I dagsläget står mobila enheter för strax under 55 procent av den globala marknaden jämfört med datorer och surfplattor. Android och iOS är de två stora operativsystemen för mobila enheter, där Android har cirka 70 procent av marknaden. Applikationer till dessa två operativsystem kan utvecklas var för sig. För att utveckla applikationer som kan köras på både Android och iOS kan ett crossplatform-ramverk användas. Detta kan leda till kostnadsbesparingar och tidseffektivisering, men också till sämre prestanda. Denna komparativa studie genomfördes i samarbete med AFRY och syftar till att jämföra crossplatform-ramverken .NET MAUI och React Native mot varandra, men också mot en nativ applikation utvecklad i Java till Android. Jämförelsen gjordes ur ett prestandaperspektiv. De prestandakriterier som har jämförts är applikationernas storlek, uppstarts- och exekveringstid samt CPU- och RAM-användning. Tre applikationer utvecklades, med likvärdig funktionalitet, för att möjliggöra jämförelse. Funktionaliteten bestod av en tung beräkning i form av Fibonaccisekvensen, användande av GPS-sensorn, anrop till ett REST-API samt filhantering. För att samla in data till denna studie användes verktygen Android Profiler, Logcat samt egen implementerad kod. Resultaten visar att React Native exekverar snabbare, har en lägre resursanvändning och blir mindre i storlek i de flesta fall jämfört med .NET MAUI. .NET MAUI hanterar dock större beräkningar snabbare och mer resurssnålt. Resultatet visar även att en nativ applikation för Android presterar bättre i de flesta fall och är att rekommendera om prestanda är viktigare än utvecklingskostnad och tidsåtgång.

Over the past few decades, the field of Enterprise Architecture has attracted researchers, and many Enterprise Architecture modeling frameworks have been proposed. However, in order to support the different needs, the different frameworks offer many different elements types that can be used to create an Enterprise Architecture. This abundance of elements can make it difficult for the end-user to differentiate between the usages of all the various elements in order to identify what elements they actually need. Therefore, this research analyzes existing Enterprise Architecture modeling frameworks and extract the common properties that exists in the different Enterprise Architecture modeling notations. In this study, we performed a Systematic Literature Review that aims at finding the most commonly used Enterprise Architecture modeling frameworks in the Enterprise Architecture literature. Additionally, the elements defined in these frameworks are used to create a taxonomy based on the similarities between the different Enterprise Architecture Frameworks. Our results showed that TOGAF, ArchiMate, DoDAF, and IAF are the most used modeling frameworks. Also, we managed to identify the common elements that are available in the different Enterprise Architecture Frameworks mentioned above and represent the common elements in a multilevel model. The findings of this study can make it easier for the end-user to pick the appropriate elements for their use cases, as it highlights the core elements of Enterprise Architecture modeling. Additionally, we showed how our model can be extended to support the needs of different domains. This thesis also forms the foundation for the development of an Enterprise Architecture modeling framework that can be customized and extended so that only the relevant elements are presented to the end-user. / Under de senaste decennierna har området för företagsarkitektur lockat forskare och många modelleringsramverk för företagsarkitektur har föreslagits.Men för att stödja de olika behoven erbjuder de olika ramverken många olikaelementtyper som kan användas för att skapa en företagsarkitektur. Dettaöverflöd av element kan göra det svårt för slutanvändaren att skilja mellananvändningen av alla de olika elementen för att specificera vilka element debehöver. Därför analyserar denna forskning existerande modelleringsramverkför företagsarkitektur och extraherar de gemensamma egenskaperna som finnsi de olika modelleringsnotationer för företagsarkitektur. I den här studiengenomförde vi en systematisk litteraturgenomgång som syftar till att hittade mest använda modelleringsramverk för företagsarkitektur i litteraturenav företagsarkitektur. Dessutom används de element som definieras i dessaramverk för att skapa en taxonomi baserad på likheterna mellan de olikaramverk för företagsarkitektur. Våra resultat visade att TOGAF, ArchiMate,DoDAF och IAF är de mest använda modelleringsramarna i de studier viundersökte. Sedan lyckades vi identifiera de gemensamma elementen som ärtillgängliga i de olika ramverk för företagsarkitektur som nämns ovan ochrepresentera de gemensamma elementen i en flernivåmodell. Resultaten avdenna studie kan göra det lättare för slutanvändaren att välja de lämpligaelementen för sina användningsfall, eftersom den belyser kärnelementen imodellering av bedriftsarkitektur. Dessutom visade vi hur vår modell kanutökas för att stödja behoven hos olika domäner. Dessutom tjänar dennaavhandling som en grund för utvecklingen av ett modelleringsramverk förföretagsarkitektur som kan anpassas och utökas så att endast de relevantaelementen presenteras för slutanvändaren.

