I ett försök att öka innovation och produktivitet i byggsektorn, lade Trafikverket om sitt arbetssätt till en ökad andel totalentreprenader. Detta för att ge entreprenörer ett större och längre helhetsansvar för  projektens  utformning.  Detta  i  sin  tur  påverkar  konsultverksamheter  inom  branschen.  Skiftet  i  entreprenadform resulterar i att konsultbolag inom projektering har fått en större andel entreprenörer  som  kunder  att  förhålla  sig  till.  Detta  arbete  är  skrivet  i  samarbete  med  ett  konsultbolag inom samhällsbyggnad, där främst tre beställartyper förekommer; Trafikverket, kommuner  och  entreprenörer.  Den  sistnämnda  kundtypen  förekommer  i  dagsläget  mer  frekvent,  efter Trafikverkets omstrukturering. Relationen mellan konsult och beställare är viktig för att uppdrag mellan parterna ska nå framgång. En nyckelroll i detta samarbete, från konsultens sida, är uppdragsledaren. Syftet med denna studie är att redogöra för uppdragsledares relation till de tre beställartyperna, med kontraktet som grund för relationen. Sammantaget förväntas detta mynna ut i riktlinjer för uppdragsledning och bibehållande av gott samarbete mellan konsult och beställare på konsultbolaget. För att studera relationen användes kontraktsrelationsteori som teoretiskt ramverk. För att tillgodose studiens  syfte  genomfördes  först  en  litteraturstudie  och  sedan  en  intervjustudie  där  respondenter  med lång erfarenhet av uppdragsledning intervjuades. Frågeformuläret för dessa intervjuer upprättades  med  bakgrund  av  det  teoretiska  ramverket,  där  fokus  låg  på  de  relationella  kontraktsnormerna. Ur intervjuer framkom fyra teman som är viktiga i samspelet mellan beställare och konsultbolag; Uppdragsledarrollen, Uppdraget, Kontraktet och Relationen. Relationen mellan uppdragsledaren och dess motpart hos beställaren är komplex. På grund av denna komplexitet är det svårt att generalisera kring förhållningssättet mot beställaren baserat endast på beställartyp. Andra  parametrar  som  tycks  spela  in  är  uppdragens  storlek,  beställarens  förmåga  att  uppskatta omfattningen, samt i vilken fas beställarens projekt befinner sig i. En påtaglig skillnad går att finna i hur man arbetar mot entreprenör kontra Trafikverket och kommun. Denna beställartyp är mer kostnadsstyrd och projekterar ofta närmre produktionsstart. Att arbeta relationsbyggande med alla beställartyper är av stor vikt, då ett lyckat resultat bygger på ett  bra  samarbete  mellan  människorna  i  uppdraget.  I  nya  relationer  är  detta  arbete  ofta  mer  omfattande än då det redan finns ett tidigare etablerat förtroende mellan parterna. / In  an  attempt  to  increase  innovation  and  productivity  in  the  construction  sector,  Trafikverket  changed the work procedure to include a larger share of design-­‐build contracts. This was done in an effort to give the contractors a greater overall responsibility as to how the projects would turn out. This  change  in  work  procedure  has  also  had  an  effect  on  the  consulting  business  within  the  same  sector. The change in type of contract results in a larger share of contractors as clients to the consulting firms. This report has been written in collaboration with a consulting firm which operates in  the  Civil  Engineering  sector,  on  the  department  Construction.  The  department  has  three  major  types of clients; Trafikverket (Swedish Transport Administration), municipalities and contractors, with the last one mentioned being more prevalent since the change in work procedure from Trafikverket. The relationship between consultant and client is crucial for a project to be successful. The project manager  has  an  essential  role  in  this  matter.  The  purpose  of  this  study  is  to  portray  how  the  relationship between the project manager and the three different client types looks, with the contract as a foundation for the relation. This is expected to result in guidelines for the future, both concerning project management and how to retain a reliable collaboration between consultant and client. Relational  Contract  Theory  has  been  used  as  the  foundation  to  study  the  aforementioned  relationship. To properly answer the purpose, a literary study has been done, followed by an interview  study  where  the  respondents  have  a  long  history  concerning  project  management.  The  questionnaire used for the interviews has been based on the Relational Contract Theory, with focus on the relational contract norms.  From the interviews, four themes important to the collaboration  between client and consultant emerged; the Role of the Project Manager, the Assignment, the Contract and the Relation. The relationship between the project manager and its counterpart on the client side is complex. It is because of this complexity hard to generalize the approach based solely on the type of client. Other parameters also relevant are the scope of the project, the client’s ability to estimate the scope and what phase the project itself is in. There is a significant difference when working with contractors as opposed to Trafikverket or municipalities. This type of client has a larger focus on the cost and often a project planning closer to the production. To build a relationship with every type of client is of great importance, since a successful project is based  on  the  cooperation  between  the  people  involved  in  the  project.  This  effort  to  build  a  relationship is often more comprehensive when working with new clients as opposed to older ones where a mutual trust has already been built.

