Att förstå och förklara krig och vad som avgör krig kan bidra till en stats krigföringsförmåga. En liten stat som exempelvis Sverige, vilken antas inte ha ambition att angripa annan stat, löper risken att tvingas utkämpa krig som underlägsen en starkare motståndare. Detta kommer då troligen att ske på eget territorium mot motståndare som skapat de förutsättningar denne bedömer ska räcka till seger. Då två parter har olika förutsättningar att föra striden, exempelvis i styrka, skapas asymmetri mellan de båda.   Denna uppsats söker bidra till kunskap om hur resultat i asymmetriska krig kan förklaras. Det faktum att den på förhand avgjort starkare parten inte uppnår sina målsättningar med kriget i ens hälften av fallen i modern tid är en gåta. Svaret på denna gåta söks genom att pröva och jämföra två teorier, vilka var för sig påstår sig förklara varför ett asymmetriskt krig kan sluta med seger för den svagare parten. Teorierna prövas genom en komparativ litteraturstudie av två asymmetriska krig, Ryssland - Tjetjenien 1994-1996 och 1999-2009.   Resultatet visar att båda de teorier som prövas är relevanta men att ingen av dem enskilt kan erbjuda en fullständig förklaring av resultatet i dessa krig. Den visar också på ett antal ytterligare faktorer som ej kan bortses från då man söker förklara resultatet i ett asymmetriskt krig.

Syftet med undersökningen är att granska och jämföra retoriken hos Socialdemokraterna och Moderaterna i de avslutande anförandena i de sista valduellerna mellan partierna vid tre tillfällen: 1991, 1998 och 2014. Utifrån metoder för retorikanalys undersöks partiledarnas användning av stilfigurer och hur de varierar talhandlingar samt deras användning av de tre argumentationsmedlen ethos, pathos och logos. Resultaten visar att stilfigurer förekommer i samtliga tal. De vanligaste är anafor, klimax och metafor. Gällande talhandlingar varieras påståenden främst med uppmaningar, förhoppningar, varningar och framför allt förslag. Argumentationsmedlen ethos, pathos och logos kombineras i samtliga tal men till olika grad. Vilket som står i fokus varierar mellan talen, något som kan bero på yttre omständigheter. Utifrån just den här undersökningen kan det konstateras att Socialdemokraterna främst använder ethos och pathos, medan Moderaterna snarare fokuserar på logos. Det finns likheter både inom och mellan partierna. Likheterna gäller främst form och faktumet att stilfigurer används, men detaljerna skiljer sig givetvis åt. Dessa likheter kan bero på att det inte ges mycket rum för variation i just den undersökta talsituationen. Båda partierna använder också identifikationstekniker för att vinna förtroende hos publiken. Gällande Socialdemokraternas retorik antyder resultaten att den kännetecknas av många stilfigurer samt ethos- och pathosappell, något som kan leva kvar sedan slutet av 1800-talet och dåtidens agitatorer som förknippas med Socialdemokraterna.  Skillnader som upptäcktes mellan partierna var bland annat att Moderaterna i större utsträckning än Socialdemokraterna använder metaforer i positiv mening, och att Socialdemokraterna är mer benägna att måla upp hotbilder. Retoriken påverkas också av om partiet är i opposition eller i regering.

