The primary objective of this thesis is to conduct a comparative analysis of Sweden'slegislation, that criminalizes the purchase of sexual services, with Finland's laws thatdistinguish prostitution from human trafficking and prohibit the purchase of sexual services ifthe customer is aware of or ought to have suspected that the prostitute is a victim of humantrafficking. The study aims to identify and examine the core differences between these laws and how they reflect distinct views on prostitution and women, and the extent to which they are aligned with gender equality. The study employs a liberal sex work perspective which regards prostitution as a form of work that can be separated from the individual's body and aneo-abolitionist perspective that views prostitution, whether voluntary or involuntary, as a harmful and exploitative practice that oppresses women. The study employs a most-similardesign and ideological analysis to address the research questions. The results reveal the legislations' role in promoting gender equality as part of a broader feminist struggle against patriarchal structures. Sweden's law addresses gender inequality by identifying prostitution as a manifestation of male violence against women, while Finland's law targets exploitation insex trafficking, maintaining gender equality by protecting those most vulnerable inprostitution.

Syftet med detta arbete är att analysera huruvida verksamheter med illegala inslag ska inkomstbeskattas och i uppsatsen har försäljningen av sexuell tjänst och det otillåtna preparatet melanotan närmare undersökts. För att kunna svara på uppsatsens frågeställningar krävdes även en redogörelse för möjligheten att inkomstbeskatta brottsliga verksamheter i allmänhet. Brottsliga verksamheter kan därav ses som ett samlingsnamn för alla typer av brottslighet. Ett vidare syfte med arbetet har varit att koppla beskattningen av brottsliga verksamheter till rättsäkerhetsargument och den skatterättsliga legalitetsprincipen, där föreskriftskravet och bestämdhetskravet stått i fokus.  Vissa anser att ett rättsenligt skattesystem inte ska befatta sig med brottslig verksamhet då det skulle uppfattas som att man jämställer brottslig verksamhet med legal sådan. Prostitution är emellertid ett exempel på en typ av verksamhet som saknar straffbestämmelser och är således inte brottslig i sig, trots att köp av sexuell tjänst är straffbelagt enligt 6 kap. 11 § BrB.  Preparatet melanotan är ett icke-narkotikaklassat preparat, som uppges göra användaren solbränd, smal och öka sexlusten. Läkemedelsverket avråder dock från all användning av produkten då den inte är kontrollerad och kan utgöra en hälsorisk. Det finns idag inget godkänt läkemedel med melanotan och preparatet får varken säljas i Sverige eller i ett annat land. Eftersom melanotan inte är narkotikaklassat är det däremot lagligt att köpa, inneha eller bruka preparatet. Försäljningen av sexuell tjänst och det otillåtna preparatet melanotan kan ställas mot varandra eftersom båda verksamheter innehar illegala inslag genom att den ena sidan i konsumtionsledet är kriminaliserad medan inte den andra. I uppsatsen har framkommit att både prostitution och försäljningen av preparatet melanotan är inkomstskattepliktiga i inkomstslaget näringsverksamhet. Det har även konstateras att det finns både argument för och emot att inkomstbeskatta brottsliga verksamheter men att argumenten varierar beroende på vilket inkomstslag som appliceras. Det har även visats att föreskriftskravet varken nödvändigtvis medger eller hindrar inkomstbeskattningen av brottsliga verksamheter. För att föreskrifterna dock ska kunna nå upp till bestämdhetskravet behöver dessa preciseras ytterligare.

Studien har som syfte att undersöka hur regeringen, Socialstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten och RFSU språkligt konstruerar bilden av prostitution och sexköp. Studien gör detta genom att analysera vilka språkliga benämningar aktörerna använder sig av för att beskriva prostitution och sexköp, och hur de språkligt konstruerar de som säljer och köper sex. Studien använder sig av den kritiska diskursanalysen och den ideationella metafunktionen som teoretiska utgångspunkter. I analysen görs en transitivitetsanalys utifrån den ideationella metafunktionen där texter från aktörerna utgör analysmaterialet.  Studiens resultat visar att aktörerna frekvent använder ett könsneutralt språk när de konstruerar de som säljer och köper sex, och det finns en marknadsdiskurs som dominerar i den språkliga konstruktionen av prostitution och sexköp. Det finns också en övergripande feministisk diskurs och nyliberal diskurs som kommer fram i texterna. Studiens övergripande slutsats är att de som säljer sex borde konstrueras som kvinnor och de som köper sex som män i större utsträckning, för att synliggöra hur prostitution och sexköp hänger samman med den ojämställda maktordningen mellan män och kvinnor.

