Idag sker ett samspel mellan alla levande organismer, växter och djur som gör det möjligt att våra levnadsbehov kan tillgodoses. Vid nybyggnation av hus är det många som inte tänker på att man kan anpassa villatomten så att den bidrar till en mindre klimatpåverkan. En villaträdgård där hänsyn tagits till ekosystemtjänster kan t.ex. bestå av växtlighet som hjälper bin att pollinera grödor, växter som ger syre samt träd och buskar som reglerar temperaturen. Det är därför intressant hur ekosystemtjänster fungerar i en mindre skala och vad småhusföretag kan göra för att bidra till en klimatsmart villaträdgård och därav öka den biologiska mångfalden.  Naturvårdsverket vill öka medvetenheten om hur beroende vi människor är av biologisk mångfald, naturen och fungerande ekosystem för växter, djur och människor. Med en ökad kunskap om de ekosystemtjänster som finns idag växer förståelsen som hjälper till att bevara biologisk mångfald samt skapa ett större engagemang för ett hållbart sätt att leva.  Syftet är att undersöka hur en villatomt kan anpassas för att bidra till en mer klimatsmart trädgård med hjälp av ekosystemtjänster. Syftet är inte undersöka VillaZero utan hela tomten där flera perspektiv vägs in för att en familj ska kunna göra skillnad för ekosystemtjänster jämfört mot ett mer traditionellt sätt. Målsättningen med arbetet är att komma fram till ett förslag hur man kan utforma en villatomt som gynnar de ekosystemtjänster som finns i dagsläget. Skillnaden blir påverkbar om flera i ett villaområde eller samhälle väljer denna lösning, där det finns en genomtänkt tanke över helheten.  Studien visade att att det finns goda möjligheter att utforma sin trädgård för att gynna de ekosystemtjänster som finns. Med hjälp av t.ex växthus, pallkragar, en damm och grönska ökar de stödjande, kulturella, reglerande och försörjande ekosystemtjänsterna. Tomten har med hjälp av en mall från Stockholm Stad lyckas uppnå en högre grönytefaktor efter utformning av tomt än innan vilket gör att tomten blir mer ekoeffektiv. / Today, there is an interplay between all living organisms, plants and animals that makes it possible for our living needs to be met. When building a new house, many people do not think that it is possible to adapt the residential plot so that it contributes to a smaller climate impact. A villa garden where ecosystem services have been taken into account can e.g. consist of vegetation that helps bees pollinate crops, plants that provide oxygen as well as trees and shrubs that regulate temperature. It is therefore interesting how ecosystem services work on a smaller scale and what single-family homes can do to contribute to a climate-smart home garden and thereby increase biodiversity. The Swedish Environmental Protection Agency wants to increase awareness of how dependent we humans are on biodiversity, nature and functioning ecosystems for plants, animals and humans. With an increased knowledge of the ecosystem services that exist today, the understanding that helps to preserve biological diversity and create a greater commitment to a sustainable way of life grows. The purpose is to investigate how a residential plot can be adapted to contribute to a more climate-smart garden with the help of ecosystem services. The purpose is not to investigate VillaZero but the whole plot where several perspectives are weighed in so that a family can make a difference for ecosystem services compared to a more traditional way. The aim of the work is to come up with a proposal on how to design a residential plot that benefits the ecosystem services that currently exist. The difference will be noticeable if several people in a residential area or community choose this solution, where there is a well-thought-out idea of ​​the whole. The study showed that there are good opportunities to design their garden to benefit the ecosystem services that exist. With the help of, for example, greenhouses, pallet collars, a pond and greenery, the supportive, cultural, regulatory and livelihood ecosystem services are increasing. With the help of a template from the City of Stockholm, the site has succeeded in achieving a higher green area factor after the design of the site than before, which makes the site more eco-efficient.

No description available.

