Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem som ökar successivt i både Sverige och övriga världen. Människans fysiska, psykiska och sociala livskvalitet påverkas av övervikt och fetma. Personer med svår fetma kan erbjudas en viktreducerande kirurgi när tidigare försök till viktminskning har misslyckats. Dessa personer har en övergripande sämre hälsa jämfört med normalviktiga personer och detta medför ökade kostnader för samhället. Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelse av livskvalitet efter en viktreducerande kirurgi. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvantitativa och två kvalitativa originalartiklar. Resultat: Alla studier visade på en förbättrad upplevd livskvalitet efter en viktreducerande kirurgi. Den fysiska aspekten av livskvalitet förbättrades markant postoperativt jämfört med den psykiska som också förbättrades, men något mindre än den fysiska. Den psykiska livskvaliteten försämras sedan successivt över tid. Vissa studier visar att en ökad viktnedgång har ett avgörande samband med en ökad livskvalitet. Komplikationer efter en kirurgi observerades och hade en negativ inverkan på patientens livskvalitet. Slutsats: Patienter som genomgår en viktreducerande kirurgi får en betydande viktminskning som leder till en förbättrad upplevd livskvalitet. Den psykiska aspekten av livskvalitet förbättras dock marginellt och försämras sedan över tid. Detta kan bero på att kirurgin innebär en stor livsstilsförändring och svårigheter med att anpassa sig till det nya livet. För att få en bättre, hållbar psykisk livskvalitet finns ett behov av att förbättra vården avseende patientens förberedelser och uppföljning vid en viktreducerande kirurgi. / Background: Overweight and obesity are health problems that are increasing in Sweden and in the rest of the world. The physical, mental and social aspects of quality of life affect people with overweight and obesity. Bariatric surgery has become a choice for persons with morbid obesity, usually after several previous unsuccessful attempts to lose weight. These people have a general poorer health than people of normal weight and this leads to increased charges imposed on society. Objective: The aim of the study was to describe the quality of life after bariatric surgery for adults. Method: A literature study based on 10 quantitative and two qualitative original articles.  Results: All studies showed improvement in quality of life after bariatric surgery. The physical aspect of quality of life improved distinctly postoperatively compared to the mental health. The mental health improved too, but less than the physical health. The mental aspect of quality of life deteriorated over time. Several studies showed a crucial link between increased quality of life and weight loss. Complications after bariatric surgery were noticed and had a negative impact on quality of life. Conclusion: Bariatric surgery leads to weight loss which increases quality of life for patients. The patients´ mental health improved initially but decreased over time. A reason can be that the patients go through big adjustments in the new life and some of them undergo difficulties in adapting their new situation. To improve the mental aspect of quality of life there is a need for better preparation and follow ups at surgery for these patients.

The aim of this study is to look into if there is a connection between adolescents’ use of social media and their mental health. The result is categorized and built up on the questions of the study: How does adolescents use Instagram and Snapchat, can Instagram and Snapchat affect adolescents’ identity and/or self-esteem and does adolescents’ feel a need to constantly be online and can that need affect their mental health? The study is based on quantitative surveys that are replied by 113 students in Swedish high schools. The analysis of the result is based on the two theories: Looking glass self and I and Me, it is also categorized by the questions of the study. The result presented that the main part of the participants are using Instagram and Snapchat on a daily basis. It also revealed that the usage of social media has both positive and negative effects on the participants’ mental health. Some of the positive effects are that the participants’ get their social intercourse by using Instagram and Snapchat. Some of the negative effects are that they get tired, unfocused and perform worse when using them. One thing that excelled in the result is that the participants expressed that the usage of Instagram and Snapchat led them to spend less time on studies.

Syftet med denna studie är att belysa elevhälsoteamens arbete för att främja psykisk hälsa och hur de arbetar med elever som redan utvecklat psykisk ohälsa. Vi har valt att avgränsa arbetet till elevhälsoteam på grund- och gymnasieskola där vi gjort fem intervjuer varav fyra med enskilda personer och en fokusgruppsintervju med ett elevhälsoteam där tre respondenter ingick. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats för att få fram information av de olika professionerna inom elevhälsoteamen. Resultatet i studien påvisar att respondenterna anser att faktorer som relation, trivsel och trygghet är viktigt eftersom skapandet av goda relationer till eleverna är en viktig faktor för att främja den psykiska hälsan. Att ha aktiviteter och övningar med eleverna för att de ska trivas och känna sig trygga är en viktig aspekt för att främja den psykiska hälsan. För elever som redan utvecklat psykisk ohälsa påvisar våra resultat att föräldrasamarbetet är viktigt eftersom det är en skyddsfaktor men även att samverkan med andra professioner, exempelvis socialtjänsten är viktigt i arbetet eftersom kunskapen de har kan vara till värdefull hjälp.

