261 |
Stödinsatser till barn som har syskon med funktionsnedsättning : En semi-strukturerad studie om professionellas utformning av stödet / Support measures for children who have siblings with disabilities : A semi-structured interview study on professionals’ design of the supportKronhamn, Josefine, Jessica, Niklasson January 2022 (has links)
Bakgrund: Barn som har ett syskon med funktionsnedsättning är en grupp som det finns begränsad forskning kring de extra behov som barnen har av att leva i en annorlunda situation. Fokus har framförallt legat på föräldrarna och barnen med funktionsnedsättningen. Under de senaste åren har stödet börjat utformas till målgruppen i form av bland annat stödgrupper. Syfte: Syftet är att undersöka hur stödet utformas av de profesionellt verksamma vid barn- och ungdomshabiliteringen och anhörigcentrum, samt undersöka vad stödet har för effkter för abrnen utifrån de profesionellas perspektiv. Metod: Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med sju personer som är verksamma vid barn- och ungdomshabiliteringen och anhörigstöd där de jobbar med stöd till barn som har ett syskpm med funktionsnedsättning. Resultat: Resultatet visar att stödet utformas olika beroende på vad den professionella jobbar i för verksamhet och vilken utbildning den profesionella har. Vilken effekt stödet har beroende på vad man anser är en effekt men mäts inte av verksamheterna.
|
262 |
Ungdomar och sociala medier : En litteraturöversikt om hur användningen av sociala medier påverkar den psykiska hälsanKarjalainen, Ida Maria, Matias Lima, Marta January 2021 (has links)
Sociala medier används dagligen av ungdomar och har både positiva och negativa effekter på den psykiska hälsan. Dessa plattformar ger ungdomar en möjlighet för kommunikation och för att skydda den psykiska hälsan. Det kan även leda till att ungdomar upplever sämre kroppsuppfattning och utsätts för nätmobbning. Användningen av sociala medier ökar bland ungdomar likaså psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka ungdomars upplevelse av användningen av sociala medier och hur denna användning påverkar den psykiska hälsan. Studien är en litteraturbaserad översikt som baseras på tidigare forskning kring ämnet och utgår från Fribergs beskrivning av en litteraturöversikt. Resultatet visar att ungdomar känner ett behov av att vara uppkopplade på sociala medier för att inte gå miste något. Sociala medier är även en plats för att upprätthålla och skapa nya relationer. Denna uppkoppling kan ge ungdomar upplevelsen av press, sämre kroppsuppfattning men kan även bidra till att ungdomar jämför sig med andra. Sociala medier kan vara en riskfaktor för den psykiska hälsan då det är en omgivning där nätmobbning kan ske. Författarna anser att det krävs mer kunskap på området för att förhindra psykisk ohälsa i framtiden.
|
263 |
Gymnasietjejers fysiska aktivitetsnivå och dess påverkan på den psykiska hälsan - En kvantitativ studie på gymnasietjejer i Skåne.Björk, Filippa, Ekdahl, Matilda January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka och analysera ett tänkbart samband mellan fysisk aktivitetsnivå och psykisk hälsa hos gymnasietjejer i Skåne. Undersökningen vill bidra till kunskap om målgruppens fysiska aktivitetsnivå och upplevda hälsa. I förlängningen skulle den kunskapen bidra med möjliga åtgärder för att främja den fysiska aktivitetsnivån och därigenom hälsan hos unga tjejer i gymnasieåldern.Studien är utförd med en kvantitativ metod där enkäter använts som undersökningsmaterial. 74 gymnasietjejer runt om i Skåne har frivilligt deltagit i studien och besvara enkäten som bestod av tjugonio frågor rörande fysisk aktivitetsnivå och psykisk hälsa. Empirin samlades in och sammanställdes sedan i SPSS. Resultatet visade att 62,2 procent av tjejerna besväras av milda till svåra ångestsyndrom. De som uppnådde WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet (FA) visade ett lägre medelvärde på ångestskalan (7,92) än de som ej uppnådde rekommendationerna (9,24), skillnaden var dock inte signifikant. 