There is a general consensus that play can bring a more enjoyable user experience and can make users realize new things by providing them with a different look and approach. It is often found in games, social media applications aimed at young audiences and similar playful scenarios. However, claims have been made that it actually exists in most everyday situations, and that designers can leverage it to have a positive impact on users. In this work, we have carried out a complete design iteration to ideate and design for playfulness in a non-playful context: a concrete design case on career guidance for the French region of Grand Est. The ideation has been driven by the PLEX framework and PLEX Cards, along with their techniques. As a result, we produced an interactive prototype and evaluated users’ perception of playfulness, as well as some specific PLEX experiences. We found that the PLEX framework and PLEX Cards allow designing for playfulness in non-playful contexts, and that such play is perceived positively. The results also show that we can design to elicit specific playful experiences to some extent. / Det är allmänt känt att lek i datorinteraktion kan ge användare roligare upplevelser och lärdomar genom att erbjuda nya synvinklar och tillvägagångssätt. Det förekommer ofta i spel, sociala medier och applikationer som riktar sig till en ung publik och liknande lekfulla scenarier. Det har dock hävdats att lek faktiskt finns i de flesta vardagssituationerna och att designers kan utnyttja den för en positiv inverkan på användarna. I det här arbetet har vi genomfört ett designarbete innehållande konceptgenerering och design för implementation av lekfullhet i en icke lekfull kontext: ett konkret design case om karriärvägledning för den franska regionen Grand Est. Idéutvecklingen har drivits av PLEX-ramverket och PLEX Cards, tillsammans med tillhörande tekniker. Som ett resultat producerade vi en interaktiv prototyp och utvärderade användarnas uppfattning om lekfullhet samt några specifika upplevelser. Vi fann att PLEX-ramverket och PLEX Cards gör det möjligt att erbjuda lekfullhet i ett icke lekfullt sammanhang, och att sådan lek uppfattas positivt. Resultaten visar också att vi i viss utsträckning kan designa för att framkalla specifika lekfulla upplevelser

With the emergence of cloud-native applications, the need to secure networks and services creates new requirements concerning automation, manageability, and scalability across data centers. Several solutions have been developed to overcome the limitations of the conventional and well established IPsec suite as a secure tunneling solution. One strategy to meet these new requirements has been the design of software-based overlay networks. In this thesis, we assess the deployment of a traditional IPsec VPN solution against a new secure overlay mesh network called Nebula. We conduct a case study by provisioning an experimental system to evaluate Nebula in four key areas: reliability, security, manageability, and performance. We discuss the strengths of Nebula and its limitations for securing inter-service communication in distributed cloud applications. In terms of reliability, the thesis shows that Nebula falls short to meet its own goals of achieving host-to-host connectivity when attempting to traverse specific firewalls and NATs. With respect to security, Nebula provides certificate-based authentication and uses current and fast cryptographic algorithms and protocols from the Noise framework. Regarding manageability, Nebula is a modern solution with a loosely coupled design that allows scalability with cloud-ready features and easier deployment than IPsec. Finally, the performance of Nebula clearly shows an overhead for being a user-space software application. However, the overhead can be considered acceptable in certain server-to-server microservice interactions and is a fair trade-off for its ease of management in comparison to IPsec. / Med framväxten av molninbyggda applikationer skapar behovet av säkra nätverk och tjänster nya krav på automatisering, hanterbarhet och skalbarhet över datacenter. Flera lösningar har utvecklats för att övervinna begränsningarna i den konventionella och väletablerade IPsec-sviten som en säker tunnellösning. En strategi för att möta dessa nya krav har varit utformningen av mjukvarubaserade överläggsnätverk. I den här avhandlingen bedömer vi implementeringen av en traditionell IPsec VPN-lösning mot ett nytt säkert överläggsmeshnätverk som kallas Nebula. Vi genomför en fallstudie genom att bygga upp ett ett experimentellt system för att utvärdera Nebula inom fyra nyckelområden: tillförlitlighet, säkerhet, hanterbarhet och prestanda. Vi diskuterar styrkan i Nebula och dess begränsningar för att säkra kommunikation mellan tjänster i distribuerade molnapplikationer. När det gäller tillförlitlighet visar avhandlingen att Nebula inte uppfyller sina egna mål om att uppnå värd-tillvärd- anslutning när man försöker korsa specifika brandväggar och NAT. När det gäller säkerhet tillhandahåller Nebula certifikatbaserad autentisering och använder aktuella och snabba kryptografiska algoritmer och protokoll från Noise-ramverket. När det gäller hanterbarhet är Nebula en modern lösning med en löst kopplad design som möjliggör skalbarhet med molnklara funktioner och enklare distribution än IPsec. Slutligen visar prestandan hos Nebula tydligt en overhead för att vara en användarutrymme-programvara. Dock kan kostnaderna anses vara acceptabla i vissa server-till-server-mikroserviceinteraktioner och är en rättvis avvägning om vi tar i betraktande dess enkla hantering jämfört med IPsec.

