Syftet med denna examensuppsats var att fördjupa oss i de bibliska symbolerna och försöka återfinna dem i barnlitteratur. Vi bestämde oss för att utgå ifrån barnboken Bröderna Lejonhjärta, av Astrid Lindgren. Det vi ville undersöka i texten var, förutom de bibliska symbolerna, om vi kunde finna tecken på en viss struktur och vissa skrivramar. Om så var fallet, härstammade de från Bibeln? Vi har arbetat med textanalys som metod för att få fram det vi sökte, men även tagit hjälp av tidigare forskning. Genom diskussioner och analyser kom vi bland annat fram till följande: Biblisk symbolism förekom Skrivramarna var tydliga Berättelsens struktur vilar på en trygg grund I diskussionen har vi tagit upp betydelsen av trygghetsgestalter i barnlitteratur och hur viktiga vi tror att dessa gestalter är. Vi har också diskuterat andra former av strukturskrivande och på vilket sätt detta kan framställas i en text. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 2001. Sandra Tapper har senare bytt efternamn till "Tapper Höglund" och Sandra Eriksson till "Tallberg".

Många är de forskare som har ägnat sig åt problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i ämnet kulturmöten i skolan idag. Främst har då invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, på bästa sätt. Mycket resurser har alltså lagts ned på att forska på detta område, men hur upplever en kristen elev sin skoltid? Finns det en beredskap hos dagens skolpersonal att bemöta en elev med en kristen livsåskådning? Syftet med uppsatsen är att belysa den kristna elevens aktuella situation i skolan idag. Kan det vara så att den skola som idag står på tröskeln in i 2000-talet, kan ha en annan tolerans för elever med en personlig tro? Idag då många människor mer öppet har en eller annan tro. New Age har gjort sitt intåg i Sverige idag, skapar det en annan tolerans för en kristen elev? Eller skapar det bara en jobbig situation, då den kristna elevens personliga tro, bara ses som en del av det stora religiösa flödet? Vad anser lärare om den rådande objektiva undervisningen? Är det alltid mest rätt att hålla sig till den absoluta objektiviteten? Hur genomför man undervisningen om jordens skapelse i skolorna? Är det Big Bang-teorin som presenteras som den enda rätta och sanna? Kan den kristna eleven komma i kläm i en sådan situation? Skulle den mobbade kristna eleven, hellre vilja gå i en kristen friskola? Resultatet av min undersökning, visar på att det idag förekommer mobbning av den kristna eleven. Vissa kristna elever känner även att en del lärare inte visar någon respekt för elevernas kristna tro. Men i stort sett, har den kristna eleven en skolgång likvärdig alla andra elevers. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

I denna uppsats belyses moralutveckling från tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlärningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet. Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmärksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. Därefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrån vilka man sedan kan stadiebestämma individers moraluppfattning. Uppsatsens huvudfråga behandlar möjligheten att påverka elevers moralutveckling och därmed även deras etiska handlande. Många forskare har uttryckt sin åsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen på allvar, och se det som sitt ansvar att hjälpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lämpliga beslut, samt motivera dessa beslut. En presentation av tidigare genomförda studier, visar tydliga tecken på att man med rätt sorts stimulans, aktivt kan påverka moralutvecklingen hos elever. Centralt i sammanhanget är även huruvida en ökad moralisk medvetenhet, och en högre moralstadietillhörighet, faktiskt resulterar i ett mer moraliskt agerande. För att komma denna fråga närmare, presenteras i uppsatsen teorier och studier som tycks peka på att det finns ett samband mellan moralisk kompetens och moraliskt handlande. Inför det moralutvecklande arbetet i skolan, betonas vikten av att som pedagog skaffa sig kunskap om sin egen roll som moralutvecklare. Av flera forskare betonas vikten av att man som pedagog känner sina elever, samt tränar upp sin förmåga att tolka elevernas argument, för att kunna hjälpa dem vidare. Arbetssätten kan sedan variera. Den mest beprövade metoden är gruppdiskussion. Studier av tidigare genomförda projekt, samt råd från moralutvecklingsforskare, pekar på nyttan med att kartlägga elevernas utgångspunkt, för att på ett effektivt sätt kunna starta arbetet där behoven finns. Mot denna bakgrund är uppsatsens empiriska undersökning genomförd. Undersökningen syftar till att utprova en metod för att enkelt kunna kartlägga en klass' sammansättning i moraliska frågor. I utvärderingen av undersökningen, konstateras att metoden kan användas i syfte att kartlägga elevernas inställningar och attityder i vissa frågor och sammanhang. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

