Syftet med denna studie har varit att studera i vilken omfattning och på vilket sätt förskolepedagoger anser att de främjar barns språkliga utveckling med stöd av digitala verktyg. Vidare fokuseras hur de uppfattar att digitala verktyg påverkar barns språkutveckling samt vilka språkliga utvecklingsstadier de menar digitala verktyg kan påverka. Studien utgår ifrån Vygotskijs samlade språkteorier inom det sociokulturella perspektivet där grunden för språklig utveckling ligger i det sociala samspelet, mediering, kulturella verktyg och utnyttjandet av den proximala utvecklingszonen. I och med att samhället blir mer och mer digitaliserat följer även förskolans verksamhet denna utveckling där verksamheten utvecklas och får mer digitaliserade inslag att förhålla sig till. Det blir då pedagogernas arbete att skapa en verksamhet där barn får en möjlighet till att utveckla en adekvat digital kompetens. Därför har vi valt att fokusera på pedagogernas perspektiv och åsikter i denna studie.En enkätundersökning har genomförts med en blandning av kvalitativa och kvantitativa frågor, vars resultat kommer att redovisas i flytande text tillsammans med statistiska tabeller med tillhörande citat från de deltagande respondenterna.Resultatet har visat på att det som har störst betydelse för språkets utveckling i samband med användandet av digitala verktyg är pedagogernas förhållningssätt, inställning och kompetens inom de bägge arbetsområden. Majoriteten av pedagogerna använder digitala verktyg för att främja och fördjupa ett lärande till barn som befinner sig i behov av stöd samt barn som har ett annat modersmål än svenska med hjälp av olika högläsning verktyg. Denna studie riktar sig främst till pedagoger som har ett intresse för språk samt digitala verktyg, o

Denna empiriska studie avser att undersöka hur en grupp mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i undervisningen och deras inställning till arbetssättet. Tidigare forskning visar att litteratursamtal har positiva effekter på elevers lärande. Därför vore det intressant att undersöka hur mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i sin undervisning. Studiens undersökning kommer att baseras på kvalitativa intervjuer där tre mellanstadielärare berättar om sina erfarenheter av litteratursamtal och hur de använder sig av arbetssättet. Den insamlade datan analyserades utifrån studiens frågeställningar och de centrala begrepp som genomsyrar studien. Resultatet tyder på en positiv inställning hos de tillfrågade lärarna gällande användning av litteratursamtal. De tillfrågade lärarna berättar att litteratursamtal är ett återkommande arbetssätt i deras undervisning. Det går att dra kopplingar mellan studiens resultat och den tidigare forskningen som lyfter fram olika tillvägagångssätt för att uppnå ett effektivt och gynnande litteratursamtal.