The online media industry has undergone changes during the last decades. Driven by technology advancements, there has been an increasing number of actors that can enhance the value of service in the media industry. The fast changing environment calls for a dynamic lens when analyzing strategic alliances forming between actors in the industry, thus this study uses a Business Ecosystem perspective to analyze how alliances should be formed to enable competitive advantage. A xase study was performed on a world leading provider of broadcast and media services to analyze how the dynamic setting affects suitable strategic alliance forms, using a partner selection framework to identify possible alliances. The results showed most potential within alliance forms of lower intergration, such as Franchise, Licensing Agreement or  Arms-Lenght Market relation. Hurdels for the higher forms of integration were identified as mostly caused by requirements of low investments and implementation times in the fast moving dynamic environment.  Identified future work is presented as performing a similar study where these hurdels are nonexistent to further analyze which alliance forms are applicable in a dynamic industry.

This study examines the impact of the EU Taxonomy on the goals, strategies andimplementation of energy efficiency measures of two property-owning companies. Acomparative analysis examines how these goals, strategies and implementations have changedbefore and after the taxonomy came into effect. To do this, a before-after perspective has beenchosen. The study shows that the goals and strategies of the companies have changed the most.The companies are motivated to work in line with the taxonomy to ensure that their brand isimproved. One of the implications of the taxonomy is that in addition to measuring the energyconsumption in kWh/sqm, it will now be measured in primary energy factor, which will lead to some difficulties in the work with energy efficiency. The implementation of energy-efficiency measures will be largely unchanged despite the enforcement of the EU Taxonomy, where the main difference is that certain measures that could not be justified before now canbe considered reasonable to implement depending on the primary energy factor and theweighting factors associated with it. The companies also expressed difficulties in theimplementation of primary energy capital, but also optimism and an effort to improve theenergy efficiency of as many of their properties as possible in order to meet the requirementsof the EU Taxonomy. / Denna studie utvärderar effekterna av EU Taxonomin på fastighetsägande företags mål,strategier och implementering av energieffektiviserande åtgärder. Genom en jämförande analysundersöks hur dessa mål, strategier och implementeringar har ändrats före och efter atttaxonomin började gälla. För att göra detta har ett före-efter perspektiv valts, där tiden företaxonomin valdes som före år 2018. Studien visar att det är målen och strategierna som ändratsmest. Företagen är motiverade till att arbeta i linje med taxonomin för att säkerställa att derasvarumärke förbättras. Taxonomin kommer även att medföra att man utöver att mätaenergianvändningen i kWh/kvm, nu kommer att mäta denna i primärenergital, vilket kommerleda till vissa svårigheter i detta arbete. Implementationen av energieffektiviserande åtgärderkommer att se i princip likadan ut trots verkställandet av EU Taxonomin, där den störstaskillnaden är att vissa åtgärder som inte kunde motiveras innan nu kan anses rimliga attgenomföra beroende på primärenergitalet och viktiningsfaktorerna kopplade till detta.Företagen uttryckte även svårigheter i införandet av primärenergitalet, men även optimism ochen strävan till att effektivisera så många av sina fastigheter som möjligt för att de ska nå upptill kraven som ställs i EU Taxonomin.