Studiens syfte är att undersöka det potentiella dilemmat mellan en stadsplanering som både vill exploatera och bevara grönområden. Detta skapar en intressant frågeställning gällande vilken av de tre hållbarhetsprinciperna som lyfts i praktiken. Det sker en ökad befolkningstillväxt i flera städer i Sverige, vilket ställer krav på bostadsbebyggandet. Grönområden som vakanta områden i staden kan då riskeras att exploateras, samtidigt som vikten av bevarandet lyfts på flera planeringsnivåer. Detta gör att våra frågeställningar är följande:   Hur förhåller sig politiker och tjänstemän till frågan om exploatering av grönområden? Får grönstruktur en prioritet i en tillväxtorienterad planering? Vilken plats får hållbarhet i fysisk planering?   För att besvara syfte och frågeställningar har en fallstudie genomförts över det framtida bostadsområdet Jakobsberg i Karlstads kommun. De metoder som anses har varit relevanta är semistrukturerade intervjuer, där fyra intervjuer har genomförts med både politiker och tjänstemän, samt en kvalitativ innehållsanalys kring Karlstads politiska styrdokument som påverkar den fysiska planeringen av Jakobsberg.   De teoretiska perspektiven berör urbanisering, förtätning, stadsutglesning samt vikten av grönområden. Urbaniseringsprocessen påverkar den miljömässiga planeringen, vilket att viktig att ha i åtanke gällande den fysiska planeringen. Stadens fysiska struktur är viktig för att skapa en hållbar utveckling, där den urbana naturen uppfyller sociala, kulturella och ekologiska aspekter av hållbar utveckling. En analys har genomförts över den insamlade empirin från intervjuer och politiska styrdokument. Resultatet visar att politiker och tjänstemän inte motsätter sig en exploatering av grönområden, och även om grönstruktur får en viss prioritering väger de sociala och ekonomiska incitamenten tyngre. Vår analys visar att det ekonomiska perspektivet prioriteras framför det ekologiska perspektivet för att det finns en stark tilltro att tillväxt är det väsentliga.

Denna studie undersöker de tre mest etablerade partierna i Sverige och deras användning av Twitter ur ett retoriskt perspektiv. Twitter används numer frekvent av politiker och kan ses som en slagkraftig informationskanal för framstående personer i maktposition. Studien avser att söka förståelse för hur politiska partier argumenterar för sin egen politiska agenda med utgångspunkt i kritisk retorik och topikanalys. Det teoretiska ramverket för uppsatsen är baserat på en modern förståelse av begreppet topik och genom att undersöka ett antal inlägg inom en viss tidsram söker uppsatsen kartlägga vilka topiker partierna utgår från i sin argumentation. Resultatet visar hur partierna anlägger olika strategier för sina tweets genom de inferentiella och kognitiva topiker de väljer för att föra fram sitt budskap och söka stöd för sin agenda.

This thesis studies the relationship of cultural and economic segregation with politics.Based on a theoretical model where the provision of a public good depends on howfar apart voters are in terms of preferences, it is suggested that the support for theSweden Democrats (Sverigedemokraterna) to some extent is driven by segregation.Using municipal level data on incomes and namesday names in zip code areas an indexof segregation is created in order to test this hypothesis. The results are inconclusive butthere is an indication of a negative association between multidimensional segregationand the election results for the Sweden Democrats.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka attityder svenska fotbollsspelare, med och utan utländsk bakgrund, har till ord och meningar som kan uppfattas som etniskt diskriminerande. Informanterna är pojkar 16–17 år. Med utländsk bakgrund menas i detta fall att minst en av föräldrarna är född utomlands. Samtidigt undersöktes den politiska korrektheten hos informanterna. Studien genomfördes som en enkätundersökning. Enkätfrågorna var kopplade till det som i media kallas för omvänd rasism, andrafiering av invandrare, politisk korrekthet, samt attityder till användandet av vissa utvalda ord och meningar som kan uppfattas som etniskt diskriminerande. Resultatet visade bland annat att orden svennebög, svennehora, jävla svenne, samt svennerasist anses vara kränkande av ett stort antal informanter, om de används mot en svensk person. Resultatet visade även att de flesta informanterna med svensk bakgrund tycker att det är fel att kalla Zlatan Ibrahimovic för osvensk, medan informanterna med utländsk bakgrund har en omvänd uppfattning. Det framgår även att en blågul gemenskap som beskrivs i media är okej hos 30 av 31 tillfrågade informanter. Den återstående informanten hade dock inte känt sig kränkt. En slutsats är att informanterna i undersökningen är ganska lite politiskt korrekta beträffande vad som bör och inte bör få sägas i media.

