Syftet med studien var att undersöka hur Covid-19 pandemin har påverkat yrkesarbetandes psykiska hälsa till följd av minskad social kontakt på arbetsplatsen. Tidigare forskning har berört ämnet globalt, denna studie avsåg därför att ta reda på hur yrkesarbetande i Sverige har påverkats. Genomförandet av studien baserades på en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data och ett bekvämlighetsurval tillämpades. Totalt deltog 16 individer (sju kvinnor och nio män), alla var yrkesarbetande och arbetade hemifrån fullständigt eller i viss omfattning. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att respondenterna hade delade upplevelser om hemarbetet. Fördelarna ansågs vara att kunna planera sin arbetstid, slippa pendla och förbereda sig inför arbetsdagen. Distansarbetets nackdelar var att arbetslivet inkräktade på privatlivet, att det upplevdes som tråkigt samt en avsaknad av kollegor. Dock fick majoriteten av respondenterna utlopp för sitt sociala behov utanför arbetet. Några enstaka respondenter upplevde lätta psykiska besvär, men majoriteten påvisade psykiskt välbefinnande. Studiens slutsats är därför att den sociala kontakten med kollegor på arbetsplatsen inte har så stor betydelse för respondenternas psykiska hälsa.

Bakgrund: Beroende är ett globalt problem vilket kan fortsätta i generationer om cirkeln inte bryts. Det finns en erkänd koppling mellan trauma och beroende, vilket specialistsjuksköterskan kan upptäcka och identifiera med sin hälsofrämjande roll i beroendevården. Syfte: Beskriva vilka formulär som använts för att identifiera trauma och hur trauma beskrivs hos individer med beroende. Metod: En fristående beskrivande systematisk litteraturstudie. Huvudresultat: Tjugotvå etablerade formulär, fem intervjuformulär och sjutton självrapporterande, användes för identifiering av trauma vid beroende. Oavsett formulär beskrevs att fler än 50% hade med sig minst ett trauma medan ungdomar hade minst 62%. Genomsnittet var 63% och flest fanns inom slutenvården. Våld var det vanligaste traumat med störst spännvidd inom gruppen drog och alkohol hade flest. Sexuellt våld från barndomen beskrevs i de flesta artiklar. Slutsats: Trauma kan identifieras hos individer med beroende med stöd av etablerade formulär. Oavsett vård eller ej, beskriver fler än hälften minst ett trauma och av de ungdomar som har vård för beroende beskriver sex av tio att de har med sig minst ett trauma. Det mest förekommande traumat var våldsutsatthet, vilket återfanns i samtliga artiklar. Specialistsjuksköterskan kan i sin hälsofrämjande roll identifiera trauma vilket möjliggör att individen får adekvat behandling och återhämtning kan påbörjas. / Background: Addiction is a global problem that can continue for generations if the circle is not broken. There is a recognized link between trauma and addiction, which the specialist nurse can discover and identify with her health-promoting role in addiction care. Aim: Describe the forms used to identify trauma and how trauma is described in individuals with addiction. Method: An independent descriptive systematic literature study. Main results: Twenty-two established forms, five interview forms and seventeen self-reports, were used to identify trauma in addiction. Regardless of the form, it was described that more than 50% had at least one trauma with them, while young people had at least 62%. The average was 63% and most were in inpatient care. Violence was the most common trauma with the greatest range within the drug group and alcohol had the most. Childhood sexual violence was described in most articles. Conclusion: Trauma can be identified in individuals with addiction based on established forms. Regardless of care or not, more than half describe at least one trauma and of the young people who have care for addiction, six out of ten describe that they have at least one trauma. The most common trauma was exposure to violence, which was found in all articles. The specialist nurse can, in her role in promoting health, identify trauma, which enables the individual to receive adequate treatment and recovery can begin.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen för vilka uppfattningar som kan finnas hos pedagoger i arbetet med självkänsla och främjande av psykisk hälsa hos barn. Studien utfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Datan tolkades fenomenografiskt och resultatet analyserades utifrån Bubers idéer om uppfostran. Studien visar att pedagogerna hade kunskap om de delar som definierar självkänsla i arbetsmetoder och förhållningssätt men uttalade en viss osäkerhet vid förklaring av begreppen självkänsla kontra självförtroende. Samtliga pedagoger i studien lyfte fram vikten av närvarande vuxna som bemöter varje unikt barn med kärlek, respekt och glädje i stärkandet av barns självkänsla. Utmaningarna i arbetet med att stärka barns självkänsla hävdades ligga på samhällsnivå, som stora barngrupper och när vårdnadshavare värderar materiella statussymboler högre än samspelet med sina barn. Även på verksamhetsnivå finns utmaningar när samsyn kring förhållningssätt och samarbetet mellan de vuxna kolliderar. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att barns utvecklande av en god självkänsla är beroende av genuint närvarande och bekräftande vuxna samt av att få uppleva känslan av att vara viktig och att bli sedd.