The property market has experienced rising property values over a long period, resulting in lower yield requirements. In the spring of 2022, a war in Ukraine began that would unbalance the global financial system, resulting in high inflation and rising interest rates that significantly impacted the property market, the transaction volume fell, and prices began to fall. As a result, we wanted to understand better how directly owned real estate funds operating in Sweden are acting in their investment strategies in the face of a coming economic downturn. The report mainly used qualitative data collection, where 16 semi-structured interviews were conducted over five weeks. The results were collected and summarised together with the theory and literature review. The conclusion clarified that directly owned real estate funds operating in Sweden do not change their investment strategies significantly in the face of an upcoming economic downturn. The same applies to their investment parameters. The majority had raised capital before the shift in the market and thus committed to investing the capital according to the strategy set at that time. In contrast, real estate funds consider property segments that follow macroeconomic trends with a defensive nature as most desirable in the face of a coming economic downturn. / Fastighetsmarknaden har under en lång period upplevt stigande fastighetsvärden som resulterat i lägre avkastningskrav. Under våren 2022 inleddes ett krig i Ukraina som skulle sätta det globala finansiella systemet ur balans, vilket resulterade i hög inflation och stigande räntor som satte stor prägel på fastighetsmarknaden, transaktionsvolymen föll och fastighetspriserna började falla. Det resulterade i att vi ville få en större förståelse över hur direktägande fastighetsfonder med verksamhet i Sverige agerar i sina investeringsstrategier inför en kommande lågkonjunktur. Rapporten använde främst kvalitativ informationsinsamling där det genomfördes 16 semistrukturerade intervjuer under en femveckorsperiod. Resultaten samlades in och sammanställdes tillsammans med framförda teorier från litteraturgenomgången. Slutsatsen klargjorde att direktägande fastighetsfonder med verksamhet i Sverige inte ändrar sina investeringsstrategier avsevärt inför en kommande lågkonjunktur, detsamma gäller för deras investerings parametrar. Majoriteten har rest kapital innan skiftet på marknaden och därav ålagt sig att investera kapitalet utifrån strategin som sattes då. Däremot är det tydligt att fastighetsfonderna i sin helhet anser fastighetssegment som följer makroekonomiska trender med defensiv karaktär som mest önskvärda inför en kommande lågkonjunktur.

Agila metoder används främst inom IT-sektorn och syftet med dessa metoder är att uppnå en ökad effektivitet och produktivitet. Metoderna främjar ett närmare samarbete mellan projektgrupper och kund. En ökad involvering av kund inom utveckling resulterar i kontinuerlig återkoppling på resultat och projektgrupper kan enklare försäkra sig om projektet håller sig inom ramen för att nå slutmålet med produkten. Metoderna bidrar även till en ökad flexibilitet och hantering av krav och förändringar som tillkommer under projektets gång. Teorin bakom agila metoder är tydlig, dock saknas studier som visar huruvida teorin stämmer överens med agila metoders användning i praktiken. Denna kandidatuppsats ämnar studera skillnaden mellan dessa. Studien baseras på en kvalitativ undersökning och ett omvänt deduktivt angreppssätt. Tre respondenter med olika yrkesroller inom systemutveckling har deltagit i studien för att ge ett bredare perspektiv. Resultatet visar en överenstämmelse mellan teori och praktik. Teorin beskriver utförligt hur en agil metod bör användas, vilka komponenter och roller som bör inkluderas för att nå ett tillfredställande resultat. Praktiken visar att verksamheter komponerar ihop egna metoder mer anpassade efter verksamheten och dess arbetsuppgifter. Verksamheter utgår från synsättet att ingen enskild metod är prefekt. Slutsatsen baserad på resultatet styrker praktiken, verksamheter undviker den begränsningen som medföljer genom att enbart nyttja en metod. Verksamheter som tidigare inte arbetat agilt inleder med att implementera en metod för att erhålla kunskaper kring hur arbetet bör utföras för att nå ett mer agilt tillstånd och vid ett senare skede utveckla dessa metoder för att anpassa dessa efter verksamheten. / Agile methods are most commonly used within system development and allow increased efficiency and productivity. Agile methods promote close collaboration between project groups and customers. Increased involvement of customers in the development process results in continuous feedback on the results, hence, project groups can more easily ensure that project requirements are met. Further, agile methods contribute to increased flexibility and management of requirements and changes that will occur during the project. The theory behind agile methods is clear, however, there are no studies that show whether the theory is consistent with the use of agile methods in practice. This thesis aims to study the difference between theoretical guidelines and the practical use. The study is based on a qualitative and deductive approach. Three respondents with two different professional roles in system development participated in the study to provide a broad perspective. The theory describes in detail how an agile method should be used, what components and roles should be included to yield positive outcome. The practice shows that companies compose their own methods more adapted to the business, based on the view that no single method is perfect. However, companies that have not previously worked agile began to implement a single method for gaining knowledge about how to most efficiently achieve a more agile state and later develop these methods to adapt the to the specific business. These results suggest a consistency between theory and practice. The conclusion based on the results reinforces the practical view, businesses avoid the constraint that comes with using only a single method.

