Arnesson, Ursula. (2006) Prövningsanvisningar i Svenska A - En jämförande studie av prövningsanvisningarna på Komvux och gymnasieskolan. Directions for examination in Swedish A - A Comparative study of the directions for Examination in Komvux and Upper Secondary School. Skolutveckling och ledarskap 60p. Lärarutbildningen Malmö Högskola.Syftet med mitt examensarbete är att jämföra några skolors prövningsanvisningar och utifrån den jämförelsen se om man kan uppfylla de nationella målen i en prövning samt se om de överrenssämmer med kunskapssynen. För att nå syftet har jag använt metoden dokumentjämförelse av fem olika skolors dokument. Den litteratur som presenteras belyser de sociala aspekterna i inlärningsskedet och kunskapssynen i den Svenska skolan. Resultatet av undersökningen visar att anvisningarna inte är tillfredsställande när det gäller mål och kunskapssyn eftersom man saknar den sociala aspekten i en prövning.Slutsatsen i min undrsökning är att prövningar inte fyller de mål som är uppsatta för kursen, utan de brister i den kommunikativa och sociala interaktionen. Jag har kommit fram till att anvisningarna skiljer sig både mellan skolorna och från kursmålen. Det är svårt att få till stånd en kommunikativ miljö i en prövning, vilket leder till att eleven går miste om viktiga moment i undervisningen och i sin utveckling. Förslag till fortsatt forskning är att intervjua lärare och fråga hur de uppnår en likvärdig bedömning och betygssätter eleverna i en prövning. / Directions for examination in Swdish A- A comparative study of the directions for Examination in Komvux and Upper Secondary School.

SAMMANFATTNING År 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strålbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att kunna utvärdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingår i en klinisk studie krävs ett informerat samtycke som skrivs på av den ansvarige prövaren och patienten. Alla patienter har rätt till information och delaktighet avseende den egna vården och behandling. Det är därför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förståelse och insikt om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning och behandling. För att en patient ska kunna signera samtycke krävs att patienten har kunskap om och förstår vad han/hon skriver på. Det finns flera studier som visar på bristfällig förståelse av informationen hos de patienter som deltar i en klinisk studie. Syftet med den här studien var att belysa patientens upplevelse och kunskap av informerat samtycke i samband med kliniska prövningar inom onkologin samt se vilka interventioner som gjorts för att förbättra samtyckesprocessen. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sökorden som användes var cancer, clinical trials, research nurse, patient understanding och intervention study. Fjorton artiklar inkluderades sedan i resultatet. Resultatet visade att det fanns brister i patienternas kunskap om vad de samtyckte till, främst när det gällde eventuella risker och obehag. Däremot var de flesta patienter väl medvetna om frivillighet i att delta i en klinisk studie. Interventioner för att förbättra samtyckesprocessen gjordes med hjälp av ljudupptagningar, audiovisuella hjälpmedel och kurser i kommunikation för personal som informerar om kliniska studier. Dessa visade på varierande resultat när det gäller patientens kunskap och förståelse. Samtliga interventioner ökade dock patientens tillfredsställelse av samtyckesprocessen. För att uppnå en ökad kunskap och förståelse krävdes information som var individuellt anpassad för varje patient. Att läkaren var tydlig och tog tid på sig för att försäkra sig om att patienten har förstått är viktigt. Tiden är en av de viktigaste faktorerna för en god kunskap och en tillfredsställelse med samtyckesprocessen. Forskningssjuksköterskan hade en viktig roll att följa upp given informationen, förtydliga den och försöka ta reda på vad patienten har förstått och vad som verkade oklart.

