Det har riktats mycket kritik mot de traditionella metoderna på senare tid, och på grund av detta har flera lättrörliga, agila metoder konstruerats. Bland dem är Scrum den klart vanligaste och används av drygt 75 % av företagen som arbetar agilt.Trots den frekventa användningen visar dock studier på att väldigt många scrumprojekt ute på arbetsmarknaden misslyckas. Det har uppkommit en hel del kritik mot metodens effektivitet och det står klart att det finns ett antal problem som är svåra att hantera.Studien har fokuserat på att undersöka problemen och även strukturera upp dem i fyra områden enligt följande: dokumentationsbrist, ineffektiva/oklara arbetsprocesser, svårigheter vid stora projekt samt att det är svårt att hålla ett konstant produktfokus.Det har även undersökts hur tre fallföretag går tillväga för att hantera de fyra problemområdena, både i förhållande till hur deras arbetssätt skiljer sig från Scrums praxis, samt hur de aktivt arbetar med att hantera områdena.För att besvara forskningsfrågan har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Intervjuerna gjordes med respondenter kopplade till respektive företag.Studien visar på att samtliga problemområden märks av ute hos de tre fallföretagen. I analysen och slutsatsen presenteras hur företagen förhåller sig till Scrums praxis samt hur deras egna arbetssätt påverkar hanteringen av problemen. / Program: Dataekonomutbildningen

Systemutveckling har länge kantats av problem och oförmåga att möta nya problem och krav som uppstår under processen från ide till färdig produkt. För att möta de problem som de traditionella systemutvecklingsprojekten innebar så arbetade Ken Beck et. Al. (2001) fram det agila manifestet, det agila manifestet beskriver de kärnvärden som systemutvecklingsprojekt bör arbeta utefter, detta för att öka flexibiliteten och minska problemen med långa ledtider.SCRUM är en agil systemutvecklingsmetod som togs fram av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, detta efter att de båda hade sett behovet utav en metod som klarade att möta snabba förändringar och att kunna möta problem under processens gång.För att undersöka hur hantering av problem i agila systemutvecklingsprojekt fungerar i praktiken har en fallstudie genomförts på ATS väst hos CGI.En stor del av problematiken i systemutveckling är distansen mellan de inblandade parterna, något som påverkar arbetsmetodiken. Detta resulterar i en mer omfattande dokumentation än vad den agila arbetsformen förespråkar och minskar även den personliga kommunikationen. Den ökade dokumentationen leder även till en minskad flexibilitet när det gäller hanteringen av nya krav, detta då det finns fastställda procedurer – som är nödvändiga på grund utav distansen mellan de inblandade – som måste följas.Studiens resultat är en utredning för hur problem uppkommer inom agil systemutveckling och vad företagen gör för att hantera dessa problem. / Program: Systemvetarutbildningen

<p>Mitt första syfte med denna uppsats är att undersöka hur några föräldrar beskriver problem som kan uppstå i mötet med skolan. Ett andra syfte är att nå en djupare förståelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.</p><p>Som grund för uppsatsen har jag använt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan föräldrar och skola. Jag har sedan utgått ifrån en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex föräldrar. Dessa har erfarenheter från totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.</p><p>Föräldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och då främst när det gäller viktiga beslut i samband med barnens skolgång. Föräldrarna vill bli lyssnade till och tagna på allvar eftersom de känner sina barn och vet vad de kan prestera. Om inte detta sker upplever föräldrar ett utanförskap gentemot skolan. Andra aspekter som upplevs problematiska är när barnen inte får den pedagogiska utmaning de behöver och föräldrarna inte har tillträde till skolan. Föräldrarna vill ha en nära relation till skolan, där de är involverade i de beslut som berör deras barn.</p><p>Det som präglar dessa föräldrar är deras positiva attityd till skola och utbildning samt att de enligt min mening har ett starkt kulturellt kapital och habitus, vilket de i stor utsträckning använder sig av. Kännetecken för detta är att de är drivande i olika processer som berör deras barns skolgång. Några av föräldrarna påpekar även brister i skolan både när det gäller sociala sammanhang och undervisningens pedagogiska upplägg.</p>

Mitt första syfte med denna uppsats är att undersöka hur några föräldrar beskriver problem som kan uppstå i mötet med skolan. Ett andra syfte är att nå en djupare förståelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus. Som grund för uppsatsen har jag använt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan föräldrar och skola. Jag har sedan utgått ifrån en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex föräldrar. Dessa har erfarenheter från totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan. Föräldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och då främst när det gäller viktiga beslut i samband med barnens skolgång. Föräldrarna vill bli lyssnade till och tagna på allvar eftersom de känner sina barn och vet vad de kan prestera. Om inte detta sker upplever föräldrar ett utanförskap gentemot skolan. Andra aspekter som upplevs problematiska är när barnen inte får den pedagogiska utmaning de behöver och föräldrarna inte har tillträde till skolan. Föräldrarna vill ha en nära relation till skolan, där de är involverade i de beslut som berör deras barn. Det som präglar dessa föräldrar är deras positiva attityd till skola och utbildning samt att de enligt min mening har ett starkt kulturellt kapital och habitus, vilket de i stor utsträckning använder sig av. Kännetecken för detta är att de är drivande i olika processer som berör deras barns skolgång. Några av föräldrarna påpekar även brister i skolan både när det gäller sociala sammanhang och undervisningens pedagogiska upplägg.