Today an increasing share of shopping is happening online. The purchases are often made on online stores that are in turn often managed by software called shopping cart software. Simultaneously a new shift is underway in the e-commerce market where more and more purchases are made from mobile phones. In order to take advantage of this shift companies are eager to integrate their shopping cart software into mobile applications that take full advantage of the mobile phone’s capabilities and give the mobile shopper a better experience. Depending on the shopping cart software used, the software vendor might not provide any best practices for doing the mobile integration. Without any help from the software vendor, the businesses are facing a difficult problem with many possible integration architectures to choose from. The problem is therefore, that selecting the optimal integration architecture for integrating shopping cart software into a mobile application can be challenging and complex. In this thesis we explore the domain of shopping cart software with the purpose of developing a framework for integrating shopping cart software into a mobile application. We suggest an integration architecture selection framework, which we call A Framework for Integrating Shopping Cart Software in Mobile Applications (FISCiMA). Our goal is twofold: (1) guide entities in choosing an integration architecture for shopping cart software and (2) to provide a basis for further research in the domain of integration architecture selection models. Conducted research is of qualitative type, research method is applied research and research approach is inductive reasoning. We work in five research phases: (1) Literature study, (2) Interview of our client, (3) Design of framework, (4) Evaluation and (5) Fine-tuning. Following these phases, we collect basic knowledge of shopping cart software and their mobile integration from the two first phases to design a framework in the third phase. The designed framework is then evaluated in the fourth phase and finally improved according to the feedback received from the evaluation in the fifth phase. The evaluation of FISCSiMA framework is done using a questionnaire, which is answered to by our involved body. The results of the evaluation suggest that the framework is intuitive, straightforward and flexible and simplifies the integration of shopping cart software into mobile applications. The authors suggest further work should be done to evaluate the merits of the FISCSiMA framework and research if the FISCSiMA framework could be applicable to other types of software. / Idag handlar ett ökande antal konsumenter online. Konsumenter handlar ofta på onlinebutiker som i sin tur hanteras av programvara som kallas kundvagn mjukvara. Samtidigt pågår ett nytt skifte på e-handelsmarknaden där allt fler konsumenter handlar online från sina mobiltelefoner. För att dra nytta av detta skift och ge konsumenter som handlar online via mobilen en bättre upplevelse vill företag integrera sin kundvagns mjukvara in i mobila applikationer som kan bättre utnyttja mobiltelefonens unika förmågor.Beroende på vilken kundvagns mjukvara som används finns det en risk att mjukvaruleverantören inte tillhandahåller metoder för att integrera deras kundvagns mjukvara in i mobila applikationer. Utan någon hjälp från mjukvaruleverantören står företagen inför ett svårt problem med många möjliga integration arkitekturer att välja mellan. Således är problemet att det är utmanande och komplext att välja den optimala integrations arkitekturen för att integrera kundvagns mjukvara in i en mobilapplikation.I denna avhandling utforskar vi domänen för kundvagns mjukvara med syftet att utveckla ett ramverk för att integrera kundvagns mjukvara in i mobila applikationer. Vi föreslår ett integrations arkitektur urval ramverk, som vi kallar A Framework for Integrating Shopping Cart Software in Mobile Applications (FISCiMA). Vårt mål består av två delar: (1) vägleda enheter i att välja integrationsarkitektur för kundvagns mjukvara och (2) att ge en grund för ytterligare forskning inom området integration arkitektur urval modeller.Den genomförda forskningen är av kvalitativ typ, forskningsmetoden är tillämpad forskning och forsknings inriktningen är induktiv resonemang. Vi arbetar i fem forskningsfaser: (1) Litteraturstudie, (2)Intervju av vår klient, (3) Design av ramverk, (4) ärdering och (5) Finjustering. I de första två forsknings faserna samlar vi grundläggande kunskaper om kundvagns mjukvara och deras mobila integration för att sedan designa ett ramverk i den tredje fasen. Det designade ramverket utvärderas sedan i den fjärde fasen och förbättras slutligen enligt återkopplingen från utvärderingen i den femte fasen.Utvärderingen av FISCSiMA ramverket görs med hjälp av ett frågeformulär som besvarats av vår involverade part. Resultat av utvärderingen tyder på att ramverket är intuitivt, enkelt och flexibelt och förenklar integrationen av kundvagns mjukvara in i mobila applikationer. Författarna föreslår att ytterligare arbete görs för att utvärdera meriterna av FISCSiMA ramverket och forskning görs för att se om FISCSiMA ramverket kan appliceras på andra mjukvaru kategorier.

