Ungdomar med psykisk ohälsa. En kvalitativ studie om bakgrunden till ungdomars psykiska hälsa och behovet av utökade vårdformer. / Young people with health problems. A qualitative study of background variables to their health problems and the need of increased rehabilitation forms.

Bakgrund: Yoga kan påverka kroppen och de inre organen på åtskilliga sätt. Den kan bevisligen minska stress, sänka blodtrycket och stabilisera det autonoma nervsystemet. Ett av användningsområdena för yoga inom vården är nedsatt psykisk hälsa. Region Skåne rapporterar att det har skett en ökning av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Detta har bidragit till en prioritering av området och satsningar för en tidig identifiering och minskning av problematiken med hjälp av lämpliga vårdinsatser. Som omvårdnadsåtgärd har yoga till en viss del börjat användas, men det behövs mer vetenskapligt underlag för en bedömning av effekten.Syfte: Syftet var att belysa effekten av yoga som alternativ omvårdnadsåtgärd vid nedsatt psykisk hälsa hos vuxna.Metod: För att svara mot syftet gjordes en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar med en kvantitativ forskningsansats analyserades i materiella teman. Resultat: Sammantaget visade yoga en signifikant sänkande effekt på stress, ångest och nedstämdhet i jämförelse med de olika kontrollgrupperna. En av studierna identifierade också en signifikant minskning av symtom på sömnproblem.Konklusion: Denna studie har visat på positiva effekter av yoga vid nedsatt psykisk hälsa. En slutsats av resultatet är att en dominoeffekt äger rum, där yogans unika påverkningsmekanismer samspelar med de effekter som fysisk aktivitet ger.Nyckelord: Nedsatt psykisk hälsa, omvårdnadsåtgärder, primärvård, sjuksköterskor, yoga. / Background: Yoga can affect the body and the internal organs in various ways. It has proven to reduce stress, lower the blood pressure and stabilize the autonomic nervous system. One of the implications for yoga in health care is impaired mental health. The province of Scania reports that there has been an increase in sick leave due to impaired mental health. This has contributed to a priority of the area and efforts for an early identification and decrease of problems through appropriate care. As a nursing intervention yoga has to some extent started to be used, but there is a need for more scientific evidence for an assessment of the effect.Aim: The aim was to examine the effect of yoga as an alternative nursing intervention for impaired mental health in adults.Method: A literature study where nine scientific papers with a quantitative research approach was analysed in substantive themes.Results: In summary, yoga showed a significant lowering effect on stress, anxiety and depression compared to the different control groups. One of the studies also identified a significant reduction in symptoms regarding insomnia.Conclusion: This study has shown positive effects of yoga in impaired mental health. One inference from the results is that a domino effect takes place, where yoga's unique mechanisms of impact interact with the effects that physical activity provides.Keywords: Impaired mental health, nurses, nursing intervention, primary health care, yoga.

Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är idag ett växande folkhälsoproblem och en orsak till att långtidssjukskrivningar ökar dramatiskt, vilket innebär en stor samhällsekonomisk kostnad. Syftet med denna kvalitativa studie, där fyra personer intervjuades, var att undersöka hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa upplevdes och via bakomliggande faktorer väcka reflektioner över preventiva insatser i samhället. I resultatet framkom tydligt att organisationsförändringar, resursbrist och stegrade krav var centrala orsaksfaktorer till att individerna successivt tömdes på livsbejakande känslor genom en maktlöshet och brist på återhämtning. Vilket tog sig uttryck i fysiska, psykiska och sociala problem. För att bromsa problemet krävs en utökad forskning inom sjukfrånvaro och intervention. Folkhälsopolitiken måste lyftas fram och folkhälsomålen måste implementeras på alla samhällsnivåer för att öka förståelsen för folkhälsa som ett välfärdsmål.

The aim of this literature review is to examine and visualise different aspects of how women after a myocardial infarction experiences their psychological and emotional health. / Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka och synliggöra olika aspekter på hur kvinnor efter en hjärtinfarkt upplever sin psykiska och emotionella hälsa.