With the rise of mobile devices claiming a greater and greater portion of internet traffic, optimizing performance of data fetching becomes more important. A common technique of communicating between subsystems of online applications is through web services using the REpresentational State Transfer (REST) architectural style. However, REST is imposing restrictions in flexibility when creating APIs that are potentially introducing suboptimal performance and implementation difficulties. One proposed solution for increasing efficiency in data fetching is through the use of frameworks for declarative data fetching. During 2015 two open source frameworks for declarative data fetching, Falcor and Relay+ GraphQL, were released. Because of their recency, no information of how they impact performance could be found. Using the experimental approach, the frameworks were evaluated in terms of latency, data volume and number of requests using test cases based on a real world news application. The test cases were designed to test single requests, parallel and sequential data flows. Also the filtering abilities of the frameworks were tested. The results showed that Falcor introduced an increase in response time for all test cases and an increased transfer size for all test cases but one, a case where the data was filtered extensively. The results for Relay+GraphQL showed a decrease in response time for parallel and sequential data flows, but an increase for data fetching corresponding to a single REST API access. The results for transfer size were also inconclusive, but the majority showed an increase. Only when extensive data filtering was applied the transfer size could be decreased. Both frameworks could reduce the number of requests to a single request independent of how many requests the corresponding REST API needed. These results led to a conclusion that whenever it is possible, best performance can be achieved by creating custom REST endpoints. However, if this is not feasible or there are other implementation benefits and the alternative is to resort to a "one-size-fits-all" API, Relay+GraphQL can be used to reduce response times for parallel and sequential data flows but not for single request-response interactions. Data transfer size can only be reduced if filtering offered by the frameworks can reduce the response size more than the increased request size introduced by the frameworks. / Alteftersom användningen av mobila enheter ökar och står för en allt större andel av trafiken på internet blir det viktigare att optimera prestandan vid datahämtning. En vanlig teknologi för kommunikation mellan delar internet-applikationer är webbtjänster användande REpresentational State Transfer (REST)-arkitekturen. Dock introducerar REST restriktioner som minskar flexibiliteten i hur API:er bör konstrueras, vilka kan leda till försämrad prestanda och implementations-svårigheter. En möjlig lösning för ökad effektivitet vid data-hämtning är användningen av ramverk som implementerar deklarativ data-hämtning. Under 2015 släpptes två sådana ramverk med öppen källkod, Falcor och Relay+GraphQL. Eftersom de nyligen introducerades kunde ingen information om dess prestanda hittas. Med hjälp av den experimentella metoden utvärderades ramverken beträffande svarstider, datavolym och antalet anrop mellan klient och server. Testerna utformades utifrån en verklig nyhetsapplikation med fokus på att skapa testfall för enstaka anrop och anrop utförda både parallellt och sekventiellt. Även ramverkens förmåga att filtrera svarens data-fält testades. Vid användning av Falcor visade resultaten på en ökad svarstid i alla testfall och en ökad datavolym för alla testfall utom ett. I testfallet som utgjorde undantaget utfördes en mycket omfattande filtrering av datafälten. Resultaten för Relay+GraphQL visade på minskad svarstid vid parallella och sekventiella anrop, medan ökade svarstider observerades för hämtningar som motsvarades av ett enda anrop till REST API:et. Även resultaten gällande datavolym var tvetydiga, men majoriteten visade på en ökning. Endast vid en mer omfattande filtrering av datafälten kunde datavolymen minskas. Antalet anrop kunde med hjälp av båda ramverken minskas till ett enda oavsett hur många som krävdes vid användning av motsvarande REST API. Dessa resultat ledde till slutsatsen att när det är möjligt att skräddarsy REST API:er kommer det att ge den bästa prestandan. När det inte är möjligt eller det finns andra implementations-fördelar och alternativet är att använda ett icke optimerat REST API kan användande av Relay+ GraphQL minska svarstiden för parallella och sekventiella anrop. Däremot leder det i regel inte till någon förbättring för enstaka interaktioner. Den totala datavolymen kan endast minskas om filtreringen tar bort mer data från svaret än vad som introduceras genom den ökade anrops-storleken som användningen av ett frågespråk innebär.

