Denna uppsats har som syfte att undersöka hur visuell rytm används i Wes Andersons film The French Dispatch och hur det påverkar filmens narrativ. En fallstudie görs på en scen från filmen. Den rytmiska strukturen identifieras och teorier om visuell rytm, narrativ och begreppet mise-en-abyme appliceras på materialet och filmen som helhet. Slutsatsen är att användandet av visuell rytm påverkar narrativet på flera nivåer: Det kan förmedla spänning i narrativet, komplexa teman och ett metadiskursivt perspektiv genom mise-en-abyme. Medieproduktionen är en animerad informationsfilm som introducerar arbetsmarknadsanställningar. Produktionen är ett skarpt uppdrag i samarbete med Malmö stad.

Bakgrund: Förmågan för ett företag att överleva och blomstra beror i stor utsträckning på tillgången till resurser från olika intressenter. För att intressenterna ska vilja tillhandahålla resurser är det kritiskt för företaget att dess handlingar uppfattas som legitima. Utformandet av den rörliga ersättningen till ledande befattningshavare är en sådan handling som enligt lagstiftning år 2019 måste kommuniceras genom ersättningsrapporter från publika bolag till dess intressenter, där intressenterna sedan får göra en bedömning huruvida ersättningen kan erhålla deras legitimitet. Vad en intressent anser legitimt kan variera avsevärt beroende på dennes förväntningar, normer och värderingar. Med den ökade transparensen som lagen om ersättningsrapporten främjar kan intressenter få det lättare att granska ersättningen och dess grunder. Således har diskussionen om rörlig ersättning till LBF aktualiserats, vilket vår studie syftar att öka förståelse kring med intressenters tillhandahållande av legitimitet i fokus. Syfte: Studien syftar till att öka förståelse för hur rörlig ersättning till ledande befattningshavare erhåller legitimitet av bolags intressenter. Vi undersöker även hur lagar påverkar detta erhållande. Metod: Studien antar en kvalitativ metod som sammanfaller med en abduktiv ansats. Den baseras på det hermeneutiska synsättet eftersom vårt val av små-N-studie gör tolkning till en väsentlig aspekt. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med olika bolags intressenter, där dessa valts ut genom ett målstyrt urval med avsikt att studera intressenttyper som innehar bred variation av arbetsroller, bransch, ålder och kön. Detta för att bidra till ökad generaliserbarhet gällande studiens resultat. Slutsats: Studien visar att transparens spelar en viktig roll för att erhålla förtroende och legitimitet från intressenter. Lagen om ersättningsrapporter har underlättat intressenternas granskning av rörlig ersättning till LBF och ökat legitimiteten sedan den infördes 2019. Tolkningsbarheten av detaljgraden gör dock lagen godtycklig vilket får bolag att etablera sig på en minimal transparensnivå. Kommunikationen av ersättningen bör anpassas för att erhålla legitimitet från de viktigaste intressenterna genom att antingen göra den lättbegriplig eller, vid fall av oetiskt handlande, använda sig av vilseledning. Studien visar att nivån på den rörliga ersättningen inte har legitimitetsproblem, men det finns olika åsikter om grunderna för ersättningen. God prestation från LBF visar sig vara den viktigaste grunden, men bolagets finansiella och icke-finansiella mått tas också upp. Media kan påverka intressenters medvetenhet och förändra legitimitetskraven. Transparenskraven förväntas att öka framöver, men viljan att uppfylla kraven bör komma från bolagen själva och inte från fler lagar, vilket föreslår att ersättningsrapporten tillfredsställer detta regleringsbehov. Framöver kan kopplingen mellan rörlig ersättning och hållbarhet bli viktigare för att erhålla legitimitet. Bolag kan därmed dra nytta av att proaktivt implementera hållbarhetsmål för att uppnå konkurrensfördel och säkerställa långsiktig legitimitet. / Background: The ability of a company to survive and prosper depends largely on the availability of resources from various stakeholders. For stakeholders to be willing to provide resources, it is critical for the company that its actions are perceived as legitimate. The design of the variable remuneration of executives is one such action that, by law in 2019, must be communicated through remuneration reports from public companies to their stakeholders, where stakeholders then must make a judgment as to whether the remuneration can receive their legitimacy. What a stakeholder considers legitimate can vary significantly depending on their expectations, norms and values. With the increased transparency promoted by the remuneration report law, stakeholders may find it easier to scrutinize the remuneration and its basis. Thus, the discussion on variable remuneration for LBF has become topical, which our study aims to understand with a focus on stakeholders' provision of legitimacy. Purpose: The study aims to increase understanding of how variable remuneration to executives obtains legitimacy from company stakeholders. We also investigate how laws affect this receipt. Method: The study adopts a qualitative method that coincides with an abductive approach. It is based on the hermeneutic approach as our choice of small-N study makes interpretation an essential aspect. Seven semi-structured interviews have been conducted with different companies' stakeholders, where these were selected through a purposive sampling with the intention of studying stakeholder types with a wide variety of job roles, industry, age and gender. This is to contribute to increased generalizability of the