Syftet med vår undersökning var att studera synen på döden hos unga kristna, muslimer och icke-troende. Vad beror eventuella likheter och skillnader på och vilka konsekvenser får dessa för alla undersökta individer? Undersökningen gjordes med hjälp av femton kvalitativa intervjuer, där vi ställde frågor om döden till ungdomar på en gymnasieskola under våren 2009. Undersökningsgruppen bestod av fem muslimer, fem kristna och fem icketroende.  Den slutsats vi kunde dra utifrån vår undersökning var att unga människors syn på döden formas inte bara utifrån den religiösa tillhörighet de säger sig ha, utan minst lika mycket av det omgivande samhället. De informanter som var uppvuxna i en svensk kontext hade formats utifrån det samhälle de lever i. Inte minst genom att deras familjer också har påverkats av sin omgivning. De informanter som är uppvuxna i en annan kultur är mer formade utifrån denna och har ännu inte hunnit bli formade av det sekulariserade svenska samhället.

Jag vill undersöka och ge några exempel på hur människor genom sin egen personliga symbolvärld kan komma i kontakt med den omedvetna kunskapen om sig själva och världen. Jag vill även belysa några sätt på vilket människan kan göra detta och hur hon i så fall kan praktiskt gå till väga. Hur kan den personliga symbolvärlden bidra till att människor förstår sig själva, sin miljö och omgivning bättre? Hur kan man komma i kontakt med denna värld? Jag kommer att titta närmare på några aspekter av dessa frågor, några olika perspektiv på hur symbolvärlden kan vara till nytta för människor. Jag kommer sedan att ha delfrågor som ytterligare tar upp några exempel på detta tema, alla leder de fram till de övergripande svaren. Vad är symboler? Hur kan symboler vara ett verktyg för utveckling? Vad är drömmar? Hur kan vi använda oss av drömmar? Vilka andra metoder finns det för att utforska symbolvärlden?

Det här är en jungiansk filmstudie med fokus på synkronicitet i handlingen från början till slutet. Hur manusförfattarna skildrar en människas försök att glömma och förneka delar av sin historia till att via omständigheter hon inte själv kan råda över, bland annat tack vare ett intensivt inflöde av omedvetet material som manifesteras via synkronistiska skeenden, slutligen kan förlösas och gå vidare i livet igen. En slags mild chockterapi som upprepas till dess att huvudpersonen ger upp sin ensidiga hållning och börjar tro på livet igen. Jag kommer också att komma in på något som jag här kallar länkade händelser eller objekt.

The subject of spirituality is growing in popularity within the field of mental health. A major aspect of our human experience includes striving for meaning, hopefulness and purpose - this process can be understood as a spiritual experience. Another aspect of our shared human experience includes psychological distress and alienation. This is understood in most contemporary mental health literature as mental disorders. In our contemporary era mental health has addressed the latter. Spirituality, as an integral component of human experience, involves tapping into the innate need for integration while paving the way forward towards a transformative experience. The present research explores important interpretive issues related to spirituality and mental health from within a historical perspective. The present research suggests that holistic trends in mental health cohere with contemporary, phenomenologically rooted trends in spirituality. / Christian Spirituality / M.Th. (Christian Spirituality)