Sammanfattning/Abstract Maria Rostvall och Cecilia Wallén (2022). Psykisk ohälsa i skolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Syfte och ambition med vår studie är att åskådliggöra hur specialpedagogen kan vara ett stöd i arbetet mellan elevhälsoteam (EHT) och klassrum för att öka pedagogers kompetens att arbeta salutogent och på ett adekvat sätt kunna bemöta frågor som berör ungas psykiska ohälsa. De fyra frågeställningar som har använts är: Vilken kunskap behöver specialpedagogen ha kring pedagogers syn på arbetet med psykisk ohälsa i skolan? Hur kan specialpedagogen medverka som stöd till pedagoger i bemötandet av barn i psykisk ohälsa? Hur kan specialpedagogen ge stöd till pedagoger i arbetet med elevers syn på psykisk ohälsa och känsloyttringar i ett förebyggande arbete? Hur kan skolan arbeta förebyggande med psykisk ohälsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv?  I studien finns en abduktiv ansats där empiriskt material kopplats till teori och tidigare forskning. För att samla empiri har en kvalitativ ansats använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Specificerade frågor har ställts till pedagoger utifrån deras behov och till specialpedagoger gällande vilken kunskap de behöver och stöd som de kan ge.  För att belysa frågeställningarna ur ett specialpedagogiskt perspektiv har empirin och tidigare forskning förankrats i förhållande till KASAM och relationsteori där ledord bland annat är sammanhang, begriplighet, mellanmänskliga möten och kommunikation. Resultatet visar att behovet av kunskap om psykisk ohälsa är stort. Framträdande är nödvändighet av intern kunskap om de elever som pedagogerna dagligen möter samt att arbetsuppgifter för olika yrkesroller och professioner inom skolan behöver förtydligas. Det behöver finnas en öppenhet, möjlighet till kommunikation och ett samarbete mellan pedagoger, specialpedagoger och EHT. Resultat visar också på behov av en tydlig definition av begreppet psykisk hälsa samt kunskaper genom relevant forskning. Metoder som berörs är samarbete, handledningstillfällen och ​​regelbundet organiserade kollegiala diskussioner som arenor för fördjupning av kunskaper om elever och aktuell forskning som ett stöd i det dagliga arbetet.  Implikationer av studien visar på det specialpedagogiska perspektivets betydelse i arbetet med psykisk hälsa. Specialpedagogen kan bidra med en helhetssyn samt vara en länk mellan klassrum, EHT och externa instanser för att skapa förutsättningar för förståelse för de elever pedagoger arbetar med. För att öka gemensam kunskap inom kollegiet och för att gynna det salutogena arbetet kan specialpedagogen medverka i att precisera olika yrkesrollers uppdrag, redogöra för befintlig arbetsgång, definiera psykisk hälsa samt vara den som leder kollegialt arbete med utgångspunkt i relevant forskning.   Nyckelord Elevhälsoteam (EHT), KASAM, psykisk hälsa, psykisk ohälsa, specialpedagogiskt perspektiv

Att arbeta preventivt och hälsofrämjande är det primära uppdraget i primärvården. Något som idag alltmer inkluderar även det psykiska välbefinnandet. Att arbeta inom området psykisk hälsa och ohälsa är komplext då det ställer krav på den egna kompetensen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att främja patienters psykiska hälsa i primärvården. Denna studie har genomförts med kvalitativ metod med induktiv ansats. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på hälsocentraler i Norrbotten och Västerbotten. Data har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i två kategorier; Den personcentrerade vårdens betydelse och Faktorer som skapar utmaningar i arbetet. Sjuksköterskorna beskrev att den personcentrerade vården hade stor betydelse för relationerna med patienterna och för främjandet av patienters egen motivation till att förbättra den psykiska hälsan men att det fanns faktorer i det dagliga arbetet som försvårade. Sjuksköterskornas erfarenheter kan bidra till bättre kunskaper i arbetet i den kliniska verksamheten för att främja patienters psykiska hälsa. Fortsatt forskning behövs för att införskaffa mer kompetens i ämnet psykisk hälsa och ohälsa då kraven för att bemöta detta inom primärvården ökar.

AbstraktBarn är en sårbar grupp i samhället, inte minst sagt ensamkommande flyktingbarn som har andra behov än svenskfödda barn. Enligt Barnkonventionen ska ensamkommande flyktingbarn ha samma rättigheter som andra barn. Det är bland annat socialtjänsten och andra relevanta aktörer skyldighet att se till att varje barn får det stöd som de behöver (Rädda barnen, 2010). Enligt Rädda barnen (2010) har staten det övergripande ansvaret om de lagar och riktlinjer som tillförs i samhället. Kommunen som barnet blir placerad på har en skyldighet att ge ett så gott mottagande som möjligt samt ge barnet hjälp och stöd efter dess individuella behov. Med denna studie ville vi undersöka hur ensamkommande flyktingbarn och yrkesverksamma personer kan uppleva integrationsprocessen samt hur den psykiska hälsan kan förändras i en sådan process. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, med hjälp av tematisk analys där vi har intervjuat fyra tidigare ensamkommande flyktingbarn och två yrkesverksamma med erfarenhet av arbete med ensamkommande flyktingbarn.  Slutligen visade samtliga informanter att det som är avgörande i en integrationsprocess är det samhälleliga stödet och delaktigheten de tidigare ensamkommande flyktingbarn har fått ta del av. Genom deras utsagor och upplevelser har vi funnit likheter i de yrkesverksammas erfarenheter. Den gemensamma slutsatsen visade att det krävs ett samhälleligt engagemang för att lyckas med ett positivt mottagande för att ensamkommande barn ska kunna få samma förutsättningar som andra barn. Det som var framstående i studiens resultat är att samtliga delar synen om att det som har varit grundläggande i deras integrationsprocess har präglats av trygghet och gemenskap som de tidigare ensamkommande flyktingbarnen kunde finna hos familjehem, föreningar och aktiviteter samt skolan.

