Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Alla sjuksköterskor bör känna till och utföra omvårdnadsåtgärder utifrån dessa skyddsfaktorer för psykisk ohälsa då dessa patienter kan påträffas överallt i hela vårdkedjan samt att ha kännedom om patienter som ligger i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa. / The aim with this literature review is to identify and describe the effect protective factors has on mental disorders. The theory about protective factors for mental disorders according to Cullberg, 2003 was used as a theoretical frame of reference. The method was a literature review where 10 articles were divided in themes on the basis from the theory of protective factors for mental disorders according to Cullberg, 2003. These themes were social network, employment/occupy and sense of coherence. The results show that the three protective factors are fundamental needs for the individual, if this factors aren’t fulfilled the individual has a greater risk to suffer from mental disorders. All nurses should know and implement caring on the basis of protective factors for mental disorders because this patients could be found everywhere in all health care sectors and have knowledge about patients who are in the risk to develop mental disorders.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har under de senaste åren blivit ett alltmer växande folkhälsoproblem. De som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa är kvinnor, yngre, utlandsfödda samt ekonomiskt utsatta i kombination med ett svagt socialt kapital. I arbetslivet har även den psykiska ohälsan kommit att bli allt mer vanligare de senaste decennierna. Konsekvenserna av att arbeta oregelbundna arbetstider kan leda till depression, ängslan, sömnproblem, stress och problem med kost och motion.Syfte: Att undersöka den psykiska hälsan bland anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider samt att hitta riskfaktorer som påverkar den psykiska hälsan negativt.Metod: Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed Central och PsycInfo. Med hjälp av ett bedömningsprotokoll gjordes kvalitetsgranskning av artiklarna.Resultat: Även fast depression och ängslan förekom bland anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider var det mer vanligt förekommande att sömn var den största faktorn till psykisk ohälsa. Andra konsekvenser som uppkom i denna form av arbete var bland annat stress, besvär med kosten och de sociala relationerna samt att sjukfrånvaron visade sig vara hög.Slutsats: Det är svårt att säga om det finns ett samband mellan att arbeta på oregelbundna arbetstider och psykisk ohälsa (depression/ångest), eller om det är de anställdas personliga faktorer som utvecklar psykisk ohälsa. Konsekvenserna som; sömn, återhämtning, stress, kost och kontroll på arbetet är faktorer som går att påverka genom arbetet, som kan leda till hälsovinster och produktionsvinster. / Background: Mental illness has in recent years become an increasingly growing public health problem. Those most likely to suffer from mental illness are women, young, foreign-born and economically disadvantaged in combination with a weak social support. The mental illnes has also become more common in the labour market the last decades. Consequences of working irregular hours can lead to depression, anxiety, sleep problems, stress and problems with diet and exercise.Aim: To investigate the mental health among employees who work irregular working hours, and to find risk factors that has a negativ influence on the mental health.Method: Article search was made in PubMed Central and PsycInfo. The quality review was performed with a grading protocol.Results: Although depression and anxiety occurred among employees who worked with irregular hours, it was more common that sleep was the main factor for mental health. Other consequences that occurred in this kind of work was; stress, trouble with the diet and the social relationships as well as that absenteeism was found to be higher in this group.Conclusion: It’s difficult to say whether there is a correlation between working at irregular hours and mental health (depression/anxiety), or if it is the employee's personal factors that develop mental health. Consequences as; sleep, recovery, stress, diet and control at work are factors that can be

Syftet med den här studien är att utifrån skolkurators upplevelser om situationen för eleverna söka förståelse för vilken påverkan covid-19 pandemin har haft på gymnasieungdomars psykiska hälsa. I den här studien har det använts kvalitativa intervjuer för att undersöka och besvara studiens syfte och frågeställningar. Det har intervjuats fyra skolkuratorer som var verksamma i två olika gymnasieskolor i en kommun och som har arbetat under covid-19 pandemin. För analys av intervjuerna har systemteori använts. Resultatet visade att gymnasieungdomarna hade svårt att upprätthålla rutiner, de hade mindre sociala kontakter och spenderade mer tid i sitt rum. Skolmiljön innebär en rutin för ungdomar men vid distansundervisning blev deras vardag begränsad. Resultatet visade även att skolfrånvaron ökat och att