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:26:35Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2010-02-26Bitstream added on 2014-06-13T20:54:47Z : No. of bitstreams: 1 lima_ago_me_assis.pdf: 670041 bytes, checksum: 728eab97f13eb45b86f5ab4fe15597ad (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Esta dissertação aborda dois cursos de Lucien Febvre, proferidos no Collège de France entre os anos de 1944 e 1947. A partir de seus dois livros publicados postumamente: L’Europe: genèse d’une civilisation (1999) e Honneur et Patrie (1996), procuramos mapear primeiramente o conceito de Europa, e posteriormente, o surgimento de uma pátria cristã, passando pela européia, e por fim, o fortalecimento de um ideal da pátria francesa, após o século XVII. Toda essa problemática levantada por Lucien Febvre foi dada como um reflexo do contexto em que a Europa, principalmente a França se encontrava, no período da ocupação alemã em seu solo. Observamos que ao realizar tais estudos, Lucien Febvre utilizou-se da psicologia histórica, aplicando em todos os seus cursos, o conceito de outillage mental para mapear essa Europa, mas, principalmente, para tentar compreender sua trágica França / This paper deals with two Lucien Febvre’s courses, held in Collège de France between 1944 and 1947. From his two after death published books, L’Europe: genèse d’une civilisation (1999) and Honneur et Patrie (1996), the intention is, first of all, to map the Europe’s concept and then the arising of a Christian country, going through the European country, to finally the strengthening of an ideal French’s country, after the XVII Century. All this subject matter proposed by Lucien Febvre was taken as a reflex of the context in which Europe, specially France was living at that time, with the German invasion in French’s soil. Carrying out his studies, Lucien Febvre has used historical psychology, providing in all his courses the “mental outillage” concept to map that Europe, but specially his “tragical” France

A presente dissertação tem como objetivo geral identificar pensamentos e sentimentos das pessoas ante a morte, buscando compreender como esta crise interfere na identidade religiosa do adulto. O trabalho visa identificar como a crise ante a morte interfere na reconfiguração da identidade religiosa dos adultos pesquisados bem como averiguar se dentre os sentimentos elencados surgem medos relacionados à morte e a situação pós-morte. Esta pesquisa usa a abordagem qualitativa dos dados, sobretudo por não se pretender generalizar resultados. A partir desta perspectiva, utiliza-se o método fenomenológico, com o propósito de identificar os significados dos sentimentos vividos pelos adultos, diante da crise ante a morte. Para alcançar os objetivos propostos, o instrumento da coleta de dados é a entrevista semi-estruturada, baseando-se em duas perguntas norteadoras. A amostra consta de doze sujeitos com idade entre cinqüenta e quatro e noventa anos que se declaram pertencendo à religião católica, espírita, evangélica, sem religião definida e alguns que se auto-atribuíram denominações religiosas novas, criadas no momento da própria entrevista. Com os dados em mãos, faz-se a análise qualitativa das vivências e representações, buscando delimitar e descrever fenomenologicamente o conteúdo das entrevistas em unidades de significados, confrontando-as com as teorias embasadoras. Os resultados das análises demonstram que os adultos que vivenciam uma situação de crise ante a morte, tendem a questionar os seus valores religiosos, desenvolvendo algumas atitudes que se refletem em um movimento de reconfiguração de suas identidades religiosas: uns retraindo-se, distanciando-se ou rompendo completamente com os laços afetivos que os ligam as instituições religiosas de origem, outros, de modo contrário, aproximam-se e intensificam as suas relações com suas instituições ou grupos religiosos. E ainda outros, afastando-se fazem do seu lar, um lugar sagrado e passam de um tipo de fé herdada, para um tipo de fé pessoal, íntima, que se reflete no seu cotidiano, donde se pode concluir que o confronto com a morte, ocasiona uma crise de natureza psicoespiritual / The present report has the objective to identify thoughts and feelings of people toward death, searching to understand how this crisis interferes in the adult religious identity. The essay aims to identify how crisis facing death interferes in the religious identity reconfiguration of researched adults, as well as, to find out if among those feelings there is a fear related to death and the after death situation. This research uses a qualitative approach of data, once, one does not intend to generalize results. It is used the phenomenological method from this perspective, to identify the meaning of feelings undergone by adults due to death crisis. We collect data from semi-structured interviews with two main questions for the proposed objectives. The sample is of twelve persons from 54 to 90 years old, that say to be Catholic Spirit, Evangelic, no defined Religion and some self-defined with new religious denominations, created at the moment of the interview. The qualitative analysis of experiences and representations is carried out with the data seeking to delimitate the interview content phenomenological description in meaning units, to confront them with based upon theories. The results of the analysis show that adults go through crisis situation when facing death, they tend to question their religious values, developing attitudes that are reflected in their religious identity reconfiguration: some of them withdrawing themselves or completely breaking the affective ties that link them to their religious institutions, others, differently, get closer and intensify ones relations with those institutions or religious groups. And others at home have a holy place, going from the inherited faith to an inner faith, that it is reflected in daily life, so, one can conclude that, an existential crisis happens, when facing death

