Tillgänglighet handlar om rätten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. Tillgänglighet är därmed en fråga om respekt. I ett otillgängligt samhälle respekteras inte den grundläggande principen om allas lika värde. Det är otryggt, ojämlikt och i grunden odemokratiskt. Samhället i dagens Sverige är inte tillräckligt tillgängligt för personer med funktionshinder. Dessa människor räknas inte in i olika samhälleliga planeringar utan de kommer i andra hand. När det gäller turism är det ännu värre då dagens turismbransch inte ser funktionshindrade som en målgrupp, vilket leder till att de ansvariga inte tillgängliggör sina turistiska besöksmål tillräckligt mycket. Idag har drygt en miljon av Sveriges befolkning något funktionshinder. Bättre tillgänglighet gynnar resmålets eller besöksmålets ekonomi. Därför borde fler aktörer inom turismbranschen tänka på att tillgängliggöra sina anläggningar ännu bättre än vad de redan är. Det gynnar både besökaren och aktören.

Att leva med en neurologiskt progressiv sjukdom som Parkinsons sjukdom påverkar den upplevda livskvaliteten negativt. Om vårdpersonalen får en ökad kunskap om depression, sväljsvårigheter samt rörelseförmågan som kan påverka livskvaliteten vid Parkinsons sjukdom, kan det bidra till en ökad upplevd livskvalitet hos patienten. Livskvalitet innebär ett mått på livsvärden av olika slag, inte enbart de mått som kan mätas i pengar. Syftet var att belysa hur den upplevda livskvaliteten påverkas av olika symtom samt hur livskvaliteten påverkar vardagsaktiviteter hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där tolv kvantitativa vetenskapliga artiklar bearbetades och sammanställdes i ett resultat. I två av resultatartiklarna framkom att depression var vanligare bland kvinnor än män. Det framkom hur träning bidrog med muskelstyrka vilket ledde till positiva effekter för den upplevda livskvaliteten. Patienter med Parkinsons sjukdom får en försämrad rörelseförmåga vilket visade sig ha en negativ påverkan för det sociala livet och den upplevda livskvaliteten. Fortsatt forskning inom området livskvalitet hos patienter med Parkinsons sjukdom behövs. Kvalitativa studier är önskvärda för att kunna förbättra omvårdnaden, få ökad kunskap och förståelse för patienternas upplevelse.

Bakgrund: Denna studie är en kvalitativ undersökning med syfte att undersöka om huruvida elever anser sig ha nytta av ämnet idrott och hälsa med fokus att utveckla rörelseförmågan, i sin tävlingsidrott. Tidigare forskning tyder på att inre motivation har betydelse för eleverna i förhållande till undervisningen i idrott och hälsa.  Syfte: Studien undersöker därför mer specifikt vilka inre och yttre motivationsfaktorer som motiverar tävlingsidrottande flickor att under skoltid prova på och utveckla rörelser som inte alltid ingår i den idrott som utövas på fritiden. Vidare undersöks också om det finns en medvetenhet om hur rörelseförmågan även kan gynna utvecklingen inom den egna tävlingsidrotten. Metod: Fjorton deltagare i årskurs sju till nio deltog i tre olika fokusgrupper med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades utifrån Self-determination-theory (Deci & Ryan, 1985). Resultat: Resultatet visade att deltagarna drevs av både inre och yttre motivationsfaktorer men också att det fanns ett tänkbart samband mellan de inre motivationsfaktorerna autonomi och kompetens. Autonomi och kompetens bidrog till deltagarnas medvetenhet om undervisningens påverkan på den egna idrotten utanför skolan.  Slutsats: Studiens resultat kan användas som exempel för yrkessamma lärare om vilka olika motivationsfaktorer som kan finnas hos elever. Elevers kunskap och förståelse om vad utvecklingen av den egna rörelseförmågan har för syfte, vilket kan vara individuellt för varje elev, kan vara en väg att gå för att motivera fler elever till att vilja nå målen i undervisningen i idrott och hälsa.

