This thesis was one of the deliverables of StandIN. The purpose of StandIN was to propose a common framework including standards for technical interoperability. The goal of this thesis was to structure and analyze information about the knowledge- and adoption level of the standards among providers of healthcare information systems (HIS's). Moreover, it aimed to evaluate different aspect that might affect the adoption. The target group was providers of HIS's used in Swedish county councils and regions. The information was gathered through a survey and semi-structured interviews, and stored in an Excel database. From the database, Pivot tables and charts were created in order to show the knowledge- as well as adoption level of the different standards. The results were thereafter compared to theory about interoperability and standard adoption. It was clear that the knowledge level varied for the different standards. In addition, the adoption level was very low - except from CCOW and HL7 v2. Least adopted were domain-specific standards. The results also indicated a trend for only adopting parts of standards. Moreover, many providers stated that they performed specific integrations rather than followed common standards. This seemed to be due to the choice of standards being too wide, and the actual adoption not being consistent among the different providers. According to the providers, an introduction of a national framework based on uniform and consistent international standards was an awaited solution to the problem. A future extension of this thesis would be to perform a similar study involving the customers. The database could also be used to do clustered analyses of the adoption state in different county councils and regions. Moreover, it could be used to analyze the development of standard adoption over time. / Den här uppsatsen var ett utav delresultaten i StandIN, ett initiativ till att ta fram ett gemensamt ramverk med standarder för teknisk interoperabilitet. Den här uppsatsen syftade till att strukturera och analysera information om kunskaps- och tillämpningsnivån för de tilltänkta standarderna. Målgruppen var leverantörer av vårdinformationssystem som används i Sveriges landsting och regioner. Informationen samlades in genom en enkät samt semi-strukturerade intervjuer, och lagrades sedan i en Excel-databas. Pivot-tabeller och -diagram skapades för att visualisera kunskaps- och tillämpningsnivån, och resultaten jämfördes sedan med teori om interoperabilitet och standardtillämpning. Det var tydligt att kunskapsnivån skilde sig för de olika standarderna. Tillämpningsnivån var generellt sett väldigt låg, bortsett från CCOW och HL7 v2. Minst tillämpade var domänspecifika standarder. Det var också tydligt att centrala leverantörer inte tillämpade samma standarder, vilket troligtvis påverkar de kompletterande systemen. Många leverantörer gjorde snarare specifika integrationer, än följde gemensamma standarder. Anledningen var att valet av standarder var för brett, och att den faktiska tillämpningen av standarder inte var konsekvent mellan olika leverantörer. Enligt leverantörerna skulle ett nationellt ramverk med enhetliga och internationella standarder vara en efterlängtad lösning på problemet. En fortsättning på denna uppsats är att använda databasen till att göra klusteranalyser för tillämpningsnivån av standarder hos system i olika landsting och regioner. Databasen skulle också kunna användas till att analysera utvecklingen av kunskap och tillämpning över tid. / StandIN

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor har ansvar att bedriva omsorgsfull omvårdnad av kritiskt sjuka patienter i en högteknologisk miljö samtidigt som vårdandet ska ske personcentrerat. Personcentrerad vård inom intensivvård problematiseras av patienternas sjukdomstillstånd, avancerad vård och faktorer inom organisation och miljö som påverkar. Höga krav ställs på intensivvårdssjuksköterskor samtidigt som utförandet av personcentrerad vård har stor betydelse för intensivvårdspatienter. Eftersom personcentrerad vård inom intensivvård inte är lika beforskat som andra kontexter är det ett viktigt område att belysa. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom intensivvård. Metod: Kvalitativ induktiv ansats, datainsamling med frågeformulär med öppna frågor och dataanalys utifrån manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. Första kategorin Utmaningar i utförandet av personcentrerad vård beskrev otillräckliga resurser, patienternas tillstånd, att klimatet påverkar samt behov av mer kunskap. Andra kategorin Förutsättningar som främjar utförandet av personcentrerad vård beskrev organisatoriska förutsättningar, att alla arbetar mot samma mål, betydelsen av anhöriga och holistiskt synsätt. I tredje kategorin framkom Positiva upplevelser av personcentrerad vård inom intensivvård. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom intensivvård visar att det är komplext men samtidigt betydelsefullt och att det finns behov av utveckling inom området. / Background: Intensive care nurses have responsibility to provide high-quality care to critically ill patients within high technological environment based on a person-centered approach. The complex of patients' critical conditions, advanced care, environment and organizational factors makes patient-centered nursing challenging. Due to challenges, intensive care nurses require high skills whilst provision of person-centered care is of great importance to patients. Person-centered care within intensive care is important to highlight as it's not as researched as other contexts. Aim: To describe intensive care nurses' experiences of person-centered care in intensive care. Method: Qualitative inductive design, data collection with open ended questionnaires and analysis according to manifest content analysis. Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. First category Challenges in performing person-centered care described insufficient resources, patients conditions, the impact of climate and need for more knowledge. Second category Conditions that promote provision of person-centered care described organizational conditions, working towards the same goal, the significance of relatives and holistic perspective. Third category emerged Positive experiences of person-centered care within intensive care. Conclusion: Intensive care nurses' experiences of person-centered care within intensive care is complex however of great importance and in need for development.

Network documentation is often a low-priority task at many companies. Despite this, there are many benefits that should be considered against the fact that it is a comprehensive job. Good network documentation can provide companies the opportunity to reduce dependence on individuals, take proactive decisions and save money. Network documentation mainly consist of physical and/or logical topology descriptions that describes the logical and/or physical layout of the network. These so-called architectural views focus on technology rather than the services and features that the company's network provides. To simplify communication between stakeholders with different areas of knowledge, e.g. between an engineers and corporate management, I propose a model that complement traditional visual description of a network. With the help of viewpoint frameworks such as Kruchten's "4+1" model, I want to visualize relationships between corporate services, business processes, applications and the underlying infrastructure. A qualitative case study at a company with needs of network documentation has resulted in a prototype, a viewpoint framework, based on concepts of enterprise architecture. Analyzing a use case together with the prototype demonstrated that the prototype can visualize relationships between different layers in an organization. The prototype can be used as a starting point or guidance for those who want to document architecture of an enterprise network. The prototype can serve as means of communication in order to justify the investment that in turn ensures a modern energy-efficient operating environment that creates conditions for sustainable information- and communication technology. / Nätverksdokumentation är ofta lågt prioriterat på många företag idag. Men det finns många fördelar som borde vägas mot det faktum att det är ett omfattande jobb. Bra nätverksdokumentation kan ge företag möjligheten att minska personberoende, ta proaktiva beslut och spara pengar. Nätverksdokumentation består huvudsakligen av fysiska och/eller logiska topologidiagram, som beskriver nätverkets utformning. Dessa så kallade vyer fokuserar mer på teknik än de tjänster och funktioner som företagets nätverk tillhandahåller. För att förenkla kommunikation mellan olika intressenter med olika kunskapsbakgrund, t.ex. mellan ingenjörer och ledningen på ett företag, föreslår jag en modell som kompletterar den traditionella visuella beskrivningen av ett nätverk. Med hjälp av ramverk för vyer som t.ex. Kruchtens "4+1" modell, vill jag synliggöra samband mellan företagets tjänster, affärsprocesser, applikationer och den underliggande infrastrukturen. En kvalitativ fallstudie hos ett företag med behov av nätverksdokumentation har resulterat i en prototyp, ett ramverk för vyer, som bygger på koncept inom verksamhetsarkitektur. Analys av ett användarfall med prototypen som underlag demonstrerade att modellen kan synliggöra samband mellan olika skikt i en organisation. Prototypen kan användas som utgångspunkt för den som vill dokumentera arkitekturen hos ett företagsnätverk. Min modell kan fungera som ett kommunikationsmedel för att kunna motivera investeringar i nätverket, som i sin tur säkerställer en modern driftmiljö som skapar förutsättningar för hållbar informations- och kommunikationsteknik.