Studiens syfte är att undersöka lärares undervisning om hälsa i biologiämnet. Studien är empirisk och baserar sig på intervjuer med verksamma lärare. Fem lärare intervjuades på två olika skolor. I studien betraktas hälsa utifrån två perspektiv, det patogena och det salutogena. Perspektiven appliceras på undervisningen för att undersöka huruvida den utgår från ett hälsofrämjande arbete eller ett förebyggande arbete. Hälsa delas även i tre olika faktorer: fysiska, psykiska och sociala. Alla tre delar är det som utgör en persons hälsa. Således är alla delar viktiga att beröra i undervisningen kring hälsa. Resultatet visar att undervisning består av både ett salutogent perspektiv på hälsa likväl som ett patogent. Undervisningen är dock övervägande patogent. Det innebär att undervisningen många gånger tar avstamp i att undvika dåliga beteenden istället för att främja hälsosamma beteenden. Resultatet visar även att undervisningen kring sociala relationer inte framhåller hälsofördelarna med dessa.

Syftet av denna kvalitativa studie var att undersöka hur karaktärer som framställs med psykisk ohälsa porträtteras i skräckfilm samt hur de övriga karaktärerna i filmerna förhåller sig till dem. Med hjälp av semiotiska analysverktyg, neoformalism och stereotypiska kategorier som teori och metod avslöjade vi underliggande meningar i filmerna genom att observera karaktärernas beteende och estetiska egenskaper i bakgrunden. Analysen delades upp i tre kategorier; porträttering av avvikande beteende, omgivningens förhållningssätt och miljö, detta för att göra det enklare att få fram ett resultat. Materialet bestod av filmerna The Shining (1980) och Lights Out (2016) och valdes eftersom båda filmerna porträtterar karaktärer med psykisk ohälsa. Resultatet påvisade att det i båda utvalda karaktärernas beteende går att identifiera samtliga av de utvalda stereotyper som presenterats i teorikapitlet. Det framkom även att majoriteten av de konnotationer som identifierades var negativa vilket även speglades i omgivningens förhållningssätt till karaktärerna. The Shining visade en större skillnad gällande positiva och negativa konnotationer som identifierats mellan början och slutet av filmen medan Lights Out inte visade någon förändring. / The purpose of this qualitative study was to examine how characters with mental illnesses are portrayed in horror movies and also the other characters attitude towards them. With the help of semiotic analyzing tools, neoformalism and stereotypical categories as both theory and method did we discover the underlaying meanings of the movies by observing the characters behavior and aesthetic characteristics in the background. The analysis was split in three categories; portrayal of deviant behavior, the other characters attitude towards the characters and environment, this to make it easier to get a result. The material consisted of the movies The Shining (1980) and Lights Out (2016) and were chosen since both movies portray characters with mental illnesses. The result did show that in both of the chosen characters behaviors was it possible to identify all of the stereotypes presented earlier in the theory chapter. It also appeared that the majority of all connotations that were identified was negative which was also reflected in the surrounding characters attitude towards the chosen characters. The Shining showed a bigger difference regarding positive and negative connotations between the beginning and ending of the movie while Lights Out barely showed any difference between them at all.

Skolans miljö en är avgörande faktor för folkhälsoarbete, därför är hälsofrämjande arbete i skolan viktigt att belysa. Eleverna drabbas av stress, depressioner och ökade kunskapskrav. Bestämningsfaktorer som livsstil, trygga miljöer samt sociala nätverk påverkar en individs psykiska hälsa. Skolkuratorerna ansvarar mest av all personal på skolan för det hälsofrämjande arbetet. För att främja hälsan i skolarbetet är det av betydelse att identifiera hur skolkuratorerna arbetar.Syftet med studien är att undersöka hur skolkuratorer i Eskilstuna Kommun arbetar med att främja psykisk hälsa för barn i årskurs 7-9. En kvalitativ studiedesign och en manifest innehållsanalys har använts för att uppnå syftet med studien. Skolkuratorerna i Eskilstuna kommun har intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide.Kuratorernas arbete styrs utifrån styrdokumentet Elevhälsan. Samarbete tillsammans med personal som skolsköterskor anses viktigt. Kuratorernas arbete med eleverna styrs kring helheten. Trivsamma miljöer, aktiviteter samt att umgås tillsammans med eleverna är något som är av betydelse. Akutsamtalen tar upp för mycket tid i det dagliga arbetet, vilket även tidigare studier belyser. Studiens slutsats visar att Elevhälsans alla resurser behöver vara mer tillgängliga på skolorna än de är i dagsläget. Den stora kuratorsträffen som sker månadsvis behöver också en samordnare för att ge den respons som behövs.

Reciprocitet handlar om ett ömsesidigt utbytesmönster i ett givande och tagande mellan två aktörer. Reciprocitet har använts för att förklara sociala sammanhang mellan individer, men har inte undersökts i relation mellan arbetsliv och hälsa. Syftet med denna studie blev därför att undersöka reciprocitet i relation till hälsa, med utgångspunkt i stöd från kollegor och stöd från närmaste chef. Undersökningens design baseras på en kvantitativ metod utifrån färdiginsamlade mikrodata från Eurofounds undersökning om arbetsvillkor (EuropeanWorking Conditions Survey, EWCS) där endast Sverige undersöks. Resultatet visar på att ju högre grad av reciprocitet individens känner i arbetslivet, desto bättre hälsa har denna. Reciprocitet visades ha självständig påverkan på individens hälsa i arbetslivet oberoende av stöd från verken kollegor eller chef, krav, kontroll, klasstillhörighet, kön osv. Resultaten visar därför på att reciprocitet spelar roll för individens hälsa i arbetslivssituationer och bör således forskas mer kring i kommande forskning.