Motivation är en avgörande del för projekts framgång och därav har studiens syfte varit just detta. Syftet med studien har varit att studera motivation och på vilka sätt projektledare arbetar med att motivera sina teammedlemmar. Rapporten följer en klassisk struktur och börjar inledningsvis med att förklara begreppet motivation och går sedan vidare till en djupare förklaring av ämnet i teorikapitlet. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod för resultatet. Resultatet har sammanställts utifrån de teman som identifierats allteftersom intervjuerna har genomförts. Det första temat är Bygga katedralen, andra temat är Bollplanket och det tredje Dominospelet. Temana symboliserar projektledarens roll till motivation, individens roll, gruppens roll samt vad som motverkar motivation. Intervjusvaren mellan projektledarna gjorde att det gick att se tydliga mönster som dessa teman formats utifrån. Därefter har en diskussion sammanställts där teori och resultat jämförs med varandra. Den slutsats som går att dra inom arbetet är att projektledare är medvetna om den roll motivation har som verktyg för att driva projekt framåt och arbetar på olika sätt för att tillämpa det på bästa sätt. / Motivation is a crucial part of a project's success and therefore the purpose has been to study motivation as a subject. The purpose of the study has been to study motivation and the ways in which project managers work to motivate their team members. The report follows a classical structure and begins initially by explaining the concept of motivation and then moves on to a deeper explanation of the topic in the theory chapter. The study is qualitative with semi-structured interviews as a collection method for the results. The results have been compiled based on the themes identified as the interviews have been conducted. The first theme is called Building the cathedral, the second one is the Supporter and the third is called the Domino Game. The themes symbolize the project manager's role to motivation, the role of the individual, the role of the group and what counteracts motivation. The interview responses between the project managers made it possible to see clear patterns from which these themes were formed. After that, a discussion has been compiled in which theory and results are compared with each other. The conclusion that can be drawn within the work is that project managers are aware of the role motivation has as a tool to drive projects forward and work in different ways to apply it in the best way.

Aim: The work is about construction companies in Sweden that use BIM in their operations. The goal is to study different engineers within these companies and focus on what they require in their everyday work. With the help of the respondents'experiences and needs, an analysis can be made, and suggestions given about how BIM can be implemented without major problems. Method: The report is based on information taken from interviews aimed at supervisors,project managers and contracting engineers spread between four different construction companies. A literature study has been done to create a basis for the interviews that were conducted with all respondents. Result: Information needs vary depending on the respondent. Most people want accurate information, as much information as possible, visualization of the informationand a way to coordinate this. BIM is seen as a solution to information needs, but there are several obstacles with implementation such as lack of training, that it is a large investment and time-consuming to implement. Some of the respondents believe that a full BIM model should be sought after, while others are content to use BIM as a complement to their current working methods. Analysis: Most information needs can be met with BIM. The respondents generally see several advantages of BIM. They do not seem to understand how it should be implemented, which may indicate a lack of knowledge about what BIM is. The level of knowledge around the use of BIM needs to be increased. Discussion: In order to fully implement BIM, new routines need to be created and this can be done through training or recruiting a new role that works specifically with BIM.This person can delegate digitization within a company and thus contribute to an easier implementation of BIM. This is something that previous studies support as an idea. / Syfte: Arbetet handlar om byggentreprenadsföretag i Sverige som använder BIM i sinverksamhet. Målet är att studera olika ingenjörer inom dessa företag och fokusera påvilka informationsbehov de har i deras vardagliga arbete. Med hjälp av respondenternaserfarenheter och behov kan en analys göras och förslag tas fram på hur BIM kanimplementeras utan stora problem. Metod: Rapporten bygger på information tagen från intervjuer som riktas tillarbetsledare, projektledare och entreprenadingenjörer utsprida mellan fyra olikabyggentreprenadföretag. Litteraturstudie har gjorts för att skapa grund för intervjuernasom utfördes med alla respondenter. Resultat: Beroende på respondent varierar informationsbehov. De flesta vill ha noggrann information, så mycket information som möjligt, visualisering avinformationen samt ett sätt att samordna detta. BIM ses som en lösning påinformationsbehoven men det uppstår flera hinder med implementeringen såsom bristpå utbildning, att det är en stor investering och tidskrävande att implementera. Några av respondenterna anser att en fullständig BIM modell borde vara eftertraktad medan andra är nöjda att använda BIM som komplement till deras nuvarande arbetsmetoder. Analys: De flesta informationsbehov går att bemöta med BIM. Respondenterna ser generellt flera fördelar med BIM. De verkar inte förstå hur det ska implementeras, något som kan tyda på brist på kunskap kring vad BIM är. Kunskapsnivån kring användning av BIM behöver ökas. Diskussion: För att implementera BIM helt behöver nya rutiner skapas och detta kanske genom utbildning eller rekrytering av en ny roll som jobbar just med BIM. Denna person kan delegera digitaliseringen inom ett företag och på så sätt bidra till en lättare implementering av BIM. Detta är något som tidigare studier stödjer som en idé.