Bakgrund: Globalisering har gjort försörjningskedjan till ett komplicerat nätverk med många påverkande faktorer. I försörjningskedjan är valet av anläggningars position viktigt för att företag ska behålla sin konkurrenskraft. Valet av lagerlokalisering har stor påverkan på ett företags framgång.   Problem: Lagerlokalisering är en komplex process med många faktorer som påverkar, att praktiskt tillämpa existerande modeller är komplicerat. Det saknas ett konceptuellt ramverk för lagerlokalisering.  Syfte: Syfte med examensarbetet är att skapa en konceptuell modell för beslutsfattandet för lagerlokalisering för mindre företag, att finna relevanta faktorer samt att praktiskt göra en förstudie för ett företag med verksamhet i Norra Europa. Beräkningar i rapporten är på transportkostnad, lagerkostnad, personalkostnad. Transporttid och kultur är två inre faktorer som tas hänsyn till.  Metod: Metodiken i arbetet sker genom en omfattande litteraturstudie, kvalitativa intervjuer med företaget och externa företag för förståelse och beräkningar. Beräkningar grundas i tyngdpunktsmodellen. Avgränsningar: Casestudien är en förstudie med jämförelse mellan Sverige, Polen och Holland. Fokus ligger på lagerlokalisering, således är inte lagereffektivitet inkluderad. Resultat: Ett konceptuellt ramverk presenteras med 3 huvudfaktorer; Strategi, Ekonomi och Miljö som leder till att beslut kan tas kring lagerlokalisering och flera inre faktorer. Huvudfaktorerna visar generella faktorer som lagerlokalisering måste ta hänsyn till. De inre faktorerna är faktorer som ett företag måste prioritera vilka som ska analyseras.  Resultatet av casestudien visar att transportkostnad är den största kostnadsposten samt att personalkostnad och lagerkostnad är stora poster i Sverige men relativt sett små vid lagerlokalisering i Polen. Optimala platsen för Hydroscand att placera ett centrallager är i nuläget, enligt tyngdpunktsmetoden, i Örebro men med hänsyn till omsättningstillväxt i Östeuropa förflyttas tyngdpunkten mot Stockholm. Det är stor skillnad i kulturen mellan Polen och Sverige vilket visar på att det krävs annat ledarskap i Polen.  Slutsats: Ett konceptuellt ramverk har gjorts som är applicerbar även praktiskt. Ramverket står inte för sig själv utan kräver kompetens inom lagerlokalisering samt övriga modeller. Den ger en bra grund för lagerlokalisering. Casestudien resulterar i material som ger grund till beslut om fortsatta analyser med lagerlokalisering. Praktisk påföljd: Studien resulterar i ett ramverk som är praktiskt användbart för personer och företag som ska se över lagerlokalisering samt redovisar en jämförelse mellan tre olika länder. Ramverket och studien ger en bra grund för fortsatta analyser.   Fortsatta studier: Fortsatt forskning bör ske inom praktiskt tillämpbara metoder för valet av lagerlokalisering. Att reda i vilka modeller som lämpas i olika stadier för företag? Vilka modeller används praktiskt av företag?. / Background: Globalization has made the supply chain into a complex network with many different factors involved. The design of the supply chain and warehouse location is important for the competitiveness of a business. Choosing warehouse location has a major impact on a company’s success. Problem: The decision-making of the warehouse location is a complex process with many influential factors which implicates that effectively applying existing models is complicated. There is lack of a conceptual framework for the decision-making of choosing warehouse location. Objective: The aim for this study is to create a conceptual model for decision-making of choosing warehouse location, finding the key factors and to do a real-life feasibility study for a company with operations in Northern Europe. Calculations are made on the transportation cost, inventory cost, personnel cost. Transportation and culture are two internal factors also taken into account. Methodology: The methodology of the study is through a literature review, qualitative interviews with the case company, and other companies for understanding and calculations. Calculations are based on the gravity model. Boundaries: The case study is a feasibility study with comparisons between Sweden, Poland and Holland. The focus is on warehouse location, thus warehouse efficiency is not included. Results: A conceptual framework is presented with three main factors: Strategy, Economics and Environment. The main factors are general factors whereas the internal factors are more specific. The main factors are always taken into consideration while the internal factors must be prioritized, since there are too many.  The further a company is to making the decision; more internal factors must be taken into account.  