Den psykiska ohälsan beskrivs som ett växande folkhälsoproblem som inneburit en tillväxt av allt från olika typer av symptom till psykiska sjukdomar och diagnoser. Den främsta ökningen har skett hos unga vuxna och därmed har antalet studenter med psykiska funktionsnedsätt­ningar som studerar på Komvux eller högre nivå ökat. Trots detta har ökningen inte medfört en motsvarande intensifiering av pedagogiskt stöd på skolor i landet inriktat till individer med psykiska funktionshinder. Konsekvenserna av detta har skapat ett behov att kunna erbjuda passande stöd för denna målgrupp i deras studievardag. Denna uppsats syftar till att undersöka Supported Education som rehabiliteringsmetod för stöd till studenter med psykiska funktionsnedsättningar. Resultatet från kvalitativa intervjuer med tidigare studenter som tagit del av metoden visar att majoriteten av dem inte blivit erbjudna stöd som passat deras studievardag från deras lärosäte, men att stödet kunnat erhållas genom Supported Education som metod. Genom resultatet har slutsatser dragits gällande brister i pedagogiskt stöd för studenter med psykisk ohälsa, den okunskap som finns om psykisk ohälsa och sjukdom samt att detta leder till sämre möjligheter för den enskilde att studera, arbeta och delta i samhället. Stödfaktorer som framkommit har även genererat slutsatser om ett ökat behov av forskning samt rekommendationer för framtiden.

Det har forskats mycket om fysisk aktivitets positiva effekter på människokroppen rent fysiskt. Tidigare har det inte varit en naturlig del av behandlingen inom psykiatrin vilket gjorde författarna nyfikna på hur det kan lyftas fram i vården av personer med psykiska funktionsnedsättningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet för personer med psykiska funktionsnedsättningar och sjuksköterskans stöd genom handledning. Metod: Litteraturstudie. Resultat: Under sammanställningen av resultatet framkom att sjuksköterskor kan ge stöd genom Motiverande samtal (MI) som var av central betydelse. Då patienten själv hörsammas och bygger upp sina mål som ska vara mätbara tillsammans med utbildad vårdpersonal, men även genom stöd i patienternas egen utbildning och kunskap av den fysiska aktivitetens positiva inverkan på psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskans metod att stödja och motivera personer med psykiska funktionsnedsättningar till att utöva fysisk aktivitet visade sig vara flera. Då det var viktigt med personcentrarad metod, var viktigt att de behärskade och kände till olika vägar att kunna motivera personer med psykiska funktionsnedsättningar. Andra betydelsefulla tillvägagångssätt var god vårdrelation, individualiserade träningsprogram, samt stöd och utbildning i de positiva hälsoeffekterna som fysisk aktivitet gav. / It has been researched a lot of physical activity beneficial effects on the human body physically. Previously, there has been a natural part of treatment in psychiatry, which made the authors curious about how it can be highlighted in the care of people with mental disabilities. Aim: The purpose of this study was to describe the health benefits of physical activity for people with mental disabilities and nurse support through tutoring. Methodology: During the compilation of the results revealed that nurses can provide support through the Motivational Interviewing (MI) was of central importance. When the patient heard and build up their goals to be measurable with trained medical staff, but also through support of patient self-education and knowledge of the physical activity's positive impact on mental health. Conclusion: The nurse's approach to support and motivate people with mental disabilities to exercise physical activity was found to be several. Then it was important to the ruled and knew the different ways to motivate people with mental disabilities. Other important approaches were good care relationship, individualized exercise programs, and support and training in the health benefits that physical activity gave.

Delaktigheten på den öppna arbetsmarknaden är låg för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metoden Supported employment (SE) har visat sig vara framgångsrik i att hjälpa denna målgrupp att nå, få och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Fokus har i forskning riktats mot metodens effektivitet men denna studie inriktar sig på arbetskonsulentens stöd inom SE och syftet i studien är att utforska vad dennes stöd betyder för deltagaren i metoden. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre deltagare och en gruppintervju med tre arbetskonsulenter. Det skräddarsydda, det instrumentella och det emotionella stödet samverkar och leder till empowerment för två deltagare, som har nått en praktikplats där de trivs och kommer till sin rätt. De upplever en större delaktighet, handlingskraft, en bättre självkänsla samt ett ökat psykiskt välbefinnande. Slutsatsen utifrån denna studie är att det emotionella stödet från arbetskonsulenten är en viktig grund för att lyckas med SE och konsulentens förmåga att balansera mängden stöd är centralt för deltagarens självständighet och möjlighet att nå empowerment. / Lack of participation in the open labor market is highly prevalent for people with mental illness. Vocational rehabilitation through Supported employment (SE) has shown to be an effective approach to improve employment outcomes. Research generally centres upon the effectiveness of the method. This study focuses on the support from the SE-coach and the aim is to investigate the meaning of this support to the participants. Semi-structured interviews were conducted with three participants and a group interview with three coaches. The emotional, tailored and instrumental supports were pointed out as being helpful. They interact and lead to empowerment for two of the participants who are now in work practice. They show satisfaction with their occupational situation and with being part of a social context. The participants express improvement in psychiatric symptoms, global functioning and self-esteem. The findings of this study highlight the importance of the emotional support from the SE-coach, and stress the ability of the coach to balance the amount of support given. This is crucial in order to facilitate the empowerment of the participants.