Bakgrund: Prevalensen av fetma och övervikt ökar i hela världen och i Sverige lider ca 47 % av männen och 35 % av kvinnorna av övervikt eller fetma. Risken att dö i förtid är stor och följdsjukdomarna till övervikt och fetma är många, bland annat en markant ökad risk för insulinresistens, diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar eller stroke. Syfte: Att få ökad kunskap om vad som verkar för respektive emot en livsstilsförändring hos överviktiga. Metod: Fem semistrukturerade djupintervjuer som analyserades och kategoriserades med innehållsanalys. Resultat: Informanterna berättade att deras främsta drivkraft var hälsan och ett längre liv. De som lyckats gå ner i vikt menade att en kontinuerlig och engagerad vårdkontakt varit deras främsta stöd. Tröstätning och ett passivt sätt att hantera problem samt avsaknad av stöd från familj och vård var det största hindret för en viktnedgång. Fysiologiska faktorer, som t ex metaboliska förändringar och smärta nämndes även. Slutsats: Övervikt är ett komplext område som ofta har en psykologisk grund. Informanterna i denna studie behövde främst hjälp att öka sin förmåga till empowerment och coping, någonting som vården bör erbjuda. / Overweight is today a constantly increasing problem in societies over the world. In Sweden, men are suffering of overweight with a percentage at 47 percent of the population. Among women 35 percent are overweight and these groups together are more likely to die at a younger age. Persons who are overweight also own a greater risk to get ill and these illnesses are linked to overweight. Such illness can be: diabetes, heart disease or stroke. The aim of this study is to get a greater knowledge about the difficulties around making a change of lifestyle being overweight. What are the factors standing in the way for a change in lifestyle? What is functioning as motivation? Five interviews took place and the material was analysed with content analysis. The result of the analysed interviews led to six categories: knowledge, society, medical factors, empowerment, coping and health care. The major obstacle for being successful with a change in lifestyle was low coping abilities and lack of empowerment. Lack of social support was also a factor that worked against weight loss as well as medical factors. The fact that motivated respondents the most, was to stay healthy in the future and to be able to live longer. The conclusion of this study is that being overweight is linked to the lack of empowerment and low coping abilities. Therefore people being overweight need support from the health care system in order to be able to handle a weight loss.