Software developers spend much time on finding and fixing software faults, both during the development and the maintanence of the system. Despite this, there hasn’t been much research done on the effort that these activities require. It is important, both for developers and clients of software systems, to know how they can use their resources as efficiently as possible. Since software errors can cause high costs and can result in serious consequences, it is therefore of interest to have a basis for how much time is spent on finding and fixing software errors. Software Fault Injection (SFI) is a method of injecting artificial bugs into software, which is used to assess a program’s reliability. This study looks at the possibility of using SFI to develop a framework in order to measure the effort in finding and fixing errors. An existing software system, EXIT, was injected with a set of predefined errors. They were then detected and corrected with activities obtained from previous research conducted by other researchers. The result was the Software Fault Injection/Detection Framework (SFIDF). A framework that can be used to measure the time distribution for injection, detection and the fixing of software errors. / Mjukvaruutvecklare spenderar mycket tid på att hitta och åtgärda defekter i mjukvara, både under utvecklandet och underhållandet av system. Trots detta har det inte forskats särskilt mycket på insatsen som dessa aktiviteter kräver. Det är viktigt både för utvecklare och beställare av mjukvarusystem att veta hur de kan disponera sina resurser så effektivt som möjligt. Eftersom mjukvarufel kan orsaka stora kostnader och resultera i allvarliga konsekvenser, är det av intresse att ha underlag för hur mycket tid som går åt till att hitta och åtgärda mjukvarufel. Software Fault Injection (SFI) är en metod för att injicera artificiella fel i mjukvara, som används för att bedöma ett programs pålitlighet. I denna studie har vi med hjälp av SFI fokuserat på att ta fram ett ramverk för att mäta insatsen som krävs för att hitta och åtgärda fel. Vi använde oss av ett befintligt mjukvarusystem, EXIT, som injicerades med en uppsättning fördefinierade fel. Dessa upptäcktes och åtgärdades med aktiviteter hämtat från tidigare forskning. Resultatet blev Software Fault Injection Detection Framework (SFIDF). Ett ramverk som kan användas för att mäta insatsdistributionen för både injicering, upptäckt och åtgärdande av fel i mjukvara.

This thesis is an intra-organizational case study which investigates the concept of organizational learning and its relationship with business performance. Furthermore, factors affecting organizational learning are explored. A mixed method approach is used, combining quantitative data from a survey instrument called the Strategic Learning Assessment Map (SLAM) with qualitative data from interviews and observations. This thesis shows that at the studied organization the organizational level knowledge stock has the highest association with business performance, followed by the group level knowledge stock. The individual level knowledge stock and misalignment does not achieve reasonable significance. When it comes to factors affecting organizational learning, Organizational culture and information processing capacity were identified as main barriers. Furthermore, individuals at the targeted organization acquire knowledge in informal ways and they learn routines over heuristics which also were identified as main factors affecting business performance. / Detta är en fallstudie med fokus på att undersöka konceptet organisatoriskt lärande och dess relation till företagets resultat. Faktorer som påverkar organisatoriskt lärande är även undersökt. En kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod är använd i rapporten. Kvantitativ data är insamlad genom frågeformuläret Strategic Learning Assessment Map (SLAM) och kvalitativ data är insamlad genom intervjuer och observationer. Resultatet från studien är att den organisatoriska kunskapsnivån har störst påverkan på företagets resultat följt av gruppnivån som även har en betydande påverkan på företagets resultat. Den individuella kunskapsnivån och ojämnheter i det organisatoriska lärandet uppnår inte en tillräckligt hög nivå av signifikans. Företagskultur och informationskapacitet är identifierade som de två största barriärerna till organisatoriskt lärande. Individer på organisationen lär sig informellt och i större utsträckning rutiner över regler.

