del av det livslånga lärandet. Detta görs genom att studera olika offentliga dokument och utredningar om den svenska grundskolan. Utgångspunkten är en Foucaultinspirerad diskursanalys med inriktning på perspektivet governmentality. Studien har påvisat att det används olika verktyg och teknologier som ska leda till former av självstyrning, självreglering och kontroll av eleven. I analysen lyfts fram olika styrningspraktiker som används för att skapa det livslångt lärande subjektet, där framförallt lärarens och elevens roll belyses. Bland annat diskuteras individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal för hur elevens kunskapsbildning och lärande ska förbättras.

Cultivable land is a limited resource and agriculture contributes to some of the most serious environmental problems facing the planet like, global warming, eutrophication and loss of biodiversity. The specialized, industrial agriculture with monoculture and extensive input of external energy, commercial fertilizer, and chemical pesticides are all essentially unsustainable. An adaptation to other methods of production is necessary to preserve the environment for future generations. The aim of this study is to describe the factors that distinguish sustainable from unsustainable agriculture. The results will be used to examine if and how the European Union (EU) works in order to create a more sustainable agricultural industry and to analyze the preconditions for such development. We have used a method based on abduction and we have a hermeneutic and ecological economic approach. The empirical survey is of a qualitative nature and is based on four interviews and literature studies. The results of this study shows that a sustainable agriculture should be build on ecological premises, which is easier to achieve in small-scale, functional, integrated and cycle-based farming. Modern farming’s dependence of fossil fuel and pesticides and the excess use of land must cease. Furthermore, there is an urgent need to decrease our consumption of meat products. EU’s agricultural policy is based on a worldview that relies on production optimization and is growth-oriented and these approaches must be changed. Certain positive changes have occurred within EU, but the decision-making process is slow and bureaucratic. Financially strong lobbyists have too much influence and power, compared to the rest of society. This makes it difficult to work for change and attain actual sustainability.

Detta examensarbete behandlar politikers tal om lärarrollen och då med primärt fokus på språkbruk. I detta undersöks om det finns belägg för skillnader i hur bilden av lärarrollen kommer till uttryck mellan vänster- och högerorienterade partier. Den empiriska grunden utgörs av riksdagsprotokoll från kammardebatter under tidsperioderna 2004, 2005, 2006 och 2008. Sammanlagt rör det sig om fyra kammarprotokoll, där enskilda anföranden har valts ut och analyserats. Dessa anföranden utgör tillsammans cirka fyra sidor normal text och innefattar sjutton separata anföranden. Examensarbetets teoretiska ansats befinner sig inom ramen för ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kommunikation och kunskapsbildning, det vill säga hur diskurser konstrueras, konsumeras och konstitueras. Samhället är inte homogent, utan präglas av olika intressegrupper som har olika värderingar och olika syner på samhällets utformning. Därigenom uppkommer olika diskurser avseende vilket ansvar staten skall ha i skolans uppdrag att uppfostra demokratiska individer. Skolan är en av få samhälleliga institutioner där regeringen fastställer grunden och bestämmer innehållet. Därmed är det oundvikligt för skolan och lärarrollen att inte ingå i den politiska retoriken. I examensarbetets resultatanalys framkommer tydliga belägg för att lärarrollen artikuleras i en kontext bunden av ideologiska värderingar och politisk korrekthet. Denna politiska korrekthet förutsätter ett aktuellt och tidstypiskt språk där vissa språkliga tecken är att föredra. Typiskt för de protokoll jag har analyserat är att talet präglas av marknadsekonomiska tecken. Den svenska skolan och lärarrollen diskuteras med ett metaforspråk där skolan liknas vid ett företag som drivs med ett vinstintresse. Detta artikuleras med ord som ”konkurrenskraftig”, ”flexibel” och ”frihet”. Höger- och vänsterorienterade partier har olika syn gällande hur skolan och lärarrollen ska utformas. Detta blir extra tydligt allt efter som debatten fortgår. Då ökar dessa konstraster gradvis allteftersom debattens aktörer retoriskt angriper varandras ideologiska preferenser. Då debattens dynamik växer och den retoriska duellen dras till sin spets, genomkorsas talet av ideologispecifika tecken vilka påvisar skillnaderna mellan partierna. Diskursens dynamik skapar därmed utpräglade föreställningar av skola och lärarroll. Till följd av detta utgörs det politiska talet i mångt och mycket av ett ”antingen eller tänk” och med ideologispecifika tecken konstruerar de bilden av lärarrollen som till exempel antingen ”flummig” eller ”diktatorisk”.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur politiker använder sig av media för att legitimera sina förslag och ståndpunkter för medborgarna. Genom användning av diskursanalys som teori och metod beskrivs de diskurser som uppkommer i citat där politiker är refererade eller citerade. För att kunna uppnå syftet har införandet av den nya signalspaningslagen (FRA-lagen) under juni månad 2008 legat till grund för uppsatsens analysarbete. Granskningen har skett utifrån artiklar från fyra stora och medelstora svenska tidningar för att kunna analysera användningen av media och dess roll i det politiska systemets legitimitetsprocess. Vid analysen framträder sju kategorier och diskurser för hur politiker argumenterar för ett införande av en ny signalspaningslag. Kategorierna sträcker sig över tidningsgränserna och har i uppsatsen benämnts som ”överhängande fara”, ”ni har fel”, ”en stärkt integritet”, ”dags för beslut”, ”anpassning”, ”vi lyssnar” och ”det är färdigt nu”. Uppsatsen uppvisar en relativt komplex bild över medias roll i beslutsordningen och hur legitimeringen där igenom formas. Det är genom massmedia politiker kan övertala och förmå medborgarna att tycka att det framförda förslaget är bra, vilket är ett måste för att den politiska auktoriteten skall kunna kvarhållas. Kategoriernas vikt i sammanhanget är mycket betydelsefull då dessa genom en medial envägskommunikation för med sig olika budskap och synvinklar av det specifika problemet. Tillsammans med den makt media har är det genom de utmålade kategorierna som politiska intressen kan vinna mark. Genom olika infallsvinklar används media som inkörsportar till medborgarna och den offentlighet som måste legitimera det politiska förslaget.

