This study aims towards analyzing how an organization within the Nordic financial industry handles strictly confidential data in an outsourced cloud service, as well as what information security challenges occur and what opportunities may arise. A case study was performed where qualitative semi-structured interviews were conducted and analyzed by using a content analysis in order to draw a conclusion based on our empirical data. Our results show that certain types of data lose all of its value as soon as it becomes public, this indicates that organizations must take precautions when handling such data. By classifying the different types of data the organization encounters around confidentiality, integrity and availability, as well as the business impact that it contains. Guidelines for how a certain class of data should be handled and protected can be established. For example, encryption, access control or other information security measures. Our results also show that controls are being used in order to ensure that the handling of strictly confidential data is performed in a secure way. Strictly confidential data is the highest level of confidentiality a certain type of data can possess, which indicates that it also has the highest amount of security. However, when protecting a specific type of data, the return on investment is an aspect that needs to be accounted for, in other terms a balance between the cost and the value of the data. Established frameworks such as NIST Cybersecurity framework, ISO 27001 and CIS 8 are also helpful when identiying, preventing and eliminating information security threats. Our results show that the organization strives to be CIS version 8 “level 2” compatible, which is good for the information security behind the handling of strictly confidential data. / Denna studie syftar till att analysera hur en organisation inom den nordiska finansbranschen hanterar strikt konfidentiell data i en utlagd molntjänst, samt vilka informationssäkerhetsutmaningar och möjligheter som kan uppstå. En fallstudie genomfördes där kvalitativa semistrukturerade intervjuer utformades och analyserades med hjälp av en innehållsanalys för att kunna dra en slutsats utifrån den insamlade empiri. Studiens resultat visar att specifika typer av data förlorar allt sitt värde om den skulle bli offentlig, detta indikerar att organisationer måste vidta försiktighetsåtgärder när de hanterar sådan data där detta utgör en risk. Genom att klassificera de olika typer av data som organisationen bemöter utifrån konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet, samt den affärspåverkan som datan medför, kan riktlinjer för hur en viss typ av data hanteras och skyddas fastställas. Till exempel kryptering, åtkomstkontroll eller andra informationssäkerhetsåtgärder. Våra resultat visar också att kontroller används för att säkerställa att hanteringen av strikt konfidentiell data sker på ett säkert sätt. Strikt konfidentiell data är den högsta nivån av konfidentialitet en viss typ av data kan ha, vilket indikerar att den också har den högsta säkerheten. Vid skyddande av en specifik typ av data är “return on investment” en aspekt som måste beaktas, i andra termer en balans mellan kostnad och värdet av datan. Etablerade ramverk som NIST Cybersecurity framework, ISO 27001 och CIS 8 är också till hjälp vid identifiering, förebyggande och eliminering av informationssäkerhetshot. Våra resultat visar att organisationen strävar efter att vara CIS version 8 “level 2” kompatibla, vilket främjar informationssäkerheten i hanteringen av strikt konfidentiell data.

Planering och genomförande av matematikundervisning utgår ofta från ett läromedel, vilket gör dess innehållet till en viktig resurs, både för undervisningen och för att fungera som kunskapskälla för lärare. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarhandledningar i matematik stöttar lärares begreppskunskaper i geometri för årskurs 1. Geometri är ett område som många lärare har bristande kunskaper inom. Två olika typer av lärarhandledningar har analyserats utifrån designprinciper för innehåll i lärarhandledningar. Resultatet indikerar att det finns en skillnad i hur de analyserade läromedlen framställer de geometriska begreppen; både i olika grad och på olika vis. Detta resultat diskuteras i förhållande till viktiga lärarkunskaper i matematik och forskning om hur dessa kan utvecklas genom specifikt designade lärarhandledningar, så kallade Educative Curriculum Materials. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att det ena läromedlet talar till lärare, och det andra talar genom lärare.

