Syftet med studien är att undersöka hur positiv psykologi skulle kunna främja arbetsmiljön och den psykiska hälsan hos personalen inom äldreomsorgen genom en ökad känsla av sammanhang, välbefinnande och mening. Via en enkät har personalen själva fått skatta sitt eget och arbetsplatsens värde. Resultatet visar på att denna arbetsgrupp känner mening och arbetsglädje, vilket kan vara en bra grund för att bygga vidare på en arbetsmiljö och arbetsgrupp som innehåller positivt klimat, positiva relationer, positiv kommunikation och positiv mening – något som skapar engagemang, förståelse och en frisk arbetsgrupp som har en positiv psykisk hälsa.

Bakgrund: Psykisk sjukdom är ett fortsatt växande folkhälsoproblem. Fysisk aktivitet har en evidensbaserad effekt mot olika psykiatriska sjukdomar, både i ett preventivt och behandlande syfte. Däremot tyder forskning på att trots information genomför patienten inte fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd. Sjuksköterskan har ett hälsofrämjande ansvar och utgör en stor roll i att stötta patienter till hälsosamma livsstilsförändringar.Syfte: Studiens syfte var att genom en systematisk litteraturstudie undersöka patienters positiva eller negativa upplevelser av fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid psykisk sjukdom; vad finns det för möjliga underlättande eller hindrande faktorer för fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd?Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, där underlaget i studien utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, efter databassökningar i CINAHL, PubMed och PsychINFO.Resultat: Fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid psykisk sjukdom är en komplex process där följsamheten påverkas av flertalet faktorer. Två övergripande teman identifierades; upplevda underlättande faktorer och upplevda barriärer till fysisk aktivitet. Inom temat upplevda underlättande faktorer identifierades tre underteman; personcentrerad omvårdnad, olika former av stöd samt positiva effekter av träningen. Inom temat upplevda barriärer identifierades också tre underteman; konkreta barriärer, känslomässiga barriärer samt sjukdomen som barriär.Konklusion: Ett holistiskt perspektiv samt Antonovskys salutogena synsätt och KASAM-teorin kan ge riktlinjer om hur sjuksköterskan kan arbeta för att skapa förutsättningar för patienten att genomföra fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd, genom att göra situationen mer begriplig, hanterbar och meningsfull för patienten. / Background: Mental illness is a continuing public health problem. Physical activity has an evidence-based effect on various psychiatric diseases, both in a preventative and therapeutic aspect. On the contrary, previous research suggests that despite patient information, the patient does not perform physical activity as an act of nursing care. The nurse has a responsibility in health promotion and plays a major role in supporting patients for healthy lifestyle changes. Aim: The aim of the study was to describe mental ill patients’ positive or negative experiences of physical activity as a nursing method, through a systematic literature study. What are the possible promoting or impeding factors for physical activity as an act of nursing care? Method: A systematic literature study was conducted. The result was based on 14 scientific articles, after database searches in CINAHL, PubMed and PsychINFO. Results: Physical activity as an act of nursing care when mentally ill is a complex process in which compliance is influenced by many factors. Two overall themes were identified; experienced facilitators and perceived barriers to physical activity. Within the theme of experienced facilitators, three sub-themes were identified; person-centered care, different forms of support and positive effects of exercise. Within the theme of barriers, three sub-themes emerged; concrete barriers, emotional barriers as well as the disease as a barrier.Conclusion: A holistic perspective as well as the use of Antonovsky's salutogenic approach, the SOC-theory (Sense of Coherence) can provide guidelines on how the nurse can work to create the conditions for the patient to perform physical activity as an act of nursing care, by making the situation more comprehensible, manageable and meaningful to the patient.