The purpose of this study is to understand how street-level bureaucrats, working with clients with mental illness, are implementing their statutory obligation of support for family carers who are caring for or supporting relatives with mental illness. The study are based on vignettes and qualitative interviews with social workers in three different municipalities in southern Sweden.   The questions of this study are: • How do the social workers communicate their statutory obligation of support to family carers? • How do the social workers distinguish the family carers? • How do the social workers distinguish the family carers who are in need of support?   Metod: Vignettes and qualitative interviews has been used as methods to gather empirical data. Theory: Theories of street-level bureaucracy has been used as theory in the analyses of the empirical material. Results: The result of this study concludes that the social workers, in lack of policy introduction, communicate their obligation to support family carers within their discretion. The result shows that the majority of the municipalities do not have formalized support for family carers supporting relatives with mental illness. The study also concludes that the social workers have different understandings of which family carer who is a carer in need of support. How the social workers, within their discretion, distinguish a carer in need affects which family carers who are offered support. The study also concludes that the social workers have different understandings of which family carers are in need of support.

Framför dig har du nu en studie som berör ämnet självbestämmande ur ett personalperspektiv. Studien bygger på en kvalitativ ansats där empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerande intervjuer. De frågeställningar som ställs i denna studie är: Hur kan personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning i sitt professionella förhållnings- och arbetssätt ta hänsyn till den enskildes rätt till självbestämmande? När personal och den enskilde har olika åsikter om vad som ska bestämmas för den enskilde, hur utvecklas då rätten till självbestämmande för den enskilde? Vilka normer och värderingar kan bli dominerande från personalens sida när oenighet uppstår mellan personal och den enskilde om vad som ska bestämmas för henom? Det viktigaste resultatet från denna studie är att personalen upplever en svårighet i att den enskilde ska bestämma själv och samtidigt få stöd och hjälp. / In front of you is now a study concerning the subject of self-determination from a perspective of professionals. The study is based on a qualitative approach where empirical data was collected using semi- structuring interviews. The questions posed in this study were: How can staff working with persons with disabilities, in their professional approaches and practices while considering the individuals self-determination? When staff and the individual have different opinions on what to decide in matters concerning the individual, how then develops the autonomy of the individual? What norms and values can become dominating in the professional approach when disagreements arise between staff and the individual about what should be determined for him/her? The key finding from this study is that the staff is experiencing a difficulty in that the individual should decide for yourself while getting support and help.

Det finns fortfarande viss okunskap kring psykisk funktionsnedsättning i samhället. Att utöva föräldraskap samtidigt som man har en psykisk funktionsnedsättning kan vara komplicerat. Syftet med min uppsats är att belysa föräldraperspektivet hos föräldrar med psykisk funktionsnedsättning, hur de upplever omgivningens bemötande och den egna föräldrarollen. I uppsatsen försöker jag även få svar på vad som kan göras för att stötta dessa föräldrar. Min uppsats är en kvalitativ studie som bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med föräldrar som har ADHD. I mitt resultat lyfter jag fram sex teman; egen upplevelse av att ha ADHD, upplevelsen av eget föräldraskap, erfarenheter av bemötande, konsekvenser, förutfattade meningar och förslag på förändringar. Några av slutsatserna som framkommit i min studie är att det visat sig finnas vissa könsskillnader både i hur stigma upplevs, i vilka sammanhang man upplever stigma och vad man anser vara hjälpsamt stöd. Det har även framkommit att det inte enbart är de som har en psykisk funktionsnedsättning som kan drabbas av negativa konsekvenser till följd av stigma utan även deras barn. Alla intervjupersoner i denna studie anser att det behövs mer kunskap om psykisk funktionsnedsättning. / There is still some ignorance about mental disability in society. Practicing parenthood while having a mental disability can be complicated. The purpose of my thesis is to shed light on the parental perspective of parents with mental disabilities, how they experience the treatment of the environment and their own parental role. In the essay, I also try to get answers to what can be done to support these parents. My thesis is a qualitative study based on four semi-structured interviews with parents who have ADHD. In my results, I highlight six themes: own experience of having ADHD, experience of own parenthood, experiences of treatment, consequences, preconceived notions, and suggestions for changes. Some of the conclusions that emerged in my study are that there have been some gender differences both in how stigma is experienced, in what contexts you experience stigma and what you consider to be helpful support. It has also emerged that it is not only those with a mental disability who can suffer negative consequences because of stigma, but also their children. All interviewees in this study believe that more knowledge about mental disability is needed.

