<p>This Master´s thesis examines the conceptual ideas of science fiction and science fiction fandom produced in the Swedish fanzine Science Fiction Forum (1960-) between the years 1960 and 1980. Science Fiction Forum was and still is a fanzine published by Skandinavisk Förening för Science Fiction (Scandinavian Science Fiction Club). Both the club and the fanzine are a part of the phenomenon called fandom.</p><p>A fandom is a collective of people called fans who form a community by sharing a special interest in a special object. The fanzine is one of the many material products produced by fans within a certain fandom. Science Fiction Forum and Skandinavisk Förening för Science Fiction were founded in 1959 and are a part of swedish science fiction fandom, where the object of fandom is literary science fiction..</p><p>The primary focus of this thesis is the meta discussion on science fiction and science fiction fandom in Science Fiction Forum. The examination is organized around five different questions; what were the conceptual ideas of science fiction in the fanzine, how was the genre defined by the writers of the fanzine, what were the conceptual ideas of fandom, how did the writers of the fanzine view the status of the genre outside fandom and how did the writers of the fanzine answer the critics of the genre.</p><p>The analysis shows that the discussion on science fiction and fandom in Science Fiction Forum functioned as a way to interpretate and produce meaning to the reading of science fiction and fan identity. The result is supported by other research on fandom, which shows that there is an ongoing discussion between fans within fandom about the reading and understanding of the object of fandom. It is a constant discussion were different interpretations of the object of fandom are revalued and renegotiated.</p>

<p>I den här uppsatsen visas hur kriminalromanen har gått från att följa de traditionella kriminalgenrernas regler och konventioner till att bryta och modifiera dem. I denna nya typ av kriminalroman som jag kallar ”Den moderna kriminalromanen” hittar man ofta inslag av flera olika kriminalgenrer och nya inslag som skapar en hybridroman som inte kan definieras till en specifik kriminalgenre.</p><p>                             I teoridelen går jag igenom de traditionella kriminalgenrernas historik och kriterier samt visar på nya influenser, trender och element som är typiska för den moderna kriminalromanen. I analysdelen analyseras Stieg Larssons Millenniumserie, som jag anser är ett typexempel för den moderna kriminalromanen, för att se om recensenternas beskrivning av romanernas genre stämmer. Romanerna analyseras både utifrån traditionella kriminalgenrer och moderna influenser.</p><p>                             Uppsatsen visar att traditionella kriminalgenrer finns representerade i respektive roman men utöver dessa finns även andra kriminalgenrer och moderna influenser/trender representerade vilket gör att det blir svårt att definiera de enskilda romanerna som tillhörande en specifik kriminalgenre. Slutsatsen är att Stieg Larssons Millenniumserie är ett typexempel på en ”modern” kriminalroman.</p> / <p>In this essay I show that new crime fiction have moved from following a single crime fiction genre to a mix of different crime fiction genres together with influences from TV-series, drama series, action movies, et cetera that traditionally are estranged from crime fiction. To show this I analyzed Stieg Larsson’s Millennium trilogy to see if each book is written like a single traditional crime fiction genre or if they are a mix of several crime fiction genres and other influences. My conclusion is that the trilogy is an example of what I call a “Modern” Crime fiction trilogy since the books in it can´t be categorized in to one single crime fiction genre but are a mix of several genres as well as other influences.</p>

This Master´s thesis examines the conceptual ideas of science fiction and science fiction fandom produced in the Swedish fanzine Science Fiction Forum (1960-) between the years 1960 and 1980. Science Fiction Forum was and still is a fanzine published by Skandinavisk Förening för Science Fiction (Scandinavian Science Fiction Club). Both the club and the fanzine are a part of the phenomenon called fandom. A fandom is a collective of people called fans who form a community by sharing a special interest in a special object. The fanzine is one of the many material products produced by fans within a certain fandom. Science Fiction Forum and Skandinavisk Förening för Science Fiction were founded in 1959 and are a part of swedish science fiction fandom, where the object of fandom is literary science fiction.. The primary focus of this thesis is the meta discussion on science fiction and science fiction fandom in Science Fiction Forum. The examination is organized around five different questions; what were the conceptual ideas of science fiction in the fanzine, how was the genre defined by the writers of the fanzine, what were the conceptual ideas of fandom, how did the writers of the fanzine view the status of the genre outside fandom and how did the writers of the fanzine answer the critics of the genre. The analysis shows that the discussion on science fiction and fandom in Science Fiction Forum functioned as a way to interpretate and produce meaning to the reading of science fiction and fan identity. The result is supported by other research on fandom, which shows that there is an ongoing discussion between fans within fandom about the reading and understanding of the object of fandom. It is a constant discussion were different interpretations of the object of fandom are revalued and renegotiated.

