The essay is based on the constitutional differences between two swedish laws and the fact that they appear collaterally in practice. The topic is the legal aspects of the conflict of interests that appears in the relationship between the Swedish Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments and the Work Environment Act. The separate interests are rediscovered in several different sources of law. This essay aims to find guidance for operators within care and welfare on how to make a correct consideration between these interests, in a legal purposive way. The legal dogmatic method has been used to achieve the purpose. The main conclusions is that the risk for a conflict of interests between the Work Environment Act and other laws has been foreseen by the swedish legislator. Although, the legislator states that it is impossible to find a general solution for the conflict and leaves to concerned authorities to issue further regulation if necessary. Today, these regulations does not provide for any guidance regarding the conflict of interest between the concerned laws. Although the consideration has a tendency to be subjective, some implications can be made regarding the argumentation of the court and authority. Case law takes self determination, integrity, participation and the functional impairments into account, when discussing the rights for persons with functional impairments. Regarding the workers’ rights, case law indicate that the psychological strain, the professional precondition and the regularity of the events are relevant factors. In summary, case law show that the person with functional disability has an unconditional right to the entitled assistance. How the assistance shall be performed is depending on a consideration whether the measures taken in order to improve the working environment are reasonable on the results that can be achieved. Further, some examples of taken measures estimated as being comfortable and not are rediscovered. Finally, the outcome for individuals is discussed followed by a further evolved analysis of the dilemma, with connection to specific cicumstances within care and welfare.

In recent years, a number of reforms have been made regarding the provision of care to people experiencing psychiatric disabilities. The aim of these reforms was to enable these people to participate in society and to ”live as others”. This political ambition, as well as research on recovery, stands to a certain extent in contrast to the message conveyed in the media, where the mentally ill/disabled to a great extent are represented as dangerous and incurable. The aim of the thesis is to analyse if, and how a group of people experiencing psychiatric disabilities create a sense of being like others, and to relate the analysis to the historical emergence of the contemporary conception of mental illness/psychiatric disability. This thesis employs the method of interviews. I highlight the informants encounter with the historically based stereotype that defines the persons as unreasonable, irrational and incapable of taking care of themselves. When the informants face the stereotype, they act to reduce the negative consequences. The informants’ actions can be interpreted in terms of approaches and in this perspective the informants appear as strong actors, who, contrary to the stereotype, are capable of take care of themselves. Three approaches are described: expertise, adaptation, and distancing. In situations where the stereotype is not present, the informants can create a feeling of being like anyone else. Their stories show that the feeling of being like others is individual. The development taking place in the field is “path-dependent”, meaning that the initial activity, the differentiation of persons with mental illness and the subsequent events is a development following a pattern which could explain the failure of the good political intentions. It has progressed from closed institutions to an institutionalized care service.

Empowerment har speciellt inom vårdsektorn blivit ett centralt begrepp, som samstämmigt anses vara ett otydligt begrepp. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetskonsulenter/stödpersoner upplever och tillämpar begreppet empowerment i sitt arbete med att få ut brukare/deltagare, med olika psykiska funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden. I studien genomfördes sju individuella intervjuer med stödpersoner, som arbetade på varsin enhet inom en privat organisation. Därefter gjordes en tematisk analys. Resultatet pekar på att man i första hand ser empowerment som något på individnivå där begrepp som brukarinflytande, självständighet, självkänsla, egenmakt, stärkande och bemyndigande är nyckelord. Vidare råder en stor samsyn vars nyanser mest verkar ha att göra med vilken kategori av brukare som man stödjer. Stödpersoner stöttades också själva i sin syn på empowerment genom organisationens tydliga visioner, mål och metoder. Om man vill klarlägga begreppet och dess tillämpning ytterligare så borde man i första hand vända sig till deltagare. För att se potentialen i empowerment på gruppnivå så borde den testas och utredas.