The outcome of the feasibility study shows that the transportation costs are the largest cost unit for all of the countries. Personnel and inventory cost are major cost units in Sweden, but relatively small in Poland. The Optimal location for a central warehouse to the case company is currently Örebro, according to the gravity model. As sales grow in Eastern Europe, the optimal location is moved towards Stockholm. There are differences in culture between Poland and Sweden, which indicates the need for different leadership style in Poland. Conclusion: A conceptual framework has been made that can be applied to a real case.  The framework requires some understanding of the process of choosing location for a warehouse since it does not stand on its own. There are other models to be use by combining this framework with others. The framework gives a good basis in the decision-making process of choosing warehouse location. The case study results in material that provides the basis for decisions on further analysis of warehouse location. Practical implications: The study results in a framework that is practical for individuals and companies to review warehouse location, and presents a comparison of three different countries. The framework and the study provide a good basis for further analysis. Further research: Further research should be done within practically applicable methods for the selection of warehouse location. To find out which models apply at different stages of business? What models are used in practice by companies?

Dark Pattern Design är ett paraplybegrepp för design vars syfte är att förvirra, vilseleda eller utnyttja användaren. Detta görs genom att man konstruerar gränssnittet på ett sådant sätt att det döljer, försvårar eller omöjliggör en viss handling för användaren – dessa sätt att designa ett gränssnitt på går att identifiera genom olika mönster. Brignull (2010) och Gray m.fl. (2018) har gjort skapat olika kategorier och definitioner för dessa mönster, men det existerar även andra standarder upprättade av andra forskare och branschexperter. Näthandeln är ett av de vanligaste ställena där man kan hitta mörka mönster, och då Dark Pattern Design kan skapa stora konsekvenser för användaren följs ämnet av en debatt kring etik. Det existerar ett flertal etiska ramverk och hederskodexar ämnade för att hjälpa designers skapa mer etiskt korrekta artefakter som bland annat hederskodexen etablerad av ACM (2018), Berdichevsky och Neuenschwanders (1999) ramverk kring övertygande teknik, med flera. En intervjustudie genomfördes för att undersöka hur UX-designers uppfattade Dark Pattern Design inom näthandeln, vilken roll etiska ramverk hade vid utformningen av artefakter ämnade för näthandel, samt om det existerade ett behov av att etablera en så kallad branschstandard där man särskiljer på vilka mönster som är acceptabla att använda eller inte. Resultatet från intervjustudien visar att UX-designers känner till fenomenet Dark Pattern Design och kan exemplifiera mönster som man vanligtvis stöter på inom näthandeln. Etiska ramverk har ingen större roll vid utformningen av artefakter ämnade för näthandel, men andra ramverk som GDPR och WCAG spelar större roll. Resultatet visar att det inte existerar något behov av att etablera en branschstandard, men respondenterna är öppna för idéen. / Dark Pattern Design is an umbrella term for design whose purpose is to confuse, mislead, or exploit the user. This is done by designing the interface in such a way that it hides, complicates, or makes a certain action inaccessible to the user – these ways of designing an interface can be identified by different patterns. Brignull (2010) and Gray et al. (2018) have created different categories and definitions for these patterns, but there are also other standards established by other scientists and industry experts. E-commerce is one of the most common places where you can find dark patterns, and since Dark Pattern Design can create major consequences for the user, the topic is followed by a debate about ethics. There are several ethical frameworks and codes of honor intended to help designers create more ethically correct artifacts, ACM’s (2018) Code of Ethics, and Berdichevsky and Neuenschwanders (1999) framework regarding persuasive technology are two examples of such. An interview study was conducted to investigate how UX designers perceived Dark Pattern Design in e-commerce, what role ethical frameworks played in the design process for artifacts intended for e-commerce, and whether there was a need to establish an industry standard where one distinguishes which patterns that are acceptable to use or not. The results from the interview study show that UX designers are familiar with the phenomenon of Dark Pattern Design and can exemplify patterns that are usually encountered in e-commerce. Ethical frameworks do not play a major role in the design process of artifacts intended for e-commerce, but other frameworks such as GDPR and WCAG play a greater role. The results show that there is not a need to establish an industry standard, but the respondents are open to the idea.