Kristensson, F & Friberg S, Patienters psykiska hälsa efter hjärtstopp. Enlitteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö̈Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap,2019.Bakgrund: Hjärtstopp drabbar ca 7500 personer varje år och av dessa inträffar ca2500 på sjukhus. Av dem som drabbas på sjukhus överlever ca 30 %, och av demsom drabbas utanför sjukhus överlever ca 10 %. Det är viktigt att starta hjärtlungräddning (HLR) snabbt eftersom tiden är avgörande för hur utfallet blir. Attöverleva ett hjärtstopp kan påverka den psykiska hälsan vilket ingår isjuksköterskans ansvarsområde att bemöta och behandla. Syfte: Litteraturstudienssyfte är att belysa patienters psykiska hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp.Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet presenteras under sjukategorier vilka är ångest/oro, rädsla, självständighet, tacksamhet, att leva med enICD, hopp /hopplöshet, skam och skuld. Slutsats: Det varierade vad deltagarnakände efter sitt hjärtstopp men gemensamt för alla deltagarna var att hjärtstoppethaft en djupgående effekt på deras psykiska hälsa. Flertalet deltagare upplevdenegativa symtom på psykisk ohälsa men många kände trots detta att hjärtstoppetbidraget till ett lyckligare liv.Nyckelord: Hjärtstopp, Kvalitativ, Litteraturstudie, Omvårdnad, Psykisk hälsa / Friberg S and Kristensson F, Patient's mental health after cardiac arrest. Aliterature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University:Faculty of Health and Society, Department of health science, 2019.Background: Cardiac arrest affects approximately 7500 people each year andabout 2500 of those occur in hospitals. Of those which take place in hospitals 30%of the victims survive and of those that take place outside hospitals only 10 % ofthe victims survive. It is important to start cardiopulmonary resuscitation (CPR)quickly because time is a crucial factor for the chance at survival. Surviving acardiac arrest can affect patient’s mental health, which is part of the nurse'sresponsibility to respond to and treat. Purpose: The purpose of the literature studywas to shed light on patient’s mental health after surviving a cardiac arrest.Method: A qualitative literature study. Result: The result is presented in sevencategories, which are: anxiety/concern, fear, independence, gratitude, to live withan ICD, hope/hopelessness, shame and guilt. Conclusion: The feelings of theparticipants after suffering a cardiac arrest varied, but the cardiac arrest had aprofound effect on the mental health of all the participants. Most of theparticipants experienced negative symptoms of mental health, but many also feltthat the cardiac arrest contributed to a happier life.Key words: Cardiac arrest, Mental health, Nursing, Literature study, Qualitative.

Syftet med denna studie är att lyfta fram fritidshempersonalens liknade och skilda synsätt kring begreppen psykisk hälsa och psykisk ohälsa samt lyfta fram vad deras synsätt och resonemang innebär för fritidshemmets möjligheter att främja elevers psykiska hälsa. Studien syftar till att undersöka dessa fenomen utifrån ett sociokulturellt och ett salutogent perspektiv. För att besvara syftet genomfördes sex semistrukturerade djupintervjuer med personal i fritidshemmet som sedan har analyserats med hjälp av fenomenografi. Resultaten har delats in i tre huvudteman. Temat synsätt på psykisk hälsa och psykisk ohälsa gav upphov till liknande och olika svar. Begreppen benämns som svårdefinierade där psykisk ohälsa framstår som ett mer komplext begrepp. Salutogena faktorer inbegriper fritidshemspersonalens synsätt kring relationella och strukturella möjligheter relaterat till psykisk hälsa/psykisk ohälsa. Det sistnämnda temat betydelsen av fritidshem för psykisk hälsa, lyfter fram olika aspekter av hur fritidshemmet kan stimulera elevers kreativitet, estetik, förståelse, fysiska aktivitet, lek och återhämtning för att främja psykisk hälsa. Studiens slutsatser är att psykisk hälsa och psykisk ohälsa är beroende av samspelet mellan det fysiska, psykiska och sociala, som utgörs av både inre och yttre faktorer. Fritidshem som utgörs av kvalité, kompetens och struktur har goda möjligheter att främja psykisk hälsa hos elever.

Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har under de senaste årtiondena ökat i Sverige.Skolan och ämnet idrott och hälsa har goda möjligheter att undervisa kring psykisk hälsa och därmed främja elevers psykiska välbefinnande. Trots det har forskning visat att undervisning som berör psykisk hälsa ges ett begränsat utrymme i idrottsundervisningen, där lärare främst fyller lektionerna med fysiska aktiviteter utan någon koppling till psykiska aspekter av hälsa.Syftet med denna studie är därför att undersöka vilken uppfattning högstadieelever har omundervisning som berör psykisk hälsa i ämnet idrott och hälsa. För att svara på detta har studien bland annat undersökt vilka undervisningsmoment som elever anser att bidrar mest respektive minst till förbättrad psykisk hälsa. Datamaterialet för studien samlades in genom utskick av en digital enkät till totalt 153 högstadieelever från sex skolor i Mellansverige. Resultatet visar att elever vars idrottslärare ofta pratar om psykisk hälsa i högre utsträckning än övriga elever anser att samtliga undervisningsmoment kan bidra till förbättrad psykisk hälsa. Utifrån resultatet dras slutsatsen att idrottslärare bör sträva efter en undervisning där psykiska aspekter av hälsa integreras i samtliga delar av ämnet och diskuteras i relation till andra hälsoaspekter. Således kan eleverges goda möjligheter att få en fördjupad förståelse av begreppet psykisk hälsa, vilket gör dem medvetna om hur deras psykiska välbefinnande kan främjas genom olika undervisningsmoment.

Denna studie har till syfte att synliggöra hur elevhälsan arbetar för att stärka elevernas psykiska hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. I denna kvalitativa studie har vi undersök hur elevhälsan arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Resultatet i denna studie visar att skolor med hjälp av olika strategier och modeller arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa, vilket sker både på organisation, grupp och individnivå. I studien framkommer vikten av att ha kunskaper om det salutogena synsättet, kunskaper om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, stress, ångest, tecken, beteende och stöd samt förmågan att kunna upptäcka ohälsa och sedemera hantera det belyses som viktigt. I studien framkommer vikten av en stark och kompetent elevhälsa vilket är avgörande för psykisk, psykosocial, och specialpedagogisk kompetens i skolan.

ABSTRACT Background: The meaning of palliative care is to improve the quality of life for the peoplewho suffer from incurable disease. One of the two biggest disease groups in palliative care iscancer. To be cared for at the end of life affects a lot of feelings and therefore it is interestingto go deeper in these emotions and see them from the patient's perspective. Aim: To see how palliative care affects the psychological well-being in patients who sufferfrom incurable cancer. Method: A literature review with qualitative articles. The search for articles was made inthree different databases, PsycInfo, PubMed and Cinahl. A total of nine scientific articleswere chosen and analyzed. Results: The result gave a wide insight in how the participants mood was affected duringtheir care. Five main themes were found which described the participants own experiences ofpalliative care and how it affected them. These were “Quality of life”, “Care and welfare”,“Psychosocial”, “Thoughts about death” and “Loneliness”. Conclusion: There are many different emotions and experiences connected to palliative care.These emotions and experiences are complex and similar, independent of where a patientreceives the palliative care. Keywords: Palliative care, mental health, cancer / SAMMANFATTNING Bakgrund: Meningen med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten för de drabbadeindividerna. En av de två största sjukdomsgrupperna inom den palliativa vården är cancer. Att vårdas vid livets slut påverkar många känslor och det är därför av intresse att försöka förstådessa känslor ur ett patientperspektiv. Syfte: Att undersöka hur den palliativa vården påverkar det psykiska måendet hos patientermed obotlig cancer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Sökningen efter relevanta studiergjordes i tre olika databaser PsycInfo, PubMed och Cinahl. Totalt valdes nio vetenskapligaartiklar ut som sedan analyserades. Resultat: Resultatet gav en bred inblick i hur deltagarnas mående påverkades under derasvårdtid. Fem huvudteman framkom som beskrev deltagarnas upplevelser av den palliativavården och hur den påverkade dem. Dessa huvudteman var “Livskvalitet”, “Vård- ochOmsorg”, “Psykosocialt”, “Tankar om döden” och “Ensamhet”. Slutsats: Det finns många olika känslor och upplevelser av palliativ vård. Dessa känslor ochupplevelser är komplexa och liknande oberoende på vart en patient vårdas eller befinner sig. Nyckelord: Palliativ vård, psykisk hälsa, cancer.