BAKGRUND: Att arbeta med hälsofrämjande insatser är att effektivt sätt att minska ohälsosamma levnadsvanor hos individer med psykisk funktionsnedsättning. Personal som arbetar hälsofrämjande kan aktivt förebygga risker hos funktionsnedsatta och motivera dem till en förändrad livsstil.     SYFTE: Syftet med vår uppsats var att ta del av hur personal som arbetar med individer med psykisk funktionsnedsättning upplever en hälsointervention. Vi ville ta del av deras upplevelser och tankar kring utbildningar de gått och hur de sedan går tillväga för att motivera individerna till att leva ett hälsosammare liv, genom att stärka egenmakten hos individen för att uppnå resultat till en förändring av ohälsa. Vi vill också ta del av deras upplevelser av motiverande samtal som pedagogisk metod i arbetet och hur personalen använder sig av metoden för att motivera individerna på boendena och att hjälpa dem under förändringsprocessen.   METOD: För att få reda på personalens upplevelser av hälsointerventionen genomfördes en fallstudie på två boenden, där deltagarna fått utbildning i motiverande samtal och tips på enkla aktiviteter som kan ha stor betydelse i de boendes/individernas vardag för att göra det enklare att välja mer hälsosamma alternativ. Metoden som användes var en fenomenografisk kvalitativ intervju och deltagarna i vår undersökning var fyra personal som arbetar på två boenden.   RESULTAT: Resultatet i undersökningen visade att personalen upplevde hälsointerventionen som något positivt för att stärka samhörigheten mellan brukare och personal. De upplevde utbildningen om motiverande samtal som mest givande i hälsointerventionen.

Studien handlar om processen som leder ut ur hemlöshet, och jämför personer med en psykisk funktionsnedsättning och personer utan. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med nio personer som har lämnat hemlöshet och missbruk. Fokus för studien och intervjuerna har varit individens upplevelse av processen som leder ut ur hemlöshet. Fem av intervjupersonerna hade en psykisk funktionsnedsättning och fyra av intervjupersonerna hade ingen diagnos. Vi har använt oss av Helen Ebaughs (1988) exitteori för att tolka och tematisera resultatet. I analysen har vi utvecklat teorin utifrån resultatet, då teorin inte beskriver individer som lämnar rollen som hemlös. Processen som leder ut ur hemlöshet har sett olika ut för intervjupersonerna i studien men det har funnits gemensamma inslag. Processen har tagit tid, vilket har varit viktigt för individen för att lyckas etablera sig i den nya rollen. För intervjupersonerna har det varit centralt att tillfriskna från missbruk för att ta sig igenom processen som leder ut ur hemlöshet. I början av processen var det viktigt att få lugn och ro omkring sig och senare i processen att finna en meningsfull sysselsättning samt en ny umgängeskrets för att kunna etablera sig och känna trygghet i den nya rollen. För många har självhjälpsgrupper eller ideella föreningar varit en plattform för dessa aspekter. Många har uppgett att det varit svårt att bryta med tidigare bekanta som fortfarande var kvar i missbruk. En annan svårighet som har beskrivits var misstroende från myndigheters sida. Processen som leder ut ur hemlöshet har varit likartad för personer med eller utan en psykisk funktionsnedsättning. Skillnaden har bestått i den sista fasen, att bygga nytt, då det har varit viktigt för personer med en psykisk funktionsnedsättning att få förståelse och kunskap om samt professionell hjälp med sin funktionsnedsättning.

Socialtjänsten har organiserats utifrån en 65-årsgräns vilket innebär att alla människor som är över 65 år och som är i behov av samhällets sociala omsorg tillhör äldreomsorgen. Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsättning.  Vi har intervjuat tio biståndshandläggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och använde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och ålderism. Vårt resultat stödjer den bild som forskningen visar, biståndshandläggningen är en normativ praktik som utgår från en schablonartad och stereotyp bild av den äldre och äldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsättning blir inom biståndshandläggningen en avvikelse som därmed inte passar in i mallen. De äldre med psykiska funktionsnedsättningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgång till. Vi menar alltså att 65-årsgränsen är ett tecken på hur äldreomsorgens organisering präglas av institutionell ålderism.