Bakgrund: COVID-19 är en smittsam sjukdom som spreds över hela världen sedan upptäckten i slutet av 2019. Internationellt har viruset orsakat en hög arbetsbelastning för hälso- och sjukvården och inte minst för sjuksköterskor, vilket kan ha haft en negativ inverkan på patientsäkerheten. Långvarig exponering för hög arbetsbelastning kan leda till en rad olika ohälsotillstånd. Brister gällande arbetsledning och sociala aspekter kan leda till ogynnsamma fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Arbetsrelaterad stress är ett stort hälsoproblem. Sjuksköterskor har en ökad risk för att utveckla fysisk och psykisk ohälsa om de upplever sig ha en bristande förmåga att möta de arbetskrav som ställs.Syfte: Syftet var att beskriva vilka copingstrategier sjuksköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress i samband med COVID-19-pandemin.Metod: Kvalitativ litteraturstudie med deduktiv analys.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med underkategorier. Första kategorin var Problemfokuserad coping med underkategorierna Problemlösning och Konfrontation. Den andra kategorin var Emotionell fokuserad coping med underkategorierna Undvikande, Positiv omvärdering, Söka socialt stöd, Acceptans, Distansering samt Självbehärskning. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor inte enbart använder en strategi utan flera copingstrategier samtidigt. Sjuksköterskor har möjlighet att delvis påverka arbetsrelaterad stress som uppstår av COVID-19 med hjälp av olika copingstrategier.

I och med rådande pandemin (covid-19) befinner sig skolungdomar i en utsatt situation gällande psykisk  hälsa  kopplat  till  distansundervisning.  Distansundervisningen  är  en  åtgärd  för  att bromsa smittspridningen.Syftet med studien är att kartlägga och bidra till ny kunskap om hurskolpersonal  upplever  attdistansundervisning  till  följd  av  covid-19  pandemin  påverkar  det psykiska välmåendet hos högstadieelever samt hur skolan arbetar med direkta insatser för att skapa  en  god  psykosocial  arbetsmiljösamt  för  att  eleverna  ska  uppnå  ett  gott  välmående.Studiens insamlade  empiri ligger som grund till studien och har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med lärare och kurator på högstadier i södra Sverige. Empirin har analyserats genom tematisk  analys  där  vi  skapade  fyra  teman: faktorer  som  påverkar  skolsituationen  underav distansundervisning, sociala faktorer som påverkas av distansundervisning, positiva aspekter under     distansundervisning och insatser     och     anpassningar     från     skolan     under distansundervisning. I  resultatet  av  studiens  insamlade  material  framkom  både  negativa  och positiva  aspekter  med distansundervisning,  men  de  negativa  aspekterna  är  betydligt  mer omfattande   än   de   positiva.   Samtliga   informanter   upplever   en   oro   angående   fortsatt distansundervisning och dess koppling  till psykiskt  välmående för skoleleverna. Vi författare vill bidra med ökad kunskap om psykiskt välmående hos skolelever, hur skolan arbetar kring det och hur vi som samhälle måste förbättra oss inom detta ämne men samtidigt dra lärdom av det som är positivt med distansundervisning kopplat till psykiskt välmående.