This thesis has its point of departure in the identified knowledge gap, which includes the importance of the information systems (IS) outsourcing relationship for studying the success of IS outsourcing. This research study, therefore, is structured with the belief that the disregard of the client-IS supplier relationship when studying IS outsourcing is paradoxical. Paradoxical since the impact of the relationship on the overall IS outsourcing can make the difference between success, less success and even failure. In contrast to the majority of prior research, which has focused IS outsourcing in its entirety, this research study percieves IS outsourcing as a process. Because prior research shows that the success or failure of IS outsourcing is connected to its implementation, this thesis focuses the post-contract stage of the IS outsourcing. The purpose chosen and addressed is to develop a conceptual framework for describing and explaining the degree of successful outcome of the IS outsourcing process using a relationship perspective. To approach this purpose, a literature review study is conducted. The literature review study includes the integration of three theoretical fields: IS, interorganisational business relationships and IS outsourcing. The knowledge domains of particular interest are 'strategies, approaches and frameworks for the IS life cycle', 'the interaction approach' and 'IS outsourcing success'. The purpose is focused through the identification of key conditions, dimensions and interrelations among dimensions. These identified elements, constituting the core elements of the conceptual framework, are a result of the conducted literature review study. The key conditions are identified according to their influence on the degree of successful outcome of the IS outsourcing process from a relationship perspective. Due to the large amount of key conditions identified, they are categorised into nine dimensions: Atmosphere, Behaviour, Contract, Environment, Interatction, IS, Management, Organisation and Outcome. The identified interrelations among these dimensions are fruitful since they provide insights and a favourable point of departure for studying the degree of successful outcome of IS outsourcing processes. The main contribution of this thesis is the conceptual framework for the IS outsourcing process. The key conditions, dimensions and interrelations constitute the conceptual framework as a result of their potential for describing and explaining the degree of successful outcome of the IS outsourcing process from a relationship perspective. The application of the conceptual framework provides managers with core elements to be considered during IS outsourcing decision-making and subsequent design of IS outsourcing. Its usage, moreover, is believed to support managers during the operationalisation of the post-contract stage of IS outsourcing processes. Finally, the conceptual framework is a fruitful 'tool' for future empirical research. Fruitful in the sense that it can provide useful and important insights into how different key conditions infuence the degree of successful outcome of IS outsourcing processes and how these key conditions are interrelated.

Projektet undersökte olika verktyg och metoder som i skrivande stund används för att lära ut programmering. Den sammanfattar tidigare undersökningar och drar slutsatser kring hur lämpliga de är. Utifrån dessa slutsatser utformades en webbapplikation för undervisning.   Rapporten redogör för hur webbapplikationen konstruerades, samt vilka metoder och verktyg som användes i dess utveckling.   Detta ämne är högaktuellt idag då Sveriges regering ämnar införa programmering i grundskolan och då krävs både bra metoder och verktyg för detta. / This project investigated different tools and methods used today in teaching programming. It summarizes earlier studies and draws conclusions about how suited they are for the job. The accompanying web application would be crafted based on the conclusions made.   The report intends to describe how the web application was constructed, and which methods and tools were used during its development.   The subject of the report is highly relevant today since the Swedish government is discussing the introduction of programming classes in the elementary school. Thus demanding both suitable methods and tools.