Att inte veta om att man har en psykisk funktionsnedsättning kan påverka individens självbild, vilket även kan resultera i utanförskap i samhället. Detta kan ha lett till att man aldrig fått kontakt med arbetsmarknaden eller brytt sig om att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Syftet med denna uppsats var att utforska om det fanns en gemensam nämnare till att personer med psykisk funktionsnedsättning som deltog i projektet Unga till Arbete i Gävle fick ett arbete, samt att öka förståelsen för hur de upplevde mötet med myndigheter generellt och med Arbetsförmedlingen i synnerhet.  Fyra intervjuer med personer som hade diagnosen psykisk funktionsnedsättning, varav två av dem kvinnor och två män genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Ur analys av intervjumaterialet genererades följande övergripande teman: bristande uppmärksamhet, oförståelse samt undermålig samverkan mellan myndigheter och professionella, vilka gällde och följt deltagarna från tidig skolgång fram till vuxen ålder. Resultatet visade att projektet Unga till Arbete i Gävle hjälpt respondenterna att få stöd och därmed ett arbete. Studiens resultat visade även att deltagarna redan i tidig ålder stämplats som avvikare och känt utanförskap. Detta har i sin tur påverkat dem negativt och lett till att de saknat möjlighet till att ha arbete och egen ekonomi för att känna social trygghet. / Not knowing whether you have a mental functional disability may have an affect on an individual’s self-image, which in turn can result to exclusion in society. This could lead to not ever being able to work or caring to take contact with any type of employment agency. The purpose of this study was to explore if there was common denominators that lead to participants of the project Unga till Arbete i Gävle receive work, and also to increase the understanding for how people with mental functional disability experience the meeting with authorities. Four interviews with people, who had the diagnosis mental functional disability, out of which two were women and two were men, was processed with inductive thematic analysis. Out of the analysis there was an overarching theme; lack of attention, incomprehension and poor interaction between authorities and professionals, who had studied the participants from an early childhood to adulthood. The results showed that the project Unga till Arbete i Gävle had helped the participants to receive support, witch thereby lead to them being able to find work. The result of the study also showed that the participants had been labelled as deviant and felt exclusion at an early age. This had in turn lead to a negative impact on the participants, who felt a lack of opportunity to having a job and personal finance, in order for them to be able to feel social safety

Bakgrund: Personer med psykisk funktionsnedsättning har svårt att komma igång pga. sjukdomens natur de har ett antal studier slagit fast. De atypiska medicinerna som nu används inom den moderna psykiatrin tenderar att förstärka dessa negativa symtom. Personer med psykisk funktionsnedsättning har i högre utsträckning fetma och har högre mortalitet som relateras till de metabola effekter t.ex. hjärtinfarkt, stroke samt följd sjukdomar av diabetes. Tillsammans med de sociala handikapp detta ger har man mer och mer börjat intressera sig för fysisk aktivitet som ett sätt att lindra dessa symtom och höja livskvaliteten.  Syfte: Att beskriva fysisk aktivitet och dess betydelse för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudie, med mixed method som analys metod  Resultat: Fysisk aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning har en positiv påverkan på olika plan, både fysiska och psykiska inom de fysiska ser man förbättringar på konditionen, viktminskning samt förbättringar på kroppsfunktioner. De största förbättringarna som visade sig i resultatet var på det psykiska de handla om att känna sig delaktig, sociala behållningar och att de ger en av stressande effekt. Det som var överraskande var att fysisk aktivitet hade en sådan märkbar effekt på den vårdande miljön och det i sin tur främjade vårdrelationen mellan vårdare och patient detta beskrevs i ett antal studier. Diskussion: De fyra teman som resultatet visade, ger en klar bild av vad fysisk aktivitet  kan innebära för personer med psykisk funktionsnedsättning och överensstämmer med vad annan vetenskapliga studier har kommit fram till. De som mer kom fram resultatet var att vårdmiljön på avdelning blev lugnare och tryggare de kommer inte fram lika tydligt i den litteratur som författaren gått igenom i diskussionen. Vårdrelationen har används som teoretisk referensram och den har varit återkommande och så tydlig att den har en egen rubrik i resultatet vilket är till glädje för författaren, då denne anser att det är en av de viktigaste nycklarna till att motivera och hitta lusten för den enskilda att börja träna och skapa en livsavgörande förändring i tillvaron. / Background: A number of studies have stated that people with mental disabilities, due to the nature of their disorders, have difficulties to get started with physical activities. The atypical drugs that are commonly used in modern psychiatry tend to enhance symptoms of inactivity. People with mental disabilities have a higher degree of obesity and a higher mortality rate related to metabolic effects such as myocardial infarction, stroke and complications from diabetes. Along with the social handicaps that this provides an increasing interest for physical activity, as a way to decrease these symptoms and to improve quality of life, has occurred. Aim: To describe physical activity and its impact on people with mental disabilities. Method: Literary study using a mixed method approach. Result: Physical activity for people with mental disabilities has a positive influence on various levels, both physiological and psychological. Among the physiological gains there are condition improvement, weight loss and improvement of body functions. The main improvements that were shown in the result were the ones on psychological aspects, such as feelings of being involved, social gains and anti stressing effects. Surprising was that physical activity had such a noticeable effect on the caring environment and that in its turn gained the carer-patient relationship. This was described in a number of studies. Discussion: The four themes that are presented in the result, give a clear picture of what physical activity can mean to people with mental disabilities. This is consistent with what other scientific studies have shown. It was also shown in the result that the caring environment at the department became calmer and safer. This is something that was not that obvious in the literature that the author went through in the discussion part. The carer-patient relationship has been used as a theoretical framework and it has been recurring and so clear that it has its own headline in the result part. This is to great joy of the author, since he believes that one of the main keys for a person to find motivation is to start training and to create a vital change in life.

