Urininkontinens är en folkhälsosjukdom som förekommer i hela världen och definieras som ofrivilligt urinläckage. Samhällskostnaderna är stora. Urininkontinens påverkar kvinnors liv och skapar känslor av skam vilket orsakar lidande. Det finns flera olika typer av urininkontinens. De vanligaste typerna är ansträngningsinkontinens, träningsinkontinens och blandinkontinens. Det är viktigt med adekvat anamnes och utredning för god vård och det finns många behandlingsstrategier. Distriktssköterskan har en bred kompetens och har en viktig roll i vården av patienter med urininkontinens. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnors livskvalitet påverkades av urininkontinens, för att tydliggöra kvinnors tillvaro och belysa främjande faktorer för god vård. En integrativ litteraturstudie med systematisk ansats har tillämpats. Det framkom att livskvaliteten påverkades negativt av att leva med urininkontinens och bidragande faktorer var känslor av skuld och skam. Intensiteten av urinläckage och hur länge kvinnan levt med urininkontinens var betydande faktorer till hur livskvaliteten skattades. Sambandet mellan undvikande beteende, psykologiska och sociala faktorer var utmärkande för att kvinnor inte valde att söka vård. Även okunskap var en stark bidragande faktor till att kvinnor inte sökte vård. Därför är det viktigt att motivera kvinnor till att söka vård och prata om urininkontinens för att minska stigma och skam kring ämnet.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att belysa vilka psykosociala faktorer som individuella idrottare upplever varit betydelsefulla för att ta sig igenom en omfattande idrottsskada och återgå till sin idrott. 1. Vilka personliga egenskaper upplever idrottarna bidragit till återgången? 2. Vilka situationsbaserade faktorer upplever idrottarna varit bidragande till återgången? 3. Vilka upplevelser har idrottarna haft kring beteenden som uppstått under rehabiliteringsprocessen? 4. Vilka upplevelser har idrottarna haft kring känslor som uppstått under rehabiliteringsprocessen?    Metod: Studien utgick från en kvalitativ metod genom halvstrukturerade intervjuer med 6 idrottare. Den hade en deduktiv ansats utifrån Wiese-bjornstal m.fl. (1998) integrerade modell över psykologisk respons till idrottsskador och rehabilitering. Den användes som teoretiskt ramverk för att  strukturera, analysera och tolka det empiriska materialet.    Slutsats: Tre framstående personliga faktorer som är bidragande i rehabiliteringen enligt idrottarna är envishet, förmågan till acceptans och en hög identifiering till sina idrotter. Situationsbaserade faktorer som varit bidragande samspelar mellan de miljöer och sociala stöd som de väljer att nyttja. Det sociala stödet har visat sig vara bidragande från såväl träningskompisar, coacher, familj och experter inom sjukvården. Den beteendemässiga responsen som idrottarna uppvisat som bidragande är förmågan att följa en rehabiliteringsplan, ett problemlösningsorienterat beteende och ett mer oväntat undvikande beteende. Detta var framförallt två idrottare som valde att undvika rehabilitering tillsammans med träningskompisar i syfte att lägga fokus på rätt saker. Den känslomässiga responsen visade på många negativa känslor, vilket är förståeligt med tanke på skadornas omfattning. Det som stod ut var att intressen och saker utanför idrotten underlättade känslohanteringen genom att ta fokus från det negativa. Samt att de som upplevde rädsla för att skada sig igen har lyckats hantera denna rädsla på ett bra sätt. I ett idrottsvetenskapligt perspektiv kan denna studie hjälpa idrottare, deras närstående, samt professionella inom idrottsvetenskap och rehabiliteringsvård. Detta genom att ge insikt i vad idrottare behöver för att främja en framgångsrik rehabilitering och återgå till sin idrott vid omfattande idrottsskador.