25,7 procent av tjejerna visade resultat på nedstämdhet och 12,2 procent var i riskzon för depressionstillstånd som kan kräva läkarbehandling. På depressionsskalan fanns det en signifikans mellan den grupp som uppnådde rekommendationerna för FA och den grupp som ej gjorde det. Medelvärdet för de som var tillräckligt fysiskt aktiva var 4,46 och de som ej var inom rekommendationerna för FA hade ett medelvärde på 6,24. Bägge skalor gick från 0 till 21. Det finns en signifikant skillnad mellan grupperna gällande FA och depression (p=0,043). Det finns ingen signifikant skillnad mellan ångest och fysisk aktivitet då värdet resulterade i (p=0,160).Av de sex olika psykosomatiska besvär vi undersökte var det 6 procent som hade svåra besvär av huvudvärk eller migrän, 16 procent som hade svåra besvär av trötthet, 24 procent led av svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, 10 procent hade svåra sömnsvårigheter, 4 procent hade svåra besvär med yrsel och slutligen var det 31 procent som hade svåra besvär med stresskänslor. / The purpose of the study was to investigate and analyze a possible relationship between level of physical activity (PA) and mental health among high school girls, located in Scania, Sweden. The study aims to contribute with knowledge of the target group’s level of PA and perceived health. In the long run, this knowledge would contribute with possible measures to promote the level of PA and thereby the health of young girls in high school age.The study was conducted using a quantitative method where questionnaires were used as a survey material. 74 high school girls volunteered to participate in the study and answer the questionnaire which consisted of twenty-nine questions regarding level of PA and mental health. The data was collected and then compiled in SPSS. The results showed that 62,2 percent of the girls were troubled by mild to severe anxiety disorders. Those girls who reached the World Health Organisation (WHO) recommendations for PA showed a lower mean score on the anxiety scale (7,92) than those who did not reach the recommendations (9,24), however, the difference was not significant. 25,7 percent of the girls showed results on depression and 12,2 percent were at risk for depression, which may require medical treatment. On the depression scale, there was a significance between the group that achieved the recommendations for PA and the group that did not. The mean score for those who were sufficiently physically active was 4,46 and those who were not within the recommendations of the PA had a mean score of 6,24. The scale ranged from 0 to 21. There is a significant difference between the groups for PA and depression (p=0,043). There is no significant difference between anxiety and physical activity when the value resulted in (p=0,160). Of the six different psychosomatic disorders we examined, 6 percent had severe headaches or migraines, 16 percent had severe fatigue, 24 percent suffered from concern or anxiety disorders, 10 percent had severe sleep difficulties, 4 per cent had severe problems with dizziness and finally 31 per cent had severe problems with stress feelings.
|
264 |
Hållbara förskollärare : Yrkesverksamma resonerar kring förskolläraryrkets hållbarhetMöller, Roxina, Nordin, Rebecka January 2020 (has links)
Följande kvalitativa studie avser att finna arbetssätt som främjar förskollärarprofessionens sociala hållbarhet. Det eftersom en stor del rapporter vittnar om ett ohållbart klimat i förskollärarens yrkesroll med allt fler sjukskrivningar. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare och rektorer resonerar kring professionens sociala hållbarhet. De forskningsfrågor som studien ämnar besvara är: Vad framträder i förskollärare respektive rektorers resonemang kring professionens hållbarhet? Hur positionerar förskollärare respektive rektorer sig själva och sina kollegor i resonemanget kring professionens hållbarhet? Samt vilken retorik använder såväl förskollärare som rektorer sig av i resonemanget kring professionens hållbarhet? Forskningsfrågorna tar avstamp i socialkonstruktionismen med de diskurspsykologiska begreppen tolkningsrepertoar, subjektspositionering och retorik som analysverktyg för empirin. Empirin är hämtad från intervjuer med såväl förskollärare som rektorer via mailkorrespondens. Resultatet visar att delar av yrket framställs som ohållbara genom att de inte går att påverka av förskollärarna själva. I resultatet framkommer även lösningar som kan föra professionen i en hållbar riktning. Slutsatsen är att delaktighet i arbetsplatsen, förekomsten av kollegialt lärande, kommunikation och en stöttande ledning är viktiga byggstenar i konstruktionen av en hållbar profession.
|
265 |
Klassrumspraktikens lärandesituationer och elevers psykiska hälsa/ohälsa : En intervjustudie om elevhälsans roll i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolanAbdullatif, Zina January 2020 (has links)
Denna studie har i sitt syfte att skapa kunskap om vilka utmaningar och möjligheter skolorna har i att etablera ett förebyggande och hälsofrämjande lärande. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan kommer att undersökas och diskuteras utifrån tre olika perspektiv som påverkar och förutsätter varandra: det organisatoriska perspektivet, det pedagogiska och barns perspektiv. Studien har en induktiv forskningsinsats som är inspirerad av fenomenografi som forskningsmetoden. Empirin för denna studie samlades genom halvstrukturerade intervjuer till pedagoger, personal i elevhälsoteamet och rektorer på högstadiet. De halvstrukturerade intervjuerna har i sitt syfte att undersöka hur skolpersonal beskriver utmaningar och möjligheter i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan. Teorin som låg till grund för denna studie är känslan av sammanhang (KASAM) och variationsteori. Valet av KASAM vilar på att denna teori har i sitt centrala fokus att diskutera hur man bevarar och främjar hälsa. Variationsteori å andra sidan fokuserar på hur man främjar lärande. Både KASAM och variationsteori undersöker psykisk hälsa och lärande utifrån ett salutogent perspektiv vilket stämmer överens med forskningens utgångspunkt för denna studie. Resultatet i denna studie visade att eleverna upplever ”positivstress” i sitt lärande vilket kan glida till att vara ”negativstress” p.g.a. olika anledningar och skapa ohälsa. För att kunna jobba förebyggande och hälsofrämjande behöver huvudmannen/rektorn bygga på utvecklingsplaner inom sin organisation. Dessa utvecklingsplaner bör inrama strukturella och organisatoriska förbättringar i att förverkliga och effektivisera elevhälsoteamets roll. Utvecklingsplaner bör även inrama pedagogiska förbättringar speciellt inom klassrumspraktikens lärandesituationer. Ett förebyggande och hälsofrämjande pedagogiskt klimat i klassrummet bör kretsa kring att få eleven att uppleva en känsla av sammanhang i sitt lärande. Eleven uppnår en känsla av sammanhang när hen vet vad hen kommer att jobba med, hur hen kommer att jobba och varför. Studiens resultat upplyste även om att implementering av elevens perspektiv inom skolans utvecklingsplaner är en essentiell grund för ett fruktbart förebyggande och hälsofrämjande arbete på skolan.
|
266 |
Hälsofrämjande arbete i fritidshem : En studie om hur fritidslärare arbetar hälsofrämjande med specifikt fokus på psykisk hälsa och ohälsa / Health enhancing work progress in after-school centre : A study on how school-age educare teachers work using a health - enhancing approach; with a specific focus on mental health- and mental illness.Karlsson Lindberg, Simone, Söder Ringdahl, Alexandra January 2020 (has links)
Denna studie syftar till att jämföra hur fritidslärare arbetar hälsofrämjande i fritidshemmet. Studien använder sig av en kvalitativ ansats för att belysa hur utbildade fritidslärare hanterar psykisk ohälsa i verksamheten. Resultatet uppvisar likheter och skillnader i hur det hälsofrämjande arbetet implementeras i verksamheten utifrån frågeställningarna: Hur arbetar fritidslärare hälsofrämjande generellt? Hur arbetar fritidslärare hälsofrämjande när det gäller psykisk ohälsa? Hur kan det hälsofrämjande arbetet utvecklas och förbättras? Studiens resultat visar på faktorer som bidrar till det hälsofrämjande arbetet såsom vikten av fysisk aktivitet och att eleverna känner trygghet. Resultatet lyfter också fram fritidsläraranas förebyggande arbete med psykisk ohälsa på fritidshemmet och värdet av att arbeta relationskapande utifrån värdegrund samt med den fysiska och psykiska miljöaspekten. Slutligen framkommer att delaktighet är en central del för utvecklingen och att faktorer såsom gemensamma arbetssätt och disponering av tid kan påverka.