study's results. Conclusion: The study shows that transparency plays an important role in gaining trust and legitimacy from stakeholders. The Law on Remuneration Reports has facilitated stakeholder scrutiny of variable remuneration to LBF and increased legitimacy since its introduction in 2019. However, the interpretability of the level of detail makes the law arbitrary, leading companies to establish a minimal level of transparency. The communication of the remuneration should be adapted to gain legitimacy from key stakeholders by either making it easy to understand or, in case of unethical behavior, using misrepresentation. The study shows that the level of variable remuneration does not have legitimacy problems, but there are different views on the basis of the remuneration. Good LBF performance appears to be the most important basis, but the company's financial and non-financial measures are also mentioned. The media can influence stakeholder awareness and change legitimacy requirements. Transparency requirements are expected to increase going forward, but the will to comply should come from the companies themselves and not from more laws, suggesting that the remuneration report satisfies this regulatory need. Going forward, the link between variable remuneration and sustainability may become more important to gain legitimacy. Companies can thus benefit from proactively implementing sustainability targets to achieve competitive advantage and ensure long-term legitimacy.

Det här examensarbetet genomfördes på ett företag som tillverkar dekor till nöjesindustrin ex. nöjesparker och eventbyråer. I dagsläget tillverkar företaget stillastående dekor, men har en vision att i framtiden bygga in olika sorters rörelser. Frågan de ställer sig är hur? Uppdraget var att nysta i frågan och resultatet är ett introduktionsförslag på hur företaget kan påbörja sitt arbete samt 9 designprinciper för utformning av underhållningsprodukter. Förarbetet innebar en litteraturstudie, benchmarking, intervjuer med andra företag inom underhållningsbranschen samt en analys av uppdragsgivaren och dess förutsättningar. Litteraturstudien visade framförallt hur socialt betingat underhållning är och vikten av att ta hela interaktionen i akt. Ofta skapas en historia runt produkten som steg för steg försöker väcka känslor hos användaren. Högst prioriterade värdeord hos de företag som intervjuades var ”nytt”, ”wow-effekt” och ”den kreativa visionen”. Vanligast återkommande arbetsstrategier var ”förstå användaren”, ”ständigt utvecklas”, ”prototypa” och ”blanda olika tekniker”. Analysen av uppdragsgivaren visade att de anställda hade svårt att ta sig över kunskapströsklar. Detta bottnade framförallt i en paralyserande uppfattning av okunskap och en rädsla för att göra fel. Arbetet fokuserades på att hjälpa detta behov. Introduktionsförslaget, ”kunskapslabbet”, är en arbetsyta där användaren snabbt kan bygga fysiska prototyper. Arbetsytan fungerar som en interaktiv lärobok, de prototyper som byggs sparas och används som utbildande material vid nästa användningstillfälle. Detta blir en cirkulerande inlärningsprocess som innebär att arbetsytan automatiskt expanderar i takt med att företagets kollektiva kunskapsnivå höjs. Konceptet fick framförallt positiv respons för att arbetsytan upplevdes lättillgänglig och inspirerande medan negativ kritik berörde hur dokumentering av ny kunskap skulle uppehållas under en längre tid. / This batchelor’s project was carried out at a company that manufactures decor for the entertainment industry, e.g. amusement parks and event agencies. Currently, the company manufactures stationary decor, but has a vision to integrate different kinds of movement in the designs. The question they ask themselves is how? The objective was to explore this issue and the result is an ”introductory proposal” on how the company can begin its work together with 9 design principles for the design of entertainment products. The preparatory work involved a literature study, benchmarking, interviews with other companies in the entertainment industry as well as an analysis of the client and its conditions. The literature study emphasized how socially conditioned entertainment is and the importance of taking the whole interaction into account. Often a story is created around the product that  step by step tries to evoke emotions in the user. The highest-priority value words of the companies interviewed were ”new”, ”wow effect” and ”the creative vision”. The work strategies most frequently mentioned were ”understand the user”, ”constant development”, ”prototype” and ”mix different technologies”. The analysis of the client showed that the employees had difficulty getting over knowledge thresholds. This was primarily rooted in a paralyzing perception of unfamiliarity and a fear of making mistakes. The project was focused on helping this need. The introductory proposal, the ”knowledge lab”, is a workspace where the user can quickly build physical prototypes. It functions as an interactive textbook, the prototypes that are built are saved and used as material of knowledge the next time they are used. This becomes a circular learning process which means that the workspace automatically expands as the company’s collective knowledge level increases. The concept primarily received positive response connected to that it was perceived as easily accessible and inspiring, while negative criticism was concerned about how the documentation of new knowledge would be retained for a longer period of time.