Digitaliseringen sprids i samhället, inte minst inom skolan. Allt fler klassrum använder digitala läromedel och inom matematik finns det många förlag som marknadsför sig med återkoppling. Formativ återkoppling syftar till att svara på tre återkopplingsfrågor vilka är ”vart är jag på väg?”, ”hur ska jag komma dit?” samt ”vad är nästa steg?”. I denna studie har vi analyserat fyra digitala läromedel inom matematik som alla marknadsför sig med återkoppling. Vi har med hjälp av en innehållsanalys försökt synliggöra hur digitala läromedel arbetar med formativ återkoppling. Resultatet visar att endast ett av dessa fyra läromedel använder alla fyra återkopplingsstrukturer. Vi har även försökt identifiera vilka möjligheter elever får för att se sitt eget lärande när de får återkoppling från digitala läromedel. / Digitalization is spreading in society, not least in schools. More and more classrooms use digital teaching materials and in mathematics there are many publishers who market their tools as providing feedback. Formative feedback aims to answer three feedback questions which are “where am I going?”, “how do I get there?” and “what’s the next step?”. In this study, we have analyzed four digital teaching resources in mathematics, all which market themselves as providing feedback. With the help of a content analysis, we have tried to show how digital teaching materials work with formative feedback. We found that only one of these four digital teaching materials uses all four feedback structures. We have also tried to identify the opportunities provided to students to help them see their own learning when they receive feedback from digital teaching resources.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare från olika skolor arbetar med faktatexter i skolan utifrån ett teoretiskt ramverk som grundar sig i det sociokulturella perspektivet i kombination med Gibbons fyrfältsmodell bestående av olika zoner av lärande där den ultimata zonen för lärande är utvecklingszonen där eleverna får mycket stöttning i kombination med hög kognitiv utmaning. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare verksamma i årskurserna 4 - 6 kunde studiens data samlas in och datan analyserades sedan utefter frågeställningarna som handlar om hur elever stöttas och utmanas i läsandet av faktatexter. Resultatet visade att lärarna stöttar eleverna på många olika vis, bland annat genom att välja texter kopplade till kontextuella sammanhang samt genom att ha gemensamma läsningar och genomgångar av texter. De utmanar elever på olika sätt, bland annat genom att välja en lite svårare text för att säkerställa att alla elever tar sig igenom en lärandezon. En slutsats är dock att mer fokus läggs på stöttning än på utmaning. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning som visat hur elever får stöttning för att bygga upp de olika lässtrategier som behövs för att läsa och förstå en text, men också att det tycks finnas mindre kunskap om hur utmaningen ska gå till. Studiens didaktiska implikationer är att mer fokus bör läggas på hur elever kan utmanas i läsning av faktatexter för att säkerställa att alla elever hamnar i en lärandezon.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilken kunskap fem ämneslärare i svenska har om återkopplingens effekt och betydelse i arbetsprocessen i svenskämnet. För att kunna synliggöra detta valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med samtliga respondenter. Intervjuerna synliggjorde kunskapen om hur de fem ämneslärarna överväger och utformar sina återkopplinga ri svenskämnet under elevernas arbetsprocess. Genom den relevanta empirin kunde studien belysa återkopplingens betydelse i svenskämnet och den effekten och betydelsen återkopplingen till eleverna har under en arbetsprocess. I studien synliggörs den kunskap de fem ämneslärarna har om återkopplingens betydelse. Ord som stöttning, självgående, den individuella återkopplingen, kunskapsutveckling, språkkunskaper, arbetsprocess är vanligt förekommande, vilket visar att samtliga lärare har liknande definitioner av återkopplingens effekt och betydelse under elevernas arbetsprocess i svenskämnet. I resultatkapitlet framgår även lärarnas olika överväganden och utformningar av återkoppling, för att främja elevens motivation samt kunskapsutveckling under arbetsprocessen. / The aim of this study was to examine the knowledge five high school teachers possess regarding feedback and its significance in the Swedish subject’s work process. In order to do so a qualitative approach was applied, with semistructured interviews being the method used to collect data. The interviews highlighted the knowledge these five teachers had in connection to how they consider and formulate their feedback in the Swedish subject during the students work process. Combined with the empirical evidence, the study was able to highlight the significance of feedback in the Swedish subject and the effect and importance it has on the students. As mentioned, the study highlights the knowledge these five teachers possess in terms of feedback and its importance in correlation to the Swedish subject. Word ssuch as: support, feedback, self-propelled individual feedback, knowledge development, linguistic knowledge, and work process, are fairly common and repeated. This shows that all of the teachers had similar definitions of the feedbacks affect and importance on the work process in the Swedish subject. In addition to this, the result chapter also highlights the teacher’s way to consider and formulate their feedback in order to encourage the student’s motivation as well as their knowledge development during the work process.

<p>Nowadays, soybean is one the most consumed crops in the world. As the human population continuously increases, new phenotyping technology is needed to help plant scientists breed soybean that has high-yield, stress-tolerant, and disease-tolerant traits. Hyperspectral imaging (HSI) is one of the most commonly used technologies for phenotyping. The current HSI techniques include HSI tower and remote sensing on an unmanned aerial vehicle (UAV) or satellite. There are several noise sources the current HSI technologies suffer from such as changes in lighting conditions, leaf angle, and other environmental factors. To reduce the noise on HS images, a new portable, leaf-level, high-resolution HSI device was developed for corn leaves in 2018 called LeafSpec. Due to the previous design requiring a sliding action along the leaf which could damage the leaf if used on a soybean leaf, a new design of the LeafSpec was built to meet the requirements of scanning soybean leaves. The new LeafSpec device protects the leaf between two sheets of glass, and the scanning action is automated by using motors and servos. After the HS images have been collected, the current modeling method for HS images starts by averaging all the plant pixels to one spectrum which causes a loss of information because of the non-uniformity of the leaf. When comparing the two modeling methods, one uses the mean normalized difference vegetation index (NDVI) and the other uses the NDVI heatmap of the entire leaf to predict the nitrogen content of soybean plants. The model that uses NDVI heatmap shows a significant increase in prediction accuracy with an R2 increase from 0.805 to 0.871. Therefore, it can be concluded that the changes occurring within the leaf can be used to train a better prediction model. </p> <p>Although the LeafSpec device can provide high-resolution leaf-level HS images to the researcher for the first time, it suffers from two major drawbacks: intensive labor needed to gather the image data and slow throughput. A new idea is proposed to use a UAV that carries a 6 degree of freedom (DOF) robotic arm with a LeafSpec device as an end-effect to automatically gather soybean leaf HS images. A new UAV is designed and built to carry the large payload weight of the robotic arm and LeafSpec.</p>

The aim of the study is to bring knowledge about educator's experiences of and perceptions about dramatizing based on children's books in preschool and how it can promote children's learning and development. Semi-structured qualitative interviews were used as a method. Some interviews were conducted online through Zoom and other interviews were answered in paper. The choice to use online interviews was made due to the prevailing Covid19 pandemic.  Results show that educator's have experiences of and perceptions of dramatizing based on children's books. In this study som examples of methods are presented which are being used to dramatize childrens books. According to the educator's, dramatization based on children's books can promote children's learning and development by the children developing and strengthening their self-confidence, ability to process emotions, social interaction and their thoughts. The conclusion of the study shows that it’s of great importance to start from the children's interest in and attachment to specific children's books. Children can be scaffolded by the educator with the help of props to develop their own actions and to immerse themselves in the story in the dramatization.