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi får våra sopor hämtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vägarna underhålls, barnen har tillgång till dagis- och skolverksamhet och våra äldre har tillgång till äldreomsorg. Målet med den kommunala verksamheten är att producera service/nytta inom områden som anses vara gemensamma angelägenheter för oss kommuninnevånare. För att åstadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs då denna omfattande verksamhet som berör oss alla i så stor utsträckning? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att på så vis öka den allmänna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten. Genomförande: Studien har baserats på personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjänstemän inom Norrköpings kommun. Resultat: Den politiska styrningen kan förstås som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning. Dessa regleras av både formella och informella institutioner som har sin grund i två grundläggande institutioner, demokrati och rättvisa. Dessa institutioner bidrar i sin tur till att kommunen som organisation handlar på ett visst sätt och detta institutionella arrangemang måste förstås av både politiker och tjänstemän för att den politiska styrningen skall fungera framgångsrikt. / Background: We all live in municipal communities that daily provide us with services. We get our trash picked up; we have functional water and sewer systems; our elderly are taken care of. The objective for the municipal community is to provide service/benefits in areas that are seen as common needs for the local population. To finance theses service/benefits there are common resources like local taxes and fees. But how does one manage to control this extensive organization that affects us all? Purpose: The purpose of this paper is to explore the concept political control in local communities. Our ambition is to strengthen the general knowledge about political control and how it works in the municipal context. Method: The study is based on personal interviews with highly ranked politicians and employees in Norrköpings kommun Result: Political control can be understood as partly formal and informal political control. These are regulated by both formal and informal institutions which originate from two fundamental institutions; democracy and justice. These institutions contribute to the way that the municipal community organization reacts and have to be understood by both politicians and employees in order for political control to be efficient.

