The purpose of this thesis is to describe and understand the existing factors behind the selection of foreign newspapers in Swedish public libraries. We wanted to study this subject because the political situation in many countries is reflected in the newspapers and can cause difficulties in the selection process. Examples of this can be how to avoid newspapers with political propaganda and with censored content. Another reason for our interest in this subject is based on our prejudice that newspapers from other countries are important for people with foreign background. To answer the question we have conducted qualitative interviews with five persons who are responsible for the purchase of foreign newspapers at four libraries. The theoretical framework consists of hermeneutics. While analyzing the interviews we have used the hermeneutic spiral as an instrument. We found several factors behind the selection of foreign newspapers and we divided them into four categories: factors for purchase, factors for none purchase, selection criterions and “signs” of “objectivity” and “neutrality”. The most significant factor for purchase was if the library received a purchase proposal from visitors. Economy was regarded as the largest obstacle for not to purchase. Furthermore, request was the most important selection criteria. All of our respondents tried to have a wide selection of political opinions represented at the library even if they only could afford one single newspaper for each region in question. In that case they purchased a newspaper as neutral as possible. Those libraries that could afford several newspapers from each region achieved political distribution by buying newspapers from different countries of publication and at the same time they could avoid buying newspapers with censured content or with political propaganda.

Under de senare åren har Hanif Bali gång på gång uppmärksammats i olika medier i och med vad han skrivit på bland annat Twitter. Syftet med denna studien är att undersöka hur Hanif Bali gestaltats i fyra olika nyhetsmedier, två public service-medier och två kvällstidningar i samband med publiceringar av tre inlägg på sociala medier. I och med dessa inlägg riktades skarp kritik mot den moderata riksdagsledamoten, till exempel av Tidningsutgivarnas vd, Jeanette Gustafsdotter, som bland annat menar att inläggen anspelar på hot och våld mot journalister. Studien är baserad på en kvalitativ innehållsanalys där 20 artiklar från nämnda nyhetsmedier analyseras. Resultatet av denna studie visar att det generellt inte finns någon större skillnad i hur medierna gestaltade händelsen. Det inträffade är inte att betrakta som en politisk skandal eller ett mediedrev, dock visar studien på att Hanif Bali har vissa likheter med populism. Resultatet visar tydligt på hur pass förekommande olika information är, där gestaltningen om satir är minst frekvent.

Den här undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys för vilka typer av gestaltningstekniker Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna använder sig av i sina valfilmer under valkampanjerna 2010, 2014 och 2018. Ett kodschema inspirerat av Fairhurst och Sarr i boken “ The art of Framing: Managing the Language of Leadership” har legat till grund för att kunna besvara frågorna “vilka budskap som förs fram i filmerna och hur de gestaltas, hur denna gestaltning förändrats över tid genom valrörelserna och om det i så fall finns skillnader mellan valrörelser och partier.” Sammanlagt har nio filmer analyserats, ett urval baserat på vilka filmer med flest visningar på YouTube som släppts närmast inpå respektive val. I denna kvalitativa innehållsanalys har frågor ställts till materialet utifrån Fairhurst och Sarrs framingverktyg; metaforer, kontraster, jargong och slagord, spin och stories. H uvudresultatet som framkommit är att även det svenska valkampanjandet via filmmediet gått mot ett ökat skuldbeläggande på meningsmotståndare, under kategorin spin (en strategi som funnits med Sverigedemokraterna hela vägen, men nu även blivit tydligt hos Socialdemokraterna och Moderaterna), likväl som ett ökat fokus på partiledaren, där samtliga partiledare tar rollen som den “allvetande berättaren”.

Det gränslösa murbyggandet är en studie i politisk teori om den liberala paradoxen i murens politik, det vill säga; hur vi i denna globala värld å ena sidan har idealet om öppna gränser och hög rörelsefrihet, å andra sidan bygger vi fler murar och fortifierar gränser mer än någonsin. Med avstamp i sex olika studier av forskare inom området politisk teori diskuteras vilket arbete muren utför – politiskt, ekonomiskt och ideologiskt, hur dessa paradoxer uppstår, vad som föreslås vara vägen framåt och hur teorierna om muren skiljer sig åt. Analysen är indelad efter de tre paradoxerna som går att utläsa ur den så kallade ’överordnade’ liberala paradoxen. De tre paradoxerna berör ekonomi, suveränitet och säkerhet, och effektivitet. Avslutningsvis sammanfattas kärnan i de tre paradoxerna men det diskuteras även huruvida rädslan för ’den andre’ kan hjälpa till att lösa upp paradoxerna. Vid närmare anblick är de identifierbara paradoxerna i vår samtid inte så paradoxala trots allt