Lärare har svårt att välja och motivera sina val av litteratur i svenskundervisningen. Frågan är om de ska använda sig av endast kanonlitteratur, eller även populärlitteratur som skräck och fantasy. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om och diskutera vad forskningen uttrycker om fantasy- och skräcklitteratur i gymnasieundervisningen, samt vilka möjligheter och problem sådan litteratur kan medföra. Arbetet bygger på dessa frågeställningar: – Hur ser forskningen på användandet av fantasy och skräck i litteraturundervisningen? – Kan lärare öka elevers motivation till att läsa med hjälp av populärlitteratur såsom fantasy och skräck, och i så fall hur? – Vad kan litteraturundervisning utifrån elevernas läsvärldar få för konsekvenser? För att besvara frågeställningarna granskades litteratur och forskning från 1980-talet och framåt. Resultat visade att skräck och fantasy ofta ingår i kanonlitteratur och därför inte kan uteslutas ur klassrummet. Lärares litteratursyn påverkar litteraturvalet i stort och därför bör syftet med läsningen vara tydligt. Vidare visar resultatet att det finns flertalet aspekter av fantasy och skräck som kan motivera elever i klassrummet. Däribland metoden språngbräda, där populärlitteraturen fungerar som en väg till kanonlitteratur.

Den här litteraturstudiens syfte är att undersöka populärlitteraturen och dess användning i skolan. Frågeställningarna lyder: Hur används och förstås termen populärlitteratur av forskare inriktade mot skolans undervisning? Hur resonerar dessa forskare kring populärlitteraturens användning i skolan? Gällande hur termen populärlitteratur används och förstås av forskare inriktade mot skolans undervisning så visar studien olika definitioner av begreppet populärlitteratur. Ett mönster påvisas med två infallsvinklar, det sociologiska som handlar om symboliskt mot ekonomiskt kapital och det textinterna spåret. Hur texten ser ut genom genren tillskrivs här störst vikt. Begreppet kan vara på väg att bli överflödigt i vårt samhälle där marknadstänkandet tenderar att ta över, så att också all kultur blir mer eller mindre populär. Studien visar att majoriteten av forskarna ser populärlitteratur som en legitim del av undervisningen. Persson (2007) har påvisat förändringen över tid: från att skolan ansett populärlitteratur som otänkbart tills idag där det vidgade textbegreppet finns med i skolans styrdokument, vilket signalerar en avkanonisering. Öhman (2015) förespråkar att skugga intrigen i populärlitteratur för att få ut så mycket som möjligt av undervisningen. Boëthius (1994) menar att populärkultur är del av undervisningen idag men denna kan vara en utmaning gällande kulturellt kapital, lärarna kan känna att de förlorar makt till eleverna som är mer välbevandrade i populärkulturen. Lindgren (2009) är positiv och förespråkar populärkultur inom skolans undervisning exempelvis genom att använda populärkulturella texter och analysera dessa. Lundqvist (1984) utmärker sig mot de andra forskarna som tas upp i detta examensarbete då hon tar en tydlig ståndpunkt mot sådant som ofta kategoriserats som populärlitteratur, något vi alltså inte ser i senare forskning.