JavaScript frameworks have become a rapidly growing and changing industry which led to the process of choosing a suitable framework becoming increasingly difficult. This is what this project address, it takes three of the most popular frameworks and compare them concerning three aspects; performance, modularity and usability to determine the most suitable one for a modern single-page application. The purpose was to be able to give a well-founded recommendation on which framework would be most suited for a given project. To determine which framework is most suitable, three of the most popular frameworks are considered: Angular, React and Vue. These are often referred to as the big three when it comes to JavaScript frameworks and hints at the fact that they are by far the most popular frameworks. By developing and deploying a modern single-page application with a focus on the front-end in each of the frameworks and performing tests in regards to the three aspects performance, modularity and usability test data could be measured and compared. The comparison was performed by evaluating the test results of the three aspects using a method called the analytical hierarchy process. The results show that the most suitable JavaScript framework for developing a frontend heavy single-page application would be React since it performed best in regards to performance and modularity. Vue comes in second with the most notable advantage being performing best when comparing usability since it was the framework considered to be the easiest one to learn. Angular comes in at a third place with the most notable advantage being that it was considered best at DOM-manipulation. All three frameworks are considered suitable to create a single-page application but from the perspective of this project, the most suitable would be React. Further research may be done into additional frameworks to give the study even more width. It would also be interesting to go more into depth in either of the aspects to get a more extensive analyze. / JavaScript-ramverk har blivit en snabbt växande och förändrande bransch som har innebärt att processen att välja lämpliga ramverk har blivit allt svårare. Detta är vad detta projekt försöker utreda, vi kommer att ta tre av de mest populära ramverken och jämföra dem angående tre aspekter, prestanda, modularitet och användarvänlighet för att bestämma det mest lämpliga för en modern single-page application. Syftet var att kunna ge en välgrundad rekommendation om vilket ramverk som skulle vara bäst lämpat för ett visst projekt. För att bestämma vilket ramverk som är bäst lämpat betraktas tre av de mest populära ramverken: Angular, React och Vue. Dessa benämns ofta de stora tre när det gäller JavaScript-ramverk och anknyter på att de överlägset är de mest populära ramverken. Genom att utveckla och sätta i produktion en modern single-page application med fokus på front-end i vart och ett av ramverken och utföra tester med avseende på de tre aspekterna prestanda, modularitet och användarvänlighet kan testdatan mätas och jämföras. Jämförelsen genomfördes genom att utvärdera testresultaten för de tre aspekterna med hjälp av metoden Analytic hierarchy process. Resultaten visar att det mest lämpliga JavaScript-ramverket för att utveckla en front-end tung single-page application skulle vara React eftersom det presterade bäst i aspekterna prestanda och modularitet. Vue kommer på andra plats med den mest anmärkningsvärda fördelen att den presterar bäst när man jämför användarvänlighet eftersom det var det ramverk som ansågs vara den enklaste att lära sig. Angular kommer in på en tredje-plats med den mest anmärkningsvärda fördelen att Angular ansågs bäst vid DOM-manipulation. Alla tre ramverk anses vara lämpliga för att skapa en single-page application men ur projektets perspektiv är React det mest lämpade ramverket. Vidare undersökning kan utföras i yttligare ramverk för att ge studien ytterligare bredd. Det skulle också kunna vara intressant att gå mer på djupet i någon av aspekterna för att få en mer omfattande analys.