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer arbetar preventivt för att förebygga psykisk ohälsa i skolan och jämföra med hur den ideella organisationen TeamTilia arbetar med ungas psykiska hälsa. En kvalitativ metod genomfördes och semistrukturerade intervjuer med sex skolkuratorer i tre olika kommuner i Västerbottens län. En intervju genomfördes också med verksamhetsledaren i den ideella organisationen TeamTilia. I resultatet framkom det att skolkuratorerna arbetar med följande metoder, förhållningssätt och material i det preventiva arbetet i skolan: YAM, HASP, DISA, KASAM, MI, lågaffektivt bemötande, materialet suicid 0, KBT, mindfulness och ARO. Målsättningarna i det preventiva arbetet är bland annat att det finns förutsättningar för att implementera det förebyggande arbetet och arbeta med det på gruppnivå. Målsättningarna är också att skolan ska vara en skola för alla oavsett förutsättningar och behov, att alla elever ska må bra samt undanröja hinder för elevernas inlärning och då kan psykisk ohälsa göra det svårare. Hinder i det förebyggande arbetet är att alla på skolan måste arbeta med elevhälsa inte enbart elevhälsoteamet, stress och brist på tid. Ytterligare hinder är även att få tid till att hålla sig uppdaterad och ajour med forskning samt brist på fortbildning. Skolkuratorerna framhåller också att hinder i det preventiva arbetet är att arbeta genom någon annan och att möjligheten till att flytta eleven till en annan skolenhet inte finns när eleven kommit in på en destruktiv väg. Den ideella organisationen TeamTilia arbetar inte efter någon specifik metod eftersom de anser att det är svårt att möta hela människan annars. Verksamhetsledaren i TeamTilia beskriver att unga efterfrågar att skolkuratorerna ska vara närvarande och på plats alla dagar i veckan och även efter skolans slut. De efterfrågar också uppsökande verksamhet ute i korridorer och i klassrum samt psykiska hälsokontroller från förskolan till sista året på gymnasiet. Unga vill också att psykisk hälsa ska integreras i undervisningen i skolan och efterfrågar verktyg för att stärka självkänsla men även andra typer av hälsofrämjande verktyg.

Bakgrund: Användningen av sociala medier har ökat kraftigt i vårt samhälle de senaste åren och ungdomar i åldern 12–25 är de största användarna. Samtidigt sker också en kraftig ökning av den psykiska ohälsan, speciellt hos unga.  Syfte: Att genom en allmän litteraturstudie undersöka och sammanställa kunskap om hur sociala medier påverkar ungdomars psykiska hälsa. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga texter. Datainsamlingen utfördes med hjälp av databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL. Därefter analyserades artiklarnas innehåll med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys Resultat: Användandet av sociala medier har visat sig kunna ha många fördelar för ungdomar. Trots de många fördelarna finns det också flera potentiella risker och nackdelar som kan påverka ungdomars hälsa och välbefinnande negativt. I resultatet framkom det också att det finns vissa faktorer som kan ha betydelse för hur effekten av användandet blir, till exempel hur mycket tid man spenderar på sociala medier eller om man som användare är passiv eller aktiv. Slutsats: Studien bidrog med ökad kunskap om hur ungdomars psykiska hälsa kan påverkas av sociala medier. Kunskap som kan ge oss mer insikt i hur vi, på ett mer hälsofrämjande sätt, bör förhålla oss till sociala medier. / Background: The use of social media has increased a lot in our society in recent years and adolescents (age 12–25) are the biggest users. At the same time, there is also a large increase in mental illness, especially among young people. Purpose: To investigate and compile knowledge about how social media affects adolescent’s mental health through a general literature study. Method: A general literature study based on eleven scientific texts. The data collection was performed using the databases PsycINFO, PubMed and CINAHL. The content of the articles was then analyzed using a qualitative content analysis. Result: The use of social media has many benefits for young people. Despite the many benefits, there are also several potential risks and disadvantages that can adversely affect adolescent's health and well-being. The results also showed that there are certain factors that can affect the effect of the use, for example how much time you spend on social media or if you as a user are passive or active. Conclusion: This study contributed to increased knowledge about how adolescent's mental health can be affected by social media. Knowledge that gives us insight into how we should relate to social media in a more health-promoting way.

Turism är en av världens största industrier, och dess påverkan på platser och människor är ett mångfacetterat fenomen med både positiva och negativa konsekvenser på ekonomiska, kulturella och sociala domäner. Eftersom tidigare studier visar på att turism även kan ha en påverkan på invånares psykiska hälsa är syftet med den här studien att undersöka effekterna av turism på lokalbefolkningars psykiska hälsa. Detta görs med en sambandsanalys av variabler kopplade till turism och psykisk hälsa, baserade på data över Sveriges kommuner. Samband testas med hjälp av Pearsons korrelation och multivariat analys. Resultatet visar att det finns få robusta samband mellan turism och psykisk (o)hälsa i Sverige, och att de statistiska samband som finns inte är entydiga. Detta innebär att resultaten från tidigare studier inte kan valideras i denna undersökning. Skillnaderna gentemot tidigare studier kan delvis förklaras av att tidigare forskning främst genomförts i Spanien, där turistnäringen är större än i Sverige.