On the 13th of June 2005 the Minister of Defence, Leni Björklund, was subjected to a formal complaint addressed to the Committee on the Constitution concerning her handling of a specific co-operation project with France. The project concerned the development of a technology demonstrator for an UCAV called Neuron. The reason for the complaint was that the Minister of Defence had failed to present the project to the parliament and thus bypassed a parliamentary decision. Such negligence might be considered unlawful under the Swedish Constitution. The issue became public during an unscheduled meeting with the Committee on Defence, a meeting that was arranged at the request of the Minister of Defence. During that meeting the Minister announced that the Government in a couple of days planned to take the decision to “go ahead” with the Neuron project without a formal decision by the Parliament. The then estimated cost for the project was about 700 million SEK. The “verdict” from the Committee on the Constitution was “not guilty” according to the Constitution. The Committee on the Constitution limits its investigations to the relation between the Parliament and the Government, which is its main task. The purpose of my essay is to investigate the relation between  the Government and the Swedish Armed Forces. This investigation is conducted in order to find out what kind of role the Armed Forces as a Government Agency has played in the formulation of defence policy regarding the Neuron project. The foundation of a representative democratic system is based on the premise that the formulation of political objectives is the exclusive right of politicians. Only the elected politicians are supposed to have this power, since they are performing their duties on a mandate from the electorate, the people. The formulation of political objectives is, according to this foundation, not something that civil servants, in or out of uniform, should be doing. If and when that however happens we are facing what is normally called “a democratic black hole”.   In order to fulfil the purpose of my essay I investigate the communication between the Government and the Armed Forces. The empirical study is performed on two kinds of documents from the Armed Forces. These documents are regularly used as basis for the Government’s decisions and propositions to the Parliament. The first kind is the Armed Force’s yearly reports concerning Long Term Planning, the second kind is documents that the Government needs for the yearly Budgetary Proposition. Both documents are wholly or partly prepared according to instructions from the Government. / Den 13 juni 2005 blir försvarsminister Leni Björklund KU - anmäld för sin sätt att hantera ett svenskt deltagande i projektet Neuron. Neuron-projektet handlar om försvarsmaterielsamarbete med Frankrike om att utveckla en demonstrator av en UCAV, obemannad beväpnad flygfarkost, som kallas Neuron. Anmälan handlar om att försvarsministern och därmed regeringen inte har givit riksdagen möjlighet att fatta beslut om Neuron-projektet. Regeringen hade inte med Neuron-projektet i någon proposition som riksdagen har kunnat ta ställning till, innan den 13 juni 2005. Hela frågan uppdagas när försvarsministern den 7 juni 2005 sammankallar riksdagens försvarsutskott. Vid detta möte informerar försvarsministern utskottets ledamöter om att regeringen har för avsikt att två dagar senare fatta beslut om att inleda samarbetet med Frankrike om Neuron-projektet som då ska kosta ca. 700 miljoner kronor. När KU har granskat frågan färdigt, våren 2006 blir försvarsministern trots allt inte fälld för ”brott” mot Regeringsformen. KU granskade enbart relationen mellan regeringen och riksdagen. Det jag gör i uppsatsen är att granska relationen mellan regeringen och Försvarsmakten. Detta görs för att pröva de tidigare leden i det som kallas den demokratiska styrkedjan och som beskriver hur makt och ansvar bör gå till i en folkstyrd demokrati. Den demokratiska styrkedjan består av: Folket, Riksdagen, Regeringen, Förvaltningen Med förvaltningen menas myndigheterna. Styrningen, dvs. maktutövningen, förutsätts gå från vänster till höger, medan ansvarigheten skall gå i den motsatta riktningen. Om det uppstår brott i kedjan eller om den ’börjar gå baklänges’ uppstår något av en ’demokratins svarta hål’.  I Regeringsformen stadgas att regeringen styr riket och att myndigheterna, exempelvis Försvarsmakten, lyder under regeringen. Grundtanken vad gäller relationen mellan regering och myndigheter är att politikerna styr genom att formulera mål och riktlinjer för myndigheterna, medan myndigheterna genomför de politiska målen. Kedjan går baklänges om det istället skulle vara så att myndigheterna börjar formulera målen. Efter KU:s granskning stod det klart att det inte fanns något formellt problem mellan riksdagen och regeringen när det gäller hur makt och ansvar hanterades. KU granskade inte, som nämnts ovan, relationen mellan regeringen och Försvarsmakten vilket är det jag gör i uppsatsen. I uppsatsen undersöker jag de underlag Försvarsmakten överlämnar till regeringen. Dessa är årliga budgetunderlag och PerP-rapporter. Budgetunderlagen utarbetas helt efter regeringens anvisningar medan PerP-rapporterna har en dubbelroll. De är både Försvarsmaktens egen perspektivplanering och i delar utarbetade efter regeringens anvisningar.

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i två svenskar dagstidningars framställning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har använts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hållning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hållning kunde urskiljas i att de lät många parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering på det moderata partiets företrädare. De tycktes också ha lagt olika mycket allvar och dramatik i händelserna i Libyen 2011.

Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framställer och konstruerar människor utan uppehållstillstånd. Hur talas det kring människor utan uppehållstillstånd? För att få svar på mina frågor analyseras, med diskursteori som både metodologisk och teoretisk utgångspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare. Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gällande i den politiska debatten. Analysen visar på att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framställningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgångspunkt för diskursen.

No description available.