111 |
Att veta eller göra - det är frågan : En studie om kontorsarbetares kännedom om och användning av friskvårdsförmåner, kunskap om hälsoeffekter av, samt faktiskt utövad fysisk aktivitet i relation till fysisk hälsa och arbetsprestationChristensson, Andrea, Fröman, Tove January 2020 (has links)
Organisationer erbjuder idag allt oftare hälsofrämjande förmåner på arbetsplatsen där fysisk aktivitet kan antas bidra positivt till anställdas både hälsa och arbetsprestation. Studiens syfte var att undersöka kontorsarbetares kännedom om och användande av friskvårdsförmåner, kunskap om hälsoeffekter, samt utövande av fysisk aktivitet i relation till fysisk hälsa och arbetsprestation. En enkätundersökning genomfördes bland 80 anställda vid ett företag inom detaljhandelsbranschen. Multipel regressionsanalys påvisade inga signifikanta resultat för vare sig fysisk hälsa eller arbetsprestation. Framtida forskning skulle kunna undersöka vad som hindrar respektive främjar anställdas användning av friskvårdsförmåner för att öka kunskapen om hur arbetsgivare kan bidra till förbättrad hälsa och arbetsprestation bland anställda.
|
112 |
”Man kommer aldrig att kunna förändra ett barn,det enda vi kan förändra är allt det vi gör runtomkring det" : En studie om elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete kring psykisk hälsa / ”You will never be able to change a child the only thing we can change is everything we do around it” : A study of student care team´s preventive and health-promoting work for mental healthWiveus, Åsa, Bengtsson, Helena January 2022 (has links)
I både samhällsdebatten och i media har det uppmärksammats att den självrapporteradepsykiska ohälsan bland barn och unga har ökat under de senaste åren. Enligt studiens tidigareforskning upplever många ungdomar att skolan är den största källan till stress. Många unga äroroliga över sina skolprestationer och sin framtid.Syftet med studien är att bidra med kunskaper om vilka faktorer i skolan som upplevs varaen bidragande orsak till den ökade självrapporterade psykiska ohälsan bland dagens elever. Vivill även synliggöra hur elevhälsan arbetar för att stärka elevernas psykiska hälsa utifrån ettsalutogent perspektiv. Frågeställningarna fokuserar kring vilka faktorer de olika professionernainom elevhälsan upplever vara mest avgörande för elevers psykiska hälsa. Hur elevhälsanupplever och beskriver att samverkan mellan olika organisationer/aktörer fungerar när det gällerelevers psykiska ohälsa samt hur elevhälsan beskriver att de arbetar för att främja och stärkaelevers psykiska hälsa.För att tolka det empiriska materialet användes Antonovskys salutogena teori och Karaseksoch Theorells krav-kontroll-stödmodell som teoretisk utgångspunkt. Dessa teoretiska modellerär valda för att de förklarar förhållandet mellan vilka faktorer som främjar hälsa respektiveorsakar ohälsa. tillsammans utgör de en empirisk grund för en analys av hälsofrämjande arbeteinom skolan.I studien har en kvalitativ ansats valts där 2 lärare, 6 personer som arbetar inom elevhälsani grundskolan och 2 specialpedagoger som arbetar i ett centralt team intervjuats.Respondenterna representerar både kommunala-och friskolor och skolorna är placerade ivarierade socioekonomiska upptagningsområden. För att kunna följa upp intressanta trådar iintervjuerna och ställa följdfrågor valdes semistrukturerade intervjuer, vilket gav ett riktmaterial.Studiens resultat visar att alla respondenter upplever att det skett en ökning av densjälvrapporterade psykiska ohälsan, vilket de menar kan bero på att det finns en stor okunskapbland unga kring vad psykisk ohälsa egentligen innebär. Därför är det av stor vikt att spridakunskap kring psykisk ohälsa både bland elever och övrig personal på skolan för att skapa en 4acceptans men även för att ta bort skammen och stigman kring ämnet. Vidare menarrespondenterna att det finns ett tydligt samband mellan skolprestationer och psykisk ohälsa ochatt kraven upplevs ha ökat både i skolan och i samhället i stort. Skolrelaterad ohälsa kan varaett resultat av obalans mellan skolrelaterade krav och individens resurser att hantera dem.Lärmiljön och goda relationer mellan elev-skolpersonal är två faktorer som respondenternalyfter fram som viktiga skyddsfaktorer men de kan även bli riskfaktorer när det