studieresultatet blev sämre. Till följd av pandemin har ungdomarna känt social isolering och mer ensamhet vilket har haft påverkan på deras psykiska hälsa. Skolkuratorerna erbjöd elever både fysiskt och digitala samtal och informerade om andra stödlinjer utanför skolan som elever kan ta kontakt med för deras psykiska ohälsa. Elevsamtalen blev betydligt mindre nämnde tre av intervjupersonerna och för en av de blev det ingen skillnad. Det var även svårt för skolkuratorer att ge stöd digitalt eftersom de inte fick en bra relation eller kontakt till eleverna. Slutsatsen i denna uppsats är att restriktioner i samhället och distansstudier överlag har haft en negativ inverkan på gymnasieungdomars psykiska hälsa. Oro över skolgången, stress, ångest, svårt att upprätthålla rutiner, ensamhet, social isolering och sämre studieresultat framträder som förstärkande orsaker till psykisk ohälsa.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt hälsoproblem somår 2016drabbade1.9 miljarder människor. Individer med fetma har en högre förekomst av psykisk ohälsa. Ångest och depression drabbar cirka 600 miljoner människor per år och är de två vanligaste formerna av fetmarelaterad psykisk ohälsa. En viktminskningsmetod som har haft goda resultat på lång sikt är bariatrisk kirurgi. Sjuksköterskans postoperativa roll omfattar identifiering av patientens individuella vårdbehov och vården därefter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka psykisk hälsa hos patienter efter fetmakirurgi. Metod: En litteraturstudie genomfördes som baserades på åttaresultatartiklar vilka granskades och kategoriserades efter likheter och olikheter. Resultat: Resultatet sammanställdes enligt två olika resultatkategorier: Förändring i psykisk hälsa efter fetmakirurgi -tidsperspektivsamt Förändring i psykisk hälsa efter fetmakirurgi -livsstilsperspektivet. Konklusion: Den psykiska hälsan förbättrades det första året efter fetmakirurgin men stagnerade därefter. Vissa studier visade även att den psykiska hälsan försämrades postoperativt. I samband med fetmakirurgi bör den psykiska-och fysiska hälsan behandlas likvärdigt då de båda är viktiga faktorer som kan relateras till en förändrad livsstil. Sjuksköterskor bör erbjudas mer resurser för dessa patienter för att främja en personcentrerad vård och därmed öka chansen till goda postoperativa resultat. / Background: Obesity and overweight is a worldwidehealth concern which in 2016 affected1.9 billion people. Individuals with obesity have a higher risk of mental health problems. Anxiety and depression affectabout 600 million people every year and are two of the mostcommon forms of obesity related mental health illnesses. The nurse’spostoperative role includes identifying patients' individual healthcare needs and to adapt the care thereafter. Aim: The aim of the study was to examine the mental health of patients after bariatric surgery. Method: A literature review was conducted based on eight result articles which were reviewed and categorized after similarities and differences. Findings: The findings were compiled into two main categories: Changes in mental health after bariatric surgery -time perspective and Changes in mental health after bariatric surgery -lifestyle perspective. Conclusion: The mental health improved the first year after the bariatric surgery but stagnated thereafter. Some studies showed that themental health worsened postoperative. In regard tobariatric surgery should the physical-and mental health be treated equal since they both are important factors that can be related to a change in lifestyle. Nurses should be offered more resources for these patients to promote an individually based healthcare and thus increasing the chances of positive postoperative results.

Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem såväl som ett stort lidande för den enskilda individen. Många som lider av långvarig psykisk ohälsa är i behov av hemsjukvård där sjuksköterskan har en viktig roll i att vårda och stötta patienten till hälsa. När patientens hem blir sjuksköterskans arbetsmiljö förändras relationen och sjuksköterskan kan stöta på utmaningar som inte förekommer inom slutenvård. Genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från olika kommuner har innehållsrika och varierande beskrivningar av upplevelsen av att vårda i hemmiljö inhämtats. Det framkom tydliga teman i analysprocessen som visar hur komplext det är att bedriva psykiatrisk vård i hemmiljö. Det är inte en självklarhet att sjuksköterskan får lov att utföra sitt arbete eller ens blir insläppt i patientens hem. Vårdrelationen blir då avgörande för kvaliteten och innehållet i vården. Patienten måste känna tillräckligt med tillit till sjuksköterskan för att ta emot vård och sjuksköterskan behöver känna sig trygg nog för att träda in i patientens privata sfär och utföra sitt arbete ensam bakom stängda dörrar. Sjuksköterskans upplevelse av att vårda under dessa omständigheter genomsyras av stor respekt för patientens integritet, en holistisk människosyn, ödmjukhet inför allas olikheter, empati, utsatthet och flexibilitet inför en ständigt föränderlig arbetssituation.