Data är idag en central resurs i många organisationer och mängden data ökar för varje år. Detta kan innebära att organisationer påverkas till att söka efter nya teknologier som kan ge dem möjligheter att fatta datadrivna beslut i större omfattning. Den teknologi som denna studie undersöker är Data Virtualization (DV) av den anledning att det finns ett tydligt forskningsgap gällande varför organisationer väljer att implementera DV. Studien använder TOE-ramverket med syftet att kartlägga vad som gör att organisationer tar beslut om att implementera DV. Studiens datainsamlingsmetod är semistrukturerade intervjuer där fyra respondenter från olika företag i Norden intervjuades. Empirin analyserades för att identifiera vilka faktorer som var betydande för implementeringen av DV. Resultatet visade att nordiska organisationers beslut att implementera DV påverkades av många faktorer som redan har fastställts av tidigare forskning. Dessa faktorer är: relativ fördel, testbarhet, roller och kompetens, stöd från ledning och externt stöd. Slutligen har även två nya faktorer identifierats som betydande för implementationen av DV, vilket var storlek och spridning av data samt i specifika fall omorganisering. / Data is today a central resource in many organizations and the amount of data increases every year. This could result in organizations being influenced to search for new technologies that can give them opportunities to make data-driven decisions on a larger scale. The technology that this study investigates is Data Virtualization (DV) since there is a clear research gap regarding why organizations choose to implement DV. The study uses the TOE framework with the purpose of mapping what makes organizations decide to implement DV. The study's data collection method is semi-structured interviews where four respondents from different companies in the Nordics were interviewed. The empirical data was analyzed to identify which factors were important for the implementation of DV. The result showed that the adoption decision of Nordic organizations is influenced by factors that have already been determined by previous research. These factors are: relative advantage, testability, roles and skills, top management support and external support. Finally, two new factors have also been identified as important for the implementation of DV: size and distribution of data and, in specific cases, reorganization.

Fairness, accountability and transparency (FAccT) in machine learning is an interdisciplinary area that concerns the design, development, deployment and maintenance of ethical AI and ML. Examples of research challenges in the field are detecting biased models, accountability issues that arise with systems that make decisions without human intervention or oversight, and the blackbox issues where decisions made by an AI system are untraceable. Whereas previous research within the FAccT domain typically only uses one perspective to investigate and research ethical AI, this paper takes the opposite approach of considering all three perspectives and uses them together to conduct a holistic case study. The aim of this paper is to provide tangible insights into how organizations can work with ethical AI and ML. The empirical evidence is gathered from the advanced data analytics (ADA) team at the Swedish Tax Agency in the form of interviews and quantitative data from a model developed by the team. Most notably, the quantitative and qualitative results show that: the data set used to train the model is biased, and there are risks with the current modus operandi due to (1) disagreeing views on accountability and (2) differences in literacy and understanding of ML and AI. Furthermore, this paper also features examples of how newly proposed frameworks such as SMACTR (a large scale AI systems audit framework), data sheets and model cards can be used by ADA in the development process to address these issues, and the potential benefits and caveats of the frameworks themselves. We also showcase how theoretical models such as Larssons 7 nuances of transparency and Bovens accountability framework can be applied in a practical setting and provide supporting evidence that shows their respective applicability. Finally, the implications of taking a collective approach to FAccT, the importance of ethics and transparency, and comparisons of different used frameworks are discussed. / Rättvisa, ansvarsskyldighet och transparens (eng. Fairness, accountability and transparency (FAccT) inom maskininlärning (ML) är ett tvärvetenskapligt område som berör designen, utvecklingen, implementeringen och underhållet av etisk AI och ML. Exempel på områdets