No description available.

Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas. Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar. Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs – pedagogiska projektledare – för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens. Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren. För att avgränsa och samtidigt få ett tillräckligt underlag för analysen valdes sex projektbeställare ur offentlig sektor. Respondenterna hade stor frihet att utforma svaren i de semistrukturerade intervjuerna. Intervjumaterialet analyserades utifrån ett hermeneutiskt forskningssätt där vi jämförde delar av intervjuerna med intervjuerna i sin helhet för att förstå sammanhangen. Vi utgick från frågeområden om interna förändringsprojekt, projektledning och pedagogisk kompetens. Studien visar att projektbeställarna ser ett tydligt behov av projektledare med pedagogisk kompetens till förändring som kräver ett förändrat beteende och därmed arbete med människor. Fördjupad pedagogisk kompetens, d.v.s. utöver en allmän pedagogisk kunskap, liknar i studiens mening förändringsledning vilket är ett mer vedertaget begrepp. Det som skiljer i respondenternas svar är hur implementeringen hanteras och vem som ansvarar för den. Det övervägande svaret är att implementeringen ligger utanför projektet och inte hanteras av projektledaren utan av projektmottagaren som vanligtvis är projektbeställaren eller en linjechef i mottagarorganisationen. Att en pedagogisk kompetens behövs för att genomföra en lyckad implementering har uttryckts av respondenterna och studien föreslår att implementeringen värdesätts som ett eget projekt lett av en projektledare med pedagogiska kompetenser alternativt att implementeringen ingår som en av faserna i projektet när projektledaren har kunskaper om projektets innehåll och har den pedagogiska kompetensen att implementera det. / This study understands that internal change projects do not always succeed but they are needed to adapt and modernize the organization. They are a way to handle the fast pace of change in society and compete with others. The number of projects is increasing as well as requirements for results and project managers´ skills. An increased focus regarding to human and resistance change are key success factors in the task of changing employees' behaviour. Fundamentally for managing projects, according to Jansson and Ljung (2009) is that hard and soft perspectives must be used together. The study is about how project procurers look at providing pedagogical project managers an implementation responsibility or project management assignments in internal change projects, as there is need for learning to change. The theory is linked to our inquiry about whether organizations can exploit a hidden resource – the pedagogical project manager - to create better internal change projects, replace both project manager and change leader and perform the tasks requiring pedagogical skills. The study is based on a qualitative approach in the form of qualitative interviews and interpretive analyses to provide sufficient depth in the answers. To delineate and gain a sufficient basis for the analysis, six project procurers were selected from the public sector. The respondents were free to design the answers in the semi-structured interviews. The interview data were analysed on the basis of hermeneutic research in which we compared parts of the interviews to their entirety in order to understand the context, arising out of question areas of internal change projects, project management and pedagogical skills. The study indicates that projects procurers see a clear need of project managers with pedagogical skills to changes that require a change in behaviour and thus a human perspective. In the study, enhanced pedagogical skills are similar to change management, which is a more established concept. The differences in the respondents' answers are how the implementation is handled and who is responsible. The overwhelming answer is that the implementation is located outside the project and is not handled by the project manager but by the project beneficiary who is usually the project procurer or a line manager in the recipient organization. The respondents expressed, that pedagogical skills are necessary to achieve a successful implementation. The study suggests that implementation is valued as a separate project, led by a project manager with pedagogical competencies or that implementation is included as one of the phases in the project, when the project manager has knowledge of the content and has the pedagogical skills to implement it.