Syfte – Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar som finns i orderprocessen för företag, som tillverkar kundanpassade produkter med höga kundkrav och därefter kunna hantera dessa. Syftet bröts ner i tre stycken frågeställningar, som alla krävde svar innan syftet kunde uppnås. 1. Hur är orderprocessen utformad, för företag som tillverkar kundanpassade produkter med höga kravspecifikationer? 2. Vilka problem finns i orderprocessen, för företag som tillverkar kundanpassade produkter med höga kravspecifikationer? 3. Hur kan dessa problem hanteras och därmed effektivisera orderprocessen för företag som tillverkar kundanpassade produkter med höga kravspecifikationer? Metod – Studiens empiriska data har samlats in genom en fallstudie på fallföretaget Mastec Components AB. Det utfördes genom intervjuer, observationer och dokumentstudier. Utifrån den empirin valdes sedan lämplig teori ifrån litteraturen ut för att göra det möjligt att jämföra de båda i en analys. Resultatet av studien kunde sedan hämtas ifrån analysen. Resultat – Varje företags orderprocess är unik, men det går för den skull att illustrera en generell bild över hur en orderprocess för företag, som tillverkar kundanpassade produkter ser ut. Tack vare att varje orderprocess är unik är också dess problem unika, men det går att sortera in dessa problem i de mer generella kategorierna: variationer, ej värdehöjande aktiviteter och bristande informationsutbyte. Är problemen unika, så är också hanteringen av dem det, men det visade sig vara möjligt att sortera in även lösningsförslagen i mer generella kategorier. Nämligen: eliminera slöserier, standardisera och att effektivisera informationsutbytet. Implikationer – Studiens implikation ligger i att det inte med säkerhet går att peka på några specifika problem eller lösningar till problemen, som går att överföra till orderprocesser i företag, som tillverkar kundanpassade produkter med höga kravspecifikationer. Studien visar istället på att det finns mer generella problem- och problemlösningsmetoder, som går att använda. Begränsningar – Studien begränsas i att lösningsförslagen just bara är förslag. Även om det troligen är förslag, som skulle ta bort många av problemen, så har de inte testats och därmed inte visat sig vara fungerande lösningar. Nyckelord – Orderprocess, processkartläggning, variationer, ej värdehöjande aktiviteter, standardisering, eliminera slöseri, informationsutbyte. / Purpose – The purpose of this thesis is to highlight the challenges that exist within an order fulfillment process, in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications and how to manage these challenges. The purpose was decomposed into three questions, that all demanded an answer before the thesis could be considered as finished. 1. How is an order fulfillment process designed in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications? 2. Which problems can be found in the order fulfillment process for companies that produce customer adapted products with high requirement specifications? 3. How can these problems be managed and thereby achieve a more efficient order fulfillment process in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications? Method – The thesis empirical data was collected from a case study on the company Mastec Components AB. The data came through interviews, observations and document studies. From that data the best fitted theories were decided, so it became possible to analyze the empiric data with the theories, by comparing them to each other. The thesis result was then able to get from that analyze. Findings – Each company’s order fulfillment process is unique, but it is possible to illustrate a general picture of order fulfillment process in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications. Because of that every order fulfillment process is unique; its problems also are unique, but you can sort these problems into the general categories: variety, not value added activities and lacking exchange of information. If the problem unique, so is there solutions, but the thesis shows that the solution propositions also can be sorted into more general categories: eliminate waste, standardize and to streamline the exchange of information. Implications – This thesis implication is that you can´t, with 100 % certainty, point out any specific problem or solutions to the problems that could be transferred into other order fulfillment processes in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications. What this thesis shows instead is that there are more general problems and solutions that can be used. Limitations – This thesis is limited because of its propositions of solutions just is propositions. Even if the propositions probably solves most of the problems, they are not tested and therefore you can´t say that they are really working. Keywords – Order fulfillment process, process mapping, variety, not value adding activities, standardization, eliminate waste, exchange of information

Syfte: Tidigare forskning kring aktivitetsbaserade kontor har fokuserat på underordnade  medarbetare och de effekter det har på deras arbete. Användningen av konceptet påverkar dock även medarbetare i en chefsposition. Syftet med denna studie är därför att belysa hur chefer upplever att deras möjligheter att utöva ledarskap påverkas av användningen av aktivitetsbaserat kontor.   Metod: Studiens vetenskapliga synsätt är hermeneutisk fenomenologi och vi har använt en abduktiv forskningsansats. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på tidigare forskning, och har  uppdaterats kontinuerligt under studiens gång. Studiens forskningsdesign är en fallstudie, och datainsamling sker i form av semistrukturerade intervjuer. Empiri analyseras med den teoretiska referensramen som bas och resultaten diskuteras i analysen.   Resultat &amp; slutsats: Studien visar att aktivitetsbaserat kontor påverkar ledares möjligheter att utöva ledarskap på samtliga delområden vi har undersökt, om än i olika stor utsträckning. Likt tidigare forskning i ämnet visar vår studie att den ökade interaktionen ett aktivitetsbaserat kontor medför är starkt bidragande till de olika effekter som uppmärksammas. Dock upplevs effekterna inte alltid på samma sätt ur ett chefsperspektiv.   