Hur påverkar strukturella förutsättningar kvinnors företagande? Vad händer när kvinnor som potentiella företagare ställs mot omgivande strukturer och hur kan ett sådant möte bidra till att bättre förstå kvinnors förutsättningar som företagare? Detta utgör de huvudsakliga frågeställningarna i den här avhandlingen. Utgångspunkten för den kvalitativa studie som genomförs tas i en regional strukturomvandling som påverkar kvinnornas lokala arbetsmarknad och leder till att en politisk satsning på kvinnors företagande i form av en starta-eget kurs initieras. Primär målgrupp för kursen är kvinnor med ett yrkesförflutet inom vård och omsorg. En politisk ambition att ta dessa kvinnor och deras kompetens till vara uttalas i kommunala handlingsprogram som även signalerar en önskan att arbeta i partnerskap med kvinnor som vill bli företagare. Genom att över tid följa ett antal kvinnor som deltar i kursen blottläggs deras upplevelser av satsningen samt av att omsätta den uttalade politiken till praktik. Teoretiskt argumenteras för vikten av att förstå kvinnors företagande i relation till omgivningen och strukturella förutsättningar. Genusteori, teorier om kvinnor och arbete, den politiska omgivningen, prat som legitimerande handling samt makt är perspektiv som anläggs och teorier om företagande diskuteras. Ståndpunkten är att när kvinnor förhåller sig till företagande görs detta på en rad premisser så som könssegregeringen som följer med kvinnorna ut på arbetsmarknaden där företagande utgör en del, politiskt prat som signalerar ambitioner och målsättningar, det större sociala systemets inneboende makt där det egna handlingsutrymmet påverkas av graden av beroende i förhållande till andra aktörer med mera. Sammantaget påverkar detta hur kvinnorna upplever sitt handlingsutrymme. Det argumenteras för att normer och värderingar i det större systemet ofta är subtila men icke desto mindre skapande. Mannen som norm för liv, arbete, företagande och företagare problematiseras då denna norm placerar kvinnan i motsatsställning. Det subtila är svårt att bemöta och förändra, kvinnornas individuella val är synliga i betydligt större utsträckning än bakomliggande, strukturella normer och värderingar som påverkar och styr dessa val. Den empiriska studien visar att flera kvinnor finner det svårt att relatera till rollen som företagare och att satsningen på företagande relateras till rådande familjesituation. Studien visar även att det kan vara kostsamt att bryta mot normer och föreställningar och att tänja på osynliga gränser. Tydligt framträder ett upplevt, starkt politiskt motstånd mot nya verksamhetsformer, verksamhetsområden och liknande. Det visar sig främst vara kvinnor som försöker starta verksamheter relaterade till vård och omsorg som upplever detta motstånd. Analysen visar en av kvinnorna upplevd diskrepans mellan politikers prat och möjligheterna att omsätta detta prat i handling genom att starta företag. En bild av en kommunal satsning där politiskt prat inte i alla delar följs upp i politisk handling växer fram. Den politiska viljan att ta ideologiska risker diskuteras, så även kvinnornas medskapande av den situation som uppstår. Främst visar analysen på vikten av att erkänna både individers och strukturers del i det sociala skapandet som ger förutsättningarna för kvinnors företagande samt vikten av att betrakta prat och handling ur ett legitimitetsskapande perspektiv för att förstå det sociala spelets bakomliggande syften. Ett förhållningssätt baserat på samförstånd och samarbete snarare än motsättning mellan parterna förordas för att skapa ett konstruktivt klimat och goda strukturella förutsättningar. Ett sådant klimat kan inverka positivt på en regions fortlevnad såväl som på kvinnors sysselsättning. En grundläggande slutsats är att det är viktigt att erkänna strukturernas vikt och påverkan på individers val för att förstå förutsättningarna för kvinnors företagande och kvinnors förutsättningar som företagare. Enkelt vore att argumentera för att kvinnor har ”fria” val och därmed lägga ansvar på kvinnorna som individer att skapa förändring, här genom att bli företagare. Genom att placera företagande i en vidare kontext påvisas att kvinnors så kallade ”fria” val är strukturellt villkorade. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005