The financial industry is currently undergoing radical change as a result of the increased implementation of digitalisation strategies. Due to pressure from a number of sources, finance firms, including asset managers, are looking to adopt technology solutions in their business processes. Through the introduction of new technologies and digitalisation strategies, the asset managers are hoping to secure their market segments in the future. Choosing which technology to implement is considered one of the most difficult decisions a manager has to make. Hence, this thesis proposes a framework to be used by asset managers in order to efficiently and swiftly evaluate a number of technologies when looking to digitalize manual processes. The largest bank in the Nordic region is Nordea, who have just recently announced that they will be looking to implement more digital solutions. This thesis was conducted in collaboration with Nordea Asset Management. The thesis explores three core areas: the future of the asset management industry, digitalisation strategies, and new technology adoption in order to produce the analytical framework. The framework is constructed using previously explored methods described in literature along with the key information gathered from experts at Nordea Asset Management. The result is a framework which combines expert knowledge of the asset management industry, successful methods regarding conceptual frameworks, technology life cycle and new technology adoption theory and digitalisation strategy concepts. In order for traditional asset managers to maintain their market position they will need to adapt new technologies. This is not only needed for efficiency and cost reasons but also because customers are starting to demand it. The sales channels, operations, personnel requirements and the business model as a whole are areas identified by this research project that will adapt through the introduction of digitalisation strategies being introduced. The framework constructed in this thesis provides the asset management firms with a method of successfully applying digitalisation strategies through new technology adoption. / Finansindustrin genomgår just nu radikala förändringar på grund av att digitaliseringsstrategier implementeras. Efter påtryckning från en rad olika håll, känner sig finansbolag, som inkluderar kapitalförvaltningsbolag, tvungna att implementera nya tekniska lösningar i sin verksamhet. Genom att adoptera nya tekniker och digitaliseringsstrategier hoppas kapitalförvaltare på att kunna försäkra sina marknadsandelar i framtiden. Men att välja vilken teknik som ska implementeras är ett av de svåraste beslut en ansvarig måste ta. Alltså, så föreslår detta arbete ett ramverk som kan användas av ett kapitalförvaltningsbolag för att, på ett effektivt och snabbt sätt, kunna evaluera en mängd tekniker när man vill digitalisera manuella processer. Den största banken i den nordiska regionen är Nordea, som just har informerat allmänheten att de kommer att börja implementera digitala strategier. Detta arbete skrevs i samarbete med Nordea Asset Management (NAM). Detta arbete koncentreras på tre centrala områden. Framtiden av kapitalförvaltningsindustrin, digitaliseringsstrategier, samt implementering av nya tekniker för att producera ett analytiskt ramverk. Ramverket är hopsatt genom att använda metoder från tidigare forskning tillsammans med nyckelinformation samlad av experter på NAM. Resultatet blir då ett ramverk som kombinerar expertkunskap från kapitalförvaltningsindustrin, lyckade metoder i relation till konceptuella ramverk, tekniklivscykel och ny teknikimplementationsteorier samt digitaliseringsstrategikoncepter. För att traditionella kapitalförvaltare ska kunna bibehålla sina nuvarande marknadspositioner, kommer de att behöva implementera nya tekniker. Detta behövs inte endast för effektivitet och kostnadsanledningar utan också för att kunden kommer att begära det. De områden som detta arbete har identifierat som kommer att behöva ändras på i och med implementeringen av digitaliseringsstrategier är: säljkanaler, operations, personalbehov och verksamhetsmodell. Ramverket konstruerat i detta arbete, förser kapitalförvaltningsbolag med en metod för att implementera digitaliseringsstrategier på ett effektivt och framgångsrikt sätt.