Förslag till fortsatt forskning: Vår studie inkluderade endast företag som nyligen implementerat aktivitetsbaserat kontor. Vi föreslår en studie där företag som haft aktivitetsbaserat kontor en längre tid studeras för att upptäcka nya utmaningar, problem och möjligheter för chefer. Vi anser även att framtida studier bör titta på andra aspekter av ledarskapet än de vi fokuserat på och hur dessa påverkas av aktivitetsbaserat kontor.   Uppsatsens bidrag: Studien visar att aktivitetsbaserat kontor påverkar ledares möjligheter att utöva ledarskap. Ledarskapet överlag har blivit mer ledande och uppmuntrande snarare än styrande. Vi har dock även uppmärksammat ett antal utmaningar som konceptet för med sig vilka påverkar ledarens arbete. / Aim: Previous research on activity-based offices has focused on subordinates and the effects it has on their work. The use of the concept also affects employees in a management position. The purpose of this study therefore is to illustrate how managers percieve that their opportunities to exercise leadership are affected by the use of an activity-based office.  Method: The study's scientific approach is hermeneutic phenomenology and we have used an abductive research approach. The theoretical framework is based on previous research, and was updated continuously during the study. The study's research design is a case study, and data collection was made in the form of semi-structured interviews. Empirical material was analysed with the theoretical framework as a base and the results are discussed in the analysis.  Result &amp; conclusion: The study shows that activity-based offices affect the leader's opportunities to exercise leadership in all areas we have investigated, although to varying degree. As in previous research on the subject our study shows that the increased interaction an activity-based office brings, is a strong contributor to the various effects that have been noted. The effects however are not always percieved in the same way from a manager’s perspective.  Suggestions for future research: Our study only included companies that have recently implemented an activity-based office. We propose a study including companies that have been using an activity-based office for a longer time to discover new challenges, problems and opportunities for managers. We also believe that future studies should look at other aspects of leadership than those we focused on and how these are affected by the activity-based office.  Contribution of the thesis: The study shows that the activity-based office affects the leader's opportunities to exercise leadership. The leadership has generally become more conductive and supportive rather than controlling. However, we have also noted a number of challenges that the concept entails that affect the manager's job.

Lean production is the name given to Toyota’s Production System (TPS) by the west. The continuous improvements of their operations through Lean has made Toyota into the largest car manufacturer in the world. This, in turn, has led to several studies regarding both Toyota and their system as to find ways to apply Lean in other organizations. Even so, over 90 percent of all companies fail to implement Lean. Thus it becomes increasingly interesting to research as to how Lean, successfully, should be implemented.   The purpose of this thesis is to construct a model which will aid companies with the implementation process and to further the rate of success. Factors regarding what makes for a successful as well as a failed implementation will be analyzed.    A case study is used with two different companies in order to analyze empirical data in comparison to earlier research. One company represents a more successful case and the other a less successful one.    The main findings of this paper is the order of which different aspects of Lean is to be implemented to increase the possibilities for successful implementation. Furthermore the emphasis on a, for Lean, correct leadership within the company that requires genuine understanding and commitment.   The conclusion is displayed as a model where one can see the crucial steps in order to increase the success rate regarding the implementation of Lean. The main points of the model is the importance of support from leaders in combination with an accepting culture where people are of significant importance. The model can be viewed in chapter 6. / Lean är västvärldens benämning på Toyotas Produktions System (TPS). Genom att kontinuerligt förbättra sina arbetssätt har Lean gjort Toyota till världens största biltillverkare. Något som lett till att flertalet studier gjorts beträffande Toyota och deras system för att kunna applicera den framgångsrika metoden i andra verksamheter. Dock så misslyckas över 90 procent av alla företag med att implementera Lean i sina organisationer. Således blir det intressant att titta närmare på hur Lean bör implementeras för att erhålla ett lyckat resultat.   Syftet med arbetet är att utforma en modell som avser att förbättra möjligheterna för företag att framgångsrikt implementera Lean i sin verksamhet. Olika faktorer beträffande vad som utgör en framgångsrik respektive misslyckad implementering analyseras i arbetet.   En fallstudie, med två företag, används för att analysera empiriska data i förhållande till tidigare forskning. Ett av företagen representerar en mer framgångsrik implementering medan det andra en mindre framgångsrik sådan.   En av de viktigaste upptäckterna i arbetet är ordningen i vilka olika aspekter av Lean bör implementeras för att öka möjligheten för framgångsrik implementering. Vidare betonas även det ledarskap som krävs för Lean där förståelse och engagemang är viktiga aspekter.   Slutsatsen presenteras som en modell som, i enlighet med syftet, visar på nödvändiga steg vid implementering för att öka chanserna till att denna blir framgångsrik. Modellen bygger på vikten av stöd från ledare i kombination med en accepterande kultur där människor är en central del av verksamheten. Modellen visas i kapitel 6.