The aim of this thesis was to evaluate the project management system in the organization and to suggest possible changes. In the first phase of work, the author studied the available literature on the basis of which is a review. The next section describes the project management system in the organization, namely Komerční Banka. Furthermore, comparison of results of research conducted by Ernst and Young with the state Komerční Banka. Further research is described Brandeis University internal research of the Bank. Based on this research are determined two critical reasons for project failure. The first is the lack of definition of essential information at the beginning of the project and other insufficiently competent project manager. Another section is devoted to the project manager. Furthermore SWOT analyses is created. There are described hard and soft skills. Suggestions for improvement were divided for existing project managers and for those newly admitted.

Motivation utgör en nyckelfaktor i hur lyckat ett projekt blir. Syftet med denna studie var bidra till förståelsen av hur projektledare motiverar projektgrupper. Datamaterialet grundar sig på kvalitativa data från sex personliga intervjuer med projektledare inom teknikbranschen. Det empiriska materialet har analyserats i huvudsak med motivationsteorierna Self Determination Theory och Tvåfaktormodellen. Studien fann sju framträdande teman som projektledarnas tillvägagångssätt kunde kategoriseras i: Tema 1 - Samhörighet och sociala relationer, Tema 2 - Meningsfullt arbete - Skapa gemensam syn på projektets mål, Tema 3 - Informationsutbyte och progress, Tema 4 - Delaktighet, ansvar och förtroende, Tema 5 - Grad av kontroll, Tema 6 - Feedback och uppskattning, Tema 7 - Fira framgång och avslut. Tillvägagångssätten kan sammanfattas med att lära känna gruppen, att ge en helhetssyn över projektet, att dela med sig av information och projektets framgång, att låta alla vara delaktiga och delegera ansvar, att ha en balanserad kontrollfunktion, att ge återkoppling kontinuerligt och att fira framgångar i projektet. Analysen med Self Determination Theory visade att de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet påverkades inom de sju temana. Samma tillvägagångssätt kunde upplevas på olika sätt beroende på hur de utfördes, med konsekvens att de hamnade på olika platser på internaliseringsskalan. Projektledarna använde främst yttre faktorer för att påverka motivationen. Analysen med Tvåfaktormodellen visade att projektledarna använde motivationsfaktorer i större grad än hygienfaktorer för att motivera projektgruppen, med undantag för sociala relationer. Detta beror sannolikt på att de andra hygienfaktorerna oftast är företagsspecifika och ligger utanför projektledarens kontroll. Analysen visade att de sju teman som studien beskriver påverkade olika motivationsbehov. Samtliga projektledare hade förståelse för att motivation var viktigt och att inre motivation var att föredra. Dock fanns inget i studien som tydde på att projektledarna i större omfattning hade förståelse om vilka psykologiska processer som deras tillvägagångssätt påverkade hos deltagarna. Projektledarnas tillvägagångssätt var grundade i deras egna erfarenheter och upplevelser, snarare än förankrade i formulerade processer eller teorier. Inget av företagen hade en medveten uttalad motivationsstrategi som projektledarna använde eller kunde använda sig av. / Motivation is a key factor for the success of a project. The purpose of this study was to contribute to the understanding of how project managers are motivating project teams. The empirical data is based on qualitative data from six personal interviews with project managers in the technology industry. The empirical material has been analyzed mainly with the motivation theories Self Determination Theory and the Two factor model. The study found seven main themes that could categorize the project managers ways of action: Theme 1 – Cohesion and Social relations, Theme 2 – Meaningful work - creating common view of project goals, Theme 3 – Information exchange and Progress, Theme 4 - Participation, Responsibility and Trust, Theme 5 – Degree of Control, Theme 6 – Feedback and Recognition, Theme 7 – Celebrating success and conclusion. The ways of action can be summarized to: Getting to know the group. Giving an overview of the project. Sharing information and success of the project. Allowing everyone to participate and delegate responsibility. Having a balanced control function. Giving continues feedback. Celebrating success. The analysis with the Self Determination Theory showed that the basic psychological needs autonomy, competence and relatedness, were affected within the seven themes. The same ways of action could be experienced in various ways depending how they were performed, with the effect that end up in different places on the internalization scale. The project managers mainly used external factors to influence motivation. The analysis with the Two factor model showed that the project managers used motivational factors to a greater extent than hygiene factors to motivate, except for social relations. This was probably due to the fact that hygiene factors usually are company-specific and are beyond the control of the project managers. The analysis showed that the seven themes described in the study influenced different motivational needs. Every project manager had an understanding that motivation was important and that internal motivation was preferable. However, nothing in the study indicated that the project managers had a greater understanding of the psychological processes of the individuals had, that their ways of action influenced. The project managers’ ways of action were based on their own experiences, rather than anchored in formulated processes or theories. None of the companies in the study had an conscious articulated motivation strategy that project managers could use.