inte fungerar.En lärmiljö som främjar de tre faktorerna begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet, bidrartill god hälsa hos eleverna. I resultatet framkom även att samarbetet och samverkan både inomorganisationen och med externa aktörer är av största vikt för att skapa ett helhetsperspektiv förelevens hälsa, utveckling och lärande, där elevens bästa är i fokus. Resultatet visar att detproaktiva arbetet ser olika ut på de olika skolorna då de har olika problematik ochförutsättningar. De är dock eniga i att det proaktiva arbetet kring psykisk ohälsa inte bör varaett isolerat arbete utan att det konstant ska genomsyra hela verksamheten.Specialpedagogen är en viktig aktör i det proaktiva arbetet där man utgår från detsalutogena perspektivet, det vill säga det friska och det som fungerar. Det handlar om attbibehålla eller stärka det psykiska, fysiska och sociala välbefinnandet genom att skapalärmiljöer och anpassningar som främjar elevernas hälsa, utveckling och lärande. Tillsammansmed övrig elevhälsa ska specialpedagogen identifiera, analysera och medverka i detförebyggande arbetet med att undanröja hinder och svårigheter för lärande och hälsa både påorganisations; grupp- och individnivå. Specialpedagogen tillsammans med övriga elevhälsanhar ett viktigt uppdrag i att skapa en samsyn kring psykisk ohälsa inom organisationen för attge pedagogerna det stöd, förutsättningar och kunskaper de förväntas behöva för att bemöta deelever som lider av ohälsa samt för att tidigt upptäcka de elever som riskerar att utveckla psykiskohälsa.
|
113 |
Arbetsmiljöns påverkan : En kvalitativ studie om socialarbetarnas uppfattning om hur deras arbete och arbetsplats påverkar den psykiska hälsan. / The impact of work environment : A qualitative study on the perception of social workers and how their work and workplace affect the mental health.Kristiansson, Timothy, Karlsson, Emmie January 2022 (has links)
Syftet med studien är att få en större förståelse och fördjupad kunskap för hur socialarbetare inom barnskyddsarbete i Sverige uppfattar att deras arbetsmiljö påverkar deras psykiska hälsa. Den metodologiska utgångspunkten är av kvalitativ ansats med hermeneutisk forskningsansats där semistrukturerade intervjuer tillämpats. I studien har vi utgått från Karasek och Theorells (1990) teori om krav-kontroll och stödmodellen samt Antonovskys (2005) teori om KASAM. Studiens viktigaste resultat visar på att en god relation till chef och samordnare gör det möjligt för socialarbetarna att känna en trygghet på arbetsplatsen. Vidare så anses det kollegiala stödet som viktigt i hantering av den arbetsbelastning som är periodvist hög eller ständigt hög i vissa fall. Vidare visar resultatet att de olika verksamheterna är bra på att strukturera upp personalmöten, handledning och ärendekonferenser där arbetslaget får möjlighet att diskutera och ventilera om eventuella oenigheter i arbetslaget, otydliga arbetsuppgifter, arbetsbelastning och svåra ärenden. Vidare visar resultatet att den egenvårdpraxis som socialarbetarna använder sig av främst är träning, att endast jobba på utsatta tider samt att göra saker som socialarbetarna tycker är kul på fritiden exempelvis umgås med familj eller utföra olika fritidsaktiviteter. Slutsatserna av studien visar på att det kollegiala stödet och stöd från chef/samordnare är en viktig faktor som stärker i arbetet när arbetsbelastningen är hög. En annan slutsats visar på handledning anses vara en viktig del av socialarbetarnas arbete dels för reflektion, råd & stöd samt konfliktlösningar inom arbetsgruppen. En sista slutsats är att metoderna för egenvårdspraxis bland socialarbetarna inte var något som de hade reflekterat så mycket om i sitt arbete, det kan också vara så att det ansågs som en privat del att dela med sig av.
|
114 |
Psykisk hälsa och fysisk funktionsnedsättning hos personer med Multipel Skleros : En litteraturstudie om hur personer med Multipel Skleros uppfattar att den psykiska hälsanpåverkas vid fysisk funktionsnedsättning / Mental health and physical disability among individuals with Multiple Sclerosis : A literature study on how people with Multiple Sclerosis perceive that mental health is affected by physical disabilityJohansson, Linn, Carlsson, Anna January 2021 (has links)
No description available.