Atherosclerosis is one of the most recognized risk factors for cardiovascular diseases (CVD). It is therefore important for preventive work against CVD to target factors with impact on atherosclerosis. Previous research has shown a relationship between atherosclerosis and stress, between disengagement coping and higher levels of stress, and between engagement coping and lower levels of stress. One can therefore assume that coping would have an impact on atherosclerosis, but a relationship between coping and atherosclerosis have to our knowledge not yet been studied. The aim of this study was twofold; first to investigate if engagement or disengagement coping can be considered to have an impact on atherosclerosis, and second to investigate if engagement or disengagement coping statistically can predict previously known biological risk factors for atherosclerosis. This study was carried out within a cross sectional design, and to reach the aims ANCOVA and hierarchical regression analyses were conducted. The sample consisted of 1868 women and 1662 men in the age of 40, 50 or 60 years. Information on biological risk factors was collected by health care staff during health examinations. Atherosclerosis was tested by carotid ultrasound, and coping was measured by the self-reporting instrument Brief COPE. The results revealed a significant (p&lt;.05) negative relationship between engagement coping and atherosclerosis. The results did not show a relationship between disengagement coping and atherosclerosis, and coping only predicted a few biological risk factors. These results shows that engagement coping can be considered a protective factor against atherosclerosis. / Ateroskleros är en av de störstariskfaktorerna för hjärt-och kärlsjukdomar. Det är därför viktigt för preventivt arbete mot hjärt-och kärlsjukdomar att undersöka faktorer som påverkar ateroskleros. Tidigare forskning har visat ett samband mellan ateroskleros och stress, mellan disengagement coping och högre nivåer av stress, samt mellan engagement coping och lägre nivåer av stress. Det är därmed rimligt att anta att coping har en inverkan på ateroskleros, men en relation mellan coping och ateroskleros har enligt vår vetskap inte tidigare undersökts. Det första syftet med denna studie var att undersöka om engagement coping eller disengagement coping kan anses ha en inverkan på ateroskleros. Det andra syftet var att undersöka om engagement eller disengagement coping statistiskt kanprediceratidigare kända biologiska riskfaktorer för ateroskleros. Studien utfördes med en tvärsnittsdesign, och för att uppnå syftena har ANCOVA och hierarkiska regressionsanalyser utförts. Urvalet bestod av 1868 kvinnor och 1662 män i åldrarna 40, 50 eller 60år. Information om biologiska riskfaktorer samlades in vid hälsoundersökningar av vårdpersonal. Förekomst av ateroskleros mättes med vaskulärt ultraljud och coping mättes med självskattningsformuläret Brief COPE.Resultaten visade en signifikant negativ relation mellan engagement coping och ateroskleros. Resultaten visade inte någon relation mellan disengagement coping och ateroskleros, och coping prediceradeendast ett fåtal av de biologiska riskfaktorerna. Dessa resultat visar att engagement coping kan anses vara en skyddande faktor mot ateroskleros.