Organizations face multiple types of climate-related risks and opportunities. This creates financial and strategic challenges for organizations to solve, thus creating different frameworks, such as the Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD), that support organizations and increases their financial stability and strategic resiliency. Within the TCFD recommendations and current regulations, scenario analysis is a strong tool to be used and reported on, to increase the transparency and resiliency further. Therefore, this degree project takes a deep dive into what role scenario analysis has concerning organizations, specifically the battery manufacturing industry, and examines the possibilities to facilitate the deployment of the scenario analysis process, aligned with the TCFD recommendations. Meaning that the guidance created addresses the current gap in research and scenario implementation. The results of this degree project indicate that scenario analysis holds a big role in all organizations because of its benefits. Scenario analysis increases the overall understanding regarding uncertainties, improves the anticipation of climate-related risks and opportunities and it enhances the understanding related to the interconnections and dependencies between them. Most importantly, scenario analysis supports organizations with decision-making and strategic planning by looking into how risks and opportunities develop in multiple scenarios and time horizons. The results also indicate that the battery manufacturing industry can face multiple risks and opportunities at each step of the value chain. Furthermore, this degree project presents a step-by-step implementation guidance that facilitates the scenario analysis process aligned with TCFD recommendations. / Organisationer idag möts av många typer av klimat-relaterade risker och möjligheter.Detta leder till olika finansiella och strategiska utmaningar for organisationer sommåste hanteras. Därav har flera ramverk, exempelvis the Task Force on Climate Related Financial Disclosures (TCFD), skapats och hjälper organisationer att öka finansiella stabiliteten och strategiska motstånd. Dessutom finns det olika regelverk som företag måste rapportera inom, där scenario analys är ett område som måste rappoteras och presenteras. Därav, detta examensarbete kommer att undersöka vilken roll scenarioanalys har idag, speciellt inom batteriindustrin, och även undersöka möjligheterna att underlätta införandet av scenario analys process, i linje med TCFD:s rekommendationer. Resultaten av detta examensarbete indikerar att scenarioanalysen har en stor roll för alla organisationer på grund av dess fördelar. Scenarioanalys ökar den övergripande förståelsen för osäkerheter, förbättrar förväntan på klimatrelaterade risker och möjligheter och ökar förståelsen för sammankopplingar och beroenden mellan risker och möjligheter. Viktigast av allt är att scenarioanalys stöder organisationer med beslutsfattande och strategisk planering genom att undersöka hur risker och möjligheter utvecklas i flera scenarier och tidshorisonter. Resultaten indikerar också att batteritillverkningsindustrin kan möta flera risker och möjligheter i varje steg i värdekedjan, vilket ökar behovet av strategisk planering. Vidare presenterar detta examensarbete en steg-för-steg-implementeringsvägledning som underlättar scenarioanalysprocessen i linje med TCFD-rekommendationer.