Att förstå olika tumörers biologi är en viktig förutsättning för att kunna utveckla nya cancerbehandlingsmetoder. Ett nytt verktyg inom cancerterapin, både för att förstå tumörers uppkomst samt hitta nya läkemedelsmål och behandlingar, är det mycket potenta genredigeringsverktyget Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats med CRISPR-Associerade proteiner, CRISPR-Cas9. Det är ett adaptivt immunförsvar funnet hos prokaryoter. CRISPR är ett programmerbart RNA-guidat system som har DNA som mål. Tekniken går att tillämpa inom cancerimmunologin genom att t ex manipulera T-celler på olika sätt. Syftet med den här litteraturstudien var att: 1) undersöka vilka idag pågående kliniska prövningar, med cancerimmunologisk inriktning, som använder sig av CRISPR-Cas9 samt 2) vilka resultat som framkommit; 3) hur CRISPR-Cas9 ska kunna levereras till celler in vivo; 4) vilka problem har stötts på samt 5) hur framtiden kan se ut med CRISPR inom cancerforskningen. Information inhämtades under tidsperioden januari till maj 2019 på främst PubMed, clinicaltrials.gov och Google. Idag pågår 8 kliniska prövningar men studierna har ännu inte publicerat några resultat. Att finna en lämplig leveransmetod för leverans av CRISPR till målcellen är en av de stora utmaningarna med CRISPR där virala metoder är den leveransmetod som hittills har använts mest. Många studier undersöker möjligheterna med lipida nanobärare men ingen leveransmetod överträffar någon annan i dagsläget. Problem som framkommit med CRISPR-Cas9-tekniken är att metoden kan orsaka cancer vid redigering i celler som saknar p53 (ett viktigt tumör-supressor-protein); det kan orsaka patogena konsekvenser pga långa deletioner då Cas9 klyvt DNA; samt Cas9 kan klyva på andra ställen i genomet än det önskade. I framtiden kan CRISPR, med olika Cas-proteiner, komma att användas för att bland annat tillverka universella T-celler med chimär antigenreceptor (CAR-T-celler), förstå tumörers uppkomst och utveckling, finna nya läkemedelsmål, radera DNA-sekvenser från virus som inkorporerat sitt genom i vårt, och kanske även för redigering i könscellslinjen för att minska risker för bland annat cancerutveckling. / Understanding the biologi of tumors is an important prerequisite to develop new methods for cancer treatment. The gene editing tool Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats (CRISPR) with CRISPR-associated proteins (Cas9), CRISPR-Cas9 is a new tool in cancer therapy, both for understanding the origins of the tumors and for finding treatments and drug targets. It is an adaptive immune system in prokaryotes. CRISPR is a programmable RNA- guided system which targets DNA. The technology is applicable in cancer immunology by e.g. manipulating T-cells. The purpose of this literature study was to: 1) investigate which cancer immunotherapy clinical trials, using CRISPR-Cas9, that are ongoing today and 2) which results have emerged so far; 3) how CRISPR-Cas9 can be delivered to cells in vivo; 4) which problems have arisen, and 5) what the future might hold for CRISPR within cancer research. The information was gathered from January to May 2019 from primarily PubMed, clinicaltrials.gov, and Google. Today, 8 clinical trials are ongoing but the studies have not yet published any results. One of the main challenges of CRISPR is finding a suitable methodology of delivery where viral methods is the one that has mainly been used. Many studies investigate possibility of lipid nanocarriers but as of today, no one single delivery system is superior to the others. The problems with CRISPR-Cas9 that have emerged is that it can cause cancer when editing cells that are missing p53 (an important tumor suppressing protein); it has pathogenic consequenses due to long deletions as Cas9 cuts DNA; and Cas9 can cut the DNA at off-targeted sites. In the future, CRISPR with different Cas-proteins, can be used to manufacture universal Chimeric antigen receptor T cells (CAR-T-cells), understanding the origin and development of tumors, finding new drug targets, deleting DNA-sequences from viruses that have incorporated their genome into ours, and maybe also for editing the germ line in order to reduce the risk of e.g. developing cancer.

Det har i studier, av bland annat kriminologen Trevor Bennett (2005), visats att kriminalitet interagerar med droger, vilket även har en ömsesidig effekt. Man har dessutom sett att underhållsbehandling gett positiva resultat vid behandling av heroin- och opiatberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt underhållsbehandling vid opiatmissbruk har på kriminaliteten. Med hjälp av Willman och Stoltz (2002) sju-stegs-metod har data samlats in genom en systematisk litteraturstudie för randomiserade kontrollerade studier. Tio vetenskapliga artiklar erhölls från databasen PubMed. Resultatet av artiklarna visade att underhållsbehandling vid opiatmissbruk leder till en minskning av kriminaliteten. Det visade sig även att buprenorfin är ett preparat som, oftare än metadon, leder till fortsatt behandling efter frisläppning ur fängelse. Med dessa slutsatser ställer vi bland annat frågan; varför används inte andra preparat än metadon i större utsträckning? / It is well known through research that crime correlates with drug abuse, a relationship that is reciprocal. Such information has been found in studies made by criminologists like Trevor Bennett (2005). Vital conclusions by researchers have made maintenance treatment for opioid-addiction well renowned for its effectiveness. This is the background for this thesis; to explore the effectiveness of maintenance treatment in crime reduction. With the methodological guidance of Willman and Stoltz (2002) research-data has been obtained, mainly through their seven-step-model. This systematic review contains ten articles that are all randomized controlled trials that were derived from the database PubMed. Results from these studies showed a decrease in crime during and after maintenance treatment. It is also presented, that using buprenorphine in the treatment increased the retention grade of patients in comparison to methadone. With this in mind we ask the question, why do not other substances than methadone have a more frequent usage in the aspects of maintenance treatment?