Social media is today a part of daily life for adolescents, at the same time the mental illness is increasing among young people. The aim of this study is to examine high school students' experiences of how social media affects their self-esteem and mental health, the purpose is also to examine how counselors help adolescents who feel bad as a result of social media. A qualitative method was chosen where four adolescents aged 18-19 and two counselors were interviewed. The three theoretical starting points applied in the studies are the glass-self theory, dramaturgical analysis and social comparison theory. The results of the study showed that adolescents' comparisons with others on social media can affect self-esteem negatively, connected to adolescents' self-confidence and mood. The results also showed that adolescents' mental health was affected both positively and negatively by social   media. Contacts, communication and unity such as social media was considered to have a positive effect on the mental health of young people. As young people's comparisons with people on social media that they thought were prettier, more fun or had a better lifestyle compared to themselves contributed to mental illness. The young people's dependence on and constant connection to social media as well as the demands that the young people experience on social media also had a negative effect on mental health. The results also showed that the counselors work a lot with conversations and in more serious cases the involvement of the principal, parents or the police may be needed. / Sociala medier är idag en del av vardagen för ungdomar, samtidigt ökar den psykiska ohälsan hos unga. Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars upplevelser av hur sociala medier påverkar deras självkänsla och psykiska hälsa samt vilka arbetssätt kuratorer använder för att hjälpa ungdomar som mår dåligt till följd av sociala medier. En kvalitativ ansats valdes där fyra ungdomar 18-19 år och två kuratorer intervjuades. De tre teoretiska utgångspunkter som tillämpats i studien är spegeljaget, det dramaturgiska synsättet, och social comparsion theory. Studiens resultat visade att ungdomars jämförelser med andra på sociala medier kan påverka självkänslan negativt kopplat till ungdomens säkerhet i sig själv och mående. Resultatet visade dessutom att ungdomars psykiska hälsa påverkades både positivt och negativt av sociala medier. Kontakter, kommunikation och sammanhållning som sociala medier ger upphov till ansågs påverka den psykiska hälsan positivt bland ungdomarna. Medan ungdomarnas jämförelser med människor på sociala medier som de upplevde var finare, roligare eller hade en bättre livsstil i jämförelse med dem själva bidrog till psykisk ohälsa. Ungdomarnas beroende av och ständiga uppkoppling till sociala medier samt de krav som ungdomarna upplever på sociala medier påverkade också den psykiska hälsan negativt. Resultatet visade också att kuratorerna arbetar mycket med samtal och i allvarligare fall kan det behövas inblandning av rektor, föräldrar eller polis.

Forskningen visar att den psykiska ohälsan hos unga ökar. Ökningen är störst bland unga flickor och en av förklaringarna till detta är användandet av sociala medier. Syftet med studien var att undersöka kuratorers kunskaper och erfarenheter om unga flickors psykiska hälsa och användandet av sociala medier, samt dess påverkan på unga flickor. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med målinriktat urval som ligger i grunden. En bearbetning av all data har skett genom tematisk analys för att tydligt beskriva resultaten. Resultaten visar kuratorers beskrivningar av att flickor uttrycker kroppsmissnöje, vikts hets och en osund jämförelse med andra på sociala medier som är väldigt förekommande bland unga flickor. Vilket kan orsaka psykisk ohälsa i form av ångest, nedstämdhet och depression. Vidare visar resultaten av undersökningen att självförtroende och självkänsla hos flickor har påverkats negativt och resulterat till att den psykisk ohälsa har ökat med användningen av sociala medier. / Research shows that mental illness in young people is increasing, especially in young girls. This study´s aim was to investigate counsellor’s-'knowledge and experiences about young girls' mental health and the use of social media, as well as its impact on young girls. The method in the survey has been qualitative, semi-structured interviews with goal-oriented selection that is fundamental. All the data were processed through thematic analysis to clearly describe the results. The results of the study have shown that body dissatisfaction, weight gain and comparison with others on social media are very occurring among young girls, which can cause mental illness in the form of anxiety, depression, and performance anxiety. In addition, cyberbullying is common among young girls on social media. The results also show that selfconfidence and self-esteem in girls have been negatively affected and resulted in mental illness increasing with the use of social media.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om hälsoundervisning i idrott och hälsa samt hur de anser att undervisningen skulle kunna utvecklas på ett lärofrämjande sätt. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av elevintervjuer. I studien har sex elever intervjuats från tre olika gymnasieskolor. Resultatet analyserades med hjälp av tematisk analys. Elevsvaren visar att undervisningen präglas av ett salutogent perspektiv på hälsa där fokus främst riktades mot att utveckla hälsoundervisningen kopplat till kost, både genom att belysa riskfaktorer med en dålig kost och fördelarna med en välbalanserad kost. Studiens slutsats är att eleverna har tillägnat sig övervägande del om fysisk hälsa snarare än psykisk hälsa och social hälsa. Kostundervisningen anses ha varit bristfällig. Slutligen lyfte eleverna delade meningar gällande hur hälsoundervisningen bör utformas på ett lärofrämjande sätt

Syftet med denna undersökning är att utröna vuxna elevers hälsosituation och hur den inverkar på deras motivation i skolan och på skolarbetet. Studien syftar även till att ta reda på vilken motivation som driver dem; är det inre, yttre eller båda typerna av motivation. Detta med utgångspunkt utifrån Maslows och andra teoretikers påståenden om motivation som presenteras i vår litteraturgenomgång.För att undersöka detta har vi gjort en studie i form av kvalitativa intervjuer, där vi låtit sju elever svara på frågor om hälsa, motivation och hur deras upplevda hälsosituation påverkar skolarbetet. Studien innehåller respondenternas berättelser om sin egen hälsa och deras intresse och motivation till utbildningen. Resultatet diskuteras bla utifrån Antonovsky´s teori om Kasam och utifrån Katie Erikssons hälsobegrepp. Det sammanfattade resultatet av respondenternas svar, visar att hälsan påverkar elevers drivkrafter i skolarbetet. Det är framför allt den psykosociala hälsan som inverkar på motivationen, där god skolmiljön är en viktig faktor för upplevd hälsa.

Sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa ökar i Sverige och är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö anpassade till dagens arbetsliv med syftet att främja en god arbetsmiljö samt hälsa infördes 2016. Med anledning av den rådande situationen har syftet med föreliggande studie varit att undersöka chefers syn på en hälsofrämjande arbetsplats samt vilka förutsättningar som kan tänkas främja den psykiska hälsan inom en organisation ur ett chefsperspektiv. Frågeställningarna som utreds i studien är; Hur kan chefer arbeta för att främja den psykiska hälsan hos sig själva och sina medarbetare på arbetsplatsen? På vilket sätt kan samarbete och relationer ha betydelse för chefer och medarbetares psykiska hälsa? Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med chefer inom olika organisationer i Sverige. Vid analysen har olika teoretiska utgångspunkter använts. Dessa är; KASAM, där begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet brukats samt socialt kapital, där begreppen social tillit, nätverk och ömsesidighet inkluderats samt Social Cognitive Career Theory där självuppfattning och självförmåga är nyckelbegrepp. Analysen visar att motivation, medvetenhet samt individers självuppfattning har stor betydelse för den psykiska hälsan. Att medarbetare och chefer har ett helhetsperspektiv av organisationen gällande samspel, socialt nätverk och öppenhet har också betydelse för deras välmående. Analysen visar även att de olika delarna är beroende av varandra och hänger samman. Individer med självuppfattning och ett socialt nätverk kan öka förståelsen för sin omgivning samtidigt som denne finner de resurser som krävs för att utföra sitt arbete. Genom öppenhet förbättras arbetsklimatet och en medvetenhet gentemot sig själv och sin omgivning utvecklas. Det framgår att de individer som har förståelse sig själva, sina chefer samt kollegor är de som ser en mening med sitt arbete. Dessa individer är också de som är mest motiverade och engagerade vilket visar sig kan bidra till psykisk hälsa. / Sick leave due to mental illness increases in Sweden and is the most common cause of sick leave. Regulations on organizational and social work environment adapted to today's working life with the aim of promoting a good working environment and health were introduced in 2016. In view of the current situation, the purpose of the present study has been to investigate managers' views on a health-promoting workplace as well as the conditions that may promote mental health within an organization from a managerial perspective. The questions studied in the study are: How can managers work to promote the mental health of themselves and their employees in the workplace? In what way can cooperation and relationships be of importance to the mental health of managers and employees? The study is based on six qualitative interviews with managers in different organizations in Sweden. Previous research shows that the management role is important partly for the organization's overall, but above all for the employees' motivation, interaction and well-being. Driving power and commitment from the entire organization is another prerequisite. The theoretical assumptions used in the analysis are KASAM, where concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness have been considered and also social capital, where the concepts of social trust, networking and reciprocity are included and Social Cognitive Career Theory where self-perception and self-esteem are key concepts. The analysis shows that motivation, awareness and the self-perception of individuals are of great importance to mental health. That employees and managers have got the overall perspective of the organization regarding interaction, social networking and openness is also important for their well-being.