Sociala medier används dagligen av de flesta ungdomar, med både positiv och negativ inverkan på den psykiska hälsan. Dessa plattformar ger möjlighet att kommunicera med andra och kan vara en plats för att utforska sin identitet, samtidigt kan det vara en utsatt plats med risk för bland annat nätmobbning. Den psykiska ohälsan hos ungdomar ökar, likaså deras användning av sociala medier. Syftet med denna studie var att beskriva sociala mediers inverkan på ungdomars psykiska hälsa. Studien är en litteraturstudie som bygger på tidigare forskning inom området och utgår från Fribergs beskrivning av en litteraturöversikt. Resultatet visar att det finns en vilja hos ungdomar att hålla sig aktiva på sociala medier för att inte gå miste om vad som sker där då det är en viktig del av deras sociala tillvaro. Det är även en plats som kan bidra till gemenskap, stöd och stärkta vänskapsrelationer. Aktiviteten på plattformarna kan dessutom ge upphov till känslor som ångest, nedsatt självbild och depression och både aktivitet och inaktivitet kan påverka sömnen negativt. Resultatet påvisar en önskan hos ungdomar att få bekräftelse och bli stärkta av andra för att höja självkänslan, vilket sociala medier kan bidra till. Plattformarna kan vara ett hot mot den psykiska hälsan, bland annat på grund av att de skapar en miljö där nätmobbning enkelt kan ta plats och ständigt närvara. För att förebygga ohälsa och främja välbefinnande hos kommande generationer anser författarna att forskning och därmed ökad kunskap inom detta område behövs.

Bakgrund: Vid bröstcancer är det psykiska omhändertagandet viktigt att beakta. Omvårdnadsåtgärderna bör inriktas inte bara gentemot det fysiska utan även mot det psykiska, då dessa patienter ofta går igenom olika faser av kris. Tidvattenmodellen kan ge verktyg och fungerar som en kompass för att kunna hantera händelser som sker i livet.  Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vilka omvårdnadsåtgärder det fanns för kvinnor med psykisk ohälsa som vårdas för bröstcancer.   Metod: Som design användes en litteratursökning i databaserna Pubmed och CINAHL. Måtten som valdes att studeras var depression, ångest och livskvalitet (QoL). Resultatet baserades på elva originalartiklar med studier av kvantitativ ansats, som inte var äldre än tio år. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av granskningsmallar. Omvårdnadsåtgärderna som undersöktes var fysisk aktivitet, mindfulness, musik, utbildning/information/It-stöd och dans.   Resultat: Huvudfynden är att fysisk aktivitet framför allt påverkade QoL. Mindfulness hade påverkan på ångest, depression och Quality of Life (QoL). Musik hade tydligast uppmätt effekt på ångest. Utbildning/Information och It-stöd som intervention visade sig ha framför allt effekt på ångest och depression. Utbildning och information/It-stöd hade inte någon signifikant effekt där deltagarna ansåg sig ha fått för mycket information vilket ledde till mer oro.  Slutsats: Med förbättrade behandlingsmöjligheter ses en ökning i överlevnad och detta innebär att det ställs högre krav att ta hand om psykisk ohälsa som kan komma i efterförloppet av sjukdomen. Angående omvårdnadsåtgärderna finns det många olika alternativ,men beroende på var i sjukdomsförloppet kvinnan befinner sig behöver åtgärderna anpassas efter individen. / Background: Regarding breast cancer, mental health care is important to consider. Nursing measures should focus not only on the physical but also on the mental health as said patients often go through different phases of crisis. The Tidal model provides tools and acts as a compass to be able to handle events that occur in life.  Purpose: The aim of this study was to explore which care measures are available for mental illness in women who suffer from breast cancer.  Method: The database Pubmed and CINAHL were used as a design and literature search. The measures chosen to study were depression, anxiety and QoL. The result was based on eleven original articles which included studies of quantitative approach, which were not older than ten years. The quality of the articles were reviewed using review templates. The nursing measures examined were physical activity, mindfulness, music, education/information/It support and dance.  Results: The main findings are that physical activity primarily affected QoL. Mindfulness had an impact on anxiety, depression and QoL. Music had the most clearly measured effect on anxiety. Education, information and It support as an intervention proved to primarily effect anxiety and depression. Education and information/It support did not have a significant effect where the participants felt that they had received too much information, which led to more concern.  Conclusion: With improved treatment options, there is an increase in survival and this means that higher demands are placed on taking care of mental illness that may occur in the aftermath of the disease. Regarding the nursing measures, there are many different ones, but depending on where in the course of the disease the woman is, the measures need to be adapted to the individual

