Syfte: Att beskriva förstföderskors psykiska hälsa under postpartumperioden. Metod: En kvalitativ webbaserad enkätstudie. Insamling av data genom en webbenkät med öppna frågor från 24 deltagare. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes somanalysmetod. Resultat: Förstföderskorna upplevde postpartumperioden som en omvälvande och krävande tid vilket påverkade psykiska hälsan. Känslan av otillräcklighet var påtaglig och brist på egentid och sömn påverkade psykiska hälsan negativt och då ansågs stöd från partner, familj och vänner vara betydelsefullt. Smärta efter förlossningen hämmade mödrarna i vardagen och amning var svårare än förväntat. Mödrarna önskade, redan under graviditeten, mer information från barnmorskan om postpartumperioden. Barnmorskors omhändertagande var viktigt för att mödrarna skulle känna sig trygga och att vara i fokus var positivt för psykiska hälsan under postpartumperioden. Konklusion: Förstföderskor har behov av information från barnmorskor under graviditeten om vad som kan förväntas under postpartumperioden då det kan vara avgörande för hur psykiska hälsan påverkas under tidigt moderskap. Individanpassat stöd från barnmorskor under graviditet och förlossning är väsentligt för förstföderskors upplevelser av psykisk hälsa under postpartumperioden.

No description available.

Inledning: Forskningsrapporter som visas i tidningar och nyheter berättar att allt fler ungdomars psykiska hälsa blir sämre och sämre (Folkhälsomyndigheten, 2019). Avsikten med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan unga tjejers psykiska hälsa och användande av sociala medier. Det finns ett fåtal forskningsartiklar inom just detta område vilket gör det ännu mer aktuellt att ta reda på mer. Syftet med denna studie var att undersöka och uppmärksamma sambandet mellan unga tjejers psykiska hälsa kopplat till sociala medier, samt hur Influensers påverkar ungdomar och deras välmående. Med denna studie vill vi skapa en debatt kring hur bra det verkligen är för unga människor att använda sociala medier mycket och att ha en Influenser som förebild.  Frågeställningar <ul type="disc">Hur påverkas unga tjejers psykiska hälsa av sociala medier? Påverkas unga tjejers psykiska hälsa negativt av Influensers? Metod: Metoden som har använts är en kvalitativ metod i form av en enkätundersökning. Enkäten har funnits tillgänglig online för deltagarna och har besvarats anonymt. Målgruppen har varit deltagare som varit mellan 14 - 16 år gamla och identifierat sig som tjej. I enkäten fick deltagarna svara på deras relation till sociala medier och Influensers samt hur deras psykiska hälsa påverkas av det.  Resultat: I studien var det totalt 42 deltagare. De flesta (66,7%) skattade sin hälsa som god eller mycket god. Studien visar att 73,8% använder sociala medier 10 gånger eller mer per dag och 71,4% av deltagarna jämför sig med andra på sociala medier. Oftast jämför man sig med en kompis, men 26,2% uppger att de jämför sig med Influensers.  Korrelationsanalys visar inga samband mellan psykiska hälsa och användande av sociala medier. Det finns däremot signifikant samband mellan att använda sociala medier ofta, och att tycka att det är det viktigt hur man framstår (P&lt;0.05), samt att värdet som person baseras på hur många likes man får (P&lt;0.05). Resultatet visar också att många jämför sig med och blir påverkade av Influensers.  Slutsats: De flesta av deltagarna använder sociala medier 10 gånger eller mer per dag men skattade sin hälsa som god. Resultatet visar också att många jämför sig med och blir påverkade av Influensers, samt att det är viktigt för dem hur de framstår på sociala medier.