Idag finns kommunala projektledare som till följd av projektformens popularitet måste hantera både rollen som projektledare och rollen som tjänsteman. Denna studie undersöker konflikter mellan de två rollerna som presenterats och besvarar frågan om hur den kommunala projektledaren hanterar sitt dubbla uppdrag, för att synliggöra för läsaren den kommunala projektledarens svårigheter med sin tvåsidiga rollhantering. Genom (1) sitt analysverktyg som baseras på tidigare forskning och (2) utförandet av 11 kvalitativa djupintervjuer med kommunala projektledare finner studien flera konflikter mellan den kommunala projektledarens två roller. Dessa konflikter bidrar även till svårigheter i att leva upp till det dubbla uppdraget. Flest konflikter uppstår i den kommunala projektledarens ramverk. Bland annat tycks byråkratin förslava projektarbetet. Somliga projektledare finner däremot sätt att bemöta konflikter, där kommunikation gentemot politiker kan anses vara av störst vikt. Förhoppningen är att förvaltningar tar till sig studiens resultat och förbättrar sin projektverksamhet.

Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva vilka möjligheter och utmaningar som organisationer, som arbetar med IT-styrning utifrån agila ramverk i stor skala, upplever. En tematisk innehållsanalys har genomförts av vetenskapliga artiklar för åren 2017 till 2020, och från artiklarna har koder genererats som grupperats i olika teman mot bakgrund av studiens frågeställning. Studien har genererat fyra olika teman för de utmaningar och möjligheter som organisationer, som arbetar med IT-styrning utifrån agila ramverk i stor skala, upplever: införandeaspekter och anpassning till organisationen  leda och motivera medarbetare och team  kvalitet och kontinuerlig förbättring  utvecklingsaspekter  En slutsats som kan dras av detta är att det finns mest utmaningar för organisationerna gällande aspekterna som rör införandet och anpassningen till organisationen. Den andra slutsatsen som kan dras är att det finns många aspekter som beskrivits i denna studie som organisationer upplever som möjligheter vid införande och användande av agila ramverk i stor skala, speciellt kopplat till temat att leda och motivera medarbetare och team. Slutligen finns även några aspekter som organisationer upplever som utmaningar vid införande och användande av agila ramverk i stor skala. I absolut störst omfattning framkommer detta i tema ett som rör införandeaspekter och anpassning till organisationen.

JavaScript has become the dominant programming language for web application development during the last few decades, being used by 98.5% of the websites worldwide. This prominence has led to the emergence of several frameworks for this language, with React and Vue being among the popular choices. However, there is no research specifically comparing these frameworks from a beginner’s perspective when creating simple web applications. The purpose of this thesis is to map out similarities and differences between React and Vue in terms of performance and ease of use for beginners. To accomplish this, two identical web applications were developed using React and Vue, respectively. These applications were designed to require only a general understanding of programming concepts and no prior experience with the mentioned frameworks, while having a target build size ranging from 40-60 KB. The development process for each framework was documented, capturing the time invested and challenges encountered. A qualitative approach was adopted to assess performance, leveraging quantifiable data gathered from the developed applications, while ease of use was evaluated through the lens of a beginner. The findings indicate that while React exhibited 12% faster overall execution time and 4% faster memory allocation, the performance gap was narrower than previous research suggested due to the smaller size of the applications. On the other hand, Vue was found to be more beginner-friendly, requiring 21.3% less development time to achieve the same application functionality. These findings aid beginners in selecting the most suitable framework based on their priorities and contribute to the understanding of React and Vue in the context of simple web application development. / JavaScript har under de senaste decennierna vuxit till att bli det dominerande programmeringsspråket för webbutveckling och används idag av 98,5% av webbplatserna världen över. Denna utveckling har lett till skapandet av flera ramverk för JavaScript, där React och Vue är bland de populära valen. Det finns dock ingen forskning som specifikt jämför dessa ramverk från ett nybörjarperspektiv när det kommer till att skapa enkla webbapplikationer. Syftet med denna studie är att kartlägga likheter och skillnader mellan React och Vue när det gäller prestanda och användarvänlighet för nybörjare. För att åstadkomma detta utvecklades två identiska webbapplikationer med hjälp av React respektive Vue. Dessa applikationer designades för att endast kräva en allmän förståelse av programmeringskoncept och ingen tidigare erfarenhet av de nämnda ramverken, samtidigt som de hade en storlek som sträcker sig från 40-60 KB. Utvecklingsprocessen för varje ramverk dokumenterades, bland annat med fokus på tid som investerats och de utmaningar som stöttes på. Ett kvalitativt tillvägagångssätt antogs för att bedöma prestanda, med hjälp av kvantifierbar data som samlats in från de utvecklade applikationerna, medan användarvänligheten utvärderades genom att analyseras ur en nybörjares perspektiv. Resultaten indikerade att trots att React överlag uppvisade 12% snabbare exekveringstid och 4% snabbare minnesallokering, var prestandagapet mindre än tidigare forskning har visat främst på grund av den mindre storleken på applikationerna. Å andra sidan visade sig Vue vara mer nybörjarvänlig och krävde 21.3% mindre tid för att skapa samma funktionalitet. Dessa resultat kan hjälpa nybörjare att välja det mest lämpliga ramverket baserat på deras prioriteringar och bidrar till förståelsen av React och Vue när det kommer till att skapa enkla webbapplikationer.