Bakgrund: Varje år dör cirka 1500 personer i självmord i Sverige. Bland ungdomar och unga vuxna ökar självmorden mest och kan ses som den näst förekommande dödsorsaken i denna åldersgrupp. Psykisk ohälsa, självmordsbeteende och självmord bland unga är förknippat med ett stort lidande och ett betydande hälsoproblem. För att förebygga självmord behövs forskning och kunskap på olika nivåer där medicinsk kunskap behöver kompletteras med vårdvetenskaplig kunskap. Syfte: Syftet med studien var att öka kunskapen kring samtal om bristande livslust i samband med korta öppenvårdsbesök inom psykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie har genomförts med sju sakkunniga forskare och vårdutvecklare inom kliniknära självmordsprevention. Datamaterialet tolkades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kygnäs. Resultat: Studien resulterade i tre teman; Hantera rädslor, Visa personligt engagemang och inge hopp om förändring samt Rutiner och flexibilitet i arbetet. Resultatet beskriver hur vårdpersonalens rädsla kan vara ett hinder när unga personer med bristande livslust ska identifieras i samband med korta möten samt att vårdpersonalen måste visa intresse, förståelse och bekräftelse för vad den unge berättar i samtalet. Studien har visat att vikten av struktur, rutiner och flexibilitet  i arbetet har betydelse för att identifiera unga med bristande livslust. Diskussion: Med hjälp av Travelbees interaktionsteori diskuteras resultatet där det framkommit att kommunikation och relation har en stor betydelse i mötet med den unge. Resultatet visar också på att vårdpersonalens rädsla måste hanteras och övervinnas när unga med bristande livslust ska identifieras. / Background: About 1500 people die from suicide each year in Sweden. Suicide is increasing in adolescent and young adults and is the second largest cause of death in this age group. Mental illness, suicidal behavior and suicide among young people are associated with a great deal of suffering and are a significant health problem. Suicide prevention is in need of research and knowledge where medicine and nursing is the keystone.  Aim: The aim of the study was to increase the knowledge of conversation about lack of lust for life in outpatient psychiatric center. Method: Qualitative interviews were conducted with seven expert researchers and healthcare developers in near clinic suicide prevention. The data was interpreted through a qualitative content analysis according to Elo and Kygnäs (2007). Results: The study resulted in three themes; Handle fears, Show personal commitment and inspire hope for change and Procedures and flexibility. The result describes how the fear of health professionals' can be a hindrance when young people with a lack of zest for life shall be identified during short meetings. The study showed that the way of responding is of the importance. It´s important to show interest, understanding and acknowledgment for what the adolescent says in the call to get the young to talk about a lack of lust for life and the. Discussions: The result has been discussed with help of Travelbees interaction theory which it emerged that the communication and relationship is of great importance in the encounter with the young. The results also show that health professional’s fear must be addressed and overcome when young with a lack of zest for life will be identified.