It is estimated that 15 percent of the world’s population live with some form of disability where neurodevelopmental disabilities [NDD] could be one. In Sweden it is estimated that five to seven percent of all children are diagnosed with NDD and attached to these children are parents who are in need of support due to unique stress problems. Support of other parents has been shown to be appreciated, but also support by interest organizations. The aim of this study was to explore how representatives from an interest organization experience their preconditions to support the health of parents of neurodivergent children. This was explored through qualitative semi-structured interviews with representatives from the interest organization Attention. The transcribed interviews were analyzed with a manifest content analysis and the result showed that time for the representatives to volunteer as well as time for the parents to participate affect the preconditions to support parents. Individual experiences of being a parent of a child with NDD, as well as finances and support from the main organization were seen as resources. Shared knowledge and networking between the organization Attention and authorities were experienced as preconditions to offer support. This study concludes that appropriate resources and cooperation would be beneficial for the representatives’ preconditions to support the health of these parents.

Studien är baserad på lärares, specialpedagogers samt projektledares uppfatt-ningar av arbetssätt och arbetsformers betydelse i ett matematikprojekt som bedrivs i åk 3. Syftet med detta arbete är att studera vilka arbetssätt och ar-betsformer som används i ett matematikprojekt för att utveckla elevers ma-tematiska förmåga med fokus på aritmetik, ur ett specialpedagogiskt perspek-tiv. En kvalitativ metod valdes där intervju i grupp, enskild intervju samt in-tervju via e-post med respondenter från tre målgrupper genomfördes. Ana-lysmodellen har konstruerats med begrepp från Adding it up (Kilpatrick, Swafford & Findell, 2001), KOM-projektet (Niss & Højgaard-Jensen, 2002) samt Visible learning (Hattie, 2009). Vårt resultat visar att lärares, specialpe-dagogers och projektledares uppfattning är att flera faktorer påverkar pro-jektets arbetssätt och arbetsformer där bristen av tid är en betydande faktor. Slutsatsen är att arbetssätt och arbetsformers betydelse är underordnad pro-jektets organisatoriska förutsättningar. / The study is based on the opinions of teachers, teachers for special education needs and the project manager’s about the significance of how to work me-thodically and the way work is organized in a mathematic project in year 3. The aim of this study is to identify how to work methodically and the way work can be organized in a mathematic project in order to develop the stu-dents’ mathematical ability, focusing the areas of arithmetic and from the perspective of special education needs. A qualitative method of investigation was chosen where information was gathered through a combination of inter-views, in groups, individually and via e-mail with representatives from each of the three groups of respondents. The analysis model has been constructed using concepts from the frameworks Adding it up (Kilpatrick, Swafford & Findell, 2001), KOM-projektet (Niss & Højgaard-Jensen, 2002) and Visible learning (Hattie, 2009). Our results show that teachers, teachers for special education needs and the project manager’s view is that several factors affect how to work methodically and the way work can be organized and the lack of time is a significant factor. The conclusion is that how to work methodically-and the way work can be organized are subordinate the project´s organiza-tional preconditions.