Under 2013 förbjöds behandling av blommande grödor med de systematiska neonikotinoiderna imidakloprid, klotianidin och tiametoxam i EU. Ett flertal studier och rapporter hade visat att pollinerande biarter kan uppleva subletala effekter av att konsumera neonikotinoid. Oro rådde om bin blir förgiftade av neonikotinoider funna i pollen och nektar hos dessa blommade grödor. Därför har jag undersökt på en kommunal nivå om neonikotinoidbetade rapsareal generellt har medfört en negativ effekt på förekomst av rapspollinerande vildbin. Studien använde observationsdata från medborgarforskning angående 46 vildbiarter som är vanliga i och omkring åkrar, varav 19 är vanliga i rapsfält. Jag sammanställde data över pollinatörer och areal åker med andel raps mellan 2002 och 2020 för 202 kommuner i södra Sverige. Med hjälp av ”Generalized linear mixed model” undersökte jag sambandet mellan oddset att observera rapspollinerande arter bland pollinatörerna och rapsareal. Resultatet visade ingen effekt av ökad mängd raps på rapsbesökare och ingen lägre mängd pollinatörer mellan 2008–2013 då neonikotinoidbetad raps förekom som mest. Frånvaro av negativ effekt på vildbin kan vara på grund av låga koncentrationer av neonikotinoider i nektar och pollen över skalan för denna studie. En eventuell negativ effekt av neonikotinoider från mer raps kan möjligtvis ha vägts upp av den positiv effekt i form av extra resurser som ökar tillväxten hos lokala populationer. Framtida studier uppmanas att vidare undersöka variationen i exponering av neonikotinoider från raps beroende på beteendemässiga skillnader som tillexempel flygtid och socialstruktur. / In 2013, treatment of flowering crops with the systematic neonicotinoids imidacloprid, clothianidin and thiamethoxam were prohibited by the EU. Several studies and reports had shown that pollinating bees can experience sublethal effects by consuming neonicotinoids. Concerns regarded whether bees would be poisoned by neonicotinoids found in pollen and nectar of these flowering crops. Therefore, I have examined on a municipal level, whether area of rapeseed treated with neonicotinoids have generally caused a negative effect on the abundance of wild bees which pollinate on rapeseed. The study used citizen-based observational data of 46 wild bee-species that are common in and around agricultural fields, 19 of which are common in rapeseed-fields. I compiled data regarding pollinators and area of agricultural field with proportions of rapeseed-fields between 2002 and 2020 for 202 municipalities in South Sweden. Using Generalized linear mixed model, I examined the connection between odds of observing rapeseed-pollinating species among pollinators and the area of rapeseed. The result showed no effect from increased amount of rapeseed on rapeseedpollinators and no reduced number of pollinators between 2008-2013, the periodwhenneonicotinoid-treated rapeseed was most abundant. The absence of a negative effect on wild bees could be caused by low concentrations of neonicotinoids in nectar and pollen. Also, possible negative effects of neonicotinoids from rapeseed could possibly be outweighed by a positive effect from additional resources that increases local population growth. Future studies are encouraged to further examine varied exposure of neonicotinoids from rapeseed based of behavioural differences like flight-time and social structure of wild bees.

Idéerna till BeeFarm startade under våren 2020 med en strävan efter att lösa en av världens största utmaningar. Utmaningen som vi står inför är att pollinerande insekter såsom bin minskar. Färre bin hotar den globala livsmedelsproduktionen då 75% av all mat som produceras i världen är beroende av insektspollinering.  Efter flera iterationer för att hitta en affärsmässig lösning som kan öka pollinering identifierades problem för bönder, biodlare och företag. Projektgruppen har under det senaste året genomfört ett stort antal djupgående intervjuer med bönder, biodlare, företag, forskare och experter där problemen validerats. Bönder och odlare av kommersiella grödor är pressade med låga marginaler i sina verksamheter och behöver förbättra sina skördar. Biodlare som driver biodling som företag vill skala upp sin verksamhet men har svårt att skapa lönsamhet. Samtidigt kämpar hållbarhetsdrivna företag med att hitta konkreta och mätbara projekt för att bredda sitt hållbarhetsarbete. Lösningen som har utvecklats för att lösa alla parters problem är en ny projektbaserad hållbarhetstjänst där BeeFarm koordinerar mätbara pollineringsprojekt som företag kan använda och kommunicera som en del av sitt hållbarhetsarbete. Ett första pollineringprojekt har därför utformats för att testa lösningen och affärsmodellen. Pilotprojektet genomförs tillsammans med betalande kunder där ett biodlingsföretag har placerat ut brandade bikupor vid en bondes rapsfält utanför Halmstad. Projektet är ett första praktiskt försök med stöd från forskare och experter för att mäta vilken skillnad som skapas genom att placera bikupor för pollinering av raps.  