Spirituality is a neglected dimension in psychology, but has recently been growing in importance. Depression is a widespread phenomenon, worldwide, although presenting differently in different cultures, including South Africa. The aim of this study was to give an opportunity to those who have experienced spirituality and depression to voice their experiences in their respective contexts. The ontological framework was postmodernism and the guiding epistemology was social constructionism. Qualitative research was the method of research selected, because it suited the aims of the research. The specific method of analysis was a "categorical content analysis". In depth interviews with eight participants from various faith backgrounds were conducted. The participants' stories were interpreted by the researcher in the form of themes. Recurring and pertinent themes were compared and discussed with other voices in the field, such as the literature and societal and cultural discourses. The study facilitated rich, detailed and complex descriptions of people's experience of spirituality and depression. The researcher hopes the voice of this research will lead to new understandings of these phenomena in a South African context. / Psychology / D. Litt. et Phil. (Psychology)

This dissertation examines the use made of the Myers Briggs Type Indicator in the pastoral work of Anglican Clergy. The practical theological focus of the study is reflection on praxis. Various theories of pastoral work are discussed. The history and development of the MBTI is given as well as the Jungian background to it. A qualitative research, grounded theory approach, is utilised. Interviews of 14 Anglican clergy generate the data for the research. The research questions are: "Why do Anglican clergy use the MBTI?"; "How do Anglican clergy use the MBTI?" The research findings show that Anglican clergy use the MBTI for the purpose of personal growth, clergy self-care, and understanding relationships. Anglican clergy attend workshops which encourage the application of MBTI insights in pastoral work. / Practical Theology / M Th. (Practical theology)

In conceptualising the new visibility of postsecular social work this thesis develops alternative perspectives to former secular, liberal and neoliberal hegemonies within the profession. Firstly secularism is considered as compromising deliberative and participatory democracy by inhibiting religious citizenship within the public sphere and in response the new visibility of postsecular social work incorporates the inclusion of religious perspectives into social welfare considerations with particular reference to faith based social action. Secondly liberalism is observed as perpetuating the marginalisation of religion, tolerated merely as a personal lifestyle choice, from public legitimacy and the new visibility of postsecular social work therefore recognises the contribution of public religion to addressing social welfare concerns in challenging this marginalisation. Thirdly neoliberalism is critiqued as an outcome of the marginalisation of religion from the public sphere by both secularism and liberalism and accordingly the new visibility of postsecular social work engages with political economy in the interests of social welfare and social justice. Resultantly the new visibility of postsecular social work affirms faith and reason as integral to public religion which is indicative of a new politics of social work that develops postsecular, post-liberal and postneoliberal perspectives through the reconfiguration of Christian socialism.

O presente trabalho pretende unir-se aos estudos que tratam da experiência mediúnica a partir de uma compreensão propriamente psicológica, tendo como propósito a compreensão das vivências dos médiuns em três grupos religiosos Espiritismo Kardecista, Umbanda e Vale do Amanhecer. Por meio do método etnográfico e da observação participante ativa, tendo por base entrevistas semi-estruturadas e diários de campo, buscou-se compreender a relação do médium com os alegados espíritos e entidades e analisar a repercussão da vivência mediúnica na identidade e na vida do médium, identificando as características semelhantes e divergentes entre essas diferentes práticas sem desconsiderar seu contexto de ocorrência. Um total de quatro indivíduos homens e mulheres com pelo menos dezoito anos de idade por grupo religioso com pelo menos três anos de vinculação foram entrevistados. Tendo como apoio à interpretação mais livre do dado etnográfico, apresentou-se um modelo interpretativo baseado na Identidade Psicossocial, visando aliar a perspectiva da identidade social de H. Tajfel e J. C. Turner com aportes da Psicologia de C. G. Jung acerca da personalidade dos médiuns / This work aims to join the studies about the mediumistic experience from a strictly psychological perspective, with the purpose of understanding the experiences of mediums in three religious groups - Kardecist Spiritism, Umbanda and Vale do Amanhecer (Dawn of the Valley). Through the ethnographic method and active participant observation, based on semi-structured interviews and field diaries, it seeks to comprehend the medium\'s relationship with the alleged spirits and entities and to establish the role of possession on the identity of the medium by identifying the similar and differing aspects between these different religious practices without disregarding their occurrence context. Four individuals - men and women with at least eighteen years of age - by religious group with at least three years engaged on the specific religion were interviewed. In support of a freer interpretation of ethnographic data, it presents an interpretative model based on psychosocial identity (Paiva, 2007), aiming to combine the H. Tajfels and J. C. Turners social identity perspective with contributions of C. G. Jungs Analytical Psychologys on the personality of mediums