Syftet med det här arbetet var att få en bild av hur lärare i svenska som andraspråk (SVA)förhåller sig till digitala hjälpmedel. Denna forskningsfråga valdes mot bakgrund av attarbete med digitala verktyg är en viktig del av kurs- och ämnesplaner. På samma gånghar tidigare studier visat att lärare ibland upplever sig mindre digitalt kompetenta än sinaelever, vilket lyfter frågan hur de då kan fungera som stöttande mentorer. Enenkätundersökning genomfördes för att undersöka verksamma SVA-lärares åsikter omsin egen digitala kompetens, vilka digitala verktyg de använder samt hur och i vilkasituationer dessa används. Det visade sig att majoriteten SVA-lärare ansåg sig varadigitalt kompetenta och att de bedömde sin egen nivå av digital kompetens som högreeller lika hög som elevernas, vilket tyder på att inställningen till den egna digitalakompetensen i denna grupp är mer positiv än vad som visats i tidigare studier. Tidigarestudier visade även att lärare använder digitala verktyg några gånger i veckan eller intealls, medan denna studie visade att majoriteten lärare använder digitala verktyg dagligen.I tidigare forskning framkom att lärare ibland inte använde digitala verktyg på grund avtidsbrist, vilket även ett visst antal lärare i denna studie angav. Utifrån detta kunde fleraslutsatser dras. Jämfört med tidigare studier finns idag många fler slags digitala verktygoch den självupplevda kompetensen är högre. Lärarnas digitala kompetens kan antasutvecklas i samband med mer och mer arbete med digitala verktyg. Baserat på dennastudies resultat ser det ut som att lärarna ligger steget före och kan stötta sina elever iundervisning med digitala verktyg.

Cette thèse porte essentiellement sur l'étude d'algorithmes d'optimisation. Les problèmes de programmation intervenant en apprentissage automatique ou en traitement du signal sont dans beaucoup de cas composites, c'est-à-dire qu'ils sont contraints ou régularisés par des termes non lisses. Les méthodes proximales sont une classe d'algorithmes très efficaces pour résoudre de tels problèmes. Cependant, dans les applications modernes de sciences des données, les fonctions à minimiser se représentent souvent comme une espérance mathématique, difficile ou impossible à évaluer. C'est le cas dans les problèmes d'apprentissage en ligne, dans les problèmes mettant en jeu un grand nombre de données ou dans les problèmes de calcul distribué. Pour résoudre ceux-ci, nous étudions dans cette thèse des méthodes proximales stochastiques, qui adaptent les algorithmes proximaux aux cas de fonctions écrites comme une espérance. Les méthodes proximales stochastiques sont d'abord étudiées à pas constant, en utilisant des techniques d'approximation stochastique. Plus précisément, la méthode de l'Equation Differentielle Ordinaire est adaptée au cas d'inclusions differentielles. Afin d'établir le comportement asymptotique des algorithmes, la stabilité des suites d'itérés (vues comme des chaines de Markov) est étudiée. Ensuite, des généralisations de l'algorithme du gradient proximal stochastique à pas décroissant sont mises au point pour resoudre des problèmes composites. Toutes les grandeurs qui permettent de décrire les problèmes à résoudre s'écrivent comme une espérance. Cela inclut un algorithme primal dual pour des problèmes régularisés et linéairement contraints ainsi qu'un algorithme d'optimisation sur les grands graphes. / This thesis mainly studies optimization algorithms. Programming problems arising in signal processing and machine learning are composite in many cases, i.e they exhibit constraints and non smooth regularization terms. Proximal methods are known to be efficient to solve such problems. However, in modern applications of data sciences, functions to be minimized are often represented as statistical expectations, whose evaluation is intractable. This cover the case of online learning, big data problems and distributed computation problems. To solve this problems, we study in this thesis proximal stochastic methods, that generalize proximal algorithms to the case of cost functions written as expectations. Stochastic proximal methods are first studied with a constant step size, using stochastic approximation techniques. More precisely, the Ordinary Differential Equation method is adapted to the case of differential inclusions. In order to study the asymptotic behavior of the algorithms, the stability of the sequences of iterates (seen as Markov chains) is studied. Then, generalizations of the stochastic proximal gradient algorithm with decreasing step sizes are designed to solve composite problems. Every quantities used to define the optimization problem are written as expectations. This include a primal dual algorithm to solve regularized and linearly constrained problems and an optimization over large graphs algorithm.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(情報学) / 甲第19123号 / 情博第569号 / 新制||情||100(附属図書館) / 32074 / 京都大学大学院情報学研究科数理工学専攻 / (主査)教授 山下 信雄, 教授 中村 佳正, 教授 田中 利幸 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Informatics / Kyoto University / DFAM