Att utveckla applikationer med mikrotjänstarkitektur har idag blivit ett trendande tillvägagångssätt för att skapa tjänster som är anpassade för att köras i molnet med fördelar som mindre underhållsarbete och lättare skalbarhet. Mikrotjänster kännetecknas som löstkopplade och oberoende tjänster som kommunicerar genom att exponera ett API. För många populära programmeringsspråk, som till exempel Java, finns det flera ramverk att använda för att underlätta utvecklandet av mikrotjänster. Företaget Redpill Linpro i Karlstad, som är uppdragsgivare för den här studien, använder sig idag av Javaramverket Quarkus vid utvecklandet av mikrotjänster. De är dock intresserade av att veta hur mikrotjänster som utvecklats i Quarkus jämför sig prestandamässigt mot mikrotjänster som utvecklats i ett annat programmeringsspråk. Redpill Linpro har märkt att intresset för programmeringsspråket Go har ökat på sistone. I Gos officiella dokumentation rekommenderas ramverket Gin för att få bättre prestanda när det kommer till att utveckla tjänster som exponerar ett API. Redpill Linpro har tilldelat författaren av denna uppsats ett uppdrag att utveckla mikrotjänster med hjälp av ramverken Quarkus och Gin för att studera skillnader i prestanda samt beskriva tillvägagångssättet för hur utvecklingen av mikrotjänsterna gått till. Studien syfte är att identifiera vilken av mikrotjänsterna utvecklade i Gin eller Quarkus som presterar snabbast beträffande kompileringstid och uppstartstid, skillnader i filstorlek och skillnader i responstid vid HTTP-anropen GET och POST med och utan koppling till databas. Även vilken mikrotjänst som använder minst CPU-kraft och RAM-minne. Studiens resultat visar för- och nackdelar med båda ramverken men att mikrotjänsterna skapade med Gin presterade bäst i flest antalet parametrar som mättes i den här studien.

Detta examensarbete handlar om svenska förskollärares användning av digitala teknologier på förskolan. Fokus på denna studie ligger på att få en förståelse i vad som påverkar förskollärarnas användning av digitala teknologier och om det kan kopplas till deras ålder och examensår. Resultatet som framkommer i arbetet är konstruerat genom empiriska individuella forskningsintervjuer, som leder till större diskussioner med förskolläraren om deras användning av digitala teknologier. Teorin för detta arbete är TPACK-ramverk, vilka kunskaper och kompetenser som förskollärarna har. Genom detta arbete framkom det att deltagarna ser både möjligheter och begränsningar när det kommer till användningen av digitala teknologier. Det som begränsar förskollärarna är tiden och kommunens insättning, men förskollärarnas egen inställning och kunskap inom digitala teknologier påverkar också användandet. Fast dessa begränsningar använde sig förskollärarna av digitala teknologier i det administrativa arbetet och lite i undervisningen. Förskollärarna använder sig av digitala teknologier som de själva känner sig trygga med och har kunskap inom.

De tekniska aspekterna saknas idag inom många ramverk inom hybrid arbetsmodelltrots att de är viktiga för övergången från fysiskt till helt eller delvis distansarbete.Covid-19 pandemin har medfört att många företag varit tvungna att ställa om frånfysiskt till distansarbete. Vilket har lett till att vissa företag har haft det svårare änandra.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka tekniska aspekter som kan underlättaövergången från fysiskt kontor till helt eller delvis distansarbete. Med hjälp avintervjuer, tidigare forskning samt existerande ramverk så kommer nya tekniskaaspekter att presenteras och delas in i kategorierna teknik och organisation. Uppsatsenhar till avsikt att genomföra en kvalitativ datainsamling, datainsamlingen skeddegenom kvalitativa intervjuer. Informanterna som intervjuades arbetar inom ITbranschen.Det empiriska resultatet presenterar informanternas svar i olika kategorier såsomteknik, arbetsmiljö och hybrid arbetsmodell. Detta visade bland annat flera olikatekniska aspekter samt att informanterna föredrar en hybrid arbetsmodell.Vidare efter det empiriska resultatet så genomfördes en analys. Analysen visade attdet finns värde i att med hjälp av digital transformation implementera de tekniskaaspekterna i ett hybrid arbetssättramverk. Vidare visade analysen att hybrid ettarbetssätt kommer vara en del av ett framtida arbetssätt.Det empiriska resultatet ställdes mot den tidigare forskningen där det visade sig attflera av punkterna i tidigare forskning till viss del stämmer överens med vadinformanterna berättade.Sammanfattningsvis presenteras flera olika förbättringsförslag vad gäller teknik ochorganisation till framtida ramverk. Dessa förslagen är kompletterande till existeranderamverk och ska inte ses som en ersättning för ramverken.