Titel: Socialt arbete i en digital tidsålder för personer med psykisk funktionsnedsättning – En undersökning ur socialarbetarnas perspektiv om digitaliseringens effekter. Bakgrund: Sveriges vision är att år 2025 vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att uppnå demokratisering och tillgänglighet i samhället. Samtidigt lyfter Socialstyrelsen risker med den digitala utvecklingen av sociala tjänster för personer med psykiska funktionsnedsättningar.  Syfte: Studien ämnar undersöka socialarbetares upplevelse och perspektiv på digitaliserade sociala tjänster för personer med psykiska funktionsnedsättningar.  Metod: En kvalitativ studie genomfördes där data samlades in via nio semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare i sydvästra Sverige. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys och tolkades utifrån teorin om det dramaturgiska perspektivet, teorin om symbolisk interaktionism samt tidigare forskning. Denna analys och tolkning användes för att ge svar på studiens två frågeställningar: hur upplever socialarbetarna att deras arbete påverkas av digitaliseringen? Och hur upplever socialarbetarna att digitaliseringen påverkar det sociala arbetet med målgruppen?  Resultat: Undersökningen visade att digitaliseringen av sociala tjänster bidrar till självbestämmande, sänkt tröskel i en första kontakt samt enklare kontaktvägar för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det framkom även att socialarbetarna upplever utvecklingen av digitaliserade arbetssätt som positiv. Hinder som studien visade på med digitaliseringen av det sociala arbetet var klienternas tillgång till digital utrustning och kunskap om digitala verktyg, brist på digitalsupport samt att de digitala verktygen och metoderna inte är anpassade för målgruppen.  Slutsats: Det sociala arbetet för personer med psykiska funktionsnedsättningar behöver individanpassas för att följa den svenska lagstiftningen. För att försäkra att digitaliseringen bidrar till tillgänglighet, delaktighet och självständighet krävs även digital support samt att de digitala verktygen utvecklas med brukarinflytande på ett användarvänligt sätt. / Title: Social work in a digital age for individuals with mental disabilities – an investigation from social workers' perspective on the effects of digitalization. Background: Sweden's vision is to be the best in the world at utilizing the opportunities of digitalization by 2025 to achieve democratization and accessibility in society. At the same time, the national board of health and welfare highlights the risks of digital development of social services for individuals with mental disabilities.   Purpose: The study aims to investigate social workers' experiences and perspectives on digitalized social services for individuals with mental disabilities.   Method: A qualitative study was conducted, collecting data through nine semi structured interviews with professional social workers in south-western Sweden. The collected material was analysed using thematic analysis and interpreted from the dramaturgical perspective theory, symbolic interactionism theory, and previous research. This analysis and interpretation were used to answer the study's two research questions: How do social workers perceive that their work is affected by the digitalization? And how do social workers perceive that digitalization affects social work with the target group? Results: The research revealed that the digitalization of social services contributes to self-determination, lowers the threshold for an initial contact and provides easier contact methods for individuals with mental disabilities. It was also found that social workers experience the development of digitalized working methods positively. The study identified barriers such as the clients' access to digital equipment, knowledge of digital tools, lack of digital support and that the digital tools and methods are not adapted to the target group. Conclusion: The social work for people with mental disabilities needs to be individually adapted to comply with Swedish legislation. To ensure that the digitization contributes to accessibility, participation and independence, digital support is also required. It’s also of importance that the digital tools are developed with the targeted group in mind and in a user-friendly way.

Psykisk ohälsa är en långvarig sjukdom som inte kan botas med enbart medicin (Bundensen m.fl. 2020). Tidigare forskningar menar de att det är ett alternativ att behandlas med olika konstnärliga och kreativa aktiviteter, som till exempel kreativt skrivande, musik, livsberättelse, dans, teatereller poesiför att individen ska få tillbaka sin självkänsla (Bundensen m.fl. 2020; Slattery m.fl. 2020). Syftet med denna studie är att undersöka vilka konstnärliga och kreativa metoder som finns och hur yrkesverksamheter inom psykisk ohälsa använder sig utav dessa metoder för att hjälpa personer med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod har använtsi denna studie för att besvara studiens frågeställningar. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och ett målinriktat urval användes för att rekrytera intervjupersonerna. Vi intervjuade sex personer som verksamma inom psykisk ohälsa. Dessa personer har en akademisk utbildning inom teater, uttryckande konst och pedagogik. De insamlade materialen analyserades med innehållsanalys.Resultatet blev sex olika teman: Empowerment, gemenskap,KASAM, kompetens och metod, samverkan och känslouttryck. Samt att personalen på verksamheterna arbetar med olika konstnärliga och kreativa metoder för återhämtningsprocessen för personer som drabbats av psykisk ohälsa. Personer med psykisk ohälsa behöver gemenskapen för att utveckla KASAM. Konstnärliga och kreativa metoder ökar individens välmående, självkänslan och självförtroende (Bundensen m.fl. 2020; Slattery m.fl. 2020)