Syftet med studien är att studera konsekvenserna av uppsägningar på kabinpersonal inom flygbranschen som skett på grund av Covid-19. Tidigare forskning pekar på att uppsägningar har en negativ inverkan på individer som blivit uppsagda och att de berördas hälsa kan påverkas både psykiskt och socialt. Som utgångspunkt för vår studie har vi använt olika studier och teorier, bland annat Aaron Antonovskys salutogena teori (1996). Den handlar om faktorer människan behöver för att ha en känsla av sammanhang, och därmed må bra. Teorin består av tre hälsokomponenter, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Studien har haft en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Åtta personer med olika kön, åldrar och arbetslivserfarenheter har intervjuats. Informanterna har valts utifrån ett bekvämlighets- och snöbollsurval. Genom analysarbete har vi kunnat identifiera olika teman som våra informanter återkommande berörde under våra intervjuer. Studiens resultat visar att många av våra informanter fortfarande identifierar sig med yrkesrollen och samtliga vill återvända till arbetet så fort chansen ges även om många funnit nya utmaningar och gått vidare i sina liv. De mest framträdande faktorerna till varför arbetet uppskattades så mycket var den ekonomiska faktorn, den sociala faktorn samt livsstilen som arbetet medfört. När uppsägningen uppstod, hamnade flera av informanterna i någon form av depression. I efterhand berättar de att uppsägningen bidragit till att de känner sig mentalt starkare. Detta då informanterna haft tid och ork att fokusera på sin psykiska hälsa och sitt eget välbefinnande.

Syfte: Hunden har varit människans bästa vän i tusentals år, på senare år har hunden börjat användas som hjälpmedel i olika former av behandling. Psykisk ohälsa är ett växande problem, men forskning kring alternativa former av behandlingar är begränsad. Därför har vi med denna studie haft för avsikt att undersöka hur personer med psykisk ohälsa upplever att det är att ha en hund. Metod: Empirin bestod av åtta semi-strukturerade intervjuer med personer med psykisk ohälsa som ägde en hund, eller närtid hade ägt en hund. Fyra av dessa hade en utbildad psykisk hälsa-hund och fyra har eller hade i närtid ägt en outbildad hund. Vi använde oss av en kvalitativ intervjustudie, där materialet sedan delades upp med hjälp av en tematisk analys. Vi fördjupade vår analys genom att använda oss av anknytningsteorin och teorin om social responsivitet. Resultat: Resultaten visade att personer med psykisk ohälsa upplever att hunden är betydelsefull. Majoriteten upplever att hunden främjar det psykiska måendet och ser hunden som ett komplement till medicin eller annan behandling då hunden bidragit till minskad medicinering och minskad psykolog- och kuratorskontakt. Det har även visat sig att hundens närvaro hindrat självskadebeteende och självmord. Vissa negativa aspekter med att ha en hund har framkommit, men dessa har främst berott på omgivningens okunskap eller den ekonomiska belastningen som hundägandet medför. Slutsats: Relationen till hunden har visat sig vara värdefull för personer med psykisk ohälsa. Hunden skapar en mental trygghet som minskar stress, dämpar ångest och bidrar med minskad ensamhet. Hunden har visat sig vara en social katalysator som främjar interaktion med andra människor. Vi har funnit att hunden ger ökade förutsättningar för delaktighet i samhället.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om, samt i sådana fall hur, studier på socionomprogrammet vid Umeå Universitet kan bidra med självförståelse för de studenter som har personliga erfarenheter av familjeproblematik. Vidare på vilket sätt studier vid socionomprogrammet kan påverka den psykiska hälsan. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med socionomstudenter vid termin sex. Studiens resultat visade att ingen av studenterna valde utbildningen av den primära anledningen att det skulle gynna dem själva iform av självförståelse, däremot hade vissa förhoppningar om att det skulle hjälpa dem själva genom att hjälpa andra. Studien fann att socionomutbildningen bidrog till en ökad självförståelse för alla medverkande samt att utbildningen haft en positiv inverkan på deltagarnas psykiska hälsa. Genom att utbildningen bidragit med kunskaper och förståelse för bland annat samhället och familjeförhållanden har individerna bättre kunnat förstå sina erfarenheter. Moment så som samtalsövningar och personlig reflektion lyfts som extra givande för studenterna där de fått öva på att samtala samt reflektera kring sig själva i olika aspekter. Inom socionomprogrammet identifierades ett ökat fokus på samtalsövningar som ett förbättringsområde. Bland annat genom den utvecklade självförståelsen beskriver deltagarna hur de idag mår psykiskt bättre. Deltagarna beskriver att socionomprogrammet bidragit med en intressant utbildning, nya vänner samt en personlig styrka i det som individerna upplevt som barn.

Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt virus som fick namnet Covid-19. Viruset  orsakade  allvarlig  respiratorisk  sjukdomsbild  med  feber,  hosta  och andningssvårigheter.  Våren  2020  klassades  sjukdomsspridningen  som  en pandemi.  Antalet  insjuknade  steg  drastiskt vilket  medförde  hög  belastning på hälso- och sjukvården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av sin psykiska hälsa under Covid-19  pandemin. Metod: 19  kvalitativa  artiklar  analyserades  med  kvalitativ innehållsanalys  med  manifest  ansats.  Resultat:  Analysen  resulterade  i  fem kategorier:  Att  känna  psykisk  stress  av  förändringar  i  arbetsmiljön,  att  känna ångest över att bli smittad eller smitta andra, att känna skuld och sorg i patientnära arbetet,  att  känna  sig  psykologiskt  nedbruten  och  deprimerad och  att  känna välbefinnande  och  stolthet  i  sitt  yrke. Diskussion/slutsats: Sjuksköterskornas psykiska  hälsa  påverkades  negativt men även  positiva  aspekter  framkom. Sjuksköterskors psykiska hälsa och arbetsförhållanden behöver uppmärksammas. Fortsatt forskning kan bidra till att utveckla stöd att förbättra och förbygga psykisk ohälsa hos sjuksköterskor.

Bakgrund: Psykisk hälsa är grundläggande för människors förmåga att tänka, interagera med varandra, fungera i samhället samt uppleva en meningsfull vardag. Covid-19 var en bekräftad pandemi den 11 mars 2020. En pandemi innebär att ett virus sprids över världen under samma tidsperiod. Graviditet kan beskriva som en process, ett ansvarstagande, ett mirakel, bildande av familj eller som det mest värdefulla i livet. Under en graviditet ändras kropp och hormoner vilket leder till att gravida kvinnor ofta känner sig mer känslosamma. Roys adaptionsmodell handlar om att anpassa sig till en miljö som ständigt förändrar sig. Psykisk ohälsa hos den gravida kvinnan kan ge allvarliga konsekvenser hos mamman. Syfte: var att beskriva hur covid-19 påverkat gravida kvinnors psykiska hälsa. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och identifierades genom tio artiklar från två olika databaser till resultatet. Resultat: Resultaten från artiklarna kategoriserades i en tabell med teman som inkluderade; oro, stress nedstämdhet och psykisk hälsa. Covid-19 pandemin påverkade de gravida kvinnorna negativt under pandemin. Konklusion: Denna studie kan ge en inblick över hur sårbara grupper prioriterades bort under en tid av ovisshet och bör beaktas i liknande situationer i framtiden. / Background: Mental health is fundamental for people's ability to think, interact witheach other, function in society and experience a meaningful everyday life. Covid-19was a confirmed pandemic on March 11, 2020. A pandemic means that a virusspreads across the world during the same timeperiod. Pregnancy can be described as aprocess, a responsibility, a miracle, family formation or as the most valuable thing inlife. During a pregnancy, the body and hormones change, which leads to pregnantwomen often feeling more emotional. Roy's adaptation model is about adapting to anenvironment that is constantly changing. Pregnant woman with mental illness canlead to serious consequences for the woman. Aim: Describe how covid-19 affectedthe mental health of pregnant women. Method: The study was conducted as a generalliterature study and a total of ten studies from two different databases were used forthe results. Results: The results were categorized in a table, the themes were anxiety,stress, depression and mental health. Conclusion: The Covid-19 pandemic negativelyaffected the mental health of pregnant women. This study can provide an insight intohow vulnerable groups were unpriotized during a time of uncertainty and should beconsidered in similar situations in the future.

Syftet med studien var att undersöka hur 15 statligt anställda (12 kvinnor och tre män) har upplevt sitt arbete på distans i hemmet under Covid-19 pandemin samt om detta distansarbete har påverkat deras allmänna känsla av välbefinnande. Studien genomfördes med kvalitativ forskningsansats där data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet till studien gjordes genom en typ av snöbollsurval. Data analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att de anställdas välbefinnande och upplevelse av att arbeta hemifrån har varit främst positivt med inslag av vissa negativa känslor och upplevelser. Det negativa har bland annat varit bristen på social kontakt och att arbetet har varit mer tillgängligt. Trots detta har fördelarna varit större, som till exempel ökad flexibilitet mellan arbete och fritid och att respondenterna har haft större möjlighet till återhämtning. Resultatet är intressant i jämförelse med tidigare forskning som har rapporterat huvudsakligen negativa upplevelser av distansarbete från hemmet.