I yrken med möten med människor som varit utsatta på något sätt och behöver stöd i en förändringsprocess krävs en kompetens för att möta den hjälpsökandes behov. Ständiga möten med människor i en utsatt situation alstrar ett lärande även hos den som förväntas stötta och uppmuntra till förändring. Föreliggande studie avser att undersöka upplevelser av lärande hos individer som arbetar med kvinnor utsatta för våld i en nära relation. Sex kvinnor i en mellanstor kommun i Sverige har deltagit i studien. De arbetar antingen yrkesmässigt eller ideellt i två samverkande verksamheter med utsatta kvinnor. Totalt har elva intervjuer genomförts där förfarandet haft en kvalitativ ansats. Det insamlade materialet har analyserats med en tolkande fenomenologisk analys, där resultatet består av följande tre teman: Ett omedvetet och medvetet lärande, formellt lärande samt informellt lärande. Resultatet visar också hur informanterna upplever olika förutsättningar för lärande samt vilken betydelse lärandet får för den dagliga verksamheten. Deltagarna upplever att de ständigt lär av andra och sig själva, där samarbete och samverkan är viktiga förutsättningar för att det dagliga arbetet skall fungera. Lärande är betydelsefullt för verksamhetens utveckling, individens personliga utveckling och för att den utsatta kvinnan skall få god hjälp. För att kunna lära behövs förutsättningar som exempelvis engagemang och intresse. Och för att dessa ska tillgodoses krävs förutsättningar av mottaglighet och utrymme som ges och fås, dels av individen själv men främst av individer i verksamheternas nätverk. / In occupations where encounters with people who have been exposed in some way and are in need of support in a process of change, competence is required to meet the needs of that person. Every encounter with people in vulnerable situations generates situations of learning also for the person that is expected to give support and encourage change. The present study aims to examine the experiences of learning within individuals who work with women victims of domestic violence. Six women in a medium-sized municipality in Sweden participated in the study. They either work with salaries or voluntarily in two collaborative units with abused women. A total of eleven interviews were conducted where the approach had a qualitative alignment. The collected material was analyzed with an interpretative phenomenological analysis and the result consists of the three following themes: Unconscious/conscious learning, formal learning and informal learning. The result also shows how the participants experience different conditions for learning and the importance learning adress to the daily worklife. Furthermore, the participants experience a constant learning from both other individuals and herself, where cooperation and collaboration are essential for the function of daily work. Learning is important for development of the workplace, personal development and so that the abused woman will get the help she need. To be able to learn, there are necessary preconditions such as commitment and interest. And for these to be met, other conditions are required such as receptivity and space, which are provided and obtained partly by the individual herself but mostly by individuals in the network surrounding the work places.