Det har i studier, av bland annat kriminologen Trevor Bennett (2005), visats att kriminalitet interagerar med droger, vilket även har en ömsesidig effekt. Man har dessutom sett att underhållsbehandling gett positiva resultat vid behandling av heroin- och opiatberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt underhållsbehandling vid opiatmissbruk har på kriminaliteten. Med hjälp av Willman och Stoltz (2002) sju-stegs-metod har data samlats in genom en systematisk litteraturstudie för randomiserade kontrollerade studier. Tio vetenskapliga artiklar erhölls från databasen PubMed. Resultatet av artiklarna visade att underhållsbehandling vid opiatmissbruk leder till en minskning av kriminaliteten. Det visade sig även att buprenorfin är ett preparat som, oftare än metadon, leder till fortsatt behandling efter frisläppning ur fängelse. Med dessa slutsatser ställer vi bland annat frågan; varför används inte andra preparat än metadon i större utsträckning? / It is well known through research that crime correlates with drug abuse, a relationship that is reciprocal. Such information has been found in studies made by criminologists like Trevor Bennett (2005). Vital conclusions by researchers have made maintenance treatment for opioid-addiction well renowned for its effectiveness. This is the background for this thesis; to explore the effectiveness of maintenance treatment in crime reduction. With the methodological guidance of Willman and Stoltz (2002) research-data has been obtained, mainly through their seven-step-model. This systematic review contains ten articles that are all randomized controlled trials that were derived from the database PubMed. Results from these studies showed a decrease in crime during and after maintenance treatment. It is also presented, that using buprenorphine in the treatment increased the retention grade of patients in comparison to methadone. With this in mind we ask the question, why do not other substances than methadone have a more frequent usage in the aspects of maintenance treatment?

Bakgrund: Läkemedelsbranschen är idag en av de mest reglerade branscherna på marknaden. Forskning och utveckling har en stor betydelse för läkemedelsföretagen. För att lansera ett läkemedel krävs det att företagen genomför kliniska prövningar, deras utfall kan mycket väl avgöra företagens framtid. Problemformulering: hur stor inverkan har de olika faserna inom produktutvecklingen på aktiekurserna för företag i läkemedelsbranschen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marknaden reagerar när läkemedel som är under utveckling går in i de tre olika kliniska faserna.Metod: Studien baseras på kvantitativ data där ett bekvämlighetsval gjorts på sju stycken läkemedelsföretag. PR meddelanden där läkemedel i utveckling går in i fas-1, fas-2 och fas-3 kliniska prövningar har valts ut som enskilda händelsen i eventstudien som genomförts. Vi har studerat vad som händer 5 dagar före och 5 dagar efter att händelsen utspelar sig. Därefter har vi mätt marknadens reaktion genom beräkning av den anormala avkastningen. Slutsatser: Studien visar på att aktiemarknaden reagerar positivt på alla de tre kliniska faserna. Marknaden har en förmåga att övervärdera fas-1 studiers betydelse. Det finns tecken på att marknaden har svårt att värdera forskningen och utvecklingens riktiga värde. / Background: The pharmaceutical industry is a heavily regulated market. Costs for research and development are of utmost importance for the industry. To successfully launch a new drug requires clinical trials, and their outcomes could well determine the future of the company’s business. Problem formulation: how much influence do the various stages of product development have on the stock prices for companies in the pharmaceutical industry. Purpose: How does the market react when a drug under development undergoes the three different clinical phases. Method: The study is based on quantitative data. Seven pharmaceutical companies have been selected for this study. PR messages for when drugs in development go into phase-1, phase-2 and phase-3 clinical trials, have been selected as the event in focus for our study. We have studied what occurs five days before and five days after an event takes place. Next we measure the markets reaction by calculating the abnormal return. Conclusion: The study shows that the stock market reacts positively to all three clinical phases. The market has a way to overestimate phase-1 studies importance. There are signs that the market has difficulties evaluating R&Ds real value.