I den här uppsatsen visas hur kriminalromanen har gått från att följa de traditionella kriminalgenrernas regler och konventioner till att bryta och modifiera dem. I denna nya typ av kriminalroman som jag kallar ”Den moderna kriminalromanen” hittar man ofta inslag av flera olika kriminalgenrer och nya inslag som skapar en hybridroman som inte kan definieras till en specifik kriminalgenre.                              I teoridelen går jag igenom de traditionella kriminalgenrernas historik och kriterier samt visar på nya influenser, trender och element som är typiska för den moderna kriminalromanen. I analysdelen analyseras Stieg Larssons Millenniumserie, som jag anser är ett typexempel för den moderna kriminalromanen, för att se om recensenternas beskrivning av romanernas genre stämmer. Romanerna analyseras både utifrån traditionella kriminalgenrer och moderna influenser.                              Uppsatsen visar att traditionella kriminalgenrer finns representerade i respektive roman men utöver dessa finns även andra kriminalgenrer och moderna influenser/trender representerade vilket gör att det blir svårt att definiera de enskilda romanerna som tillhörande en specifik kriminalgenre. Slutsatsen är att Stieg Larssons Millenniumserie är ett typexempel på en ”modern” kriminalroman. / In this essay I show that new crime fiction have moved from following a single crime fiction genre to a mix of different crime fiction genres together with influences from TV-series, drama series, action movies, et cetera that traditionally are estranged from crime fiction. To show this I analyzed Stieg Larsson’s Millennium trilogy to see if each book is written like a single traditional crime fiction genre or if they are a mix of several crime fiction genres and other influences. My conclusion is that the trilogy is an example of what I call a “Modern” Crime fiction trilogy since the books in it can´t be categorized in to one single crime fiction genre but are a mix of several genres as well as other influences.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad för typ av böcker ungdomar väljer att läsa på sin fritid, och varför, för att sedan använda detta resultat i en diskussion kring hur lärare kan ta tillvara elevers fritidsläsning för att öka läsmotivationen. En hypotes som föregick studien var att ungdomar främst läser populärlitterära böcker, vilket också visade sig stämma i min undersökning. Studien genomfördes via en enkät som elever på en högskoleförberedande gymnasieskola i en medelstor stad i Sverige har besvarat. Enkäten gav 102 svar och storleken på underlaget möjliggjorde att elever som läser ofta, lite och aldrig inkluderades. Det visade sig att i princip hälften av de tillfrågade helst läser böcker i genren spänning tätt följt av genrerna feelgood, romantik och fantasy. Rörande varför de läser skönlitteratur svarade många att det är för att bli känslomässigt berörda av texten, i syfte att fly verkligheten samt för att lära sig något nytt om andra människor eller kulturer. Just det känslomässiga engagemanget har visat sig vara extra viktigt för meningsskapande och läsmotivation. Att visa tilltro till elevers förmåga och visa dem vikten av att läsa något än ingenting alls är ett av de främsta budskapen som den här undersökningen vill påvisa. Värderingen mellan högt och lågt inom litteratur har försvunnit allt mer i samhället och hos ungdomar, därför finns det inte längre någon anledning till att populärlitteratur inte ska användas i skolans litteraturundervisning.

Uppsatsens syfte är att undersöka några svensklärares inställning till populärlitteratur, både generellt sett och i undervisningen. Uppsatsförfattarna strävar efter att belysa inställningen till aktuella populärlitterära böcker som läses av ungdomar. Hur förhåller sig lärarna till denna typ av litteratur? Är det något de använder i sin undervisning? Den teoretiska bakgrunden för uppsatsen utgörs av forskning om föreställningar om hög och låg litteratur men också en problematisering av själva begreppet populärlitteratur. Andra aspekter som tas upp är vad som skrivs om litteratur-undervisning i skolans styrdokument samt hur populärlitteraturen har behandlats traditionellt sett inom skolan. Metoden för undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförs med fem verksamma lärare. Två av dessa arbetar inom gymnasieskolan medan de andra tre arbetar inom grundskolans år 6-9. Lärarna strävar mot att få eleverna att läsa överhuvudtaget, men i synnerhet mot att läsa en viss sorts högre litteratur. Detta förhållningssätt påminner om trappstegsmodellen – en tanke om att eleverna ska gå från seriealbum via ungdomsbok till klassiker. Lärarna ser framför allt populärlitteraturen som en möjlig ingång till vidare läsning. Uppsatsen påvisar en fortgående tradition, hos de intervjuade lärarna, att relatera litteratur mot en abstraktion av högt och lågt och därmed förmedla en tradition av läsning av högre litteratur. Uppsatsförfattarna framhåller att det inte finns stöd för detta tankesätt i dagens ämnesplaner.