<p>Jag har valt att skriva om förhållandet mellan Jung och den esoteriska tradition som benämns Fjärde vägen. Anledningen till detta val är att jag i båda dessa traditioner, den jungianska och Fjärde vägen, ser ett intressant kritiskt ifrågasättande av vår moderna tids uppfattningar om människan och det mänskliga psyket. Jung framhåller individuationsprocessen som en möjlighet att växa till en fullödig människa.</p><p>Inom den Fjärde vägen betonas vikten av att ta sin situation på allvar och att genom medvetet arbete och självobservans skapa sig en riktig själ.</p><p>Båda dessa skolor träder fram i en tid av stora och omskakande förändringar under början av 1900-talet. Båda skolorna ifrågasätter den själlösa massmänniska som den nya tiden har genererat och försöker utarbeta verktyg för att råda bot på tidens tillkortakommanden.</p><p>Min avsikt är att undersöka deras syn på människan och människans själsliga framåtskridande. Jag tror att detta kan vara ett fruktbart och meningsfullt studium där nya vinklar kan leda framåt.</p><p>Mina frågeställningar är:</p><p>Vilken syn på människan har de två riktningarna och vilka konsekvenser får detta?</p><p>Vilka likheter och skillnader finns det mellan Jungs syn på människans själsliga utveckling och den som Fjärde vägen skolan står för?</p><p> </p>

<p><strong>Syftet</strong> med denna uppsats är att beskriva skrattets, humorns och komikens roll inom religionen i allmänhet och kristendomen i synnerhet.</p><p><strong>Min frågeställning är</strong>: Har skratt, humor och komik påverkat och förändrat förhållanden inom religionen, tron, kyrkan? Har skrattet påverkat det bestående, den regerande uppfattningen som förfäktades av dem som innehade makten inom samhälle och kyrka?</p><p><strong>Min tes är</strong> att skratt och humor tillsammans med många andra fysiska och kroppsliga uttryck har en viktig roll i att budskapet tolkas rätt och rättvist.</p><p><strong>För att uppnå detta syfte</strong> vill jag</p><ul><li>ge en bakgrund där jag beskriver några teorier om skrattets och humorns väsen och funktion med särskild fokus på förändring och påverkan.</li><li>beskriva ett antal exempel ur kyrkohistorien som beskriver hur humor, ironi och gyckel använts dels för att tydligare förmedla budskapet och dels för att visa på hur makt och överhet förvanskat detta budskap. Exemplen är valda utifrån att det kan tas för troligt att de har påverkat sin samtids utveckling.</li></ul><p><strong>Utifrån frågeställningen om förändring</strong> av rådande förhållanden i sin tid har jag valt</p><ul><li>att återge i referatform samt analysera fyra gycklarspel från medeltiden, sammanställda av Dario Fo, där gycklet i komik och allvar verkade förändrande i sin ursprungsmiljö men också skulle kunna påverka och förändra i vår tid.</li></ul>

<p>Mitt syfte har varit att skaffa mig grundläggande kunskap om vad mystik är och vad som kännetecknar mystik erfarenhet. Jag har undersökt mystika riktningar inom hinduismen, judendomen, buddhismen, kristendomen och islam. Tekniker och livshållningar som kan leda till mystika erfarenheter har jag också tittat närmare på. Min frågeställning har varit: <strong><em>Vad har den kristna mystiken att erbjuda nutidsmänniskan?</em></strong> Utifrån min frågeställning så har jag fördjupat mig inom den kristna mystiken. Som metod har jag använt mig av litteraturstudier och två stycken intervjuer. Jag har gjort jämförande studier av den information som jag erhållit genom böckerna och intervjuerna. Vid intervjuerna ställde jag öppna intervjufrågor. Jag har sökt efter det som är väsentligt inom mystiken, inte bara i vår tid utan även från tidigare generationers mystik. Genom att använda mig av material från olika tider och från många källor tror jag att det ska gå att få fram det som är mystikens gemensamma arv, då med fördjupning inom kristen mystik. Det jag har kommit fram till i min uppsats är att den kristna mystiken har något att ge nutidsmänniskan. I den stillhet som mystikern har som bas för ett möte med sitt eget inre och ett möte med Gud uppfylls flera grundläggande behov: Tid till vila och eftertanke, en träning i att leva i nuet, en träning i koncentration och en möjlighet till att lära känna sig själv. Nästa steg är att släppa kontrollen över sitt liv och genom tillit till Gud låta hans kärlek få göra en människa hel. Gud formar människan efter sitt eget sätt att vara. Och Guds sätt att vara är kärlek och relation. I Guds närhet blir människan mer kärleksfull och gemenskapssökande. Jag har också funnit att det finns mycket som liknar varandra i de olika religionernas mystik. Inte bara tekniker utan också inre skeenden i människan. Behovet att få ett personligt möte med det transcendenta är lika. Jagets begränsningar minskar och en osjälvisk kärlek växer fram. Människans sammansmältning eller uppgående i det transcendenta är kanske mer lika än vad de olika religiösa språkens möjligheter tillåter. Kärleken är i alla mystika riktningar viktig. Utan att ge avkall på sin egen religions särprägel är det viktigt att i respekt för andras religionsutövning fråga efter den djupare betydelse som finns bakom olika religiösa uttryckssätt.</p>