Pilotprojektet är BeeFarms första projekt i hållbarhetstjänsten och ligger som grund till den fortsatta utvecklingen mot att bli ett snabbväxande företag. Genom att skapa värde till bönder, biodlare, företag och samhället kan matproduktionen ökas genom pollinering. Det skapar förutsättningar för att både vår och kommande generationer kan fortsätta mättas med näringsrik mat. / The ideas for BeeFarm got started in the spring of 2020 with the ambition to solve one of the greatest challenges in the world. The challenge we are facing is the fact that pollinating insects like bees are rapidly declining, threatening the world's food production of the future, especially since over 75 % of all food produced is dependent on insect pollination.  Through several iterations in the search for a business solution that could increase pollination, problems for farmers, beekeepers and business were identified. The project team have during the last year carried out over 25 extensive interviews with farmers, beekeepers, companies, scientists and experts to validate the problems. The problem for farmers is that they are pressured by low economic margins and need to increase their harvests. Beekeepers that operate their beekeeping as a business want to scale up their operations but struggle to find profitability. At the same time sustainability driven companies are trying to find clear and measurable projects to strengthen their work with sustainability.  The solution that has been developed to solve the problems for all the included parties is a new project-based sustainability service. BeeFarm coordinates measurable pollination projects that companies can use and communicate as part of their sustainability efforts. To test the solution and the business model a first pollination project has been launched with paying customers. The pilot project includes a beekeeping company that is placing beehives on one farmer's rapeseed field outside of Halmstad. The project is a first practical attempt in collaboration with experts and scientists to measure the impact by placing beehives for pollination of the rapeseed.   The pilot project is the first project in BeeFarms sustainability service and is a good foundation to continue the building of a fast growing company. By creating value for farmers, beekeepers, companies and the society, BeeFarm will increase the food production through pollination. It will result in better opportunities to continue feeding our and future generations with healthy food.

Pollinering är en viktig ekosystemtjänst, där insekter är några av de viktigaste pollinatörerna. Under de senaste åren har mängden av pollinatörer minskat på grund av olika faktorer somklimatförändring och minskning av både antal habitat och mängd arealyta i habitat. Några avde habitat som är viktiga för pollinatörer finns i skogslandskapet, exempel glesare skogar,betesmarker i skogen, hyggen samt häll- och alvarmarker. Denna studie tittar närmare på två olika skogsområden belägna på Gotland. Ett område utgören produktionsskog (finns i Träkumla socken) och ett en naturskog (Ojnareskogen i Bunge socken). Naturskogen har en större totalyta av lämpliga habitat än produktionsskogen i Träkumla. Det fanns typer av habitat som var både lika och olika i och inom i respektiveområde där olika arter av pollinatörer kan gynnas. I naturskogen var den i areal största habitattypen glesare tallskog medan den minsta var sandmark. För produktionsskogen var den i areal största habitattypen hyggen och den minsta var vägkanter. En viktig faktor sompåverkar möjligheter för hur olika arter av pollinatörer gynnas eller inte är skötseln av skogsområdena. Olika skötselmetoder påverkar också på olika sätt. Studien visar vikten av att redan i planering och vidare skötsel av skogsområden ta hänsyn till och gynna pollinatörer. Förutsättningarna i en produktionsskog respektive naturskog är olika när det gäller såväl påverkan av pollinatörer som möjligheterna för habitatplanläggning.