Den dominerande artefakten inom matematikundervisningen är läroboken, vilken ofta utgör grunden för en lärares planering och genomförandet av lektioner. Det medför att läromedel är en väg att nå ut till lärare med exempelvis information. Läromedel kan både fungera stöttande för undervisningen och utvecklande av lärarkunskaper. Syftet med denna studie är att undersöka hur matematikläromedel ger läraren stöd i matematikundervisningen och samtidigt ger möjlighet att utveckla viktiga lärarkunskaper utifrån dessa tre designprinciper. Analysarbetet i denna undersökning har utgått från tre designprinciper som har utvecklats som riktlinjer för hur ett läromedel bör utformas för att stödja både undervisning och utveckla lärarkunskaper. Resultatet visar att de analyserande läromedlen har med de tre designprinciperna i olika utsträckning och på olika sätt. Resultatet diskuteras sedan i förhållande till lärares möjligheter att utveckla lärarkunskaper utifrån de förutsättningar som läromedlen ger.

Rollspel blir alltmer populära på en global nivå, med spelare runt hela världen och publikationer på flera olika språk. Som grund till rollspel och fantasy-genren den växte ut från ligger bland annat koncept som ‘hjälteresan’ och mytologi. Genom att undersöka hur dessa individuella aspekter av berättande kan samexistera jämte den kollektiva modellen som driver rollspelande, söker denna studie att förstå hur moderna och inklusiva rollspelssystem hjälper spelare att undvika den sociala och ludonarrativa dissonans som uppstår inom somliga rollspelsgrupper när individuella narrativ möter gemensamt berättande. Metoden som använts är en komparativ analys av rollspelsböcker från ett historiskt perspektiv i kronologisk ordning, samt löst strukturerade intervjuer med kontemporära rollspelare om vikten av den sociala aspekten i rollspel. Resultaten pekar på att både spelare och utgivare anser den sociala aspekten vara oersättbar, och att inklusion och representation är de verktygen som används för att undvika social och ludonarrativ dissonans.