Klimatförändringar och vems ansvar det är att göra något åt dem är en ständig debatt i dagens samhälle. Jordens medeltemperatur stiger, klimatpaneler rapporterar om allt högre halter av föroreningar, och de stigande havsnivåerna är bara några av de klimatförändringar som sker globalt just nu. Detta är förändringar som de allra flesta är medvetna om på ett eller annat sätt, vilket sätter press både på politiker och medborgare. Tidigare studier har undersökt vad politiker gör för att försöka minska de klimatförändringar som sker, men färre undersöker på ren individnivå vad det är som påverkar känslan av personligt ansvar för att minska klimatförändringar. Denna uppsats kommer att fokusera på att undersöka vad som får individer att känna ett personligt ansvar för att minska klimatförändringar, och som metod för detta har vi gjort en kvantitativ undersökning, där fokus har legat på faktorer som kan påverka individers känsla av ansvar kopplat till klimatet. Övergripande faktorer som vi har utgått ifrån är socioekonomiska faktorer, politisk ideologi, attityder och inställning till klimatförändringar, samt individuellt och kollektivt handlande. Uppsatsen har använt data från European Social Survey, ESS, samt tidigare forskning, och vi har använt oss utav enkla samt multipla regressionsanalyser med våra variabler för att få fram ett resultat utifrån de frågeställningar som framställts. Det centrala resultat som kommit fram av våra analyser visar på att utifrån de faktorer vi valde att analysera hade individens grad av oro för klimatförändringar samt känslan av att ens egna handlingar kan påverka klimatet störst påverkan på individens känsla av personligt ansvar för att minska klimatförändringar.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse ideologi har när politiska beslut tas inom sjukvårdspolitiken, om det går att utläsa en ideologisk tanke bakom beslutsfattande inom hälso- och sjukvårdsnämnden i Västernorrlands region. Undersökningen baseras på protokoll från nämnden under perioden januari 2015 – december 2017, under denna period sker en omorganisering inom specialistvården i Västernorrland, där delar av Sollefteå sjukhus avvecklas och det sker en uppstart av länsövergripande verksamheter istället för tre självstyrande sjukhus. Protokollen analyseras med en kvalitativ textanalys som metod, protokollen studeras även utifrån en idealtypsanalys och materialet som används samlades in på Region Västernorrlands hemsida. Resultatet visade att det gick att påvisa att ideologi kan ha en liten betydelse, även om besluten förefaller tas rent strategiskt för att förbättra den ekonomiska situationen inom Västernorrlands specialistvård. De tendenser som ses i resultatet är att den klassiska socialistiska ideologin har en mindre betydelse och att den tredje vägen inom socialismen utmärker sig starkare i protokollen, liberalismens ideologi går att utläsa från vårdalliansens uttalande och röstning i protokollen. Skillnaden ligger snarare i sakfrågan än mellan de olika partiernas ideologier vilket skulle kunna förklaras av att skillnaden mellan vänsterpartierna och högerpartierna har minskat.

<p>For several years I have, from a management control perspective, followed the development and application of several popular management models, for example, the knowledge management, balanced scorecard, and intellectual capital models. This thesis, comprising four papers and an extended covering paper, contributes to the management control field by discussing and problematizing management models and how they describe humans by means of measurement.</p><p>This thesis thus does not emphasize the various possibilities for measurement, but rather how measurement is becoming important and what measurement processes might accomplish. Confidence in measurements is great, and the literature often argues for their importance. Furthermore, there is extensive discussion of what factors should be measured and how they should be measured. However, adages such as ‘What gets measured gets managed’ are rarely discussed or problematized.</p><p>The dream of better visualizing humans in organizational management models is sometimes expressed in powerful terms, both poetic and dreamlike. If only humans were better visualized, the value-creation process would become more understandable, benefiting everyone and burnishing the image of the good organization. However, it sometimes seems as though this initial dream has become blurred, and measurement per se has tended to overshadow the initial vision. In that case, management models become not just tools, means to attaining the dream, but gradually become ends in themselves.</p><p>There seems to be a contradiction between the idea of visualizing humans in organizational management models and the results of these models. Paradoxically, these management models are not necessarily making people visible – as was intended; rather, the risk is that they may actually make people less visible, or even invisible. Humans have become bare numbers, and where there is no feedback to ‘flesh and blood’ (i.e., humans), measurements risk losing their purpose. The question remains whether humans are actually made more visible by the measurements used in ‘new’ management models, or whether organizations risk rendering humans invisible and reducing them to objects.</p>

<p>Cultivable land is a limited resource and agriculture contributes to some of the most serious environmental problems facing the planet like, global warming, eutrophication and loss of biodiversity. The specialized, industrial agriculture with monoculture and extensive input of external energy, commercial fertilizer, and chemical pesticides are all essentially unsustainable. An adaptation to other methods of production is necessary to preserve the environment for future generations. The aim of this study is to describe the factors that distinguish sustainable from unsustainable agriculture. The results will be used to examine if and how the European Union (EU) works in order to create a more sustainable agricultural industry and to analyze the preconditions for such development. We have used a method based on abduction and we have a hermeneutic and ecological economic approach. The empirical survey is of a qualitative nature and is based on four interviews and literature studies. The results of this study shows that a sustainable agriculture should be build on ecological premises, which is easier to achieve in small-scale, functional, integrated and cycle-based farming. Modern farming’s dependence of fossil fuel and pesticides and the excess use of land must cease. Furthermore, there is an urgent need to decrease our consumption of meat products. EU’s agricultural policy is based on a worldview that relies on production optimization and is growth-oriented and these approaches must be changed. Certain positive changes have occurred within EU, but the decision-making process is slow and bureaucratic. Financially strong lobbyists have too much influence and power, compared to the rest of society. This makes it difficult to work for change and attain actual sustainability.</p>

No description available.

<p>Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framställer och konstruerar människor utan uppehållstillstånd. Hur talas det kring människor utan uppehållstillstånd? För att få svar på mina frågor analyseras, med diskursteori som både metodologisk och teoretisk utgångspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare.</p><p>Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gällande i den politiska debatten. Analysen visar på att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framställningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgångspunkt för diskursen.</p>