Abstract The purpose of this study was to describe how patient education is operating in special health care and in primary care and also participants’ experiences of development work on patient education. The aim was to produce information on the implementation of patient education and the factors affecting it and the development of patient counseling between special and primary care nursing staff cooperation. The study consisted of three sub studies. The first study described above, what kind of the surgery patient education was as assessed by nursing staff, and what it is explained. In the second study was described, what kind of patient education was in primary care as assessed by nursing staff, and what it is explained. Furthermore in both studies was described by nursing staff what kind of development proposals they put in. The data was collected using a structured questionnaire (© MR / HK, 2003), from surgical nursing staff (n = 203) and nursing staff working in primary health care (n =  377). The data was analyzed using basic and multiple variable statistical methods, as well as open questions, the deductive content analysis. The third study described the experiences of nursing staff of development work on patient education. The data was collected by interviewing nursing staff involved in the development (n =  24) and were analyzed using inductive content analysis. The development work focused on patients’ education on patients with coronary artery disease, diabetic foot ulcers, cancer, joint replacement, stroke, and chronic obstructive pulmonary disease, and it was carried out in primary and special health care nursing staff cooperation. Nursing staff had a good knowledge and skills and attitudes towards patient education were positive and nursing staff was counseling patient-centered and take into account the patient's feelings. Nursing staff should develop patient education methods. Patient education should have more time, equipment, and facilities. Experiences of development work can be described by categories the nature of development work and together we are more effective. The development work is strengthening the know-how, but it requires the participants' motivation and commitment, teamwork skills, openness and mutual respect. Development cooperation increases professional and inter-organizational co-operation, and improves the information flow in the patient care process. The results can be utilized in nursing, nursing education and patient education development. / Tiivistelmä Tutkimuksen tarkoituksena oli kuvata potilasohjauksen toimintaedellytyksiä kirurgisessa erikoissairaanhoidossa ja perusterveydenhuollossa sekä hoitohenkilöstön kokemuksia potilasohjauksen kehittämisestä. Tavoitteena oli tuottaa tietoa potilasohjauksen toimintaedellytyksistä ja siihen vaikuttavista tekijöistä sekä potilasohjauksen kehittämisestä perusterveydenhuollon ja erikoissairaanhoidon hoitohenkilöstön yhteistyönä. Tutkimus koostui kolmesta osatutkimuksesta. Ensimmäisessä osatutkimuksessa kuvailtiin, millaista oli potilaan ohjaus erikoissairaanhoidossa kirurgisen hoitohenkilöstön arvioimana ja toisessa osatutkimuksessa kuvailtiin millaista potilaan ohjaus oli perusterveydenhuollon hoitohenkilöstön arvioimana ja mitkä asiat olivat siihen yhteydessä. Lisäksi kuvailtiin millaisia ehdotuksia hoitohenkilöstö esitti potilasohjauksen kehittämiseksi. Aineisto kerättiin strukturoidulla kyselylomakkeella (© MR/HK, 2003) vuonna 2003 kirurgiselta (n =  203) ja vuonna 2006 perusterveydenhuollon (n =  377) hoitohenkilöstöltä ja analysoitiin tilastollisilla perus- ja monimuuttujamenetelmillä sekä avoimien kysymysten osalta deduktiivisella sisällön analyysillä. Kolmannessa osatutkimuksessa kuvailtiin hoitohenkilöstön kokemuksia potilasohjauksen kehittämistyöstä. Aineisto kerättiin vuonna 2007 haastattelemalla kehittämistyöhön osallistunutta hoitohenkilöstöä (n =  24) ja analysoitiin induktiivisella sisällön analyysillä. Kehittämistyö kohdentui sepelvaltimotautia ja diabeettista jalkahaavaa sairastavien sekä syöpä-, tekonivel-, aivoinfarkti- ja keuhkoahtaumatautipotilaiden ohjaukseen ja se toteutettiin erikoissairaanhoidon ja perusterveydenhuollon hoitohenkilöstön yhteistyönä. Hoitohenkilöstön tiedot ja taidot olivat pääosin hyvää tasoa ja asenteet potilasohjausta kohtaan olivat myönteiset. Hoitohenkilöstö arvioi toteuttavansa ohjausta potilaslähtöisesti ja tunneulottuvuuden huomioiden. Ohjausmenetelmien monipuolisempaan käyttöön olisi kiinnitettävä enemmän huomiota. Kehittämistarpeita oli myös ohjaukseen käytettävissä olevassa ajassa, välineistössä ja ohjaustiloissa. Kokemukset kehittämistyöstä jakaantuivat pääluokkiin kehittämistyön luonne ja kehittämistyön merkitys. Kehittämistyö vahvistaa ohjausosaamista, mutta vaatii osallistujilta motivaatiota ja sitoutumista, yhteistyökykyä, avoimuutta ja keskinäistä arvostusta. Kehittämisyhteistyö lisää ammattilaisten ja organisaatioiden välistä yhteistyötä sekä parantaa tiedonkulkua potilaan hoitoprosessissa. Tuloksia voidaan hyödyntää hoitotyössä, hoitotyön opetuksessa ja potilasohjauksen kehittämistoiminnassa.