Effektiv användning av IT-resurser i organisationer kräver en optimerad anpassning mellan affärsverksamheten och IT-verktyg. Enterprise Architecture är ett välkänt koncept som används för att anpassa strukturen av IT-system i linje med affärsverksamheten. Tidigare forskning har mestadels fokuserat på Enterprise Architecture i stora organisationer och därmed saknas tillräcklig forskning om hur konceptet används eller kan användas i små och medelstora företag. Syftet med denna studie var att undersöka hur små och medelstora företag, medvetet eller omedvetet, arbetar eller kan arbeta med Enterprise Architecture i sin kontext. Ett sekundärt syfte var att arbeta fram ett ramverk för att stödja små och medelstora företag i detta arbete. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer i ledande befattningar i små och medelstora företag (n = 4). Intervjutranskriptionerna analyserades med hjälp av kvalitativ dataanalys. Resultaten av denna studie ger insikt i ett antal utmaningar och möjligheter som små och medelstora företag möts av när det gäller arbete med Enterprise Architecture. Utmaningarna var att de inte inser värdet konceptet kan skapa, resursbrist, missuppfattning om att konceptet måste appliceras fullskaligt, att ramverken är för rigida, att involvera ledningsgruppen som ofta är mer intresserade av ekonomiska nyckeltal, flytande rollfördelningar samt bristande långsiktigt tänk. Möjligheterna var att förbättra samarbetet mellan verksamhetens IT- och affärssida, integrera IT-system för att säkerställa att systemen går i linje med verksamhetens mål och visioner, stödja långsiktigt tänkande, ge en bättre överblick och struktur på verksamheten samt minska kostnader och optimera arbetsprocesser. I arbetet med Enterprise Architecture bör små och medelstora företag använda anpassningsbara ramverk, hantera samspelet mellan kortsiktiga och långsiktiga mål, involvera hela verksamheten, upprätta en aktiv kommunikation mellan avdelningar samt endast använda det som behövs i verksamheten. Baserat på teoretiska och empiriska insikter har ett ramverk arbetats fram, som ska kunna användas för att stödja arbetet med Enterprise Architecture i små och medelstora företag. / Efficient use of IT resources in organizations requires an optimized alignment between business operations and IT. Enterprise Architecture is a well-known concept used to align the structure of IT systems with the business operations. Previous research has mostly focused on Enterprise Architecture in large organizations, thus there is a lack of research on how the concept is applied, or can be applied, in small and medium-sized enterprises. The purpose of this study was to investigate how small and medium-sized enterprises, consciously or unconsciously, work or can work with Enterprise Architecture in their context. The secondary purpose was to develop a framework to support small and medium-sized enterprises in this work. Semi-structured interviews were conducted with people in senior positions in small and medium-sized enterprises (n = 4). The interview transcripts were analyzed using qualitative data analysis. The results of this study provide insight into a number of challenges and opportunities that small and medium-sized enterprises face when it comes to embracing Enterprise Architecture. The challenges were that they did not realize the value the concept can create, lack of resources, misconception that the concept must be applied fully, that the frameworks are too rigid, to involve the management team who are often more interested in financial performance indicators, floating role distributions and lack of long-term thinking. The opportunities were to improve the collaboration between IT and business, integrate IT systems and ensure that the systems are in line with the company's goals and visions, support long-term thinking, provide a better overview and structure of the business, reduce costs and optimize work processes. When working with Enterprise Architecture, small and medium-sized enterprises should use adaptable frameworks, manage the interplay between short-term and long-term goals, involve the entire business, establish active communication between different departments and only use what is needed in the business. Based on theoretical and empirical insights, a framework has been developed, which can be used to support the work with Enterprise Architecture in small and medium-sized enterprises.

I vår undersökning har vi intervjuat fyra lärare med avseende på hur de ser på problemlösning och hur de arbetar med det. Lärarna arbetar i två olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. Därför följer skolorna olika läroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med båda skolformerna är för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella när vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjälp av ett analytiskt ramverk som tar till hänsyn fyra lärandeteorier som kan sägas haft påverkan på lärandet i skolan. Teorierna är behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teori. Vi har även jämfört lärarna med varandra för att försöka hitta skillnader och likheter.Det vi kom fram till i undersökningen var att de lärare vi intervjuat skiljer sig något i hur de ser på problemlösning. Likaså varierar deras arbetssätt med problemlösning med både likheter och skillnader. Resultatet gör det svårt att förklara varför vi upplevde en högre motivation i den internationella skolan utifrån lärarnas syn på och undervisning med problemlösning, utan möjligheten finns att det är andra faktorer som påverkar.