Titel: Motiverande verksamhetsstyrning – En kvalitativ studie om motivation i fastighetsmäklaryrket och PAR-ramverkets påverkan. Översikt: Fastighetsmäklarbranschen har påverkats av ekonomiska faktorer under senaste tiden, vilket har lett till lägre bostadspriser och en ostabil marknad. Detta har resulterat i mindre försäljningar och en högre konkurrens bland fastighetsmäklarna. Statistik har visat en ökning av avregistrerade fastighetsmäklare senaste året och därför är det viktigt att förstå vad som kan motivera dem att stanna kvar i yrket under tuffare perioder. Till skillnad från tidigare forskning, som främst fokuserat på belöningar, undersöker denna studie flera olika delar inom verksamhetsstyrning som motivationsfaktorer. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om olika aspekter inom verksamhetsstyrning kan motivera fastighetsmäklare att stanna kvar i yrket, särskilt under konkurrenspräglade och ekonomiskt osäkra tider. Genom att applicera PAR-ramverket, som inkluderar personal- åtgärds- och resultatkontroller, strävar studien efter att analysera hur dessa styrmedel kan påverka motivationen hos fastighetsmäklarna. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett via inspelade intervjuer där frågorna är baserade på den teoretiska referensramen. Urvalet består av åtta registrerade fastighetsmäklare från tre olika städer med varierande erfarenhet. Slutsats: Utifrån analysen har slutsatsen dragits att samtliga delar inom PAR- ramverket kan motivera fastighetsmäklare att stanna kvar i yrket. Motivationsfaktorerna kan däremot skilja sig från person till person, därför att det viktigt för cheferna att förstå vad som motiverar deras fastighetsmäklare. / Title: Motivational Management Control – A qualitative study on motivation inthe real estate brokerage profession and the impact of the PAR framework.Overview: The real estate brokerage industry has recently been affected by economicfactors, leading to lower housing prices and market instability. This hasresulted in fewer sales and increased competition among real estate agents.Statistics have shown an increase in deregistered real estate agents overthe past year, making it important to understand what can motivate themto remain in the profession during challenging times. Unlike previousresearch, which has primarily focused on rewards, this study examinesvarious aspects of management control as motivational factors.Purpose: The purpose of this study is to investigate whether different aspects ofmanagement control can motivate real estate agents to remain in theprofession, especially during competitive and economically uncertaintimes. By applying the PAR framework, which includes personnel, action,and results controls, the study aims to analyze how these controlmechanisms can affect the motivation of real estate agents.Method: The study employs a qualitative research method with a deductiveapproach. Data collection was carried out through recorded interviews,where the questions were based on the theoretical framework. The sampleconsists of eight registered real estate agents from three different citieswith varying levels of experience.Conclusion: Based on the analysis, the conclusion is that all parts of the PARframework can motivate real estate agents to stay in the profession.However, motivational factors can vary from person to person, making itessential for managers to understand what motivates their real estateagents.