Aim The study aims to investigate how physical literacy is linked to social exclusion or inclusion. More specifically, the aim is to examine the importance of pupils' physical literacy in primary and middle school during physical education, recess and after school activities. ● What conditions are given to students to develop physical literacy that contributes to participation in play and counteracts exclusion. ● What are the possible connections between lack of physical literacy and social exclusion? Method This study uses a qualitative research method that consists of semi-structured interviews with school employees and physical education (PE) teachers. As a complement to the interviews, ethnographic inspired observations have been conducted on the school. The school that has been researched in the study is in a larger city in the middle of Sweden and is a primary and secondary school. Results The results of the studies show that teachers in physical education devote a lot of time to developing physical literacy. Furthermore, the importance of adapting the lesson content to create a safe environment based on the needs of different individuals is emphasized. The presence of school employees during recess and after school activities is a contributing factor to creating an included environment in games and activities. The primary results indicate that physical literacy affects the students' role in various games and during PE lessons. However, there are no clear indications that this creates exclusion. Conclusions The study shows that there is no clear connection between lack of physical literacy and exclusions. However, it seems that physical literacy opens possibilities to participate in a broader variety of games and activities as students do not have to opt out of activities with too high demands on physical literacy. / Syfte och frågeställning Studien syfte var att undersöka hur den allsidiga rörelseförmågan kopplas till ett socialt utanförskap eller innanförskap. Mer specifikt var syftet att undersöka vikten av elevers allsidiga rörelseförmågor i låg-och mellanstadieålder genom ämnet idrott och hälsa, raster och fritidshem.  ● Vilka förutsättningar ges elever för att utveckla allsidig rörelseförmåga som bidrar till deltagande i lek och motverkar utanförskap? ● Vilka eventuella samband finns mellan bristande allsidig rörelseförmåga och socialt utanförskap? Metod Denna studie utgår från en kvalitativ ansats som består av semi-strukturerade intervjuer med fritidspedagoger och idrott- och hälsalärare. Som ett komplement till intervjuerna har även etnografiskt inspirerade observationer genomförts på skolans elever och personal. Den undersökta skolan är belägen i en storstad i mellan-Sverige och är en låg-och mellanstadieskola. Resultat Resultatet i studien visar att lärarna i idrott och hälsa avsätter mycket tid för att utveckla allsidig rörelseförmåga. Vidare poängteras vikten av att anpassa lektionsinnehållet för att skapa en trygg miljö utifrån olika individers behov. Fritidspedagogers närvaro under raster och fritidshem är en bidragande faktor till att skapa en inkludernade miljö i lekar och aktivter. De primära resultaten indikerar att allsidig rörelseförmåga påverkar elevernas roll i olika lekar och under idrott- och hälsalektionerna. Det finns dock inga tydliga indikationer på att detta skapar ett utanförskap.  Slutsats Studien visar att det inte finns något tydligt samband mellan bristande allsidig rörelseförmåga och utanförskap. God allsidig rörelseförmåga öppnar dock upp möjligheter att delta i ett bredare utbud av lekar och aktiviteter då elever inte behöver välja bort aktiviteter med för höga krav på rörelseförmåga

No description available.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska självkänslan påverkar livskvaliteten hos barn och öka medvetenheten kring detta. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:</p><p>- Finns det något samband mellan den fysiska självkänslan och livskvalitet hos barn och i så fall, hur ser det sambandet ut?</p><p>- Vilken inverkan har faktorer som kön, träningsfrekvens och omgivningsfaktorer som boendeort och boendeform på den fysiska självkänslan hos barn?</p><p>Metod</p><p>Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som har bestått av två enkäter för att mäta dels den upplevda fysiska självkänslan och dels livskvaliteten. Det tillkom också ett kompletterande formulär om bakgrundsinformation kring deltagarna. Totalt deltog 85 stycken barn i årskurs 6 i studien, 29 av dem var pojkar och 56 stycken var flickor.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att det finns ett bivariat samband mellan fysisk självkänsla och fysisk funktion, emotionell funktion och social funktion, undergrupper till livskvalitet. Vid vidare analys avvisades dock livskvalitet som en confounder. Resultaten visar vidare att det finns signifikanta skillnader i fysisk självkänsla mellan könen. Pojkar skattar sin fysiska självkänsla högre än flickor. Det finns även en signifikant skillnad i fysisk självkänsla beroende på hur aktiv man är. De barn som var regelbundet aktiva hade en högre skattad fysisk självkänsla än de barn som var oregelbundet aktiva.