Bakgrund: Forskning- och utvecklingsarbete är något som bedrivs på många håll inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att många patienter som söker vård och behandling kan komma att tillfrågas om att delta i forskning. En person som är sjuk, och i behov av vård, kan uppleva att man i patientrollen hamnar i en beroendeställning i förhållande till vårdpersonalen. Patienten är den hjälpsökande och vårdpersonalen är de som på grund av kunskap och förmåga att hjälpa patienten har en starkare ställning. Att vara patient och medverka i forskning kan innebära att patienten får ökad uppmärksamhet men patienten kan också uppleva att beroendeställningen gentemot vårdpersonalen förstärks. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att delta i forskning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar, med begränsning vuxna patienter, har utgjort grunden till resultatet. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, vilka är; Överväganden inför beslut om att delta i forskning, Meningsfullhet av att delta i forskning, Upplevelse av hinder i samband med forskning samt Från känslan av stöd – till känslan av övergivenhet. Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsperspektivet enligt Dahlberg och Segesten. Tre aspekter av resultatet kommer särskilt att diskuteras: Barriärer för ett forskningsdeltagande kontra viljan att delta, Beroendeställningen till vårdpersonal -en riskfaktor för både patienten och forskningen samt Patientens delaktighet och autonomi i samband med beslutsfattande om att delta i forskning. / Background: Research and development is conducted in many areas of health care. This means that many patients seeking care and treatment may be asked to participate in research. A person who is ill and in need of care can experience him/herself, in the role of patient, ending up in a position of dependence in relation to health care professionals. The patient is seeking help and health care staff are those who by virtue of knowledge and ability to help patients have a stronger position. Being a patient and participating in research may thus imply receiving increasing attention, but also inferiority or dependency. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of participating in research. Method: A literature review was performed based on results from ten qualitative articles, limited to adult patients with experience of participating in research. Results: The results are presented in four categories; exploring the decision to participate in research, Meaningfulness of participating in research, Perception of barriers related to research and from the feeling of support – to the feeling of abandonment. Discussion: The result has been discussed in relation to the life-world perspective according to Dahlberg and Segesten. Three main aspects of the results will be discussed; Barriers for participating in clinical trials versus willingness to participate, dependency on health care professionals – a risk factor both for the patient and the research trial, and the patient’s autonomy and participation in the decision-making about research.

Föreliggande uppsats behandlar debatten om hur den svenska skolan ska evidensbaseras på bästa sätt. Olika former av evidensdefinitioners lämplighet för tillämpning inom utbildningsområdet utgör således fokus i uppsatsen och undersöks med hjälp av två svenska tvärvetenskapliga antologier och en svensk fenomenologisk doktorsavhandling. Huvudsakligt fokus läggs på utrönandet av det så kallade Cochrane-formatets lämplighet. Detta som en följd av att dess evidensdefinition förfäktas av OECD, en inflytelserik part i debatten, och att det visat sig vara en populär evidensdefinition hos politiska makthavare, bl. a. i Danmark. Utrönandet av Cochrane-formatets lämplighet för utbildningsområdet inleds genom en redogörelse för hur Cochrane-formatet växt fram som ett svar på bristen av metodologisk stringens inom sjukvården, en brist som äldre metoder, så som registerstudier och klinisk epidemiologi, visat sig inkapabla att hantera. Därefter definieras särarten i Cochrane-formatets evidensdefinition; randomiserade kliniska prövningar och metaanalyser och systematiska översikter av dessa. Dess lämplighet undersöks sedermera utifrån tre lämplighetskategorier; ändamålsenlighet, implementerbarhet och trovärdighet. Undersökningen visar på att betydande problematik föreligger i relation till Cochrane-formatets lämplighet för det svenska utbildningsområdet. Detta främst som en följd av dess reduktionistiska fokus på metodologisk stringens. Uppsatsen redogör för, och problematiserar, efter detta den mångfald av alternativa evidensdefinitioner som uppstått som ett svar på kraven på evidensbaserad praktik. Också denna mångfald av alternativ visar sig uppbära betydande problem. Detta främst som en följd av dess ambivalenta fokus på praktisk relevans. Efter detta undersöks litteraturens förslag på lösningar på Cochrane-formatets reduktionism och ambivalensen i mångfalden av alternativa evidensdefinitioner, vilka visar sig landa i en uppfattning om att problemet ska lösas genom en balansakt mellan metodologisk stringens och praktisk relevans genom modifierade varianter av critical appraisal som möjliggör ett beaktande av för- och nackdelar i den professionella praktiken. Slutligen diskuteras rimligheten i litteraturens resonemang och följderna av dess begränsningar. I diskussionen framställs själva idén om konkreta och enkla evidensdefinitioner som den faktor som förhindrar framväxten av den evidensbaserade skolan. Utifrån detta landar uppsatsen slutligen i en slutsats om att det finns ett behov av blocköverskridande politisk enighet i relation till skolan samt tvärvetenskapliga samarbeten mellan forskningsparadigm och yrkesverksamma lärare i syfte att utarbeta möjligheter för lärare att evidensbasera sitt arbete utifrån dess kontextuella förutsättningar, oberoende av de ideologiska och paradigmatiska maktförhållanden som råder.