This project revolves around the political part poetry that is printed in newspapers can have. It focuses on a Swedish tradition directly translated into “daily verses” where an author writes a political poem every day in a newspaper. How do a political agenda take shape in a poem written in a short period of time and published in a forum like a newspaper? With the use of an analysis and comparison of two separated authors with different opinions in three specific political areas these questions is answered. The authors are Lotta Olsson Anderberg and Caj Lundgren and the political areas studied are gender equality, international political relations and nationalism. The project finds three specific answers to the question. First with the help of tools like metaphors, quotes, rewritten source material and hinting of well known references the political poetry addresses the reader in a direct way. Second these poems use the rhetorical strategy of focusing on the absurd in the opposition rather than arguing for the own political standpoint, turning the tables in an ironic way. The third answer is also the help of a tradition within itself that helps the readers understand the politics. A subgenre understood with help of the forum and the fact that the reader knows the poem will be political just by the headline “daily verses”. This shows that the poetic form called “daily verses” is to be regarded as political poetry.

Kvinnor har visats vara mer etiska konsumenter och överlag lägga större vikt vid etiskt agerande jämfört med män. Det har framkommit att kvinnor tenderar att använda mer omsorgs- och pliktinriktad etik medan män använder mer rättvise- och konsekvensinriktad etik. Vilken typ av etisk inriktning en individ använder har visats ha betydelse för dennes bedömningar av etiska dilemman och intentioner att agera etiskt i sådana dilemman. I denna studie genomfördes halvstrukturerade intervjuer med 7 kvinnor och 8 män för att utreda hur män och kvinnor resonerar kring konsumtion och i vilken utsträckning de använder omsorgsetik, rättviseetik, pliktetik och konsekvensetik. Studien indikerar att kvinnor använder något mer omsorgsetik och konsekvensetik medan män använder något mer rättviseetik och pliktetik samt att det finns stora individuella variationer inom båda könen. Individer av båda könen kombinerar flera etiska inriktningar i sina resonemang och kan variera typen av resonemang beroende på situationens natur. En utvecklad nivå av rättviseetik verkar vara en grundläggande faktor för starkare intentioner att konsumera etiskt hos båda könen, medan inslag av eller kombinationer med de andra typerna av etiska resonemang kan öka sådana intentioner. Att kvinnor uppvisar en jämnare högre nivå av etisk konsumtion kan därmed bero på att de i större utsträckning kombinerar de olika etiska inriktningarna.

The aim was to investigate what may have caused women's underrepresentation at leading positions in Alvesta municipal politics. This was intended to be carried out with an analysis of three parties selection processes and based on the parties perceptions of possible causes for the underrepresentation. The method chosen was a theory-consuming case study, conducted with collected material from semi-structured interviews as well as a quantitative material that was collected from the municipality's website. Politicians from the Social democrates, the Moderate party and the Centre party were interviewed for the investigation. The results were analyzed with a pre-selected theoretical framework, such as homosociality, contactcapital and gender differences when it comes to political ambition. The results showed that the selection processes mainly proceeded in a similar way, however, there were differences regarding which criteria were sought from the candidates. The results also showed that the underrepresentation could have been caused by different circumstances for each party. More prominent perceptions of causes were analyzed against different socialized processes on the basis of gender, which could have affected the possibilities the parties had for being able to nominate women for the leading positions.

This study examines whether Tunisia's democratization process supports the developed expectation of Robert Dahl, Samuel P. Huntington or Seymour Lipset's theories of democratization during the period after the revolution of January 14, 2011 until the presidential election on September 15, 2019. The study thus examines if the Tunisian society to a greater extent, over time, is democratically governed. The study finds that the democratization of Tunisia is moving in a positive direction, but that political reforms, increased organized civil society, economic growth, limitation of political Islam and a clearer plan for how to deal with religious radicalism are needed to create an environment where democracy can be consolidated. The study also finds that Seymour Lipet's theory of democratization provides the best explanation.