Bakgrund: Sjuksköterskan ska ge vård med respekt för människors lika värde. Sjuksköterskans omvårdnad är till för att lindra symptom och att patienten skall fungera i vardagen. Patienter med allvarlig psykisk ohälsa avlider i genomsnitt 20 år tidigare än övriga befolkningen, de avlider ofta av behandlingsbar fysisk ohälsa. Att närma sig lidande är svårt, när patienter inte uttrycker sitt lidande, har sjuksköterskan svårt att identifiera det. Tvångsvård och tvångsmedicinering skapar starka känslor, regelsystemet prioriteras före patientens autonomi. Patienter avstår behandling på grund av bemötandet. Men ett bra socialt nätverk, bra erfarenheter, liksom positiva tankar och attityder kring behandlingen, påverkar följsamheten positivt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande vid psykisk ohälsa. Metod: Metoden var litteraturöversikt. Tio artiklar valdes ut. De lästes, översattes, analyserades med hjälp av färgkodning och sammanställdes under olika huvudteman och subteman. Databasen Cinahl plus Full Text användes uteslutande för att det visade sig att sökorden gav samma träffar på Pub Med, även att Chinahl plus Full Text är en stor vårdvetenskaplig databas. Resultat: Resultatet presenteras som en tillfriskningsprocess med tre huvudteman; Livet som ohälsa, Livet som hälsa och Livet som framtid. Diskussion: I diskussionen används Travelbees (1966/2012) omvårdnadsteori Interpersonal human to human relationship och konsensus-begreppet vårdande.

Syftet med studien är att öka förståelsen om behovet av anhörigstöd för anhöriga till närstående med psykisk funktionsnedsättning, samt relatera dessa behov till befintligt kommunalt anhörigstöd. Empirin bygger på kvalitativa intervjuer med vuxna anhöriga till vuxna närstående med psykiska funktionsnedsättningar. Resultatet visar att anhörigas behov inte matchas av befintligt kommunalt anhörigstöd. Det främsta behovet för deltagarna i studien är att vård och insatser till deras närstående fungerar och att det finns en samverkan mellan och inom vården och myndigheter. Behov av individuellt och psykologiskt stöd i form av samtal och anhöriggrupper kommer i andra hand. Ett systemteoretiskt perspektiv har använts för att åskådliggöra nödvändigheten av en helhetssyn och för att illustrera komplexiteten när det gäller anhörigas behov och tillgång till stöd. Perspektivet skapar en förståelse för hur anhörigas behov av stöd och befintligt stöd hänger ihop och påverkas i ett större sammanhang. Vidare analyseras empirin utifrån Frasers teori Kampen om behoven. Analysen förklarar hur olika samhälleliga diskurser påverkar hur anhörigas behov tolkas och hur stöd utformas. Studiens resultat är intressant eftersom det belyser och problematiserar ”glappet” mellan vuxna anhörigas, till vuxna närstående med psykiska funktionsnedsättningar, behov av och tillgång till befintligt kommunalt anhörigstöd. Studien är betydelsefull för socialt arbete då resultatet pekar på att bristen på helhetssyn och samverkan inom och mellan vård och myndigheter har negativa konsekvenser både för den närstående och den anhöriga. / The aim of the study is to increase knowledge about the situation for relatives of people with mental health disabilities and to consider their needs in relation to municipal support. The study is based on qualitative interviews with adult relatives of adult people with mental health disabilities. The study shows that the needs of relatives are not compatible with existing municipal support. The primary need for relatives is adequate healthcare and support for their relatives with mental health disabilities and joint action between healthcare and municipal agencies. Individual and psychological needs are secondary. The result is analysed by system theory and the Struggle over needs theory (Fraser 2003). The analysis shows how different societal discourses influence the interpretation of the needs of relatives. The study is important because it highlights and problematizes the discrepancy between the needs of relatives and their access to municipal support. The result is important and relevant for social work since it identifies the absence both of a holistic approach and of joint action between healthcare and municipal agencies, which results in negative consequences for relatives as well as for persons with mental health disabilities.