Ce mémoire étudie la prostitution dans le roman Memoirs of a Woman of Pleasure de John Cleland comme moyen réussi d'indépendance financière et de mobilité sociale dans une société patriarcale du XVIIIe siècle. Respectivement, il met en évidence la résistance de l'héroïne à ces structures. Dans le premier chapitre, j'analyse le personnage de Fanny Hill et l'importance des choix qu'elle fait pour transformer son statut financier. Ainsi, je discuterai des maquerelles, les femmes qui supervisent l’affaire du bordel, en tant que figures centrales dans la formation de la personnalité de Fanny en plus de sa relation amoureuse avec Charles, le jeune homme qu'elle rencontre dans le bordel et s'échappe avec lui. Dans le chapitre 2, j'aborde, à travers la figure de Fanny, la notion d'un corps féminin en contrôle, et les manières dont Cleland dépeint l'agence de Fanny à travers son corps ; Fanny présente son agence à travers son corps de plusieurs façons. L'une des principales façons dont elle le fait est de faire des choix concernant ses expériences et ses relations sexuelles. Tout au long du roman, elle a un certain nombre de rencontres sexuelles avec différents hommes, et elle est souvent décrite comme contrôlant ces rencontres.. Dans ce chapitre, je discuterai le pouvoir des femmes à travers le thème de la virginité feinte telle qu'elle est représentée dans le roman et le mariage comme un concept transgressif qui remet en question les normes patriarcales. / Through a reading of John Cleland’s Memoirs of a Woman of Pleasure (1748), this thesis explores prostitution as a means of financial independence and social mobility within the patriarchal structures of eighteenth-century Britain. It considers the resistance of the novel’s heroine, Fanny Hill, to these structures. In Chapter 1, I analyze Fanny Hill’s character and the importance of the choices she makes in her attempts to transform her financial status. Thus, I discuss Cleland’s portrayal of the ‘bawds’— the women who oversee the brothel business in which Fanny becomes involved — as central figures in shaping Fanny’s personality, while also considering her developing amorous relationship with Charles, the young man she meets in the brothel and escapes with. In Chapter 2, I address, through the figure of Fanny, the notion of a female body in control, and the ways in which Cleland portrays Fanny as finding agency through her body. She does so by making choices about her sexual experiences and relationships. I demonstrate that, throughout the novel, Fanny has a number of sexual encounters with various men, and that she is often depicted as being in control of theses encounters. In this chapter, I discuss female empowerment through the phenomenon of feigned virginity and through a particular version of marriage that challenges patriarchy.

Throughout the history of art, the pastel medium has been considered a medium of secondary interest. Despite its pulsating textures, vibrant colors, and unique receptivity to touch, this medium has been recognized above all for its swiftness in stroke and subsequent ability of the artist to record images of fleeting moments and ideas almost instantaneously. The focus on the advantageous rapidity of the pastel, however, hindered the pastel medium's potential as a mere preliminary technique to working with grander mediums, such as oil paint, thus failing to recognize the prominence of pastel in capturing character. This research endeavor focuses on a very specific era with comparably high usage of pastel-- late nineteenth-century Paris--and the distinctive characteristic that defines said era--the hyper-sexuality of the Parisian prostitute. The eminent presence of prostitution and the consequential iconography of female sexuality in late nineteenth-century Paris defined the world of French Bohemia and seeped into the artistic exchange of the era. Although holding a traditionally subsidiary position to other historically primary mediums, the pastel medium prevailed in communicating the sexuality, sensuality, and promiscuity of the sinful female in Paris at the close of the century. The pastel works of prominent artists in the nightlife milieu such as Henri de Toulouse-Lautrec and Edgar Degas which revolve around the theme of prostitution serve as key illustrations of the distinctive ability of the ephemeral medium to capture the mood and personality--and therefore the sensual quintessence--of its subject. Through contextual and visual analysis, this research endeavor thus ultimately aims to lift the traditionally secondary pastel medium to one of impressive proportions, emphasizing its unique advantages and raising its overall credence.

No description available.

No description available.

No description available.