<p>Syftet med denna uppsats är att ge en inblick i elevledda utvecklingssamtal som praktik samt att återge en nyanserad och omfattande bild av denna praktik. Vår uppsats ämnar besvara följande frågeställningar:</p><p>• Vad kännetecknar elevens roll som ”samtalsledare” i ett elevlett utvecklingssamtal ochhur hanterar eleven denna roll?</p><p>• Vad kännetecknar förälderns roll i ett elevlett utvecklingssamtal och hur hanterarföräldern den rollen?</p><p>• Hur hanteras prat om problem utifall sådana situationer uppstår?</p><p>Metoden vi använt oss av är att lyssna på och transkribera för uppsatsen relevanta och intressanta delar av vårt material vilket består av inspelade elevledda utvecklingssamtal. Den analysmodell vi brukat är fallanalys. Vår analysmodell, och tillika teoretiska anknytning, utgörsäven av tillämpad Conversastion Analysis.</p><p>Vårt resultat pekar på att eleven undantagsvis ”tillåts” agera samtalsledare fullt ut, utan att lärare och föräldrar erövrar denna uppgift, vilket i somliga fall leder till att eleven måste försvara sin roll. I vissa samtal förekommer det att eleven får sin roll både upprättad och återupprättad av läraren vilket kan tolkas som att eleven som samtalsledare inte är något ”naturligt” i sig. Rollen som samtalsledare är bitvis hårt knuten till ett manuskript där eleven intar karaktären av höguppläsare. Att eleven abdikerar från sitt samtalsledarskap förekommer också. Vårt resultat visar också att föräldrarna i och med det elevledda utvecklingssamtalet har ett nytt mandat i att definiera mål och få dessa nedskrivna, ett moment som i sig kan innehålla vissosäkerhet. Vi har även funnit exempel på hur läraren tar över detta mandat. Skrivandet som en del av förälderns nya roll ligger upprepade gånger i fokus i samtalen. Vidare påvisar vårt resultat att en del föräldrar uttrycker en önskan om lärarnärvaro i samtalet. Föräldern tillskrivs även att tolka det skrivna ordet, något som i sin tur kan leda till missuppfattningar. Vi har även upptäckt attsomliga föräldrar fortfarande agerar ”juridiskt ombud” för sitt barn och representant för hemmet i sin nya roll trots att detta potentiellt torde utebli i det elevledda utvecklingssamtalet.Då alla elever har rätt till ett positivt samtal bör problemprat utebli, men vårt resultat påvisar stundtals motsatsen. Dels återfinns kritik av problemkaraktär, både explicit och implicit, uttryckt ilärarkommentarerna. Dels gör en del föräldrar anspråk på att diskutera problem under dessa samtal. Trots att samtalen ska hållas problemfria gör de alltså inte detta, och med detta faktum som bakgrund anser vi det värt att poängtera att vi inte en enda gång i vårt material funnit indikationer på att ett åtgärdssamtal ska upprättas.</p> / <p>The purpose of this study is to get an insight in the practice of student led parent-teacher conferences. The purpose is also to reproduce an extensive picture of this practice. Our study takes off from the following questions at issue:</p><p>• What distinguishes the students’ role as the “leader of the conversation” in a student ledparent-teacher conference and how does the student handle this role?</p><p>• What distinguishes the parents’ role in a student led parent-teacher conference and howdoes the parents’ handle this role?</p><p>• How are discussions about problems handled?</p><p>The method we have used is to listen and transcribe parts of our material, which contains recorded student led parent-teacher conferences, which we have found interesting and relevant to this study. The model for the analysis that we have used is fallanalys. Our model for the analysis and apply analysis to theory, is Conversation Analysis.</p><p>Our result shows that the student rarely is allowed to completely act as the leader of the conversation without parents and/or teachers intruding, which sometimes leads to the student defending his or her leadership role. It also occurs that the student gets its role as the leader of the conversation established and re-established by the teacher. The role as the leader of theconversation is sometimes very much connected to a manuscript where the student takes on the role of a speaker and recites out loud. In some cases, our result shows that the student abdicates from his or her leadership role in the conversation. Our result also shows that the parents’ task of formulating goals and writing them down, as mandated by the student, contains a certain amount of insecurity. We have found that the teacher sometimes take over this assignment from the parents. Writing, as a part of the parents’ new role, is often in focus during the conversations. Some parents also wish, or partly wish, to have the teacher attending throughout the conference. The parents’ ascribe to interpret the written word, which in some cases lead to misunderstanding. Some parents still consider themselves to represent the home and act “legal representative” for the child, even though it is conceivable that this should be absent as part of a student lead parent-teacher conference.Even though all students have the right to at positive conversation does our result show that talk about problems and criticism appears frequently. We have in our material not even once found indications on that a åtgärdssamtal will and should be established.</p>