The global steel industry is responsible for 7% of the global greenhouse gas emissions and stands in front of big challenges when it comes to reducing emissions. With the Paris agreement as a basis and the recent legislations and propositions regarding emission reduction and mitigation targets, the industry as a whole is in need of clear and structured frameworks for conducting comprehensive mitigation targets and extensive action plans in their strategic sustainability planning. By analyzing how strategic sustainability planning in the global steel industry is currently used, a thorough literature study has been conducted regarding the current state of action. Further, a compilation of different strategic planning frameworks have been made to see how different frameworks could be summarized in relation to the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) in order to establish an exhaustive approach to climate action in the steel industry. By implementing such frameworks together with a backcasting method based on a modified mPB process called strategic sustainability planning process (SSPP) in this study, a proposed outline of a climate action plan could be made based on a case study on the steel manufacturer Ovako Sweden AB in Hällefors. A mitigation LEAP model could be conducted by integrating the backcasting method in the LEAP model and evaluated based on four constructed mitigation scenarios and the compilation of frameworks. Further End-of-Pipe technologies could be evaluated based on the results from the LEAP model and literature findings.  Based on the findings, it becomes clear that a uniting of several strategic planning frameworks is needed in order to cover the entire spectrum of functions in strategic planning of mitigation action. Further, the results highlight the importance and dependence of adapting to policy and technological advancement in the steel industry, and that few but rather substantial investments can play a big role in the transition to green production. In the case for Ovakos production site in Hällefors, the change of the ear-marked electricity contract played a big role in scope 2 emissions, where a decrease of about 68% was made by phasing out the use of fossil fuels. Based on the methodology and depending on the scenario, a reduction of production related emissions by 97% could be achieved. Further, the use of end-of-pipe technologies, emission mitigation is obtained as well as a potential for circular economy initiatives based on the residual products accomplished by the technologies. / Den globala stålindustrin är ansvarig för 7% av de globala växthusgasutsläppen och står inför stora utmaningar vad gäller att minska deras utsläpp. Med Parisavtalet som fundament, och de senaste lagstiftningarna och propositionerna rörande utsläppsminskning och åtgärdsplaner för reduktion, är branschen som helhet i behov av tydliga och strukturerade ramverk för att genomföra omfattande reduktionsmål och omfattande åtgärdsplaner i sin strategiska hållbarhetsplanering. Genom att analysera hur strategisk hållbarhetsplanering i den globala stålindustrin för närvarande används, har en grundlig litteraturstudie genomförts kopplat till den nuvarande statusen av åtgärder. Dessutom har en sammanställning av olika strategiska ramverk verkställts för att se hur olika ramverk skulle kunna sammanfattas i förhållande till CSRD. Detta för att etablera ett heltäckande tillvägagångssätt för klimatåtgärder inom stålindustrin. Genom att tillsammans med en backcasting metod baserad på mPB, som i denna studie kallas för process för strategisk hållbarhetsplanering (SSPP), kunde en föreslagen struktur för en klimatåtgärdsplan göras baserad på en fallstudie om ståltillverkaren Ovako Sweden AB i Hällefors. En utsläppsreduktionsmodell i LEAP kunde genomföras genom att integrera backcastingen i LEAP-modellen och utvärderas baserat på fyra konstruerade framtidsscenarier och sammanställningen av ramverk. Vidare kunde slutbehandlingstekniker (end-of-pipe technologies) baserade på resultaten från LEAP- modellen och litteraturstudien utvärderas.  Baserat på resultaten framgår det att en förening av flera strategiska planeringsramar behövs för att täcka hela spektrumet av funktioner i strategisk planering av åtgärder för utsläppsminskning. Vidare belyser resultaten vikten och beroendet av att anpassasig till politiska och tekniska framsteg inom stålindustrin, och att få men betydande investeringar kan spela en stor roll i övergången till grön produktion. I fallet med Ovakos produktionsanläggning i Hällefors spelade förändringen av den öronmärkta elavtalet en stor roll för minskningen av scope 2-utsläpp, där en minskning med 68% gjordes genom att avveckla användningen av fossila bränslen i elavtalet. Baserat på metoden och beroende på scenario, kunde en minskning av produktionsrelaterade utsläpp med 97% uppnås. Vidare uppnås utsläppsminskning med användning av slutbehandlingstekniker och cirkulära ekonomiinitiativ baserade på de restprodukter som uppnås genom de teknikerna.