O objetivo deste estudo é o investigar a presença de diferenças significantes da variável cultural na modalidade do coping religioso em mulheres, acima de 25 (vinte e cinco) anos, residentes na Grande São Paulo, no contexto religioso de igrejas protestantes históricas, 64 de origem cultural chinesa taiwanesa e 52 de origem cultural brasileira. Administrado o Questionário Geral e Escala de Aculturação nas mulheres de origem chinesa taiwanesa, obteve-se como resultado que 32% foram classificadas como \"pouco aculturadas\" e 40% como \"medianamente aculturadas\". As brasileiras responderam o Questionário Geral e ambos os grupos responderam a Escala Coping Religioso Espiritual-Breve (CRE- Breve). Os resultados mostraram uso maior da modalidade de coping Positivos em ambos os grupos, porém com diferença significativamente maiores na amostra de origem brasileira nos seguintes fatores: transformação de si/vida; busca de ajuda espiritual; posição positiva frente a Deus; e busca do outro institucional. Os resultados também apresentaram, diferença estatisticamente significante no Fator Negativo de coping quanto à reavaliação negativa do significado no grupo de mulheres brasileiras. Ao analisar individualmente as questões da Escala CRE- Breve, foram encontradas diferenças significativamente maiores nas mulheres chinesas taiwanesas nas questões: Questionei se Deus realmente se importava; Tentei lidar com a situação do meu jeito; Culpei Deus por ter deixado acontecer; Tentei lidar com meus sentimentos sem pedir ajuda de Deus; e Entreguei a situação para Deus, depois de fazer tudo que podia. As considerações finais levantam as possíveis interpretações das diferenças apresentadas, como demonstração do componente cultural chinês e do componente cultural brasileiro no coping religioso das mulheres participantes da amostra / The objective of this study is to investigate the presence of significant differences in the cultural variable in the ways of religious coping in women over 25 (twenty five) years, residing in Greater São Paulo, in the religious context of Protestant churches, 64 women of Taiwanese Chinese cultural origin and 52 of Brazilians cultural origin. To the women of Taiwanese Chinese origin were administered General Questionnaire and the Brief Acculturation Scale for Hispanic (SASH), the obtained result was that 32% were classified as low acculturated\" and 40% as \"moderately acculturated.\" The Brazilian women replied the General Questionnaire and both groups responded to the Spiritual Religious Coping Scale-Brief. The results showed higher use of Positive Factors coping in both groups, but with significantly greater differences in the sample of Brazilian origin in the following factors: transformation of the self/life, seeking spiritual aid; positive position before God, and search of another institutional. Similarly, statistically significant difference was found in the Negative Factor as the negative revaluation of the significance in the group of Brazilian women. When analyzing individually each question of Religious Coping Scale, significantly greater differences were found in Taiwanese Chinese women in the matters: I questioned if God really cared, I tried to handle it my way, I blamed God for letting it happen, I tried to deal with my feelings without asking for help from God, and handed the situation to God, after doing all I could. The final considerations raise the possible interpretations of the differences presented as a demonstration of Chinese cultural component in religious coping of women participants in the sample