I dagsläget importeras omkring 4600 humlebon årligen från Europa till Sverige för att öka produktionen av grönsaker och då framförallt tomater. Sverige har i dagsläget ingen egen produktion av humlor men bolaget Svenska Humlor AB ämnar att starta en försäljning under 2021. Att humlorna är svenskuppfödda och närda på svensk pollen är en ny produkt på marknaden som kan medföra nya intressen och intressekonflikter från olika aktörsperspektiv. Syftet med denna studie är att skapa en ögonblicksbild av åsikter som finns kring att starta en inhemsk försäljning av humlor av arten Bombus terrestris. Vidare är ett mål är att utreda hur en framtida svensk humleproduktion kan utformas och hur det kan relatera till hållbar utveckling. Studien kopplar till FN:s Agenda 2030 och målet att bevara biodiversitet och ekosystem. Humlor påverkas av klimatförändringar och flyttar därför till nya områden. Vidare hotas vissa humlearter av antropogen påverkan av landskapen. Humlornas pollinering möjliggör större skördar, som i sin tur bidrar till en ökad matproduktion som också är en målsättning i Agenda 2030. Humlesamhällen föds därför upp och placeras i jordbrukarnas odlingar.  Studien berör både för- och nackdelar med en potentiell svensk produktion av humlor. Intervjuer genomfördes med fyra för ämnet viktiga aktörer; humleuppfödare, jordbrukare, myndighet och akademi. De har ombetts diskutera de största styrkorna, svagheterna, möjligheterna och hoten med att införa svenska humlor som en ny produkt. Dessa åsikter presenteras i SWOT-diagram. SWOT är en metod för att analysera en organisation eller verksamhet där argument delas in efter styrkor (S), svagheter (W) möjligheter (O) och hot (T). Intervjuerna och SWOT-analysen struktureras med fyra huvudteman: ekonomi, teknik, ekologi och övrigt. En litteraturstudie utfördes för att få fördjupade kunskaper i ämnet inför intervjuerna. Litteraturen användes också för att styrka vissa fakta som påståtts av intervjupersonerna. I studien analyseras och diskuteras de huvudämnen som lyftes av de olika aktörerna, för att skapa en bild av vad en framtida svensk humleproduktion kan innebära.  Det framkommer bland annat att det kan vara fördelaktigt att producera svenska humlor jämfört med att importera, då det minskar risken att föra in sjukdomar som kan drabba de vilda pollinerarna. De importerade humlorna från Europa är av en annan underart än de svenska vilda humlorna, varför svenskuppfödda humlor även har mindre påverkan på den vilda genetiken. Vidare lyfts att även fler insekter kan vara relevanta för kommersiell pollinering. Andra diskussionspunkter är bland annat hur ny lagstiftning kan påverka svensk humleuppfödning, möjligheter till lönsamhet, svensk självförsörjningsgrad, inavel i uppfödningen, jämförelser med norsk humleuppfödning, återanvändning av material samt samhällsopinion kring att ha humlor som ett produktionsdjur. Studien avser att samla åsikter kring temat i en uppstartsfas av svensk humleuppfödning, för att kunna användas som diskussionsunderlag och ligga till grund för framtida studier. / Sweden imports around 4600 bumblebee colonies per year from Europe to increase the production of vegetables, primarily tomatoes. Sweden currently lacks a domestic bumblebee rearer, however the company Svenska Humlor AB plans to start selling colonies by 2021. Swedish bumblebees reared on swedish pollen is a new type of product that opens a whole new market. This can cause new undocumented interests and conflicts from different actor’s perspectives. The objective of this study is to portray a current view of opinions regarding a domestic market for bumblebees of the species Bombus terrestris. Furthermore, the study aims to investigate the future of Swedish bumblebee rearing and how it relates to sustainable development. The study integrates the United Nations’ Agenda 2030 Sustainable Development Goals since it includes conservation of biodiversity and ecosystems. Bumblebees are affected by climate change and therefore migrate to new areas. In addition, anthropogenic influence of the landscapes affects their functions. A great advantage is that bumblebee pollination contributes to food production which is included in the Agenda 2030, since bumblebee pollination increases the harvest. Hence, bumblebee colonies are bred and placed in the plantations.  The study covers advantages and disadvantages regarding a potential start-up of swedish reared bumblebees. To achieve this, interviews were conducted with four different actors; a bumblebee rearer, a farmer, authority and academy. They were asked to discuss the greatest strengths, weaknesses, opportunities and threats regarding a Swedish domestic bumblebee rearing. These opinions are presented in SWOT-diagrams, which is a method used to analyse an organisation or business model where strengths (S), weaknesses (W), opportunities (O) and threats (T) are identified and discussed. The interviews and SWOT-analysis are structured around four main themes; economy, technology, ecology and other. Additional literature was also used to strengthen facts that were brought up by the interviewees. The study aims to discuss the main themes raised by the different actors in relation to literature to create a picture of a future Swedish production.  During the interviews it was discussed that Swedish bumblebees might be beneficial in comparison to imported bumblebees as they lower the risk of spreading pathogens to wild pollinators. The imported bumblebees from Europe are of a different sub-species than the indigenous bumblebees. Due to this the Swedish bred bumblebees affect the native genetics less than their imported counterparts. It was also noted that other insects could be used as pollinators in the future. Other points of discussion related to a future Swedish bumblebee rearing were: new regulations, profitability, Swedish self-sufficiency, reusable materials for nests, inbreeding and opinions regarding the usage of bumblebees in production. The study provides opinions regarding these topics which are meant to be used for discussion as well as in future work.