Bakgrund: Att klara skolan är en viktig faktor för elevers framtida hälsa. Skolsköterskor har till uppgift att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, samt bidra till att främja psykisk hälsa, lärande och utveckling. Arbetet innefattar bland annat hälsosamtal, varvid skolsköterskan har en viktig roll i att identifiera riskfaktorer samt främja elevens delaktighet och psykiska hälsa. Syfte: Belysa skolsköterskors upplevelser av det hälsofrämjande arbetet kring psykisk hälsa bland elever inom grund- och gymnasieskolan. Metod: En litteraturöversikt med metasyntes som metod. Totalt användes elva artiklar som analyserades med kvalitativ metodik. Resultat: Ur analysen framkom ett huvudtema; Att räcka till – underlättande och försvårande aspekter som inverkar på individ- och organisatorisk nivå. Därefter bildades sex subteman; Tillgänglighet, Bygga relationer och skapa tillit, Samverkan, Brist på tid och resurser, Behov av kompetenshöjande insatser samt Struktur och organisation. Konklusion: Skolsköterskor upplever det hälsofrämjande arbetet som viktigt, där tillgänglighet och möjlighet till god samverkan är något som underlättar. Arbetet kan dock försvåras av brist på tid och förtroende till egen profession. Ett tydliggörande av skolsköterskors roll och kompetens behövs för att skapa en ökad förståelse och på så vis ett tydligare arbetssätt samt bättre samverkan i och utanför elevhälsoteamet. / Background: Making it through school is an important factor for school children’s future health. School nurses’ have a task in promotive and preventive health work, as well as promoting mental health, learning and development. The work involves health dialogue, where school nurses have an important role in identifying risk factors and involving the student to promote their own mental health.' Aim: The aim of this metasynthesis was to illuminate school nurse’s experiences of promoting students mental health. Method: A literature review with metasynthesis as a method. The study is based on eleven articles that were analyzed with a qualitative methodology. Results: From the analysis one main theme and six subthemes emerged; To be enough- facilitating and aggrevating aspects, Availability, Build a relationship and create trust, collaboration, Lack of time and resources, A need of competence-enhancing inputs and Structure and organization. Conclusion: School nurses’ find health promotion work as important, where being available and having the opportunity for a good collaboration is something that facilitates the work. This work aggravates by lack of time and trust to the profession. A clarification of the school nurses’ role and competence is needed to create an increased understanding and more clear work methods and a better collaboration within and outside the student health care team.

Den aktuella studiens syfte har varit att undersöka hur socialpedagoger arbetar främjande för elevers psykiska samt psykosociala hälsa, vilka möjligheter, hinder och/eller begränsningar som understryks samt möjliga utvecklingsområden avseende deras arbete. Studiens metodologiska utgångspunkt var socialkonstruktionistiskt med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Vi har genomfört sammanlagt fem intervjuer med socialpedagoger som är yrkesverksamma som heltidsmentorer. I studien har den teoretiska utgångspunkten varit Aspelin och Perssons (2011) relationistiska teori, där vi även valt att inkludera Cederlund och Berglunds (2017) pedagogiska teori om fyra olika kunskapsfält. Resultatet i studien visar att heltidsmentorernas hälsofrämjande arbete är mångsidigt och där fokus riktas mot ett relationsskapande, samtidigt som de arbetar utifrån varje enskild elevs behov och förutsättningar för främjandet av deras psykiska samt psykosociala hälsa. Vidare visar resultatet att en begränsande sekretess inom samverkan, samt tidsbrist ses som begränsningar för heltidsmentorernas hälsofrämjande arbete med eleverna. Resultatet indikerar även att de ovannämnda faktorerna inom begränsning även framställs som möjliga utvecklingsområden. I studiens resultat uppmärksammas flertalet olika faktorer har betydelse för elevers psykiska samt psykosociala hälsa vilket gör att heltidsmentorerna arbetar utifrån ett helhetsperspektiv, tillsammans med andra interna samt externa professioner. Vidare konstateras informanternas begränsningar och möjliga utvecklingsområden skildra sig beroende på vad för problematik som råder på skolan eller i kommunen. En sammantagen slutsats av studien är att heltidsmentorers främjande arbete med elevers psykiska samt psykosociala mående är av stor betydelse. Det behövs även fler heltidsmentorer på skolorna som kan arbeta med det hälsofrämjande arbetet.