Sociala obligationer är en typ av obligation där de finansiella medlen som emittenten fått investerat används till samhällsenliga sociala ändamål. Sociala obligationer är relativt nytt och därför finns idag inga generella ramverk eller regler för hur finansiella medel inom en sådan obligation bör användas. Avsaknaden av riktlinjer och rekommendationer har lett till att de bolag som idag har emitterat sociala obligationer har gjort det enligt eget tycke och fördel. Det i sin tur har lett till en väldigt stor bredd på marknaden med få gemensamma definitioner och likheter vilket gör det svårt att jämföra obligationerna sinsemellan. Uppföljning av de allokerade medlen är också något som skiljer sig mellan de olika obligationerna på marknaden. Det sker främst genom redovisning av nyckeltal i emittentens investerarrapporter eller årsredovisningar. De ramverken som presenteras i samband med investeringen har i samtliga fall hittills tagits fram gemensamt mellan emittenten och investeraren vilket innebär att varje nytt bolag som har eller vill emittera en social obligation måste ta fram ett nytt ramverk för just dennes verksamhet. Resultatet blir en uppsjö av fler olika varianter med olika verksamhetsinriktningar, målbilder, genomförandeprocesser och uppföljning. Nyckeltalen som följs upp motsvarar i samtliga av granskade fall hårda värden. Några exempel på nyckeltal som använts är antal kvadratmeter samhällsfastighet respektive antal personer som kan bruka samhällsfastigheter och dess service. Ett annan exempel är nyckeltal som använts vid rapportering av verksamhet i bostadsfastigheter i utanförskapsområden. Då har antalet renoverade bostäder, antal nya bostäder, antal skapade jobb samt boende omsättning mätts. Sammanfattningsvis så är marknaden för sociala obligationer i Sverige både relativt liten och både ny och outvecklad. Klimatet på en sådan marknad gör det både svårt och dyrt att emittera obligationer. Avsaknaden av regleringar, gemensamma ramverk och definitioner innebär att det idag inte finns något lämpligt sätt att jämföra obligationer och därmed kan det inte säkerställas vilken eller vilka satsningar som är mest optimala. När det inte finns några gemensamma verktyg för att vare sig emittera eller följa upp projekt finansierade av sociala obligationer blir begreppet framgång inte helt entydigt. Något marknaden och branschen däremot är enade om är att social hållbarhet är en viktig aspekt i ett hållbart och välfungerande samhälle. / Social obligations are a type of obligation in which the financial resources invested are used for socially beneficial purposes. Social bonds are relatively new and therefore there is currently no general framework or rules on how financial resources within such a bond should be used. The lack of guidelines and recommendations means that companies that, as of today, have issued social bonds have done so at their own liking and benefit. This has resulted in a very broad market with few common definitions and similarities, making it difficult to compare bonds across the board. The monitoring of the funds allocated is also something that differs between the different bonds on the market. This is mainly done through the disclosure of ratios in the issuer's investor reports or annual reports. The frameworks have in all examined cases been developed jointly between the issuer and the investor, which means that each new company that has or wants to issue a social bond has to develop a new framework for the particular operation. The result is numerous variants of social bonds with different operational orientations, visions, monitoring, and implementation processes. In all the cases examined the key performance indicators that are monitored correspond to hard values. Some examples that are used are the number of square meters of community property and the number of people who can use the property and its services. Another example is the ratios used to describe the activities of residential properties in areas of low socioeconomic status. In this case, the number of renovated apartments, the number of new apartments, the number of jobs created, and the housing turnover are measured. In conclusion, the market for social bonds in Sweden is both relatively small but also both new and immature. The climate in such a market makes it both difficult and expensive to issue bonds. The lack of regulations, common frameworks and definitions means that there is currently no appropriate way to compare bonds and therefore it cannot be ensured which activities are the most optimal and successful. In the absence of common tools for both issuing and monitoring projects financed by social bonds, the concept of success becomes ambiguous. What the market and the industry do agree on, however, is that social sustainability is an important aspect of a sustainable and well-functioning society.