</p><p> Slutsats</p><p>Med bakgrund i resultaten om sambandet mellan den fysiska självkänslan och livskvalitet kan det ändå konstateras att den fysiska självkänslan har en stor betydelse för barn och ungdomars hälsa. Vidare är jag övertygad om att fysisk aktivitet är ett viktigt hjälpmedel för att uppnå en ökad fysisk självkänsla och därmed en bättre psykisk hälsa. De regelbundet aktiva barnen hade en signifikant högre fysisk självkänsla än de oregelbundet aktiva barnen. För att säkert kunna hävda att dessa slutsatser stämmer behövs mer forskning inom ämnet.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska självkänslan påverkar livskvaliteten hos barn och öka medvetenheten kring detta. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: - Finns det något samband mellan den fysiska självkänslan och livskvalitet hos barn och i så fall, hur ser det sambandet ut? - Vilken inverkan har faktorer som kön, träningsfrekvens och omgivningsfaktorer som boendeort och boendeform på den fysiska självkänslan hos barn? Metod Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som har bestått av två enkäter för att mäta dels den upplevda fysiska självkänslan och dels livskvaliteten. Det tillkom också ett kompletterande formulär om bakgrundsinformation kring deltagarna. Totalt deltog 85 stycken barn i årskurs 6 i studien, 29 av dem var pojkar och 56 stycken var flickor. Resultat Resultaten visar att det finns ett bivariat samband mellan fysisk självkänsla och fysisk funktion, emotionell funktion och social funktion, undergrupper till livskvalitet. Vid vidare analys avvisades dock livskvalitet som en confounder. Resultaten visar vidare att det finns signifikanta skillnader i fysisk självkänsla mellan könen. Pojkar skattar sin fysiska självkänsla högre än flickor. Det finns även en signifikant skillnad i fysisk självkänsla beroende på hur aktiv man är. De barn som var regelbundet aktiva hade en högre skattad fysisk självkänsla än de barn som var oregelbundet aktiva.  Slutsats Med bakgrund i resultaten om sambandet mellan den fysiska självkänslan och livskvalitet kan det ändå konstateras att den fysiska självkänslan har en stor betydelse för barn och ungdomars hälsa. Vidare är jag övertygad om att fysisk aktivitet är ett viktigt hjälpmedel för att uppnå en ökad fysisk självkänsla och därmed en bättre psykisk hälsa. De regelbundet aktiva barnen hade en signifikant högre fysisk självkänsla än de oregelbundet aktiva barnen. För att säkert kunna hävda att dessa slutsatser stämmer behövs mer forskning inom ämnet.

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (≥65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med. Samband undersöktes mellan fysisk aktivitet och fetma; fysisk rörelseförmåga och fetma; BMI och psykiskt välbefinnande; BMI och högt blodtryck. Kön, ålder, kost och socioekonomisk status är variabler som kontrollerats för. Datamaterialet baseras på enkätundersökningen Hälsa på lika villkor. Totalt deltog 2 558 personer i åldern 65 år och äldre boende i Västmanland vilket gav en svarsfrekvens på 67 procent. Chi2-test samt logistisk regressionsanalys användes som statistiska analysmetoder. Resultatet visar ett samband mellan fysisk aktivitet och fetma bland äldre. Betydligt fler äldre som har nedsatt fysisk rörelseförmåga har också fetma. Undervikt och fetma är relaterade till psykiskt välbefinnande, dock kan fysisk rörelseförmåga vara en bakomliggande confounder i detta fall. Högt blodtryck ökade med både vikten och åldern. Att satsa på fysisk aktivitet, med hänsyn tagen till fysisk rörelseförmåga, skulle kunna vara viktig åtgärd för att minska risken för fetma och dess negativa hälsoutfall bland den äldre befolkningen. / The population is getting older while overweight and obesity in all age groups is increasing. This contributes to diseases and societal costs. Previous research is deficient. The aim was to examine how physical activity and physical mobility is related to obesity in elderly (≥ 65) in Västmanland, and health outcomes that BMI is associated with. Relationships were examined between physical activity and obesity; physical mobility and obesity; BMI and psychological well-being; BMI and hypertension. Gender, age, diet, and socioeconomic status are variables that are controlled for. The data are based on the survey Hälsa på lika villkor (Health on equal terms). A total of 2558 people aged 65 years and older living in Västmanland participated which are a response rate of 67 percent. Chi²-test and logistic regression analysis were used as statistical analysis. The results show a correlation between physical activity and obesity among older people. Significantly more elderly who have impaired physical mobility has also obesity. Underweight and obesity are related to psychological well-being, however, physical mobility might be an underlying confounder in this case. High blood pressure increases with both weight and age. Investing in physical activity, taking physical mobility into consideration, could be important measure to reduce the risk of obesity and its adverse health outcomes among the elderly population.