The purpose of this study is to investigate how policies, on different levels in Skåne, formulate the coordination of tasks towards persons with mental disabilities and compound needs. The study is performed with a narrative approach, both as an instrument for analysis and method, in combination with policy theory. Three policies on three different levels were examined and disassembled by following Labovs modell, as part of the narrative method. The first document, interpreted as a policy in this study, is a public report from the Swedish government published 2006, which concerns the development of society's efforts for people with mental disabilities. This report was referred to in an amendment that gained legal force 2010. The second policy was published after this amendment and is created by region Skåne together with an association named Kommunförbundet Skåne. The third policy is created by region Skåne and Malmö city. By looking at previous research on interprofessional collaboration and dual diagnosis in combination, with the theories earlier mentioned, different aspects of what the policies were saying were analyzed. The results of this study shows that a hidden political power within policies is likely to occur. Additionally, there seems to be a prevailing opinion that interprofessional collaboration is the predominant way of solving the difficulties that occur in the care of patients in need of help from several principals. However, research shows that this assumption might not be totally accurate. Another result demonstrates that unclear definitions, and descriptions of how interprofessional collaboration should take form, can result in policies consisting of prominent but empty words that in practice become hard to implement.

Denna litteraturstudie syftade till att undersöka om och hur arbetsgivare gjort anpassningar i samband med att de anställt en person med psykisk funktionsnedsättning, samt vilka stöd som i sådana fall varit framgångsrika för att den funktionsnedsatta stannar kvar på arbetsplatsen. Genom en litteratursökning valdes tolv artiklar ut systematiskt. Sökningen genomfördes med stor vikt på inklusions- och exklusionskriterier utifrån studiens syfte. Vi valde att begränsa sökningen till åren 2015 – 2020 och de artiklar vi inkluderade skulle handla om psykisk funktionsnedsättning. Artiklarna skulle också vara kopplade till arbete och innehålla tillvägagångssätt och metoder för att lyckas få och behålla ett arbete över tid. Vi valde att exkludera artiklar som handlade om andra typer av funktionsnedsättning än den ovan nämnda, samt litteraturstudier. Studiens resultat delades in i teman och analyserades med hjälp av empowerment och systemteori. Resultatet visar att anpassningar på arbetsplatsen är viktiga för att personer med psykisk funktionsnedsättning ska lyckas få och behålla ett arbete. Resultatet påvisar även att arbetsgivare behöver mer kunskap om vilka behov personer med psykisk funktionsnedsättning har, samt att personer med psykisk funktionsnedsättning redan från början av sin anställning behöver rätt stöd och introduktion. Ytterligare framgångsfaktorer är flexibilitet i arbetsuppgifterna, en öppenhet om sin funktionsnedsättning gentemot arbetsgivare och arbetskamrater, samt att få känna sig som en del av gruppen och bli accepterad för den man är.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för många av dagens stora folksjukdomar och beräknas stå för en femtedel av den samlade sjukdomsbördan internationellt. Personer med psykiska funktionsnedsättningar har i större utsträckning sämre levnadsvanor än övrig befolkning. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur som belyser vilken typ av stöd som personer med psykisk funktionsnedsättning önskar erhålla för att förändra sina levnadsvanor.   Metod: En metasyntes baserad på tio vetenskapliga artiklar som syntetiserades och tolkades med hjälp av Noblit & Hare`s (1988) meta-etnografi. Resultat: I resultatet framkommer tre teman: socialt stöd, praktiskt och strukturellt stöd och stödjande miljö. Slutsats: Personer med psykiska funktionsnedsättningar önskar stöd och stöttning med regelbundenhet samt fysisk närvaro för att öka möjligheterna att lyckas med livsstilsförändringar.

Breddad rekrytering har resulterat i att en allt större andel studenter med psykisk funktionsnedsättning söker högskolestudier. Detta är en studentgrupp som, i vissa fall, har rätt till anpassningar i studiesituationen. I denna studie undersöktes studievägledares arbetssätt och upplevelser från arbete med studenter som har psykisk funktionsnedsättning och pedagogiskt stöd. Syftet var att ge insikt i studievägledares arbetssätt och upplevelser från detta arbete i en avgränsad kontext. För studiens ändamål nyttjades kvalitativ metod för datainsamling där åtta semistrukturerade intervjuer med åtta studievägledare verksamma vid fyra universitet genomfördes. En tematisk innehållsanalys visade att trots lokalt upprättade arbetsbeskrivningar återfanns ett kompensatoriskt arbetssätt bland samtliga. Studiens resultat och diskussion visar att studievägledarna upplevde ökad arbetsbelastning till följd av okunskap i omgivningen, stela ramar att arbeta utifrån och en ökning av andelen studenter med psykisk funktionsnedsättning. Vidare forskning behövs för att bättre förstå det arbete som studievägledare inom högre utbildning bedriver gentemot studenter med psykisk funktionsnedsättning.