<p><p>Studien avser undersöka hur unga Jehovas vittnen håller sin tro övertygande. Frågeställningar har varit hur de hanterar den mångfald av världsuppfattningar, värderingar och normer som inte är förenliga med Jehovas vittnens lära, hur deras tro bekräftas kontinuerligt samt om de upplever sig skilda från den icke-troende världen. Tre unga Jehovas vittnen har intervjuats för denna studie. Deras svar har relaterats till vad tidigare forskning och sociologiska teorier säger om att hålla tro övertygande, att vara ung och religiös samt om att vara ett Jehovas vittne. Frågeställningar och syfte besvaras genom ett flertal faktorer som träder fram i studien: församlingen utgör en starkt normbildande primärgrupp och utgör en stabil plausibilitetsstruktur. Ungdomarna begränsar sina sociala relationer till främst inom rörelsen. De bekräftar sin tro offentligt genom kyrklig aktivitet. Det framstår som att tron blir övertygande genom att rörelsens normer kommer först för alla vittnen, vilket bygger upp en varaktig plausibilitetsstruktur.</p></p>

<p>Den frågeställning som denna uppsats ska besvara är följande: Vad har bönen för innebörd bland medlemmar inom Missionskyrkan i Gävle, privat och i gudstjänsten, och vad menas egentligen med bön enligt dem?</p><p>Mitt mål med uppsatsen är att på ett beskrivande sätt försöka ta reda på om bönens innebörd bland aktiva, troende människor inom Missionskyrkan idag. Jag kommer att redogöra för vad bönen används till, hur den används och vad som egentligen menas med begreppet bön. Jag har försökt att göra det på ett enkelt sätt för att få det förståeligt även för den som inte har en djupare insikt i religionsvetenskap eller i teologi. Men också så att den som har det ska få ut något av uppsatsen.</p>

<p>C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgår från ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrån ett kvinnligt perspektiv, och pekar på att kvinnans och mannens processer skiljer sig åt. Inom denna uppsats har jag utforskat kvinnans individuationsprocess, genom att diskutera myterna om Sofia och Inanna, samt sagan om Tusenskinn, med hjälp av jungianska metoder och en modell av kvinnans individuationsprocess föreslagen av Pia Skogemann. Jag har utforskat huvuddragen i den kvinnliga individuationsprocessen, hur de exemplifieras i dessa berättelser, vilka arketyper som är viktiga(st) i denna process och tittat på likheter och skillnader mellan kvinnlig och manlig individuationsprocess. Huvuddragen i kvinnans individuationsprocess innehåller en igångsättande fas, då Personan ifrågasätts av Jaget, och det omedvetna börjar bryta fram. Därefter följer faser då jaget möter både det manliga i olika skepnader, både av positiv och negativ karaktär, d.v.s. olika Animusuttryck, och det kvinnliga, som kan motsvara arketyperna Personan, Jaget, den Stora Modern, Skuggan och även Självet. Den innefattar också ett tydligt nedstigande, där Jaget måste våga överlämna sig, eller dra sig tillbaka till mer primitiva stadier. Slutligen sker ett återvändande, där alla delar förenas, för att uppnå helhet och då Självet träder fram. Dessa faser återfinns i alla tre berättelser. Myten om Inanna har den mest fullständiga beskrivningen av individuationsprocessen. I kvinnans individuationsprocess verkar Animus ha en central betydelse, medan Skuggan verkar spela en mindre roll, jämfört med i den manliga individuationsprocessen. Det är också troligt att kvinnans Skugga har andra karaktäristiska är mannens, t.ex. skam, skuld, svartsjuka. Den verkar också hanteras annorlunda av kvinnan än av mannen, där det för kvinnan handlar om kärlek, integration och acceptans, istället för att ta strid och besegra den.</p>