|
267 |
Psykisk hälsa i biologiundervisningen : En analys av läromedel för årskurs 4-6Axelsson, Elaine January 2020 (has links)
Forskning visar att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Därför är syftet med denna studie att analysera i vilken utsträckning eleverna ges möjlighet att få bättre kunskap om den psykiska hälsan och hur de kan påverka den. Komparativ metod har använts för att analysera tre olika tryckta läroböcker för mellanstadiet inom biologiämnet. Resultatet av studien visar att det är stor skillnad mellan det utrymme psykisk och fysisk hälsa får i de aktuella läroböckerna. Samtliga av läroböckerna gav fysisk hälsa ungefär tre gånger så mycket utrymme än vad psykisk hälsa fick. Läroplanen betonar att det är viktigt för eleverna att relatera psykisk hälsa till sömn, kost, motion, sociala relationer samt beroendeframkallande medel. Resultatet visar att dessa kopplingar görs i liten utsträckning, det är endast läroboken Utkik som sammankopplar psykisk hälsa med samtliga av dessa aspekter. I Boken om biologi och Upptäck relaterar inte psykisk hälsa samman med varken sociala relationer eller beroendeframkallande medel. Eftersom det varierar i vilken utsträckning läroböcker bearbetar psykisk hälsa kan lärares val av lärobok påverka vilken kunskap eleverna får med sig efter avslutad lektion.
|
268 |
Samband av mental hälsa och muskuloskeletala screeningdiagnoser hos yrkesarbetande kvinnor med nacksmärtaPersson, Marcus, Boethius, Anton January 2020 (has links)
Introduktion: En smärtupplevelse är en subjektiv upplevelse som kan påverkas av personens mentala hälsa. Patienter som har en sämre mental hälsa kan uppvisa högre symtom av smärta. Det är okänt om den mentala hälsan påverkar utfallet av muskuloskeletala screeningdiagnoser i arbetslivet. Syfte/Frågeställning: Studiens huvudsyfte är att undersöka om det finns ett samband mellan den mentala ohälsan och någon av diagnoserna som ett validerat screening instrument kan ställa. Ett sekundärt syfte med studien är om det finns ett samband mellan yrkesgrupper och den mentala hälsan. Metod: Denna tvärsnittsstudie använde sekundärdata från en ”random control trial” (RCT) studie där 120 kvinnor med nack- och skuldersmärtor deltog. Deltagarna grupperades utifrån deras mentala hälsa, mätt med mentala indexmåttet i Short Form-36 (SF-36). Medicinska kontroller vid ergonomiskt belastande arbeten (MEBA) användes för att fastställa vilken diagnos som personerna hade. För att testa sambandet mellan mental hälsa och yrkesgrupper, fördelades deltagarna in i grupper repetitivt och varierat arbete efter riktlinjer från tidigare forskning. Resultat: Chi-2 test visade inget signifikant samband mellan den mentala hälsan och någon av MEBAs screeningdiagnoser (p>0,05). Kvinnorna med ett varierat arbete hade en lägre poäng enligt SF-36 mentala indexmått och chi-2 test visade att det fanns ett signifikant samband mellan yrkesgrupperna och den mentala hälsan (p=0,01). Konklusion: Då inget signifikant samband fanns mellan den mentala hälsan och någon av screeningdiagnoserna enligt MEBA, ger denna undersökning inget stöd för samtidig kontroll av mentala hälsan enligt SF-36 vid användning av MEBA i arbetslivet. Ett signifikant samband fanns mellan yrkesgrupper och mental hälsa. Vidare undersökning med mätning av belastningen behöver utföras. Då det finns en statistisk osäkerhet med undersökningen bör resultatet tolkas med försiktighet.