<p>Det är en ständigt pågående debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. Många, främst inom den psykologiska skolan, är kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som är det dominerande synsättet hos företag? Syftet med denna uppsats är att ställa den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrån denna se om det går att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesättet är det som dominerar och därmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie på företaget Tempur och dess säljare, samt tagit hjälp av teorier ur såväl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man. Utifrån detta har vi dels dragit slutsatsen att den ekonomiska teorin dominerar såväl Tempurs antaganden om individen som säljarnas beteenden, dels att belöningar i form av pengar är den mest betydande faktorn för säljarnas motivation.</p>

Det är en ständigt pågående debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. Många, främst inom den psykologiska skolan, är kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som är det dominerande synsättet hos företag? Syftet med denna uppsats är att ställa den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrån denna se om det går att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesättet är det som dominerar och därmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie på företaget Tempur och dess säljare, samt tagit hjälp av teorier ur såväl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man. Utifrån detta har vi dels dragit slutsatsen att den ekonomiska teorin dominerar såväl Tempurs antaganden om individen som säljarnas beteenden, dels att belöningar i form av pengar är den mest betydande faktorn för säljarnas motivation.

Background: It is today common for companies to provide some sort of incentive for CEO's and senior management positions to motivate, retain and benefit employees within a company. This is in order to drive the goals of the CEO and management in the direction that is desired by the owner. Currently, the Swedish centre-right government has forbidden the use of such variable pay within state-owned companies. There are two different attitudes to variable pay, one that is in favour and one that rejects it. However most people agree on the fact that a well-functioning incentive scheme can be of great strategic importance for a company. Approach: has variable pay to CEO's had any effect on the company's profitability. Aim: the aim of the study is to compare companies who use variable pay to CEO's with companies that do not in relation to their profitability in terms of profit margins, yearly performance, returns on total capital and returns on equity. Method: the study uses a quantitative approach. The statistical methods that are used to answer the research question are linear and logistic regression analyses of 51 publicly owned companies in Sweden. The statistical analyses utilises an existing database (Affärsdata) which has information based on the companies’ annual report. Due to the fact that the database lacked information concerning incentive schemes, this information was retrieved manually from the company websites (annual financial reports). The research approach is deductive as we have used a range of theories which we thereafter test through our empirical analysis. Results: The results for the linear regressions show that variable pay to CEO has little or no connection to the degree of the company’s profitability. The logistic regressions show a positive significant relationship between variable pay and the company’s odds of being profitable or not. Conclusion: The study shows that variable pay to the CEO is unlikely to have a big impact on the degree of profit or loss for a company. It does however show that variable pay to the CEO is of importance in terms of whether the company makes a profit or not. / Bakgrund: Det är idag vanligt att företag använder sig av någon typ av incitament till VD och ledande befattningshavare. Syftet är att motivera, behålla och gynna anställda inom ett företag.  