En este estudio de investigación, se aborda el delito de favorecimiento a la prostitución en establecimientos legales, proponiendo criterios de aplicación que aseguren una justa ejecución de la ley. La metodología utilizada incluye un análisis exhaustivo del delito en nuestro ordenamiento jurídico, así como su estudio en el derecho comparado en países como Chile, Argentina, Uruguay y Alemania. Los criterios propuestos se centran en proteger los derechos y el bienestar de las trabajadoras sexuales, garantizando su autonomía y evitando la explotación y el abuso. Se destaca la importancia de reconocer y valorar los establecimientos legales, así como el consentimiento informado de las trabajadoras sexuales. Con estos criterios de aplicación, se busca establecer un marco legal que brinde seguridad y protección a las trabajadoras sexuales, al tiempo que se previenen situaciones de explotación y abuso, asimismo evitar la criminalización injusta y promover un enfoque equilibrado que respete los derechos de todas las partes involucradas. / In this research study, the crime of favoring prostitution in legal establishments is addressed, proposing application criteria that ensure a fair execution of the law. The methodology used includes an exhaustive analysis of crime in our legal system, as well as its study in comparative law in countries such as Chile, Argentina, Uruguay and Germany. The proposed criteria focus on protecting the rights and well-being of sex workers, guaranteeing their autonomy, and avoiding exploitation and abuse. The importance of recognizing and valuing legal establishments is highlighted, as well as the informed consent of sex workers. With these application criteria, it seeks to establish a legal framework that provides security and protection to sex workers, while preventing situations of exploitation and abuse, as well as avoiding unfair criminalization and promoting a balanced approach that respects the rights of all women. parties involved.

Ce mémoire porte sur les effets de la crise sanitaire de la COVID-19 et des mesures prises par les gouvernements français et québécois pour freiner sa propagation sur les travailleuses du sexe (TDS). Bien que les enjeux liés à la stigmatisation et la criminalisation des TDS sont déjà bien documentés dans la littérature féministe pro-TDS, ils n'ont encore été que très peu étudiés dans le contexte de la pandémie de la COVID-19. L'objectif de cette recherche est donc d'examiner les effets de la pandémie sur les TDS au prisme de la stigmatisation et du déni de reconnaissance (Fraser, 2011) dont elles font l'objet. Pour ce faire, des témoignages de TDS produits durant la pandémie et diffusés dans les médias traditionnels au Québec et en France, dont la presse écrite francophone, ainsi que sur les réseaux sociaux et YouTube ont été recueillis. À cela s'ajoutent des prises de parole d'organismes par et pour les TDS diffusés durant la même période, ainsi que des rapports de recherche concernant les effets de la pandémie sur les populations stigmatisées. Prenant appui sur les concepts de stigmatisation et de déni de reconnaissance, l'analyse identifie deux grands thèmes : 1) celui de la stigmatisation des TDS révélée et amplifiée par la pandémie et 2) celui des difficultés financières importantes mais néanmoins largement ignorées qu'ont vécues les TDS pendant la pandémie. Les résultats de l'analyse montrent que la surveillance et la répression policières se sont accentuées durant la pandémie et qu'elles ont particulièrement affectées les TDS qui pouvaient difficilement respecter les mesures sanitaires dans l'exercice de leur activité. Cela leur a causé beaucoup de stress, en plus de renforcer l'isolement social vécu par certaines et de rendre leurs conditions de travail moins sécuritaires. Puisqu'il leur était plus difficile voire impossible de continuer à travailler au plus fort de la crise sanitaire, les TDS ont également souffert financièrement et elles n'ont pas eu droit aux aides financières d'urgence offertes par les États français, québécois et canadien. L'oubli ou l'exclusion des TDS dans les programmes d'aide durant la pandémie atteste du déni de reconnaissance dont elles font l'objet, elles qui ne sont pas conçues comme des travailleuses ordinaires, ni même comme des « vies pleurables » (Butler, 2009). / This thesis focuses on the effects of the COVID-19 health crisis and the sanitary measures taken by the French and Quebec governments on sex workers (SW). Although the pro-sex feminist literature has already well documented the issues related to the stigmatization and criminalization of SW, these issues have still been little studied in the context of the COVID-19 pandemic. The aim of this research is therefore to examine the effects of the pandemic on SW through the lens of their stigmatization and denial of recognition (Fraser, 2011). To do this, testimonials from SW produced during the pandemic and broadcasted in traditional media in Quebec and France, including the French-speaking print media, as well as on social media and YouTube, were collected. In addition, statements from SW organizations broadcasted during the same period, as well as research reports concerning the effects of the pandemic on stigmatized populations were also collected. Drawing upon the concepts of stigmatization and denial of recognition, the analysis identifies two main themes: 1) the stigmatization of SW revealed and amplified by the pandemic, and 2) the significant but nevertheless largely ignored financial difficulties that the SW experienced during the pandemic. The results of the analysis show that police surveillance and repression have increased during the pandemic and that they have particularly affected SW who could hardly comply with health measures while working. This caused them a lot of stress, in addition to reinforcing the social isolation experienced by some and making their working conditions less safe. Since it was more difficult or even impossible for them to work at the height of the COVID-19 crisis, SW suffered financially but were not eligible to the emergency financial aid offered by the French, Quebec and Canadian states. The omission or exclusion of SW from the aid programs during the pandemic shows the denial of recognition of SW who are not seen as ordinary workers, nor even as "grievable lives" (Butler, 2009)