Magister Legum - LLM

Studien undersöker huruvida elever i behov av stöd inom den kommunala vuxenutbildningen, uppfattar att de har fått stöd och hur detta har påverkat deras studiesituation. Syftet har sin bakgrund i dagens vuxenutbildnings mer heterogena grupper, men också då det inom vuxenutbildningen inte finns något lagstadgat krav på elevhälsa. Teoretiska utgångspunkter är den sociokulturella teorin, relationell pedagogik och teorin om KASAM. Respondenterna, elever på gymnasienivå, har genomfört en anonym, digital enkätundersökning och deltagit i en semistrukturerad intervju. Resultatet visar att majoriteten anser sig ha fått det stöd de har uttryckt behov av, från såväl lärare, studie- och yrkesvägledare, specialpedagog och andra skolprofessioner. Resultatets tematiska analys, delar in data i fem kategorier: tillgänglighet, bemötande, motivation, förutsättningar och relation. Vidare ger analysen att förtroendefulla relationer består av ett tillitsfullt bemötande och tillgänglighet, av både pedagogisk och socio-emotionell karaktär, vilka kan leda till ökade förutsättningar och vidare till ökad motivation i en cirkulär process. I diskussionen belyses att specialpedagogens roll i det fortsatta utvecklingsarbetet inom den kommunala vuxenutbildningen, kan bestå i att, tillsammans med skolledning och förstelärare, bistå med forskningsbaserad fortbildning som synliggör vikten av förtroendefulla relationer för den aktuella elevgruppen. / The study investigates how students in need of support within municipal adult education, perceive the support given as well as its effects on their results or preconditions. The study’s aim originates from today’s changed and thereby more heterogenic student groups in combination with the lack of a mandatory multi-professional school health care teams. Theoretical perspectives used are the sociocultural theory, relational pedagogy and the theory of KASAM. The participants were upper secondary school students and were asked to answer an anonymous digital survey as well as to participate in a semi-structured interview. The result showed that a majority of the students experience that they have been given the support needed from teachers, study and career guides and the special educator as well as other school professions. The themes that were found were organized in five categories: accessibility, reception, motivation, preconditions and relationship. The analysis showed that trustful relationships included a trustable reception and accessibility, both pedagogically and socio-emotionally, which could lead to increased preconditions and thereby to an increased motivation in a circular process. The discussion gave that the role of the special educator, together with head teachers and the school board, could work together with school development within the municipal adult education; the special educator’s role could then be to be responsible for bringing a scientific ground to further education to school professions about the importance of trustful relations for this student group.

This thesis examines the evolution and particulars of Chilean-German Bilateral Relations stressing the crucial periods in their history. Both these such different and far-distant countries are linked to each other with network of current and traditional ties. Nowadays, Federal Republic of Germany is Chile's major trade partner within EU. Although German immigration in Chile was relatively small in numbers, Chilean Germans subsequently managed to establish respected position and notably contributed to building-up this South American country in various fields. A positive reception of Chilean Germans' and/or Germany's influence was also reflected in this country's approach towards Germany during turbulent 20th century. The paper offers a qualitative historical overview of the official bilateral relations of Germany to one of its closest partners in the region. The relation is studied from several various perspectives (German-Chilean community, Chilean state authorities and government, foreign policy of FRG and GDR). In order to provide a more complex understanding of general context the issues are explained within wider frame of Chilean, German and Latin American modern history. Furthermore, a character of bilateral relations between Chile in democratic transition and unified Germany after 1990 is...

This paper aims to introduce programming using Design by Contract (DbC) approach, its principles and implementations in different environments. The motivation for the creation of this approach is discussed in the beginning and the DbC metaphor is explained, as well as its application to programming. The description of major elements of the contract in the context of routine interface follows afterwards. The subject matter of this paper is the analysis and comparison of individual programming systems for DbC development with the help of code samples. The benefits of using this approach and its role in the modern development process are evaluated in conclusion.

Förskolan ska erbjuda barn stimulans och stöd med avsikt att ge varje enskilt barn goda möjligheter att tillägna sig utbildningen. Förskollärare har ett stort ansvar i inkluderingen av barn i behov av särskilt stöd. Tidigare forskning visar att inkludering är ett mångfacetterat begrepp. Forskningen visar att inkludering relateras till delaktighet, likvärdighet och interaktion. Förskollärares kunskap och kompetens är en viktig komponent i inkluderingsarbetet. I främjandet av inkludering kan förskollärare använda sig av olika strategier. Syftet i vår undersökning är att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan ur ett förskollärarperspektiv. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod med elektroniska intervjuenkäter. Resultatet visar på strategier förskollärare använder i verksamheten för att skapa en inkluderande förskola. Strategier som tydliggörande pedagogik och anpassningar av sociala- och fysiska miljöer i förskolan framkommer som betydelsefulla för inkluderingsarbetet. Resultatet lyfter även förskollärares förutsättningar utefter deras arbetsförhållanden. I relation till dilemmaperspektivet pekar förskollärarnas metoder vid förutsättningar och strategier på handlingar som i nästa led skapar dilemman i vardagen. I diskussionen lyfts de slutsatser undersökningen kommit fram till; alla barn oavsett om barnet är i behov av särskilt stöd eller ej har rätt till en likvärdig undervisning i förskolan men styrs utefter dilemman som uppstår i verksamheten.