forskningsutmaningar är att upptäcka partiska modeller, ansvarighetsfrågors som uppstår med system som fattar beslut utan mänskligt ingripande eller översikt, och black-box frågor där beslut som fattas av ett AI-system inte kan spåras. Medan tidigare forskning inom FAccT-domänen oftast använder ett av de tre tidigare nämnda perspektiven för att undersöka och utforska etisk AI tar denna artikel en motsatt strategi genom att beakta alla tre perspektiv för att tillsammans kunna genomföra en heltäckande fallstudie. Syftet med denna uppsats är ge konkreta insikter för hur organisationer kan arbeta med etisk AI och ML. De empiriska bevisen samlas in med hjälp av det avancerade dataanalysteamet (ADA) på Skatteverket via intervjuer. Kvantitativ data samlas även in från en modell som har utvecklats och används av ADA. De kvalitativa och kvantitativa resultaten visar att: datasetet som används för att träna modellen är partisk och det finns risker med den nuvarande modus operandi på grund av (1) oeniga åsikter om ansvarsskyldighet och (2) skillnader i läskunnighet och förståelse för AI och ML. Vidare så innehåller denna uppsats också exempel på hur nyligen utvecklade ramverk såsom SMACTR, datasheets och model cards kan användas av ADA i utvecklingsprocessen för att motverka dessa problem, samt de potentiella fördelarna och varningarna som ramverken har och ger. Vi visar även hur teoretiska modeller såsom Larssons 7 nyanser av transparens och Bovens ramverk för ansvarsskyldighet kan tillämpas i en praktisk miljö och ger underlag för deras respektive användbarhet. Slutligen diskuteras konsekvenserna av att ta en kollektiv inställning till FAccT, vikten av etik och transparens och en jämförelse av olika ramverk görs.

There is an urgent need to transition to more sustainable cities and to do so we must identify in what ways and where cities are unsustainable. Urban metabolism offers a way to provide insight into how to move from linear to more sustainable, circular flows of energy and material in the urban area. Incorporating circular economy principles into the urban metabolism concept offers a promising way to reduce urban resource flows and increase the sustainability of the urban system. This thesis aims to combine an urban metabolism framework with circular economy indicators to create an urban circular economy framework, to support the transition towards more sustainable cities. This was achieved by identifying urban metabolism frameworks at the urban scale as well as several circular economy indicators, and then developing criteria for assessing them. It was found that several of the urban metabolism frameworks lacked an inclusion of hinterlands and a life cycle perspective, but provided various approaches to the urban metabolism. Assessment of the identified circular economy indicators showed that there is a lack of flow-based indicators that evaluate the social dimension of sustainability. To assess this in an adequate way there is a need to develop flow-based circular economy indicators, or alternatively urban metabolism frameworks which incorporate the social aspects. Furthermore, there is a need to develop more evaluation criteria and a categorisation for assessing the circular economy indicators. This would ensure that all sectors and some scales of delineation are addressed and provide a holistic understanding of the circular economy. Still, a somewhat holistic view can be gained from the combination of several indicators, as shown in the circular economy framework developed in this thesis. The framework was developed by combining a multilevel urban metabolism framework with 17 of the selected circular economy indicators. Out of these, 16 could be applied directly to the multilevel framework and together they cover all assessment criteria for circular economy indicators. This new framework is extensive and can be used to evaluate circular economy from a sustainable point of view. However, it is not fully holistic since it does not cover all sectors and could use a larger set of indicators. Still, by providing an example of an urban circular economy framework, this thesis offers a step towards the development of urban circular economy frameworks. / Det finns ett akut behov att övergå till mer hållbara städer, och för att kunna göra det måste vi identifiera på vilka sätt städer är ohållbara. Urban metabolism är ett koncept som ger insikt i hur det är möjligt att gå från linjära till mer hållbara, cirkulära flöden av energi och material i urbana områden. Integrationen av principer från cirkulär ekonomi i den urbana metabolismen erbjuder ett lovande sätt att minska urbana resursflöden och därmed öka städers hållbarhet. