Bakgrund: Barn i behov av särskilt stöd kan ses som ett komplext begrepp. En rapport från Skolinspektionen (2017) ligger till grund för uppsatsens motiv, rapporten visar att förskolepersonal ofta saknar en samsyn över vad särskilt stöd innebär och hur det särskilda stödet utformas. Den teoretiska ansats vår studie utgår från är socialkonstruktivistisk, där människors uppfattningar ses som socialt konstruerade. De analytiska begrepp som används i studien är det kompensatoriska perspektivet, det kritiska/relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Dessa används för att kunna problematisera och analysera förskollärares uppfattningar och erfarenheter om arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Syfte: Den här studien syftar till att problematisera arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Metod: I föreliggande studie används semistrukturerade intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Nio förskollärare har intervjuats i en mellanstor kommun i Sverige. Resultat: Vi finner att förskollärarna anser att barn som avviker från normen, barn med språksvårigheter, barn med diagnoser och barn i gråzonen är de som är i behov av särskilt stöd. Inom temat barn i gråzonen beskrivs bland annat barn med utåtagerande, alternativt inåtvända beteenden och koncentrationssvårigheter. Det särskilda stödet utformas främst i helgrupp, genom bilder och tecken som stöd men även i mindre grupper och individuellt. Så gott som alla förskollärare betonar att deras bemötande är en central del i hur det särskilda stödet utformas. Slutligen anser nästintill alla förskollärare att även faktorer såsom ekonomi, tid och personaltäthet avgör hur särskilda stödet utformas.

Denna avhandling undersöker hur omställningen av energisystemet har konstruerats i den riksdagspolitiska debatten, med fokus på förnybara energikällor. Utgångspunkten är det riksdagsbeslut som fattades 1980 och som innebar en omställning till förnybara energikällor. Studien bygger på textanalys av framför allt riksdagsprotokoll. Energipolitik är en ständig dragkamp kring definitioner och kategoriseringar och vilka ideal som bör utgöra politikens mål. I den riksdagspolitiska energidebatten om omställningen av energisystemet är det långt ifrån självklart vad som betraktas som problem, lösning och mål. Aktörer interagerar och förhandlar och skapar på så vis mening. Tre teoretiska begrepp är centrala i analysen av denna process: problematisering, obligatorisk passagepunkt och gränsobjekt. Den riksdagspolitiska debatten handlar om mer än bara vilka energikällor som är bäst lämpade. Livsavgörande framtidsfrågor har knutits till energiproduktionen. I den energipolitiska debatten väcks också frågor om kunskapsproduktion, hur energikällor och olika tekniska lösningar ställs mot varandra och blir argument i debatten om rationalitet och sanning. Förnybara energikällor har varit del av såväl utopiska som dystopiska framtidsbilder. De kan vara ett argument för det lilla och småskaliga, mot tillbakagång och det antimodernistiska, eller för utveckling, modernisering och det framtidsorienterade. Således handlar debatten om omställningen av energisystemet också om vad som utgör ”det goda samhället”. / This thesis examines how the energy system transformation has been constructed in the Swedish parliamentary debate, with a focus on renewable energy sources. The study is based on text analysis and the primarily material is parliamentary protocols. Energy politics is a constant tug-of-war over how to classify things, what categorizations to make and what ideals to turn into goals. Actors interact and negotiate, creating meaning and definitions. I draw upon three theoretical concepts to describe this process: problematization, obligatory passage point and boundary object. The decision to transform the energy system has been decisive for Swedish politics. In addition, it raises questions concerning knowledge production, pitting various energy sources and technical solutions against each other and making them into arguments in the debate on rationality and truth. Renewable energy sources serve as a basis for both utopian and dystopian visions of the future. Renewable energy sources can be used in multiple ways rhetorically, to advocate the local and small scale, to caution against regression and the anti-modern, and to uphold development, modernization and an orientation towards the future. Thus, the debate on what energy sources should be chosen also becomes a debate about the future and what constitutes “the good society”.Energy politics is a constant tug-of-war over how to classify things, what categorizations to make and what ideals to turn into goals. Actors interact and negotiate, creating meaning and definitions. I draw upon three theoretical concepts to describe this process: problematization, obligatory passage point and boundary object.

Begreppet hållbar utveckling är ett brett och komplext sådant. Det råder delade meningar om hur hållbar utveckling uppnås, men något som många är överens om är att utbildning är en nyckelfaktor för hållbar utveckling. Denna ska syfta till att ge barn och vuxna verktyg för att kunna göra medvetna val med hänsyn till flera aspekter. Ett av skolans övergripande mål är att förbereda eleverna för att kunna orientera sig i en komplex värld i ständig förändring. För detta förespråkas en holistisk och ämnesövergripande undervisning. Tidigare forskning framhåller även att det är önskvärt att undervisningen grundas i diskussioner med öppna svar för att hjälpa elever utveckla handlingskompetens. Läraren har en betydande roll som förebild för engagemang med en problematiserande kritisk hållning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förhållningssätt till lärande för hållbar utveckling som kan finnas bland lärare och lärarstudenter. Detta utreds genom att ta reda på vilken komplexitet som framkommer i lärarnas tolkning av hållbar utveckling, samt vilka lärsituationer de ser som önskvärda för detta. För att besvara våra frågor insamlades empiri via två intervjuer, en enkätundersökning och en fokusgrupp. Utifrån respondenternas utsagor gjordes en innehållsanalys. I resultatet framkom både enkla och komplexa förhållningssätt till lärande för hållbar utveckling - vilket i sin tur tenderar att avspeglas på vilka lärsituationer som anses vara önskvärda. Vi såg att det främst var studenter som problematiserade begreppet hållbar utveckling utifrån flera perspektiv, medan verksamma lärare fokuserade på enskilda konkreta handlingar. Vår studie visar även att det bland våra respondenter finns en ambition att bedriva undervisning som problematiserar begreppet hållbar utveckling. Respondenterna uttrycker även en önskan om kollegial samverkan för ökade kunskaper och inspiration för lärande för hållbar utveckling.