<p>De äldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt äldre. Forskning kring äldres hälsa och de faktorer som tros påverkar denna blir därför allt viktigare. En av de faktorer som tros påverka hälsan positivt, även i äldre åldrar, är sociala relationer. En djupare förståelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hälsa skulle göra det möjligt att lättare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hälsomässigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den här studien är att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hälsa ser ut hos de allra äldsta i den svenska befolkningen. Studien undersöker huruvida det finns ett samband mellan olika typer av sociala relationer och valda aspekter av hälsa hos de allra äldsta i den svenska befolkningen, hur detta samband i så fall ser ut samt vilket kausalt förhållande de eventuella sambanden har. Studien baseras på datamaterial från <em>The Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) från 2004 samt från <em>Levnadsnivåundersökningen (LNU) från 1991. SWOLD och LNU bildar tillsammans ett riksrepresentativt longitudinellt datamaterial. Som analysmetod har logistik regression använts. Studiens resultat visar att civilstånd samt kontakt med släkt, vänner och bekanta har ett positivt samband med både självskattad hälsa och psykisk hälsa samt att kontakt med barn har ett positivt samband med psykisk hälsa. Dock visar sig ingen av de sociala relationerna ha något samband med hjärtproblem. Då tidigare självskattad hälsa och tidigare psykisk hälsa kontrollerats för, talar även resultaten för att civilstånd har en positiv påverkan på både självskattad och psykisk hälsa samt att kontakt med släkt, vänner och bekanta har en positiv påverkan på psykisk hälsa. Sammantaget visar resultaten att sociala relationer inte har en generell positiv påverkan på hälsan och tyder även på att hälsa i vissa fall påverkar sociala relationer. Olika aspekter av sociala relationer har snarare olika påverkan på olika aspekter av äldres hälsa, och i vissa fall tycks hälsan påverkar aspekter hos de sociala relationerna. </em></em></p>

<p>Arbetslöshet har visats medföra effekter på folkhälsan. Arbetslösheten är för tillfället stor isamhället och det är främst unga som drabbas. Till följd av detta har Tranemo kommun startatprojektet Vita Villan med syfte att främja arbetslösa ungas välmående och förbättra derasmöjligheter till sysselsättning. Det finns många sätt arbeta på då människor påverkas på olikasätt och i olika sammanhang. Sociala faktorer och individens upplevelser inverkar påarbetslöshetens konsekvenser. Syftet med studien var att undersöka deltagarnas upplevelser avprojektet samt hur Vita Villan har påverkat dem. Studien bygger på åtta enskilda intervjuermed deltagare från Vita Villan. Resultatet visade att deltagarna överlag upplevde projektetVita Villan som positivt. Deltagarna fick hjälp med att utforma ett CV och de kände att de fåttsocialt stöd från både handledare och övriga deltagare. Det som betydde allra mest var självasysselsättningen, att ha någonstans att tillbringa sin vardag. Slutsatsen blir därför att den härtypen av projekt kan medföra positiv påverkan på deltagarnas psykiska hälsa men även attarbetssättet kan utvecklas för att bli mer effektivt, bland annat kan förbättringar ske genommer individanpassat stöd och större utrymme för egen aktivering. Fler studier behövs för attkvalitetssäkra arbetsmetoderna och säkerställa arbetets effekter.</p>

Arbetslöshet har visats medföra effekter på folkhälsan. Arbetslösheten är för tillfället stor isamhället och det är främst unga som drabbas. Till följd av detta har Tranemo kommun startatprojektet Vita Villan med syfte att främja arbetslösa ungas välmående och förbättra derasmöjligheter till sysselsättning. Det finns många sätt arbeta på då människor påverkas på olikasätt och i olika sammanhang. Sociala faktorer och individens upplevelser inverkar påarbetslöshetens konsekvenser. Syftet med studien var att undersöka deltagarnas upplevelser avprojektet samt hur Vita Villan har påverkat dem. Studien bygger på åtta enskilda intervjuermed deltagare från Vita Villan. Resultatet visade att deltagarna överlag upplevde projektetVita Villan som positivt. Deltagarna fick hjälp med att utforma ett CV och de kände att de fåttsocialt stöd från både handledare och övriga deltagare. Det som betydde allra mest var självasysselsättningen, att ha någonstans att tillbringa sin vardag. Slutsatsen blir därför att den härtypen av projekt kan medföra positiv påverkan på deltagarnas psykiska hälsa men även attarbetssättet kan utvecklas för att bli mer effektivt, bland annat kan förbättringar ske genommer individanpassat stöd och större utrymme för egen aktivering. Fler studier behövs för attkvalitetssäkra arbetsmetoderna och säkerställa arbetets effekter.