Motivation till träning är en betydande faktor till att människor väljer att träna och en viktig del i skapandet av en hållbar livsstil med träning. Det är därför viktigt att ta reda på de bakomliggande motivationsfaktorerna till att människor väljer att träna, samt att motivation är en viktig del i skapandet av en hållbar livsstil med träning. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka som är de viktigaste motivationsfaktorerna till träning, i mån att främja hälsopromotiva insatser till träning. Metoden för studien är en litteratursökning där tidigare resultat inom ramen för träning jämförs och diskuteras i denna uppsats. Resultatet visar två variabler bakom vad som motiverar människor att träna, vilket är till nytta för träning för fysisk och psykisk hälsa. Slutsats är att de åtta funna motivationsfaktorerna för träning alla återkommer till de två variablerna fysisk och psykisk hälsa. Därför är också en slutsats för att förstå och hjälpa människor med motivation till träning bred i olika angreppssätt men alla med samma syfte om en övergripande hälsa både fysisk och psykisk. Denna studie understryker att motivationen för träning skiljer sig men hälsofrämjande arbete med motivation att träna bör allt syfta till den övergripande hälsan med både fysiska och mentala fördelar.

Det finns en ökad oro för sociala mediers potentiella inverkan på den psykiska hälsan bland ungdomar. Syftet med denna studie var att syntetisera och analysera litteratur avseende hur användningen av sociala medier påverkar ungdomar. Genom en litteratursökning i två databaser (PubMed och SocINDEX) sammanfattade denna översikt material på området från åtta studier och använde anknytningsteori och salutogenes för att analysera datan. Resultaten visade att användning av den privata sfären av sociala medier och att engagera sig i intressen och hobbyer ofta genererade positiva effekter på den psykiska hälsan bland ungdomar medan användning av sociala medier under fysiska möten med kamrater och att interagera som online-personligheter var kopplat till negativa effekter. Författarna argumenterade för att ämnets komplexitet kan bero på individuella skillnader, olika sätt att definiera mental hälsa samt eventuell påverkan av beroendetillstånd av sociala medier hos respondenter vid tidpunkten för forskningstillfällena. / There is an increasing concern regarding the potential impact of social media use on the mental health amongst youth. The aim of this study was to synthesize and analyze literature concerning how social media use affects young people. Through a literature search in two databases (PubMed and SocINDEX), the present review summarized existing evidence from eight studies and used attachment theory and salutogenesis to analyze the findings. Findings reported that use of the private sphere of social media and engaging in interests and hobbies often resulted in positive effects on mental health in youth while using social media during physical encounters with peers and interacting as online personas was linked to negative effects. The authors argued that the complexity of the subject could be due to individual differences, different ways of defining mental health and possible influence of social media addiction in respondents at the time of the research occasions.

Bakgrund: Vården förflyttas alltmer till patientens hem. Detta ställer högre krav pådistriktssköterskorna inom hemsjukvården. En utmaning kan vara att hantera övergången från kurativ till palliativ vård och de svåra samtal som kan medfölja. Samtalen är ofta av existentiell karaktär och berör svåra ämne.  Trots detta är det ovanligt med utbildning i samtalsteknik eller handledning via arbetsplatsen. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av existentiella samtal vid palliativ vård i hemmet.  Metod: Studien genomfördes med explorativ kvalitativ design med induktiv ansats. Totalt intervjuades 14 sjuksköterskor med erfarenhet från palliativ hemsjukvård. Informanterna var övervägande kvinnor, med lång yrkeslivserfarenhet, och majoriteten hade vidareutbildning inom relevanta specialiteter.  Intervjuerna skedde via telefon utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Deltagarna valdes genom bekvämlighetsurval. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) Resultat: Existentiella samtal i hemsjukvården var vanligt förekommande och genomfördes utan föregående utbildning i samtalsteknik. Det förekom inte heller handledning på arbetsplatserna. Samtalen skedde oförberett och distriktssköterskorna förhöll sig till samtalen genom att lyssna på patienten. Distriktssköterskorna ville ge patienten sin tid och fulla uppmärksamhet, vilket inte alltid var möjligt i verksamheten. Slutsats: Distriktssköterskornas erfarenhet är att konsten att hantera existentiella samtal var något som kom med klinisk erfarenhet snarare än inlärd kunskap. Avsatt tid, handledning eller utbildning i ämnet hade varit önskvärt för att kunna bemöta patienternas behov på ett säkrare och mer beprövat sätt.