|
269 |
Fysisk och psykisk hälsa i slutet av graviditeten hos kvinnor som förlorat sitt barn intrauterint / Physical and mental health at the end of pregnancy among women who lost their child in uteroErsgård, Manda January 2016 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund: År 2013 dog 429 barn i Sverige intrauterint, vilket motsvarade tre till fyra dödfödda barn per 1 000 födda. I 10-15 procent av alla fall av barn som föds döda finns ingen känd orsak till barnets död. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnor som förlorat sitt barn intrauterint efter graviditetsvecka 28, skattade sin fysiska och psykiska hälsa tiden innan barnet dog. Syftet var också att undersöka eventuella skillnader avseende skattningen av den fysiska och psykiska hälsan mellan de kvinnor vars barn föddes dött i fullgången tid, jämfört med dem som födde sitt barn före graviditetsvecka 37. Vidare var syftet att beskriva motionsvanor under den sista månaden av graviditeten. Metod: Föreliggande studie baseras på en webbenkät på Spädbarnsfondens hemsida där kvinnor som förlorat sitt barn intrauterint skattade sin fysiska och psykiska hälsa under den sista månaden av graviditeten. Webbenkäten bestod av 87 frågor och besvarades av 798 kvinnor som alla förlorat sitt barn intrauterint. Inklusionskriterierna i föreliggande studie var att det döda barnet skulle vara fött efter 28 fullgångna graviditetsveckor samt efter år 2009. Detta resulterade i att 317 kvinnors svar analyserades. Resultat: Den övervägande majoriteten av kvinnorna hade god fysisk och psykisk hälsa fram till dagen innan deras barn konstaterades dött. För några av kvinnorna försämrades hälsan något under den sista graviditetsmånaden. Resultatet tyder också på att den fysiska och psykiska hälsan var bättre under den sista graviditetsmånaden bland de kvinnor vars barn föddes dött i fullgången tid, jämfört med dem som födde sitt barn före graviditetsvecka 37. Den vanligaste sjukdomen under den sista månaden av graviditeten var högt blodtryck. De flesta kvinnor tränade inte regelbundet under den sista graviditetsmånaden, bland dem som tränade var den vanligaste motionsformen promenader. Fyra av tio kvinnor uppgav att de var utsatta för stress under den sista månaden av graviditeten, den vanligaste orsaken till stress uppgavs vara arbete eller studier. Den näst vanligaste stressfaktorn var oro för den egna hälsan eller barnets hälsa. Slutsats: Majoriteten av kvinnorna hade god fysisk och psykisk hälsa fram till dagen innan deras barn konstaterades dött i livmodern. Kvinnor vars barn föddes dött i fullgången graviditet skattade fysisk och psykisk hälsa något bättre än de som födde sitt barn tidigare under graviditeten. Upplevd stress i slutet av graviditeten orsakades främst av arbete eller studier samt av oro för den egna och det ofödda barnets hälsa.
|
270 |
Upplevelser av arbetsterapeutiska interventioner vid psykisk ohälsa : En litteraturöversikt / Experiences of occupational therapy interventions in mental illness : A literature reviewJohansson, Josefine January 2021 (has links)
Psykisk ohälsa är idag en av de vanligaste sjukdomarna globalt, i Europa och i Sverige och beräknas öka ytterligare de närmsta åren. Psykiska sjukdomar stör en persons psykiska hälsa och kategoriseras som någon kombination av onormala tankar, känslor och beteenden. Symtomen kan innebära lättare oro och nedstämdhet som går över av sig självt till svårare psykiatriska diagnoser såsom depression, ångestsyndrom och schizofreni där behandling kan behövas. Den som lever med psykisk ohälsa kan uppleva hälsoproblem som i olika utsträckning påverkar vardagen. Syftet med studien var att sammanställa kunskap över hur arbetsterapeutiska interventioner upplevs av personer med psykisk ohälsa. En systematisk litteraturöversikt valdes som metod där sökningarna gjordes i databaserna CINAHL, Medline, PubMed och PsycINFO. Fem kvalitativa artiklar inkluderades genom att granskas, analyseras och sammanställas i kategorier och underkategorier. Resultatet belyser upplevelser av mening genom den sociala interaktionen med arbetsterapeut och/eller gruppdeltagare samt erfarenheter av aktivitet som grund för interventionen. Deltagarna lärde sig hantera utmaningar genom nya stategier och upplevde personlig utveckling i form av förbättrad självbild, självkänsla och självförtroende. Arbetsterapeuter har kompetens att arbeta med interventioner vid psykisk ohälsa på individ- och gruppnivå och anpassa aktivitetsutförandet därefter. Studien belyser vikten av upplevd mening i samband med arbetsterapeutiska interventioner vid psykisk ohälsa.
|
Page generated in 0.0511 seconds