Pedagogisk tillgänglighet handlar om att göra anpassningar i pedagogiken så att alla elever kan delta på sina villkor. Denna studie har valt att fokusera på pedagogisk tillgänglighet för fysiskt, psykiskt och intellektuellt funktionsnedsatta elever ur ett lärarperspektiv. Syfte har varit att undersöka lärares uppfattningar om deras kunskapsbas samt pedagogiska anpassningar gällande elever med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Syfte har dessutom varit att undersöka om dessa uppfattningar skiljer sig åt mellan lärare beroende på yrkeserfarenhet och kön. Syftet låg till grund till tre frågeställningar: (1) Hur ser lärares uppfattade kunskapsbas ut gällande elever med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning? (2) Finns det skillnader i hur lärarna uppfattar att de anpassar pedagogiken för elever med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning? Hur ser dessa i så fall ut? (3) Finns det ett samband mellan lärarnas uppfattade kunskapsbas och hur ofta de uppfattar att de anpassar pedagogiken till elever med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning? Hur ser detta i så fall ut? En enkätstudie har genomförts på fyra av Uppsala kommuns gymnasieskolor. Totalt 51 lärare deltog i undersökningen. Efter analys av data drogs följande slutsatser: Lärarna uppfattade i genomsnitt att de hade ”ganska bra” kunskap om vilka av deras elever som hade någon funktionsnedsättning. Ingen signifikant skillnad upptäcktes i hur lärarna uppfattade att de anpassade pedagogiken för elever med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning. En könsskillnad upptäcktes där kvinnorna uppfattade sig själva göra mer frekventa anpassningar av pedagogiken för elever med psykiska funktionsnedsättningar än vad männen gjorde. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan lärare beroende på yrkeserfarenhet. Tre positiva korrelationer upptäcktes när samband mellan kunskapsbas och frekvens av anpassningar i pedagogiken undersöktes. Det innebär att ju mer lärarna uppfattade att de visste om elevernas funktionsnedsättningar, desto mer frekvent uppfattade de att de anpassade pedagogiken för eleverna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka ledarstilar och ledarskapsbeteenden som är viktiga för att chefer ska kunna leda anställda med psykiska funktionsnedsättningar på ett effektivt sätt. Anställda med psykiska funktionsnedsättningar kan ha olika hinder att överkomma på en arbetsplats, men chefernas bemötande är en viktig del för att de ska kunna lyckas med sitt arbete.  Ämnet har studerats i en kvalitativ studie där fyra chefer som har anställda med psykiska funktionsnedsättningar har intervjuats om ledarskap, värderingar, engagemang och bemyndigande. Alla chefer pratar om att värderingar är en viktig del i att kunna leda dessa anställda effektivt, men fördelarna med bemyndigande är oklara eftersom vissa anställda behöver mer styrning för att kunna klara av sitt arbete. Cheferna behöver ha fokus på människorna i första hand, men behöver ha fokus på resultatet också. Med andra ord så behöver cheferna fokusera på vad de anställda har för förmågor. / The purpose with this study is to explore what leadership styles and behaviours that are effective to use when managers lead employees with mental disabilities. Employees with mental disabilities can have different obsticles to overcome in a workplace, but the managers treatment is an important key for their success.  The subject has been examined in a quantitative study by interviewing four managers that has employees with mental disabilities about leadership, values, commitment and empowerment. All managers talk about values as an important part of leading these employees effectivly but the advantages of empowerment is unclear as some employees needs more guiding to manage their work. The managers need to have focus on people first, but has to focus on getting results too. In other words, the manager needs to focus on the employees abilities.