Detta för att kunna styra VD och ledningens mål i den riktning ägaren önskar. I dagsläget har den borgerliga regeringen i Sverige beslutat om att bruket av rörlig ersättning inom statligt ägda företag är förbjudet. Uppfattningar kring företags tillämpande av rörlig ersättning skiljer sig från de som helt förkastar användandet till de som fullt ut förespråkar dem. Däremot är de flesta överens om att ett fungerande incitamentsprogram kan vara av stor strategisk betydelse för ett företag. Problemformulering: Har rörlig ersättning till VD någon effekt på företagets lönsamhet? Syfte: Syftet med studien är att jämföra företag som använder sig av rörlig ersättning till VD med företag som inte gör det med avseende på deras lönsamhet i form av vinstmarginal, årets resultat, avkastning på totalt kapital och avkastning på eget kapital. Metod: Studien har en kvantitativ ansats. De statistiska metoder som används för att besvara forskningsfrågan är linjär och logistisk regressionsanalys av 51 publika aktiebolag i Sverige. De statistiska analyserna grundar sig på en existerande databas (Affärsdata) som tillhandahåller information om företagens årsredovisningar. Då databasen saknade information kring incitamentsprogram hämtades denna information in manuellt via de studerade företagens hemsidor (årsredovisningar). Ansatsen är deduktiv då vi valt att utgå från en uppsättning teorier som vi därefter prövar med hjälp av våra empiriska analyser. Resultat: Resultaten för de linjära regressionerna visar att rörlig ersättning till VD har en obetydlig koppling till företagets grad av lönsamhet eller förlust. De logistiska regressionsanalyserna visade emellertid att rörlig ersättning till VD har betydelse för huruvida företaget går i vinst eller förlust. Slutsats: Studien visar att rörlig ersättning till VD troligtvis inte har en så stor betydelse för graden av vinst eller förlust för ett företag, men däremot för huruvida företaget går med vinst eller inte.

Syftet med vår studie är att kartlägga och förklara hur transparenta svenska börsbolag är vid redovisningen av utfallet samt bakgrunden till kortsiktig rörlig ersättning för den verkställande direktören, samt att identifiera potentiella förklaringar och bakomliggande orsaker till transparensen. Vi har valt att studera de 29 bolag som representerar de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsens Large Cap lista (OMXS30). Metodmässigt kan studien delas in i två huvudsakliga delar. I den ena delen av studien använder vi en kvantitativ ansats och tillämpar ett positivistiskt synsätt. I den andra delen av studien använder vi en kvalitativ ansats och tillämpar ett hermeneutiskt synsätt. Vid insamlingen av datamaterialet har vi inspirerats av en tvärsnittsdesign där huvudsakliga syftet har varit att samla in relevant information för att kunna bedöma transparensen utifrån en egen framtagen modell. Modellen utgörs av fem kriterier inspirerade av Ersättningsakademiens riktlinjer för rapportering av ersättning och syftar till att ge en samlad bedömning av de studerade bolagens transparens. Vi har även identifierat ett antal potentiella förklarande variabler utifrån vilka vi har studerat orsakssamband till transparensen. Vi har dessutom analyserat kommunikationen utifrån ett legitimitetsperspektiv med avsikt att få en förståelse för bolagens val av rapportering. Utifrån resultatet av vår studie kan vi finna stöd till den kritik som riktats mot en bristande transparens vid rapportering av rörlig ersättning till verkställande direktören. Vi kan även se tendenser till att det orsakssamband som tidigare studier belyst mellan transparens och styrelsens oberoende, kan gälla även för svenska börsnoterade bolag. / The purpose of this study is to describe and explain the transparency of Swedish public companies when it comes to the reporting of short term bonus payment to the chief executive officer. Furthermore we intend to identify possible explanations and underlying causes regarding the transparency. We have selected the 29 companies that represent the 30 most traded stocks on the Stockholm Stock Exchange (OMXS30). Methodology, the study can be divided into two primary parts. In the first part of the study we use a quantitative approach and apply a positivistic view. In the second part of the study we use a qualitative approach and apply a hermeneutic view. When it comes to collecting data we have been inspired by a cross section design and the primary focus has been to collect relevant information to allow an assessment of the transparency with a model we have developed. This model consists of five criteria inspired by the Ersättningsakademiens (Compensation Academy) guidelines regarding the reporting of compensation and is designed to provide an overall assessment of the studied company’s transparency. We have also identified a number of possible explanatory variables from which we have studied underlying causes to the transparency. Furthermore we have analyzed the communication from a perspective of legitimacy with the intent to obtain an understanding regarding the company’s choice of reporting. From the result of the study we find support to previous criticism regarding lacking transparency on the matter of the reporting of short term bonus payments to the CEO. We can also see tendencies to the fact that the causation that previous studies pointed out between transparency and the independence of the board, may exist in Swedish publicly traded companies as well.

