Title: “We become like a little ambassador in the country of Facebook” – an essay on the pres-ence of Swedish National Radio on Facebook. (“Vi blir som en liten ambassador I Facebooklan-det” – En uppsats om Sveriges Radios närvaro på Facebook) Number of pages: 34 (46 including enclosures) Author: Nina Willén Tutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies C Period: Fall 2010 University: Department of Informatics and Media, Uppsala University Purpose/Aim: My purpose is to examine what the presence of the Swedish National Radio on a commercial network like Facebook means and how the editors themselves argue about it. For the analysis I use critical political economy as a theoretical point of view. Material/Method: The material consists of interviews made from a qualitative method. The informants are delegates from the editorial staff of the Swedish National Radio’s channels P3 and P4. Main results: Even though Facebook is a good tool for spreading information and getting in touch with people, it still is a commercial network and that cannot be forgotten. Companies use the surveillance structure of Facebook to collect information from their potential costumers so that the users can see tailored advertising on the site. The presence of the Public Service-based Swedish National Radio makes the users want to stay at Facebook and keep them entertained so that the companies can gather more information and thus earn more money. Keywords: Social networking, critical political economy, Facebook, surveillance, scrutinizing, communication, web 2.0, Public Service.

Hållbar utveckling som begrepp används frekvent i dagens samhälle och är också det övergripande målet för svensk nationell strategi. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning hållbar utveckling och/eller ekologisk modernisering beskriver miljöpolicyn hos de två största politiska partierna i Sverige. Dessa två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, tillhör varsitt partipolitiskt block med olika ideologier. Resultaten i uppsatsen visar att det finns väsentliga skillnader mellan de båda partiernas miljöpolicys som är grundade i olika politiska ideologier. Socialdemokraterna har sina rötter i frågor som demokrati, social rättvisa och välfärdsfrågor, och deras miljöpolicy överensstämmer till stor del med hållbar utveckling. Moderaterna utgår från liberalkonservativa idéer med utgångspunkt i individualism och marknadsbaserade ekonomier och deras miljöpolicy harmoniserar överlag med ekologisk modernisering. Att dessa skillnader existerar kan uppfattas som något överraskande eftersom båda partierna stödjer den nationella strategin för hållbar utveckling tillsammans med att senaste ordförandeskapet för kommissionen för hållbar utveckling innehades av Moderaternas partiledare. / Sustainable development as a concept is frequently utilized nowadays in our society and is additionally used as a comprehensive goal of Swedish national strategy. The purpose of this essay is approach this issue and to examine whether sustainable development and/or ecological modernization best describes the environmental policy of the two major political parties in Sweden. Socialdemokraterna and Moderaterna belong to opposite ideological parties, one on the left wing and the other one on the right wing. The result of this essay concludes that there are essential differences between the environmental policies of the two parties that are related to the underlying political ideology. Socialdemokraterna, on the one hand, has its root in democracy, social justice and welfare issues and the environmental policy mostly agrees with sustainable development. Moderaterna, on the other hand, takes its starting point in liberal-conservative thoughts with individualism and market-based economies and their environmental policy is in almost every aspect in accordance with ecological modernization. Yet, the differences in environmental policies are to some extent unexpected since both parties support the national strategy of sustainable development. Besides, the latest chairman of the Commission on Sustainable Development was the party leader of Moderaterna.

During the 1994 Italian elections many things were new for the voters. A new election system, new parties emerging where old traditional ones were dying out because of long ongoing corruption scandals that were coming up to the surface. In all this one man, Silvio Berlusconi, a famous Italian businessman, stepped in and with his two allied parties Lega Nord and Alleanza Nazionale he swept away the nation in a never before seen election campaign. Many things have been said about the motifs and the way he prosecuted the election campaign for the Forza Italia. But what I try to see for this thesis is the awereness in the Italian print media from this particular period - how and if the debate about an in just electoral campaign existed in the country from the date Silvio Berlusconi entered ”the playing field” as he called it and up to the days of election.