The primary influence on project results is human effort, therefore the most essential tool for effort management and focus is communication. Communication in Project Management is characterized by its complexity however it may be analysed from two perspectives; communication tools and human factor. The main objective of this work is to identify problematic areas of internal communication in Project Management and the design of corrective measures that will mitigate or eliminate these problems. This work is based on research in a dynamic environment and comprehensive project program, which is an excellent example and material for definition of such areas. The theoretical section lists the topics of project management and communication; each topic affects specific features that are part of the program or directly related (SOA, agile management, conflict parties business, ICT, etc.). The practical part acquaints readers with the concept of sociological research and defines a hypotheses and set of methods that were used in this research. Further, it contains a description of the program in which research was undertaken and the results of such analysis with recommendations on what measurements should be implemented to improve communication and its effectiveness.

The thesis topic is linking of knowledge from psychology and psychodiagnosis within project management. The thesis has several aims, which are all introduced in the first chapter. One of those aims is the introduction of contemporary ways, methods and standards used in project management. Another aim is equipping a project manager with knowledge from psychology and psychodiagnosis, which still constitute a comparatively neglected area of project management. What their utilization can actually do is to increase the efficiency and performance of project teams. The final aim is to come up with a solution to identified problems based on the conducted research. The second chapter of the thesis explains basic terms of project management, its standards and methodology, and duties of a project manager. The part devoted to psychology deals with personality, psychodiagnostic methods, team and motivation. The fourth chapter pursues the conduct and evaluation of research of contemporary project management. Finally, problems identified based on the findings from questionnaire survey are dealt with within the fifth chapter. It contains instructions for choice of appropriate way of project management, draft of the process of building a project team and a concept to achieve greater work satisfaction of team members.

Although there is a growing influence of psychology and human resources in modern management, this area is being often neglected in theory and particularly in praxis of project management. This area offers a big potential for improvement of performance of project teams and increase of teamwork efficiency. Therefore this thesis is focused on human factor in project management and the opportunity for using psychology, especially the theory of motivation and teamwork. There were set more main goals of thesis they can be split in two groups. In the first group there are research goals aimed on teamwork in project teams managed by agile or traditional methods, establishment of project teams, characteristics of projects suitable for agile approach and implementation of agile methods in a company. The proposal of solution of identified problem areas belongs to the second group of goals. According to the research results agile project teams are closer to psychological concept of team, whilst traditional project teams are closer to work groups. Therefore agile project teams have better potential for being more efficient and performing higher than the project teams managed by traditional methods. Another finding in this thesis is regarding setting up the project teams and their daily work. Although agile methods seem to be more efficient from the teamwork perspective, they don't offer general solution for all problems in project management and their usage is not necessary suitable for all kinds of projects and company environment. That's why the characteristics of appropriate projects for being managed by agile methods were also investigated. Successful implementation and application of agile methods is strongly influenced by company environment and other factors that were identified in theoretical part of the thesis and subsequently verified by the research. The thesis brings a lot of verified information regarding work in project teams and emphasizes the significance of management, motivation and development of project teams. For identified problem areas with significant potential for improvement were prepared two solution proposals included in final parts of the thesis. The first solution is a model for implementation of project methodology in a company; the second one is a model aimed on project team performance increase. Both proposed solutions offers specific tools and techniques ready for application in company environment.