I jakt efter fler svar på frågan varför film påverkar oss, utforskas i detta arbete ett relativt orört område: konceptuella metaforer. Området förklarar en aspekt av vår perception som inte är begränsad till film utan avser sinnesintryck i allmänhet. Enligt teorin använder människor gärna metaforer för att förstå sin omgivning, och vissa faktorer utgör kraftigare metaforer än andra. Denna teori appliceras på science-fiction-skräckfilmen Alien (1979) i en filmanalys. Analysen är utförd efter en metod av Kathrin Fahlenbrach, författare till modellen Audiovisuella metaforer. Målet är att identifiera sådana metaforer och förklara hur en tittare påverkas av dem. Analysen visar att film kan projicera många känslor via audiovisuella metaforer, men vilken betydelse har de och vad krävs för att de ska kommuniceras? Genom språkliga och filmiska exempel är syftet med detta arbete att summera en invecklad teori och förklara hur den kan användas kreativt.

Denna studie är ett kandidatarbete utfört på kandidatprogrammet Grafisk design och kommunikation vid Linköpings universitet. Studien är en kvalitativ designfallstudie som genomförts i samarbete med dansgruppen Pussytiv Dance, där en installation innehållande dans och rörlig bild har utvecklats. Studien syftar till att undersöka hurvida samhällsdebatten om offentlig amning kan kommenteras genom rörlig bild som en del av denna installation. Installationen visades på Feministisk Festival i Malmö 10 juni 2016. Målet med installationen är att väcka tankar, känslor och skapa diskussion om det samtida samhällsklimatet kring offentlig amning i syfte att bidra till en attitydförändring. Debatten om amning på offentlig plats präglas av frågor som rör paradoxen kring kvinnans bröst som sexuellt objekt och matbärare. Samhällets normer leder till att kvinnor känner sig obekväma att amma på offentlig plats, där det även har skett diskriminering i samband med amning. Dessa normer var önskvärda att ifrågasätta genom installationen. Studien kom fram till att det var möjligt att kommentera samhällsdebatten om offentlig amning genom rörlig bild som en del i en dansinstallation. Det kom även fram till att installationens kommunikationsmål nåddes och att installationsformen, dans och rörlig bild, är en effektiv form för att få mottagaren att reflektera över sina egna normer, vilket öppnar upp möjligheten att ändra på invanda attityder.

Wireless Local Area Networks (WLANs) based on 802.11 technology were initially conceived with the aim of providing wireless connectivity to client devices in limited areas, such as office buildings, homes, etc. or in places where wires are too expensive to be placed. This ‘anywhere’ connectivity is said to have improved worker’s productivity by allowing one to work flexibly from various places besides one’s desk. Currently we are witnessing the growth of both public and private networks based on WLAN technology. Such hotspots are usually limited to the network owner’s premises such as her office, campus, etc. This limits the total coverage area of this network. It is often not economically feasible for a network access provider to install Access Points at all places that a network user might go. This has become a problem for many network access providers; a sensible solution would be to collectively address the problem by entering into roaming agreements as is already done by most Wide Area Wireless Network providers. Such operator specific roaming agreements can provide nearly continuous coverage over a much wider area such as an entire city. One of the goals of this project was to study potential cost effective technical solutions that provide WLAN access to City of Stockholm’s network based on 802.11 technologies; including evaluation from different technical aspects (e.g., capacity enhancements, improvements in handover latency, etc). Proper deployment and management strategies were also evaluated. Technologies permitting differentiated services for users, enabling provisioning of Voice over Wireless Local Area Network (VoWLAN) services and other interactive services were studied. Technologies for authentication, authorization and accounting were studied. Additionally technical means of providing secure access to the wireless network were investigated. Evaluation of architectures that allow