The purpose of this essay is to explore how social media affect the political orientation and commitment of youths. Three scientific questions highlight the purpose from different angles. The didactic perspective is discussed in the initial and closing discussion, and is analyzed in the corresponding chapter. Two methods are involved in the study; one survey and one interview with a focus group. The survey had a total of 98 respondents from four different classes, all in the first grade of upper secondary school. The interview was conducted with four students from one of the classes. The results show that social media still owns a lower grade of trust compared to traditional media. Moreover, it's shown that youths themselves are aware that they're affected by social media, but believe that others are affected even more. Most of the youths get a sense of participation in society at large by doing relatively simple actions on different social media sites. However, the sense of participation is heavily influenced by socioeconomic status. The youths use the social media sites as democratic venues, although it's rare for these meetings to transfer to the real world. Didactic insights can be gained from the results. The results show that youths, independent of study programme, are critical to content found in social media. Political interest corresponds by large to socioeconomic status, although political interest can vary greatly, even between classes studying the same programme. / Uppsatsens syfte är att undersöka hur sociala medier påverkar ungdomars politiska uppfattning och engagemang. Detta görs med hjälp av tre huvudsakliga frågeställningar som belyser syftet i olika vinklar. Det didaktiska perspektivet uppmärksammas i inledande och avslutande diskussion samt analys. Två metoder har valts för att besvara frågeställningarna; en enkätundersökning samt en fokusgruppintervju. Enkätundersökningen besvarades av totalt 98 elever från fyra olika klasser i gymnasieskolans årskurs ett. Fokusgruppintervjun genomfördes med fyra ungdomar från en av klasserna. I resultatet framgår att sociala medier fortfarande har en låg tillitsgrad jämfört med traditionella medier. Dessutom finner vi att ungdomarna själva vet att de påverkas, men tror att andra påverkas mer. De flesta känner sig också delaktiga i samhället, även via enkla handlingar på olika medier. Tyvärr framgår att socioekonomisk status till stor del avgör om känslan av delaktighet infinner sig. Ungdomarna använder också i stor grad sociala medier som mötesplats, men det är ovanligt att dessa möten konkretiseras i verkligheten. Didaktiska lärdomar går att finna i undersökningen. Resultaten visar att ungdomarna, oavsett gymnasieprogram, är källkritiska till innehållet på sociala medier. Intresset för politik är till stor del relaterat till socioekonomisk status, men intresset kan skilja sig stort även mellan olika klasser från samma program.

In 2010 Swedish political parties used commercials broadcasted on TV for the first time in order to gain votes in a general election. In connection with the election the parties were criticized for not succeeding to formulate a story to the voters that conveyed how they wanted to change Sweden. In this paper I use central concepts from rhetoric, storytelling, postmodernism and psychology to formulate three demands each on the narrator, the story and its reception. Using the resulting image of what distinguishes a good narrator, a good story and a good reception as a starting point, I investigate to what extent the critique was justified. My findings indicate that the degree to which the commercials fulfill these demands vary greatly. Two flaws that I find are that the parties lacked credibility and were reluctant to state which groups in society would stand to lose from their policies. Another finding is that the stories provided by the parties were disturbed by other stories about the parties and the subjects their commercials covered. Based on these conclusions I formulate a set of questions that parties and others can use to test the potential of a story. / 2010 använde svenska partier för första gången reklamfilmer i TV för att vinna röster i ett riksdagsval. I samband med valrörelsen fick partierna kritik för att de inte lyckades förmedla en berättelse till väljarna om hur de ville förändra Sverige. I den här uppsatsen undersöker jag vilka förutsättningar partiernas valfilmer hade att förmedla en sådan berättelse till väljarna. Jag använder centrala begrepp inom retorik, storytelling, postmodernism och psykologi för att formulera tre krav vardera på berättaren, berättelsen och mottagandet. Med utgångspunkt i den resulterande bilden av vad som utmärker en bra berättare, en bra berättelse och ett bra mottagande undersöker jag i vilken utsträckning kritiken var befogad vad gäller filmerna. Jag finner stora skillnader mellan filmerna när det gäller hur väl de motsvarar kraven. Två punkter där flera av filmerna inte motsvarar kraven är att partierna brast i trovärdighet och att de inte ville tala om vilka grupper i samhället som skulle förlora på deras politik. Jag finner också att de berättelser partierna förde fram i filmerna stördes av andra berättelser om partierna och de frågor filmerna handlade om. Utifrån dessa slutsatser formulerar jag ett antal frågor som partier och andra kan använda för att testa en berättelses potential.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förändras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker använder sig av sociala medier för att nå ut till sina väljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot två fiktiva politiker, påverkas av traditionella och sociala medier. I studien användes en experimentell mellangruppsdesign där deltagarna slumpmässigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems från dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes på internet, deltog 126 personer. För att mäta deltagarnas attitydförändringar användes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frågeformulär. Traditionella media påverkade explicita attityder signifikant.

No description available.

