No description available.

Abstracts [Sv] En del av Myndigheten för psykologiskt försvars (MPF) uppdrag är att identifiera otillbörlig informationspåverkan. Begreppet saknar legaldefinition men utvecklas i förarbetet som föranledde upprättandet av myndigheten. Otillbörlig informationspåverkan beskrivs primärt som aktiviteter där främmande makt försöker påverka Sverige eller svenska intressen negativt. Utöver främmande makt kan otillbörlig informationspåverkan också anses spridas av antagonistiska aktörer, men vilka dessa aktörer är klargörs inte till fullo i förarbetet. En fråga som ännu inte är utredd är om, och i så fall på vilket sätt MPF i sitt arbete med att identifiera otillbörlig informationspåverkan har rätt att samla in uppgifter om personer inom Sveriges gränser. Myndighetsuppdrag som innefattar att individers personuppgifter samlas in bör formuleras så precist som möjligt för att leva upp till offentligrättsliga krav på legalitet. I detta arbete konkretiseras begreppet otillbörlig informationspåverkan, varpå begreppsdefinitionen analyseras ur en legalitetsynpunkt, med ett särskilt avsnitt omrättighetsbegränsningar. Myndighetsuppdraget att identifiera otillbörlig informationspåverkan analyseras även med hjälp av en teori om effektiv lagstiftning. Det finns betydande utmaningar i att bedöma om MPF:s uppdrag är effektivt utformat i relation till myndighetens utpekade mål. Vad som går att konstatera är att MPF:s uppdrag är effektivt främst i det avseendet att det utformats för flexibilitet. Ett flexibelt begrepp för vad som ska anses vara otillbörlig informationspåverkan gör att MPF snabbt kan anpassa sitt arbete efterhand som nya typer av påverkanskampanjer riktas mot Sverige. Ett flexibelt uppdrag, som inte lätt låter sig ringas in, skapar goda förutsättningar för att kunna möta oförutsägbara hot och gör det sannolikt svårare för en angripare att planera påverkanskampanjer. Såsom identifieringsuppdraget är utformat av regeringen i dagsläget får tydlighet och konkretion i uppdraget till viss del stå tillbaka till förmån för ett flexibelt, effektivt och för motståndaren oförutsägbart psykologiskt försvar.

In January of 2022 the Swedish Psychological Defence Agency was established with the overarching aim of countering the spread of misinformation as well as strengthening Sweden’s psychological defence. Despite making several media appearances and launching a public awareness campaign ahead of the 2022 general election, the agency has remained relatively unknown amongst the public. Because of its recent beginnings, scientific inquiry into the agency’s operations is at the time of writing also scarce. This study aims to contribute to fill this knowledge gap by exploring the ways of thinking that underlie the agency’s work. Specifically, the study is interested in the agency’s reasoning regarding the problems that it aims to solve. By applying Carol Bacchi’s poststructural ‘What’s the Problem Represented to be?’ (WPR) approach on four of the agency’s publications the study analyses implicit problem representations as well as underlying presuppositions and patterns of logic within the agency’s discourse. The analysis finds four recurring problem representations throughout the publications: a lack of knowledge, lack of effective cooperation, insufficient governmental oversight, and an inadequate will to defend the country. Furthermore, one of the study’s main conclusions is that there is a strong logic of security underlying the agency’s reasoning, in which the spread of misinformation is primarily regarded as a threat to state security. It is through this logic that the agency’s commitments and proposed solutions appear as reasonable and legitimate. The study also highlights several silences within the problem representations and discusses alternative ways of thinking about the issue.

<p>Defensiv stolthet kan få konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras från att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebär. Frågeställningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades på 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod. Undersökningen resulterade i en generell struktur som visar att den defensiva stoltheten är försvarsinriktad, känslomässig, social och centrerad runt individens självbild. Även en typologisk struktur framträdde och visade att den defensiva stoltheten i efterhand bedöms annorlunda beroende på om den anses verklighetsförankrad eller inte, samt att stoltheten går att motarbeta genom medveten ansträngning. Stolthetens inverkan på konflikten tenderar att vara pådrivande genom att den får konflikten att ta form av en kamp. I diskussionen kopplas resultatet till teorier från filosofiskt och psykoanalytiskt håll samt från emotions- och konfliktforskning.</p>

Defensiv stolthet kan få konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras från att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebär. Frågeställningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades på 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod. Undersökningen resulterade i en generell struktur som visar att den defensiva stoltheten är försvarsinriktad, känslomässig, social och centrerad runt individens självbild. Även en typologisk struktur framträdde och visade att den defensiva stoltheten i efterhand bedöms annorlunda beroende på om den anses verklighetsförankrad eller inte, samt att stoltheten går att motarbeta genom medveten ansträngning. Stolthetens inverkan på konflikten tenderar att vara pådrivande genom att den får konflikten att ta form av en kamp. I diskussionen kopplas resultatet till teorier från filosofiskt och psykoanalytiskt håll samt från emotions- och konfliktforskning.