Populärlitteratur har länge ansetts vara sämre än finlitteratur och därmed fått en lägre status. Detta resulterade i att människor fick en negativ attityd gentemot denna litteratur, och tog därför avstånd från den. Attityden gentemot populärlitteratur har dock förändrats på senare tid. Människor ska ha blivit mer öppna för den ”fulare” litteraturen och tankarna kring att populärlitteratur ska vara skadligt har försvunnit. Det råder dock delade meningar om hur positiv attityden verkligen är. Att det skett en förändring är tydligt, men hur stor förändringen är kan tyckas mindre tydligt. Ett exempel på detta är att Bob Dylan vann Nobelpriset, men det möttes av mycket kritik. Denna studie ämnar därför att undersöka hur attityden gentemot populärlitteratur verkligen är, med fokus på svenska medborgare som fyllde 18 senast år 2021. Undersökningen ämnar även att undersöka om attityden gentemot populärlitteratur påverkas av individens kön och mängd läsning. Forskning visar nämligen att respektive kön har olika läsvanor och att deras attityd ska variera kan därmed anses troligt. För att uppfylla detta syfte görs en kvantitativ enkätstudie, som skickas ut genom ett bekvämlighetsurval. Ett teoretiskt ramverk används även, i syfte att lägga en grund för undersökningen, samt diskussionen kring resultatet. En central teori är Richard A. Petersons teori om omnivoritet. Denna menar att attityden gentemot populärkultur (främst populärmusik) har förändrats sedan andra världskriget, på så vis att människor från den högre kulturen har blivit mer öppna för den lägre kulturen - de har blivit omnivora. Denna studie använder sig även av Pierre Bourdieus begrepp kapital och fält. Detta i syfte att begreppen är centrala, på så vis att undersökningen berör det litterära fältet. Begreppet kapital hör även ihop med den tidigare forskningen som inluderas, som menar att vissa saker (exempelvis kritik, litterära priser och litterärt värde) kan ses som bokens kapital, och att de därför påverkar hur människor ser på boken.  Denna undersökning visar att attityden gentemot populärlitteratur är positiv. Den visar även att kön inte tycks ha ett samband med attityden gentemot populärlitteratur, men att mängd läsning - när variabeln står för sig själv - har ett svagt samband. Resultatet diskuteras senare i relation till tidigare forskning och det teoretiska ramverket. I diskussionen framgår det att undersökningens resultat inte går att lita på till fullo. Detta eftersom undersökningens resurser var begränsade, vilket medförde att urvalet hämmades och att frågan om representativitet och reliabilitet därmed kan ifrågasättas. Resultatet kan dock ses som en bra början och inspiration till vidare forskning, på så vis att den kan användas som en mall för vad som kan tänkas påverka attityden gentemot populärlitteratur, samt som ett bevis för att attityden gentemot populärlitteratur förmodligen har förändrats (dock går det inte att säga till vilken utsträckning). / Popular literature has for a long time been considered inferior to fine literature and thus gained a lower status. As a result people got a negative attitude towards this literature, and started to distance themselves from it. However, the attitudes towards popular literature have changed in recent times. People are said to have become more open to the ”uglier” literature and the idea that popular literature could be dangerous has disappeared. The opinions about how positive the attitude has become are however divided. It is clear that there has been a change, but how big the change is may seem less clear. An example of this is that Bob Dylan won the Nobel Prize, but it was met with a lot of criticism. This study aims therefore to investigate how the attitude towards popular literature really is, with focus on Swedish citizens who turned 18 years old by 2021. This survey also aims to investigate whether attitudes toward popular literature are influenced by the individual´s gender and the amount of reading. Research shows that each gender has different reading habits and therefore it might be likely that their attitudes vary. To fulfill this purpose, a quantitative survey study has been made and sent out through a convenience sample. A theoretical framework has also been used, in order to lay a foundation for the investigation, as well as the discussion of the results. A central theory is Richard A. Peterson's theory of omnivority. This argues that attitudes towards popular culture (mainly popular music) have changed since World War II, in the sense that people from higher culture have become more open to the lower culture - they have become omnivorous. This study also makes use of Pierre Bourdieu's concepts of capital and field. These concepts are central in investigations concerning the literary field. The concept of capital is also associated with the previous research that is included in this survey, which suggests that certain things (such as criticism, literary prizes and literary value) can be seen as the capital of the book, and that they therefore affect how people view the book. This survey shows that the attitude towards popular literature is positive. It also shows that gender does not seem to be related to attitudes towards popular literature, but that the amount of reading - when the variable stands on its own - has a weak relationship. The results are discussed later in relation to previous research and the theoretical framework. The discussion shows that the results of the survey cannot be fully trusted due to the fact that the resources of the study were limited, which meant that the sample was hampered and that the question of representativeness and reliability can thus be questioned. However, the result can be seen as a good start and an inspiration for further research, so far it can be used as a template for what may affect the attitude towards popular literature, as well as evidence that the attitude towards popular literature has probably changed (however, it is not possible to say to what extent).

This master&apos;s thesis deals with the public library project called the GÖK-project, whichconcerned three Swedish public libraries: Linnestaden (Göteborg), Örnskoldsvik and Kalmar.The general outlines for the project were: reconsideration of the conception of the literaryquality, improvement of the library services, adjustment to the library user and reconsiderationof the conception of adult education to the public libraries of the 90s. The projectcaused a big national debate with effort put on the conception of the literary quality.The topic of this master&apos;s thesis is partly the GÖK-project and its general outlines, partly theaccomplishment of the project, the main point put on the public library in Linnestaden(Göteborg). / Sidnumrering och text på sidorna 25-27 motsvarar det tryckta exemplaret.