Det här arbetet fokuserar på hur befintliga parker i centrala Gävle skulle kunna fylla en större funktion gällande gynnandet av humlor och annan biologisk mångfald och hur dessa parker skulle kunna omdesignas. Mina frågeställningar berör: befintliga parkers avsaknad av föda åt humlor, bristande möjligheter för dem att finna bo – och övervintringsplatser samt förslag på åtgärder för att motverka dessa problem. Resultatet av denna studie visar att parker kan fylla en större funktion gällande att gynna den biologiska mångfalden i urbana miljöer. Om inte bo– och övervintringsplatser och föda blir lätt åtkomligta för våra humlor riskerar vi att de minskar ännu mer i antal, och detta skulle kunna vara förödande för oss människor eftersom vi är helt beroende av dessa viktiga pollinatörer. Men med rätt kunskap och information till allmänhet och parkförvaltare går det att hjälpa humlor att skapa miljöer som hjälper humlor att kunna leva i urbana miljöer. Om vi med enkla medel inkluderar biologisk mångfald i stadens parker skulle vi kunna skapa gröna oaser där människor, djur och insekter kan trivas sida vid sida och även tillföra glädje för varandra. / This study is dealing with how existing parks in urban areas can fill a bigger role for bumblebees then they are today. My questions concern: lack of food for bumblebees in parks, lack of opportunities to find places to live and to hibernate and actions how to mitigate this. The results of this study show that existing parks can have a bigger positive impact on the biodiversity in urban areas. If bumblebees can’t find places to live or hibernate or find food, the risk is then that their populations will continue to decline which will have a strongly negative effect on us humans because we are depending on pollinators. With the right knowledge and measures we can make it easier for bumblebees to live in urban areas. To facilitate for biodiversity in the planning of parks means that we will create oases which both humans, birds and insects can benefit from.

Det här arbetet handlar om tambins inverkan på naturligt förekommande pollinatörer. Min frågeställning berör: tillgången på näring, hälsotillståndet och populationsnivån hos naturligt förekommande pollinatörer i förhållande till tambins närvaro. Det som framkommit av den här litteraturstudien är att introducerade tambin leder till att naturligt förekommande pollinatörer minskar i antal kring bikuporna, en del arter söker föda på andra blommor eller senare på dygnet än tidigare. Den minskade tillgången på föda som denna konkurrens innebär har en negativ inverkan på humlors kroppsstorlek och därmed deras överlevnad. Samt att tambin kan föra över patogener så som varroakvalster, nosemasjuka och deformed wing virus till humlor vilket leder till minskad livslängd och sämre fortplantning. / This study is about the impact of honeybees on native pollinators. My questions concerns: availability of food, the health and population level of native pollinators in relation to the presence of honeybees. What has emerged from this literature review is that the introduction of honeybees lead to a decline in numbers of bee and bumblebee pollinators in proximity of the hives and also alters their behaviour, some species choose to forage on other flowers, or later in the day than before honeybees where introduced. The reduced availability of food that this competition induces has a negative impact on the size of bumblebees body’s and thus their survival. What was also discovered was that honeybees can transfer pathogens such as varroa mites, the microsporidium Nosema ceranae and deformed wing virus to bumblebees, leading to reduced life expectancy and poor propagation.