Det ämnesspråk som används i skolans styrdokument är inte alltid enkelt att förstå, inte för lärare och speciellt inte för elever som saknar den inblick i styrdokumentens föreskrifter som en lärare har. Föreliggande undersökning syftar till att söka svar på hur fyra elever i grundskolan och fyra elever i gymnasieskolan uppfattar betydelsebärande begrepp inom skolämnet idrott och hälsa. I studien undersöks hur de tillfrågade eleverna uppfattar begreppen allsidig rörelseförmåga och kroppslig förmåga. Semi-strukturerade intervjufrågor formulerades angående elevers uppfattning av begreppen. Resultatet av undersökningen visar på en bristande förståelse för vad allsidig rörelseförmåga samt kroppslig förmåga innebär. Det som kan urskiljas bland elevernas beskrivningar är en helhetssyn på begreppen i form av en anpassningsförmåga, där rörelser anpassas beroende på aktivitet. Vidare framgår också att eleverna finner svårigheter att, med ord, beskriva den egna allsidiga rörelseförmågan samt den kroppsliga förmågan. Avslutningsvis pekar resultatet på en relation mellan det idrottsliga fritidsintresset och vad eleverna upplever som värdefulla aspekter i ämnet idrott och hälsa.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i år 7-9 motiverar sitt val av bollspel som moment i relation till kursplanen, det centrala innehållet och kunskapskraven. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats. På vilket sätt motiverar idrottslärare i år 7-9 bollspel i relation till kursplanen och det centrala innehållet i idrott och hälsa? På vilket sätt motiverar idrottslärare i år 7-9 bollspel i relation till kunskapskraven i idrott och hälsa? Metod Studiens teoretiska utgångspunkt är den salutogena KASAM-modellen. En kvalitativ metod valdes för att få en djupare kunskap och förståelse för frågeställningen. Metoden som valts är semistrukturerade intervjuer där rapportförfattarna utgår från förutbestämda frågor men kan även ställa följdfrågor utifrån respondentens svar. Samtliga respondenter arbetar i år 7-9 i fyra olika kommunala grundskolor i en storstad i Sverige. Resultat Bollspel motiveras utifrån att elevernas samarbetsförmåga främjas och att roliga bollspelslektioner kan motivera elever till fysisk aktivitet. Genom att få utöva olika bollspel kan elever lära sig olika komplexa rörelser och få en grund i flera bollsporter. Elever bedöms i hur väl de deltar och hur väl de anpassar sina rörelser till olika aktiviteter. Utöver det bedöms elever i om de kan förebygga skador och beskriva risker som finns i bollspelet samt huruvida de kan sätta upp mål och planera sin träning. Slutsats Denna studie förstärker bilden av att bollspel är frekvent förekommande i idrottsundervisningen. Bollspel är ett bra sätt för eleverna att lära sig att kombinera olika kroppsdelar i de bollspelen som förekommer i undervisningen. Bollspel kan främja fysiska förmågor som kondition och styrka men även dansförmåga. Det framkommer dock att bollspelet kan inverka negativt på grund av tävlingsmomentet. Resultatet indikerar även att kursplanen är otydlig och lämnar utrymme för tolkningar vid bedömning.