Det finns idag flera tusen genetiska sjukdomar som inte kan botas med hjälp av dagens läkemedelsbehandlingar. Detta är något forskarna försöker finna en lösning på. Två nya potenta genredigeringsverktyg har utvecklats och tros kunna bota och behandla många av de idag kända genetiska sjukdomarna. Detta är clustered regularly interspaced short palindromic repeats med CRISPR-associerade proteiner, CRISPR/Cas9 och prime editing. Tekniker som utvecklats från det adaptiva immunförsvaret hos prokaryoter. Både CRISPR/Cas9 och prime editing är RNA-guidade system med DNA som mål, de är även möjliga att programmera. Syftet med denna litteratursökning var att: 1) Jämföra teknikerna CRISPR/Cas9 och prime editing, 2) Undersöka vilka idag pågående kliniska prövningar som finns där någon av teknikerna används vid behandling av sjukdom. 3) Undersöka vilka sjukdomstillstånd som tros kunna botas och/eller behandlas med hjälp av någon av teknikerna samt 4) undersöka hur forskare ser på de etiska aspekterna av dessa tekniker. Information har hämtats under arbetets gång, främst från PubMed, Google och clinicaltrials.gov. Det finns idag 16 pågående studier där CRISPR/Cas9 används som behandlingsmetod. För prime editing finns det inga pågående studier. Sjukdomarna som forskarna hoppas kunna behandla med hjälp av metoderna är många, men de har kommit längst i utvecklingen av läkemedel för cancer, blodsjukdomar och ögonsjukdomar. De etiska diskussionerna har varit många och den stora frågan som diskuteras är hur tekniken skall regleras för att inte utnyttjas till sådant som potentiellt kan vara skadligt. Detta är två tekniker med hopp om nya behandlingsmetoder för genetiska sjukdomar, dock är de endast i början av sin utveckling och mer forskning och förfining av metoderna krävs innan de kan tillämpas kliniskt. / Today, there are thousands of genetic diseases that cannot be cured with the help of today's drug treatments. This is something the researchers are trying to find a solution to. Two new potent gene editing tools have been developed and are believed to be able to treat or cure many of today's genetic diseases. These are Clustered regularly interspaced short palindromic repeats with CRISPR-associated proteins, CRISPR/Cas9 and prime editing. Techniques developed from the adaptive immune system of prokaryotes. Both CRISPR/Cas9 and prime editing are RNA-guided DNA-targeted systems that are programmable. The purpose of this literature search was to: 1) compare the CRISPR/Cas9 and prime editing techniques, 2) investigate the current clinical trials in which any of the techniques are used to treat disease. 3) investigate which diseases that are believed to be cured and/or treated by using one of the techniques, and 4) investigare how researchers view the ethical aspects of these techniques. Information was gathered during a period between January to May 2020, mainly from PubMed, Google and clinicaltrials.gov. There are currently 16 ongoing studies using CRISPR/Cas9 as a treatment method. For prime editing there are no ongoing studies. The diseases that the researchers hope to be able to treat using the methods are many, but they have come the farthest in the development of a drug for cancer, blood diseases and eye diseases. There have been many discussions about the ethical side, but the big question being discussed is how the technology should be regulated so that it may not be used to harm instead of treat. These two techniques give hope of new treatment methods of genetic diseases, however, they are in the early stages of their development and more research and refinement of the methods is required before they can be applied clinically.