The subject of this bachelor thesis in political science has been the drivingfactors behind crime. More specifically how Sweden’s two leading politicalparties (The Social democratic party & the Moderate Party) portrayed thecauses of crime in their public communication during the election campaignof 2022. To study this subject a WPR or what’s the problem represented tobe analysis method has been used. To better the study’s validity andreliability three models of explaining what causes crime have been used tocompare with the two parties’ public communication.Trough the use of this method the study has found that the Moderate party’spublic communication in mainly in line with an economic way of explainingthe causes of crime, whereas the Social democratic party’s publiccommunication mainly falls in line with a sociological way of explaining thecauses of crime.

Avhandlingen kartlägger och analyserar i fyra empiriska artiklar hur elevsubjekt konstrueras i skolans vardag och vilken roll marknadens principer spelar i dessa konstruktioner. I synnerhet fokuseras vilka logiker som konstituerar gymnasievalets praktiker, samt hur dessa legitimeras, tolkas och utmanas. Resultatet visar att gymnasievalets praktiker delar upp både nuet och framtiden för eleverna, som valet mellan en uttalad utopi eller en underförstådd dystopi, där eleverna i hög grad själva görs ansvariga för att lyckas eller misslyckas med att förverkliga den utopi som iscensätts i valets praktiker. Denna uppdelning framstår för aktörerna till stor del som naturlig och apolitisk, vilket i sin tur legitimerar dess effekter i termer av exkludering, ojämlikhet och segregering, ofta på basis av social klass. Den marknadsstyrda skolans diskurser konstruerar och delar också upp eleverna som om de vore varor med olika värde. Begreppet fantasmatiska logiker kan förklara hur elever greppas av  marknadsliknande diskurser, samt hur de hanterar motsägelsefulla villkor. Exempelvis hur gymnasievalet för eleverna både innebär att förändras och bli vad man vill, samtidigt som man formas att bli mer av den man redan är, genom att välja att vara den man är. Elevernas problematisering och destabilisering av dominerande marknadslogiker i skolan förekommer i alla undersökta sammanhang, och beskrivs i avhandlingen som både genomskådanden och ifrågasättanden av hur skola och utbildning kopplas samman med marknadens logiker. Genom att genomskåda gymnasievalets förmenta neutralitet synliggör eleverna hur marknadsstyrningen av utbildning i allmänhet och iscensättningen av mässorna i synnerhet tycks ligga i skolornas, snarare än elevernas intresse. / The thesis explores and analyzes in four empirical articles how student subjects are constructed in everyday school life and what role market principles play in these constructions. In particular, it focuses on the logics that constitute upper secondary school choice practices, and how these are legitimized, interpreted and challenged. The results show that upper secondary school choice practices divide the present and the future of the students as the choice between an explicit utopia and an implied dystopia. Here, the students themselves are made responsible for their success or failure in realizing the utopia that is staged in school choice practices. This division generally appears to the actors as natural and apolitical, which in turn legitimizes its effects in terms of exclusion, inequality and segregation, often on the basis of social class. Furthermore, the market-driven school discourses construct and divide the students as if they were commodities of different value. The notion of fantasmatic logics can explain how students are gripped by market-driven discourses and how they handle contradictory conditions. For instance, it explains how, for students, school choice means they can transform and become who they want to be, while at the same time they can also become more of what they already are, by choosing to be who they are. Students, however, problematize and destabilize dominant market logics in the school in all examined contexts, which in the thesis is analyzed in terms of penetrations and destabilizations of how schools and education are linked to the market logics. By penetrating the presupposed neutrality of secondary school choice practice, the students expose how the market orientation of education in general and the staging of school fairs in particular appear to be in schools’, rather than students’, interest.

This essay examines policy discourses in the 30th Baltic Parliamentary Conference held in 2021. By examining several policy proposals from the resolution adopted by the participants, as well as related key documents and speeches from parliamentarians, the underlying assumptions and logics shaping these policys are examined. The thesis analyses whether there are gendered patterns in the policy discourses. The policy areas examined are about cooperation, identity, climate, and the environment. The material is analysed by combining the theory feminist discursive institutionalism and by using Carol Bacchi's method "What's the problem represented to be?". The conclusions are that there are many underlying problematisations that contribute to shaping policies in the 30th Baltic Sea Conference, which are supported by hidden gender coded language. The problematisations underpinning the policys are ”hiding” other ways of evaluating and shaping problems, solutions, and policy areas.