<p>The political development in the Western world is transforming. Political party participation decreases as well as other non-profit associations. This individualistic development is described as a threat to democracy. Nevertheless, some scholars argue that the political participation is a transformation into a new type of participation that instead could strengthen the democracy.</p><p>The political parties are the foundation of the democratic system and they receive their power by representing the citizens in the decision making process. Yet, the parties transform from organisations with a close linkage to their core groups, to catch-all organisations that aim to maximise votes. Since the goal for parties is to attain as much power as possible, new parties and other political actors have effectively been kept out of political system.</p><p>The individualistic development is observed through the political consumerism in this thesis. The political consumption is described as a political activity where consuming is used as the mean to impact. To actively select products that represent certain values influence companies to work for those values. It is a free individualistic movement without rules. If asked to describe the typical political consumer it would be a young female with a higher education and thus, an income above average. The political consumer prefers to be involved in issues of personal interest rather than broad party politics. Companies are believed to contain a great deal of power in society and must therefore also obtain responsibility.</p><p>The problems associated to political consumerism are connected to poor information. Citizens may make wrong political decisions since the information presented to them is poor or faulty. Another problem is the lack of tools to measure political consumption; we do not know how important it is in comparison to other political activities.</p><p>It is difficult to compare traditional politics with political consumerism since they target different issues and work in different ways. However, political consumerism is not a threat to traditional politics and should instead be recognised as a compliment.</p> / <p>Den politiska utvecklingen i västvärlden håller på att förändras. Deltagandet i politiska partier och ideella organisationer minskar och denna individualistiska trend anses vara ett hot mot demokratin. Dock finns det forskare som hävdar att det politiska deltagandet påvisar en förändring till en ny typ av deltagande som kan stärka det demokratiska systemet.</p><p>De politiska partierna utgör basen för det demokratiska systemet. Partiets makt grundas i att representera medborgarna i beslutsprocessen. Trots det utvecklas partierna från organisationer med en klar koppling till sina kärnväljare till röstmaximerande organisationer som vill attrahera den breda massan. Eftersom partiernas mål är att få så många röster som möjligt har nya partier och andra politiska aktörer effektivt kvarhållits utanför systemet.</p><p>I den här uppsatsen observeras den individualistiska trenden genom politisk konsumtion. Den politiska konsumtionen beskrivs som en politisk aktivitet där konsumtion används som påverkningsmetod. Att aktivt välja produkter som representerar vissa värden påverkar företag att jobba mot dessa värden. Det är en fri och individualistisk rörelse utan klara regler. Den typiska polisiska konsumenten är en ung kvinna med högre utbildning och en inkomst över genomsnittet. De politiska konsumenterna föredrar att involvera sig i frågor av personligt intresse istället för bred partipolitik. Företag anses ha mycket i samhället och måste därför också ta ett ansvar.</p><p>Problemen med politisk konsumtion är kopplade till dålig information. Medborgare kan ta felaktiga politiska beslut när den disponibla informationen är dålig eller oriktig. Ett annat problem är att det saknas verktyg att mäta politisk konsumtion. Vi vet inte hur viktigt fenomenet är i förhållande till andra politiska aktiviteter.</p><p>Det är svårt att jämföra politisk konsumtion med traditionell politik eftersom de jobbar på olika sätt mot olika frågor. Hursomhelst, politisk konsumtion är inte ett hot mot traditionell politik utan bör snarare ses som ett komplement.</p>

<p>Mångkultur har idag blivit ett begrepp för att tillskriva det svenska samhället ett visst tillstånd. I den här studien så utreds artiklar, bloggforum och SOU rapporter för att belysa hur svårt det är att föra ett kritiskt samtal kring det mångkulturella samhället. Ethno-Chic är en studie inom begreppet politisk korrekthet och dess diskursiva sammanhang i migrationsdebatten. Analysen leder till resonemanget att det politiskt korrekta har blivit en konsekvens av det antirasistiska, detta i sin tur har lett till att texter ständigt står under analys för vad som kan uppfattas som främlingsfientligt.</p> / <p>Ethno-Chic is a study of the discoursive appearance of the term political correctness in the Swedish debate on migration.</p>

<p>Under de senaste årtiondena har finansmarknaderna genomgått storastrukturomvandlingar samt internationaliserats, vilket bidragit till en snabb tillväxt. Utvecklingen har lett till att värdepappersmarknaden har kommit att betraktas som samhällsekonomiskt allt viktigare. Samtidigt har insiderhandel under de senaste decinitet blivit föremål för en omfattande reglering från statligt håll. Från 1970-talet och framåt har Sverige genomfört flera lagskärpningar. 1989 kom ett EU-direktiv som förbjöd insiderhandel. Utvecklingen visar på en tydlig trend mot en strängare syn på insiderhandel. Trots denna regleringskarusell är det tveksamt varför regleringen behövs. Det regleringspolitiska motivet bygger på att insiderhandel antas skada allmänhetens förtroende på ett allvarligt sätt. Till detta kommer att mycket tyder på att omfattningen av insiderhandel är opåverkad av lagstiftningen. De välfärds teoretiska argumenten till förmån för insiderlagstiftnigen är svaga. Om lagstiftnigen inte är välfärdsteoretiskt motiverad ställer sig fågan hur den skall förklaras. Syftet med uppsatsen är att belysa regleringen av insiderhandel från intressegruppsperspektiv och utifrån det perspektivet förklara förbudet mot insiderhandel. För att genomföra detta tillämpas ekonomiska teorier kring framväxten av marknadsregleringar. Slutsatserna som dras är att insiderlagstiftningen inte påverkar allmänhetens förmåga att framgångsrikt placera tillgångar. Lagstiftnigen gynnar professionella aktörer (s.k. kvasiinsiders) på bekostnad av traditionella insiders. Slutsatsen som dras är att det finns inget allmänintresse i att bevara insiderlagstiftnigen. Samtidigt kan regleringen av värdepappersmarknaden vara ett sätt att uppvisa politiska handlingskraft.</p>