Studiens syfte har varit att undersöka ansvarsfrågan utifrån informationspåverkan i Sverige. Uppsatsen har utgått från den forskning som har gjorts kring ansvar och maktfördelningen mellan staten samt individen. Genom en kvantitativ och en kvalitativ textanalys har ansvarsfrågan undersökts i kommittédirektiv, statliga offentliga utredningar och propositioner mellan åren 2002 och 2018. Målet med den första kvantitativa analysen har varit att utreda hur frekvent diskussionen har varit kring ansvar när det kommer till att hantera informationspåverkan. Resultatet av studien visar på att ansvarsfrågan kom upp mer frekvent under början och slutet av den undersökta perioden, med en ganska tydlig svacka kring 2010. Den kvalitativa analysen har syftat till att utreda vilken aktör som man har ansett har ansvar för att bemöta informationspåverkan. Resultatet pekar tydligt på att man i det undersökta materialet har betraktat myndigheterna och staten som de viktigaste aktörerna i kampen mot informationspåverkan. Detta öppnar upp för vidare forskning kring bland annat varför ansvarsfrågan vid informationspåverkan har blivit allt viktigare mot slutet av tiotalet.

The extensive digital development has fundamentally changed the way we receive information. As a result, new security policy challenges have arisen, and it is therefore important to increase resilience to the dissemination of deceptive information that risks harming society and democracy. The purpose of this study is to investigate which factors covariate with an uncritical approach to misleading information in social media among the Swedish population, with the hope that the results can form the basis for targeted attempts to strengthen resilience. The study examines the specific factors age, trust in traditional news media as well as politicians, and opinion on the factual issue that the misleading information expresses. Using survey data collected by Statistics Sweden and the Swedish Defense Research Agency, the covariation of these factors with the respondents' degree of critical approach to information on social media is analyzed through multiple regression analysis (OLS). The study finds that middle-aged individuals are somewhat more critical of information than other age groups are, especially the older age groups. The differences between the age groups are, however, very small. Individuals who have a high level of trust in traditional news media are, on average, slightly less critical of false information on social media than those who have a lower level of trust. The same applies to individuals who have a high level of trust in politicians. The most prominent finding of the study is that respondents are significantly less critical of false posts when they agree with the opinion expressed in the post. Thus, confirmation bias seems to be of great importance for how we value the credibility of information. This indicates that efforts to convert misconceptions in people who have been misled by false information are ineffective, as individuals have difficulty believing in information that challenges their existing position. Preventive efforts to promote critical thinking in society could therefore be more effective to avoid people getting misled in the future. / Den omfattande digitala utvecklingen har förändrat vårt sätt att ta till oss information i grunden. Till följd av detta har nya säkerhetspolitiska utmaningar uppkommit, och att öka motståndskraften mot spridning av vilseledande information som riskerar att skada samhället och demokratin är därför angeläget. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som samvarierar med ett okritiskt förhållningssätt till vilseledande information i sociala medier hos den svenska befolkningen, med förhoppningen om att resultaten ska kunna ligga till grund för riktade insatser för att stärka motståndskraften mot påverkansförsök. I studien undersöks de specifika faktorerna ålder, förtroende för traditionell nyhetsmedia samt för politiker och åsikt i sakfrågan som den vilseledande informationen uttrycker. Med hjälp av enkätdata insamlad av SCB och FOI analyseras dessa faktorers samvariation med respondenternas grad av kritiskt förhållningssätt till information i sociala medier genom multipel regressionsanalys (OLS). Studien finner att individer i medelåldern förhåller sig något mer kritiskt till information än resterande åldersgrupper, särskilt jämfört med de äldsta respondenterna. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är dock väldigt små. Individer som har ett högt förtroende för traditionell nyhetsmedia är i genomsnitt något mindre kritiska till falsk information i sociala medier än de som har ett lägre förtroende. Detsamma gäller för individer som har ett högt förtroende för politiker. Den mest framträdande upptäckten som studien gör är att respondenterna är betydligt mindre kritiska till falska inlägg när de håller med om den åsikt som inlägget uttrycker. Således tycks konfirmeringsbias ha en stor betydelse för hur vi värderar trovärdigheten hos information. Detta indikerar att insatser för att konvertera felaktiga uppfattningar hos personer som har blivit vilseledda av falsk information är ineffektiva, eftersom individer har svårt att tro på information som utmanar deras befintliga ståndpunkt. Insatser som verkar förebyggande för att främja det kritiska tänkandet i samhället skulle därför kunna vara mer verksamma för att förhindra att människor vilseleds i framtiden.

By a comparative analysis of Norway's and Sweden's total defense concepts this study aims to enhance the comprehension of how total defense can be designed in concordance with membership in a military alliance. The observed differences are attributed to dissimilarities in the country´s military alliance membership and to additional case related important dissimilarities of geographical characteristics and historical experiences. The findings indicate that the Norwegian military dimension of total defense is tailored for swift response, whereas the Swedish equivalent emphasizes endurance. Regarding the civilian, informational, and psychological dimensions Norwayplaces greater emphasis on compulsory military service and exhibits limited apprehension for public defense willingness, while the Swedish counterpart highlights voluntary participation and expresses significant need for psychological defense. The study concludes that differences in the total defense concepts can be linked to the country’s dissimilarities and theory of path dependency complements with interesting explanatory power.

In this thesis we explore the idea presented in the Swedish National Library Strategy (2019) to tie the public libraries closer to the nation’s total defense system. The purpose of the study has been to understand which problem this idea was formulated as a solution to and how the suggestion is problematized by information science professionals, using critical discourse analysis methods developed by Carol Bacchi. Our material consists of the finalized National Library Strategy, its first draft from 2018, and the referral responses by various interested parties, as well as interviews with 15 public librarians, library directors, and scholars of information science. We discuss how the psychological defense relates to the librarian’s statutory duty to facilitate citizen participation in deliberative democracy and to counteract misinformation. We also ask how the library professions might be affected by an active involvement in future civil defense efforts. Our results show that the National Library Strategy construes the idea as a security problem by portraying our society as affected by growing political tensions, rapidly spread misinformation, and chaos, making the total defense suggestion into a meaningful solution. In our interviews with information professionals, some respondents viewed the total defense as an extension of their work to advocate democracy and intellectual freedom, whereas others perceived ethical tensions and incongruity between the two missions, referring to traditional library ideals of political neutrality and independence. All respondents based their reflections of the total defense idea on the importance of deliberative democracy and the library’s prominent place in promoting it, but with differing perspectives of its relationship to the total defense system as either problematic or emblematic. Drawing on these results, we argue that a total defense mission is compatible with librarians’ professional ethics and statutory democracy advocacy, as long as libraries can continue to foster free opinion formation and unbiased information evaluation independent from state interests during wartime and times of crisis. This is a two years master's thesis in library and information science.

How do the strategic documents of the Republic of Lithuania contribute to the efforts of its institutions and organisations to build societal resilience to threats? Although the need for overall preparedness is recognised, the division of responsibilities remains unclear and fragmented. This thesis identifies the gaps between policy and its implementation by examining the strategic documents and expert opinions. The results show that the policies are summarising, visionary and directional. This leads to a lack of clarity for the institutions or to haphazard initiatives. By explaining the relationship between policy expectations and the actual willingness of the public to contribute to the defence of the state, this study contributes to the study of warfare. It also provides theoretical and empirical data for building and strengthening societal resilience in Lithuania. Promoting active dialogue, strengthening coordination between institutions and non-governmental organisations can strengthen societal resilience and thus promote better prepared national defence. / Hur bidrar Republiken Litauens strategiska dokument till dess institutioners och organisationers ansträngningar att bygga samhällelig resiliens mot hot? Även om behovet av allmän beredskap erkänns, förblir ansvarsfördelningen oklar och fragmenterad. Denna avhandling identifierar klyftorna mellan politik och dess genomförande genom att undersöka de strategiska dokumenten och expertutlåtanden. Resultaten visar att policyn är sammanfattande, visionär och riktgivande. Detta leder till en brist på tydlighet för institutionerna eller till slumpmässiga initiativ. Genom att förklara sambandet mellan policyförväntningar och allmänhetens faktiska vilja att bidra till statens försvar, bidrar denna studie till krigsvetenskap. Den tillhandahåller också teoretiska och empiriska data för att bygga och stärka samhällelig resiliens i Litauen. Att främja aktiv dialog och stärka samordningen mellan institutioner och icke-statliga organisationer kan stärka samhällelig resiliens och därigenom främja en bättre förberedd nationellt försvar.