|
115 |
Individens subjektiva upplevelse av natur och dess förhållande till psykisk hälsa / The individual’s subjective experience of nature and it’s relationship with mental healthLennartsson, Maria January 2021 (has links)
I den här studien undersöktes olika människors upplevelse av olikatyper av natur. Upplevelserna kopplades till psykisk hälsa genomteorin om känslan av sammanhang (KASAM) och en hälsoteoriutformad av Lennart Nordenfelt (1991). Studien genomfördes med enfenomenografisk metod och datainsamling skedde i form avsemistrukturerade intervjuer med fem vuxna personer. Underintervjuerna fick deltagarna titta på bilder av sex svenska naturtyper.Efter uppvisande av respektive bild blev deltagarna ombedda attbeskriva sin upplevelse om de i tanken försatte sig i situationen sombilden visade. Intervjun bestod också i att deltagarna tillfrågades omderas upplevelse av relationen mellan natur och psykisk hälsa.Analysen av datan var tvådelad. Först identifierades femuppfattningar av natur som deltagarna gav uttryck för, dessa var:Variationsrik, Bekant, Givande, Användbar, och Inte för mig.Därefter kopplades upplevelserna till hälsa genom teorin om känslanav sammanhang (KASAM) och Nordenfelts (1991) hälsoteori. / In this study different people’s experiences of different types of naturewere examined. The experiences were tied to mental health throughthe theory of Sense of Coherence (SOC) and a health theory createdby Lennart Nordenfelt (1991). The study was conducted with aphenomenographic method and data collection took the form of semistructuredinterviews with five adult persons. During the interviewsthe participants got to look at pictures of six Swedish habitat types.After each picture had been shown the participants were asked todescribe their experience if they mentally put themselves in thesituation that the picture showed. The interview also consisted of aquestion about the experienced relationship between nature andmental health. The analysis of the data was two folded. First fiveexperiences of nature that the participants expressed were identified,these were: Varied, Known, Giving, Usable, and Not for me. Afterthis the experiences were tied to health through the theory of Sense ofCoherence (SOC) and Nordenfelt’s (1991) health theory.
|
116 |
Fysisk aktivitet bland gymnasieelever under COVID-19 : En enkätstudieLind, William January 2021 (has links)
Insufficient physical activity is a problem that gets more severe as individuals reach their teens, which affects their physical and mental health negatively.The societal impact of COVID-19 has amounted to many changes in the daily lives of the youth and has possibly affected their physical activity levels. Aim: To examine physical activity levels of Swedish youth (16-19 years) during COVID-19 and compare physical activity levels during and before the outbreak of COVID-19 in Sweden. Method: Upper secondary schools in central Sweden were randomly selected to be asked to participate in a survey study. Seven Day Physical Activity Recall Questionnaire was used to estimate thestudents physical activity and compare it with their physical activity levels before COVID-19 (January 2020). Results: In total, 214 students were includedin the analysis. On average, the respondents were active for 46,39 minutes of weekly moderate- to vigorous physical activity (girls 41,98 min, boys 50,96min). Most of the participants (62,1 %) stated that they were more active before than during the pandemic. Boys were generally more active than girls and physical activity increased from year 1 to year 3. Conclusion: The results indicate that physical activity decreased among the respondents due to COVID-19. This is an aspect which needs to be considered when choosing societal strategies during pandemics. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>
|
117 |
”En lärare kan vara den vuxna som barnet ser mest av allting” : En kvalitativ intervjustudie om mellanstadielärares arbete kring elevers psykiska hälsaEriksson, Hanna, Låwar, Wilma January 2021 (has links)
No description available.
|
118 |
Sociala medier med fokus på psykisk hälsa hos gymnasieelever : En tvärsnittsstudie i en gymnasieskolaBohlin, Philip, Ekwall, Johan January 2022 (has links)
Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka sociala mediers eventuella samband med den psykiska hälsan hos gymnasieelever. I undersökningen utreds om en ökad användning av skärmtid, tid på sociala medier och om sociala medie appar har något samband med psykisk hälsa. I studien undersöktes även hur deltagarna använder sociala medier och om de har eventuella samband med psykisk hälsa. Såväl undersöktes om tid på sociala medier har ett samband med koncentrationsvårigheter Metod: Studien gjordes som en tvärsnittsstudie. En webbaserad enkät gjordes med frågor om psykisk hälsa såväl som användande av sociala medier och skärmtid. Populationen för studien var gymnasieelever som hade medelåldern 16.5 år. Resultat: I studien uppmättes fyra resultat. Ett samband finns mellan koncentrationssvårigheter och tid på sociala medier (p=0.018 och r=0.240). Det andra sambandet var mellan psykisk ohälsa och de som tittar på sina vänners profiler (r=0.405, p<0.001). Det tredje sambandet var mellan psykisk ohälsa och att tagga personer i foton (p=0.035, r=0.241). I studien så utmärktes även ett signifikant skillnad mellan män och kvinnors psykisk ohälsa där kvinnor hade mer psykisk ohälsa (p = 0.014). Slutsats: I denna studie observerades inga samband mellan total skärmtid, användning av sociala medier och psykisk ohälsa. Däremot framkom samband med mer tid på sociala medier och koncentrationssvårigheter. Tagga foton och psykisk ohälsa visade sig ha ett samband. I undersökningen kan även ett samband med psykisk ohälsa och kvinnor som tittar mer frekvent på deras vänners profiler observeras. Studien kan bara visa samband då det är en tvärsnittsstudie.