The spreading of the invasive plant Garden Lupine (Lupinus polyphyllus) has become a matter of national importance in Sweden, due to it posing a threat to native plant and pollinator diversity. The effective attraction of bumblebees (Bombus spp.) as pollinators facilitates the production of large numbers of seeds, which are key to the Garden Lupine’s success. Possible self-pollination could also provide a competitive edge for the plant. The objective of this study was to study the relationships between Garden Lupine color morphs, pollinator attraction and seeding. Inflorescences of three color morphs were studied during the flowering period, and bumblebee behavior was observed on the site. After seeding, any produced seeds were collected and analyzed, as well as experimentally germinated to provide insight into their viability. A subset of inflorescences of each color morph was prevented access to pollinators, to study potential self-pollination effects. Bumblebees preferred blue flowers over pink, but no difference in pollination between the color morphs was found. Flower color did not affect seed production or seed morphology. Self-pollinated inflorescences produced fewer seeds than those with access to pollinators, but no difference in seed morphology or germinative success between the pollination methods could be established. The results suggest that seed production and germination are less dependent on pollination than expected. The ability to germinate through self-pollination provides insight into the invasive potential of Garden Lupine, suggesting that further studies are needed to successfully counteract its spread. / Den invasiva växten blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) har på senare år blivit en nationell angelägenhet i Sverige, där den hotar mångfalden av inhemska växter och pollinatörer. Blomsterlupinens framgångsrika tilldragning av framförallt humlor (Bombus spp.) som pollinatörer möjliggör det stora antalet frön som den producerar, vilket är nyckeln till dess invasiva etablering. Eventuell förmåga till självpollinering kan också utgöra en konkurrensfördel. Målet med studien var att utforska relationen mellan blomsterlupinens färgmorfer, pollinering samt fröbildning. Blomställningar av tre färgmorfer studerades under blomningsperioden. Humlornas beteende observerades också under perioden vid lupinlokalen. Efter frösättning samlades alla producerade frön upp och analyserades, varefter ett frögroningsexperiment utfördes för att belysa frönas grobarhet. I ett fältexperiment nekades en delmängd av blomställningarna tillgång till pollinatörer, för att studera eventuell självpollinering och dess effekter. Humlorna föredrog blåa blommor före rosa, men ingen skillnad i pollinering mellan färgmorferna kunde fastställas. Blommornas färg hade ingen effekt på fröproduktion eller -morfologi. Självpollinerade blomställningar producerade färre frön överlag än de med tillgång till pollinatörer, men ingen skillnad i frömorfologi eller grobarhet mellan pollineringsmetoderna kunde påvisas. Resultaten antyder att fröproduktion och frögroning hos blomsterlupin är beroende av pollinering i mindre grad än förväntat. Förmågan att gro genom självpollinering belyser blomsterlupinens invasiva potential, och antyder att fler studier behövs för att framgångsrikt motverka dess spridning.

Outdoor artificial light at night (ALAN) is raising concern as a possible cause of the loss of insect diversity. Due to a diurnal bias in standard methods in environmental monitoring and urban ecosystem service assessments, the issue has remained in the dark and especially relevant for nocturnal pollination, which is less well known. This umbrella review analyses the effects of light pollution on pollination services at night through a cascade framework. The report aims to gather understanding of the state of scientific knowledge to date of the combined interdisciplinary field of pollination, ecosystem services and light pollution. Findings show that outdoor lighting works as barriers and habitat fragmentation for nocturnal pollinators reducing flower visitation and pollen transport affecting plant reproduction. Integrating the understanding of stressors of light pollution and the benefits of darkness into urban land use planning have the possibility of improving the abilities of pollination services in a nightscape usually overlooked. Case studies on the benefits of darkness in the management of urban ecosystem services are of interest in future studies together with the mapping on the values of nocturnal pollination networks. / Nattbelysning utomhus har väckt oro som möjlig orsak till förlusten av insektsmångfalden. Det är särskilt relevant för nattliga pollinatörer, som är mindre känt. På grund av en partiskhet till att metoder för miljöövervakning och bedömningar av urbana ekosystemtjänster sker främst på dagen har problemet förblivit skymt i mörkret. Denna paraplygranskning analyserar effekterna av ljusföroreningar på pollineringstjänster på natten genom ett kaskadramverk. Rapporten syftar till att samla förståelsen för det vetenskapliga kunskapsläget inom det kombinerade tvärvetenskapliga området pollinering, ekosystemtjänster och ljusföroreningar. Resultat visar att utomhusbelysning fungerar som barriärer och fragmentering av livsmiljöer för nattaktiva pollinatörer, vilket minskar blombesök och pollentransport och i sin tur växternas reproduktion. Att integrera förståelsen för stressorer av ljusföroreningar och fördelarna med mörker i urban markanvändningsplanering ger möjligheter att stärka förmågan hos pollineringstjänster i ett nattlandskap som annars blivit förbisett. Fallstudier om fördelarna med mörker i förvaltningen av urbana ekosystemtjänster är av intresse i framtida studier tillsammans med kartläggningen av värdena av nattliga pollineringsnätverk.