Bakgrund: Patienter med psykisk funktionsnedsättning har sämre levnadsvanor än resten av samhället. Studier visar på att det finns problematik att motivera patienterna till hälsosammare levnadsvanor. Vårdpersonal tycker att det är en utmaning att hjälpa patientgruppen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktsköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att motivera patienter med psykisk funktionsnedsättning att tillämpa hälsosammare levnadsvanor.  Metod: Studien är i sin karaktär empirisk med en kvalitativ ansats. Data har insamlats genom intervjuer av sju deltagare. Intervjuer har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagare i studien tyckte att det var svårt att arbeta med patientgruppen när det kom till att försöka få patienterna att tillämpa en hälsosammare livsstil. Det var svårt att hålla patienterna motiverade och att få patienterna att förstå att det är viktigt med en hälsosam livsstil. Deltagare hade många förslag till förbättringsarbete, men det var svårt att tillämpa dessa i daglig verksamhet eftersom resurserna ej fanns tillgängliga.  Slutsats: Enligt deltagare i studien framkom det att patientgruppen behövde mer stöttning i sin vardag för att uppnå hälsosammare levnadsvanor och etableringen av rutiner som indirekt stöttar en hälsosam vardag är att rekommendera.  Mer fokus och resurser behövdes för att patientgruppen skulle få en god förutsättning att lyckas med att tillämpa hälsosammare levnadsvanor. / Background: Patients with mental disabilities have worse lifestyles than the rest of society. Studies show that it is problematic to motivate patients to adopt healthier lifestyles. Healthcare professionals find it a challenge to help the patient group.   Aim: The purpose of the study was to describe the experiences of district nurses and nurses in motivating patients with mental disabilities to adopt healthier lifestyles.   Method: The study is empirical in nature with a qualitative approach. Data has been collected through interviews with seven participants. Interviews have then been analyzed using a qualitative content analysis.   Results: Participants in the study found it difficult to work with the patient group when it came to trying to get patients to adopt a healthier lifestyle. It was difficult to keep patients motivated and to make patients understand the importance of a healthy lifestyle. Participants had many suggestions for improvement work, but it was difficult to apply these in daily operations because the resources are not available.   Conclusion: According to participants in the study, it appears that the patient group needed more support in their everyday life in order to achieve healthier lifestyles and the establishment of routines that indirectly support a healthy everyday life was recommended.  More focus and resources were needed in order for the patient group to have a good condition to succeed in applying healthier lifestyles.

No description available.

The aim of this study was to comprehend and explain the idea and function of Case Management and its diffusion in Swedish municipalities. More specifically its aim was to investigate factors for the diffusion of Case Management and its differences to similar professional roles. The study was based on interviews with four managers at various levels and two case managers representing two municipalities in Sweden. Five themes were identified that were especially interesting when discussing the function of Case Management, its differences to similar professional roles and its diffusion in Swedish municipalities. The themes were: shortcomings in the welfare system, the functions of Case Management, differences to similar professional roles, descriptions of Case Management and factors for the diffusion. The analysis was based on organizational institutionalism and translation, as well as previous research on Case Management and the diffusion of ideas. As a conclusion Case Management was described as a revolutionizing method that would import evidence based social work in the organization. That, and the obvious effort to adapt and integrate Case Management in the institutionalized metods and values of Swedish welfare organizations were factors for the diffusion. Case Management also turned out to be a similar method to the already established profession personligt ombud, wherefor Case Management can be seen as a relaunch of personligt ombud.

The purpose of my study is to describe the relationship between housing supporters and clients based on the experience of the residential support. Six semi-structured interviews were analyzed and as shown in the results, personal qualities such as empathy, ability to listen, respect and skills and professional approach are building blocks in the creation of the relationship between housing supporters and clients. Further on, the result has been analyzed by using theories in symbolic interactionism and dramaturgical perspective for finding new angles and perspectives in the result. The result of this study is that a relationship between housing supporters and clients is important and requires both the client's and housing support’s involvement. The study is relevant to social work by increasing awareness that housing support is an important social initiative that helps people with mental disabilities.