inter-operator roaming were made. Today’s corporate users are increasingly mobile and there is a need to provide secure access to corporate data to these mobile users. The coverage offered by WLAN networks even with large roaming agreements would still have coverage gaps which can be reduced by relying on the 3G networks which are being widely deployed. Virtual Private Network technologies are successfully used for providing secure remote access to data and Mobile IP technology provides application persistence to mobile users even while switching between networks (e.g., WLAN to 3G). There is a need for them to co-exist in order to provide secure, mobile access to data. Such secure mobile access could also be provided without relying on the above, standardised solutions. A goal of this master’s thesis was to evaluate the technical solutions to enable such secure, mobile access to data. Current products were evaluated and a suggestion of suitable products for the City of Stockholm was given. The above solutions together would provide the City of Stockholm with secure wireless network connectivity[.] / Trådlös Lokal Areal Nätverken (WLANs) baserat på 802.11 teknologien var i början uppfattade med det sikta med av skaffande trådlös anslutning till klienten anordningen i inlemmat områdena , sådan som kontor byggnad , hemmen etc. eller på platsen var tråden är alltför dyr till vara placerat. Den här ‘var som helst’ anslutning är sa till har förbättrat arbetaren produktiv vid tillåt en till verk böjlig från olika ställen for resten en’s skrivbord. Just nu vi er vittne växten av båda allmänhet och privat nätverken baserat på WLAN teknologien. Sådan hotspots är vanligtvis inlemmat till nätverken ägare lokalerna sådan som henne kontor, läger etc. Den här gränsen den räkna samman täckningen areal av de här nätverken. Den er ofta inte ekonomisk genomförbar till installera Tillträde Meningen i det hel tåt ställen så pass nätverken förbrukaren makt gå. Den här har bli ett problem för många nätverk skaffa; en förståndig lösande skulle bli till samlad adress problemet vid inlåtande in i att ströva avtalen så är redan gjort vid mest Vid Areal Trådlös Nätverken skaffa. Sådan operatör bestämd ströva avtalen kanna skaffa nästan kontinuerlig täckningen över en mycket vid areal sådan som en hel stor stad. En om målarna av det här projektet var till att studera potential kostnad effektiv teknisk lösandet så pass skaffa WLAN tillträde till Stor stad av Stockholm nätverken baserat på 802.11 teknologerna inklusive bedömningen från olik teknisk aspekterna (e.g., utrymme förstärkningarna , förbättringarna i handover latent tillstånd etc). Rätt spridandeen och företagsledning strategisk var också värderat ut. Teknologerna tillåt skilj tjänsten för förbrukaren, sättande i stånd till tillhandahållande av Röst över Trådlös Lokal Areal Nätverken (VoWLAN) tjänsten och annan interaktiv tjänsten var studier. Teknologerna för authentication, bemyndigandena och räkenskapen var studier. Ytterligare tekniskt medel av skaffande befästa tillträde till trådlös nätverken var undersöka. Bedömningen av arkitekturen så pass tillåta begrava - operatör ströva var gjord. Idag gemensam förbrukaren är alltmer rörlig och där er en behov till skaffa befästa tillträde till gemensam datan till de här rörlig förbrukaren. Täckningen erbjudande vid WLAN nätverken evn med stor ströva avtalen skulle stilla har täckningen öppning vilken kanna bli nedsatte vid användande den 3G nätverken vilken er vida spridde. Verklig Privat nätverk teknologerna ni är lyckosam använd för skaffande befästa avlägsen tillträde till datan och Rörlig IP teknologien skaffar applicering hårdnackenheten till rörlig förbrukaren jämn fördriva tiden kopplande emellan nätverken WLAN till 3G). Där er ett behov för dem till tillpass - finnas for att skaffa befästa, rörlig tillträde till datan. Sådan befästa rörlig tillträde kunde också bli försynt utan tillit till den över, standardiserat lösandet. En målet av den här övervinna teorin var till att bedöma den teknisk lösandet till möjliggöra sådan befästa, rörlig tillträde till daton. Ström produkten var värderat ut och en förslagen av passande produkten för staden av Stockholm var givit. Den över lösandet tillsammans skulle skaffa staden av Stockholm med befästa trådlös nätverken anslutning[.]