|
119 |
Personers upplevelser av sin psykiska hälsa efter en bariatrisk kirurgi : En litteraturstudieRibic, Larisa, Karlsson, Katja January 2022 (has links)
Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem. Eftersom allt fler lider av fetma så väljer allt fler att uppnå viktminskning genom en bariatrisk kirurgi. Övervikt och fetma är relaterat till psykisk ohälsa, vilket även kan förekomma efter en bariatrisk kirurgi. Detta innebär att sjuksköterskor i större utsträckning kommer att möta dessa patienter. Det råder en bristande kunskap hos sjuksköterskor samt ett sämre förhållningssätt mot personer med fetma.Syfte: Beskriva personers upplevelser av sin psykiska hälsa efter genomgången bariatrisk kirurgi.Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Studiens resultat baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Dataanalysen gjordes utifrån Fribergs (2017) beskrivning av de fyra analysstegen vid en litteraturöversikt.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier. Kategorierna var att uppleva förändrad självkänsla och självförtroende, att uppleva ökad energi och glädje, att uppleva positiv påverkan på sociala relationer, att uppleva ökad ångest och depression och att uppleva missnöje med kirurgin.Slutsats: Studien har visat vilka olika typer av upplevelser personerna hade av sin psykiska hälsa efter genomgången bariatrisk kirurgi, vilket resulterade i både bra och dålig psykisk hälsa. Det var känslor som till exempel förändrad självkänsla och självförtroende men även ökad ångest och depression samt missnöje med kirurgin. Personerna upplevde att deras psykiska hälsa påverkades av den bariatriska kirurgin. Studien kan bidra till att sjuksköterskor kan få en ökad förståelse för hur personer upplever sin psykiska hälsa samt skapa bättre förutsättningar för en god personcentrerad omvårdnad efter bariatrisk kirurgi. Den kan även förbättra sjuksköterskans kunskapsområde inom psykisk hälsa efter en bariatrisk kirurgi.Nyckelord: Bariatrisk kirurgi, hälsa, psykisk hälsa, psykisk ohälsa, upplevelser
|
120 |
Psykisk hälsa bland de äldre under Covid-19 pandemin : En litteraturstudie / Mental health in the older people during the Covid-19 pandemic : A literature studyGranbom, Alma, Adolfsson, Matilda January 2021 (has links)
Introduktion/Bakgrund: I världen pågår en pandemi och hittills har över 200 miljoner människor smittats och över 4,5 miljoner människor har avlidit. Hög ålder och underliggande sjukdomar är riskfaktorer för att drabbas av svår sjukdom av coronaviruset. År 2018 rapporterades det att världens befolkning ökar, blir äldre och lever mer ensamma. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa och kritiskt granska hur internationella forskningsresultat beskriver hur de äldres psykiska hälsa har påverkats under covid-19- pandemin. Metod: Litteraturstudien har följt Polit och Becks (2017) nio steg. Artiklar söktes i relevanta databaser som Cinahl, PubMed och PsycInfo. Artiklarna granskades utifrån Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Resultat: Resultatet består av elva artiklar, varav tre med mixad metod och åtta med kvantitativ metod. Resultatet utgår från fyra kategorier som identifierats: känsla av ensamhet, upplevd oro och ångest, frånvaro av sociala och fysiska aktiviteter samt möjliga skyddsfaktorer. Slutsats: Sammanfattningsvis upplevde de äldre inte att deras psykiska hälsa påverkades markant under Covid-19 pandemin. Dock visade resultatet en ökad ensamhet, oro och ångest främst hos kvinnorna. Trots detta framkom det att de äldre besitter en högre personlig motståndskraft som tycks vara en möjlig skyddande faktor.
|
Page generated in 0.0526 seconds