Arbetstillfredsställelse är ett komplext begrepp (Smith m.fl., 2010) som kan beskrivas som en attitydsvariabel för hur individen upplever sitt arbete (Spector, 1996). Tidigare studier har visat att sociala faktorer, personlighetsdraget extraversion såväl som stress påverkar individens grad av arbetstillfredsställelse. Arbetsmiljöverkets rapport från 2001 visade att lagerarbetare är ett av de 10 mest stressade yrkena bland män. Däremot är forskningen om arbetstillfredsställelse i denna yrkesgrupp mycket begränsad. Föreliggande studies syfte var därför att undersöka om de psykologiska och sociala faktorerna (arbetskrav, rollförväntningar, kontroll i arbetet, social interaktion, ledarskap, grupparbete, organisationskultur- och klimat, förutsägbarhet samt skicklighet i arbetet) predicerar arbetstillfredsställelse. Vidare var syftet med studien att undersöka om grad av stress och extraversion påverkar arbetstillfredsställelsen. Studien omfattade 84 anställda vid två lagerföretag. Instrumentet som användes var QPSNordic 34+ (frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer samt stress) och Eysencks personlighetstest EPQ-R (Eysenck personality questionnaire- revised). Resultatet av MRA visade att de psykologiska och sociala faktorerna tillsammans förklarade 13.3% av arbetstillfredsställelsen. Vidare visade resultat från ett ANOVA-test att individer med en låg grad av stress upplevde hög arbetstillfredsställelse. Slutligen fanns det inga skillnader mellan grad av extraversion och arbetstillfredsställelse bland lagerarbetare. Nyckelord: Lagerarbetare, Arbetstillfredsställelse, psykosociala faktorer, stress, extraversion. / Work satisfaction is a complex construct (Smith et al., 2010) which can be described as a variable of attitude on how the individual experiences the workplace (Spector, 1996). Previous studies have showed that social factors, the personality trait extraversion, and stress, influence the level of work satisfaction. A report from the Swedish Work Environment Authority from 2001 indicates that store workers is one of the ten most stressful occupations among men. Research regarding work satisfaction which concerned this group is very narrow. The purpose of the study was to highlight this occupation, and examine if psychological and social factors (work requirement, role expectations, control at work, social interaction, leadership, group work, organizational culture and climate, predictability and skillfulness at work) can predict work satisfaction. Furthermore, the purpose of the study was to investigate how the level of stress and extraversion can have an impact on work satisfaction. This study was implemented with a sample of 84 employees from two companies. The instruments used were the QPSNordic 34+ (Questionnaire with psychological and social factors and stress) and the Eysenck’s personality test EPQ-R (Eysenck personality questionnaire-revised). The result of the MRA showed that the psychological and social factors explained 13,3 % of the work satisfaction. Furthermore, the ANOVA showed that low stress level results in high work satisfaction. The study showed no differences between levels of extraversion and work satisfaction among store workers.

Abstrakt Denna undersökning handlar om hur individer påverkas psykosocialt av byggnadsrelaterad ohälsa. Även om problematikens ursprung kommer från byggnaden så är konsekvenserna av problemet inte enbart medicinska. De insatser som idag implementeras är av medicinsk eller teknisk bakgrund, vilket kommer problematiseras i undersökningen. Studien består av sex stycken intervjuer med individer som är eller har blivit drabbade av BRO och har analyserats med en hermeneutisk metod. Resultaten av undersökningen visar att individerna med BRO har en påverkad livssituation där de har svårigheter att delta i vanliga sociala sammanhang. De individer som har fått hjälp via sociala insatser uppger att de idag har bättre förutsättningar och förmåga att hantera problematiken än de som stått utan sådana insatser. Detta innebär att de behövs mer insatser av social karaktär för att hjälpa de som är och har blivit utsatta. Intervjupersonerna upplever att de inte fått något erkännande kring händelsen eller en ursäkt för det de utsatts för. Studien tyder på att det finns ett behov av socialt stöd där fokus ligger på att bearbeta problematiken och lära sig att hantera deras besvär.

No description available.

Diabetes har kommit att bli en vanlig folksjukdom som ständigt ökar i prevalens och för med sig egenvårdsansvar för patienten. Empowerment introducerades som begrepp inom diabetesvården i början av 1990-talet talet och innebär en strävan att öka patientens personliga ansvar och förmåga att ta kontroll samt hantera sin sjukdom. Studiens syfte var att beskriva hur empowermentfokuserad omvårdnad kan inverka på diabetespatientens välbefinnande samt egenvårdsförmåga. Studien baserades på en litteraturöversikt med kvalitativ ansats där både kvalitativa och kvantitativa artiklar låg till grund för resultatet. Analysen genomfördes som en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att empowermentfokuserad omvårdnad ger förbättrade kliniska värden, ökat självförtroende och positiva känslomässiga reaktioner vilket har positiv inverkan på diabetespatienternas välbefinnande. Empowermentfokuserad omvårdnad ger även ökad kunskap och lär patienten hantera sin diabetes i det dagliga livet vilket stärker patienternas egenvårdsförmåga. Resultatet kan ge sjukvårdspersonal ökad insikt om vikten av att arbeta empowermentfokuserat.

<p>Diabetes har kommit att bli en vanlig folksjukdom som ständigt ökar i prevalens och för med sig egenvårdsansvar för patienten. Empowerment introducerades som begrepp inom diabetesvården i början av 1990-talet talet och innebär en strävan att öka patientens personliga ansvar och förmåga att ta kontroll samt hantera sin sjukdom. Studiens syfte var att beskriva hur empowermentfokuserad omvårdnad kan inverka på diabetespatientens välbefinnande samt egenvårdsförmåga. Studien baserades på en litteraturöversikt med kvalitativ ansats där både kvalitativa och kvantitativa artiklar låg till grund för resultatet. Analysen genomfördes som en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att empowermentfokuserad omvårdnad ger förbättrade kliniska värden, ökat självförtroende och positiva känslomässiga reaktioner vilket har positiv inverkan på diabetespatienternas välbefinnande. Empowermentfokuserad omvårdnad ger även ökad kunskap och lär patienten hantera sin diabetes i det dagliga livet vilket stärker patienternas egenvårdsförmåga. Resultatet kan ge sjukvårdspersonal ökad insikt om vikten av att arbeta empowermentfokuserat.</p>

Känsla av sammanhang (KASAM) är ett sätt att studera hälsa och välbefinnande ur ett salutogent perspektiv. Med denna infallsvinkel kan såväl avgränsade sjukdomsgrupper i små populationer, som en större normalbefolkning undersökas. Det är väsentligt att studier också kan ske över tid för att ha möjlighet att fånga en utveckling. Syftet med denna studie var, att med magbesvär som infallsvinkel, studera KASAM och den salutogena modellens relation till hälsa, kön, psyko- sociala faktorer och stabilitet. Vid en klassifikation av patientens sjukdomstillstånd, gjord separat av patient, läkare och kurator, visade jämförelsen full överensstämmelse i hälften av fallen. En motsvarande jämförelse gällande patientens allmänna hälsotillstånd visade full överensstämmelse i en tredjedel av fallen. Synliggörandet av dessa skillnader antyder behovet av reflektion, över såväl den egna bedömningen som andras, i den kliniska vardagen. En grupp personer med magbesvär intervjuades 16-18 år efter en gastroskopiundersökning. Fynden i en kvalitativ studie visade att patientens inflytande på sitt liv, direkt eller indirekt, tycktes vara relaterat till om han/hon var frisk vid uppföljningen. Att ha inflytande över sitt liv kan också innebära att vara i stånd till att ha inflytande i mötet med vårdgivare och över adekvat behandling. I en tvärsnittsstudie av en normalbefolkning (WHO MONICA Project) visade sig medelvärdena för KASAM, efter uppdelning i tre olika diagnosgrupper, vara signifikant lägre i en grupp med magbesvär (n=309) i jämförelse med såväl en grupp med identifierad sjukdom (n=198) som en grupp utan de efterfrågade symtomen/sjukdomarna (n=1212). I en panelstudie med en uppföljning efter fem år visades att det förelåg en statistiskt signifikant minskning av KASAM i totalpopulationen (n=1254) och att män och kvinnor hade en likartad minskning. Studien visade också KASAM endast var stabil hos personer med höga ingångsvärden. Personer i åldersgruppen 45-74 år och personer med en identifierad sjukdom hade den största sänkningen. Nedgången är i linje med samhällsutvecklingen under den studerade perioden under 1990-talet, med en nedmontering av delar i det tidigare välfärdssamhället. En studie, som jämförde två tvärsnitt i en normalbefolkning med fem års mellanrum, visade en statistiskt signifikant nedgång av KASAM. Sänkningen var mest uttalad bland kvinnor, i den yngre åldersgruppen (25-44 år) och bland dem med en identifierad sjukdom. Personer med mångåriga magbesvär hade det lägsta medelvärdet i båda tvärsnitten. Att kartlägga hur olika faktorer relaterar till KASAM kan utgöra en väg både vad gäller att förstå hur politiska beslut påverkar skilda sektorer i samhället, och var enskilda människor befinner sig i olika processer vid hälsa och sjukdom. Patienter med mångåriga magbesvär rapporterade en låg känsla av sammanhang och är till synes en grupp som borde uppmärksammas i vården. Det är väsentligt att inte bara mäta KASAM som en personlig variabel utan också se hur strukturförändringar påverkar den enskilda människan. Olika vårdgivare kan tillsammans med patienten vara öppna för att inte enbart det medicinska perspektivet utan att även patientens inflytande och sociala situation lyfts fram. / <p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2002</p> / digitalisering@umu

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte längre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska räkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förändrat klientel samt förändrat tjänsteutbud för revisionsbyråerna och därmed ett förändrat arbetssätt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie är därför att kartlägga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett några förändringar i denna på grund av avskaffandet av revisionsplikten. Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nämligen genom en webbaserad enkät. Detta då vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom området samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade även före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat på samma byrå under perioden. De teorier vi har undersökt är förändring av klientel, utvecklat tjänsteutbud, kompetensens betydelse, förväntningsgapet, rollkonflikter i arbetet, samt handlingsutrymme, arbetskrav och socialt stöd. Resultatet säger oss att revisorns arbetssituation i stort sett upplevs vara oförändrad på grund av avskaffandet av revisionsplikten, dock har marginella förändringar kunnat ses. Vi har därmed kunnat konstatera att avskaffandet av revisionsplikten har haft en påverkan på den enskilde revisorns vardag, dock i liten omfattning. / November 1, 2010 the audit requirement in Sweden was abolished which meant that it was no longer mandatory for all incorporated companies to hire an auditor to audit the accounts. This was assumed to result in a changed clientele and a change in supply of services for audit firms and thus a changed for the individual auditor. The purpose of this study is to identify the individual auditor everyday life and whether there have been any changes in this due to the removal of the audit requirement.  This study was conducted by a quantitative method through a web-based questionnaire. This since we wanted to test previously generated theories in the field and have the ability to generalize the results. The survey covers all auditors in Sweden, which was authorized also before the removal of the audit requirement and has worked in the same audit firm during the period. The theories we have investigated is the change in clientele, developing service offerings, the importance of competence, expectation gap, role conflicts at work, job decision latitude, job demand, and social support. The result shows that the auditor's work situation largely perceived to be unchanged due to the abolition of the audit requirement, however, small changes has been seen. Therefore we have been able to establish that the removal of the audit requirement has had an impact on the individual auditor's everyday lives, although to a small extent.

Bakgrund: Trycksår innebär onödigt lidande för patienter som drabbas. Trots att sjuksköterskor är medvetna om riskgrupper och förebyggande insatser är komplikationen relativt vanlig. Syfte: Undersöka patienters erfarenheter av trycksår. Metod: Underlaget till litteraturöversikten kom från vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna analyserades induktivt och granskades kritiskt. Resultat: Tre huvudkategorier framkom; upplevelse av smärta, konsekvenser i det dagliga livet och kontakt med hälso- och sjukvården. Smärta var ett genomgående tema och påverkade patienterna emotionellt, fysiskt, psykiskt och socialt. Patienterna upplevde att det saknades ömsesidig dialog med sjuksköterskor. Diskussion: Adekvat smärtlindring är nödvändig för sårläkning och för att patienter ska kunna delta i trycksårsförebyggande åtgärder. För att minska vårdlidandet behövs bättre kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter i riskzonen. Trycksårsprevention bör få större utrymme inom alla vårdformer. Slutsats: Ökad förståelse för patienters erfarenhet kan flytta fram trycksår från sekundära tillstånd till en plats där de förebyggs i tid. Trycksår förekommer globalt och trots medvetenhet om prevention är detfortfarande ett problem. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>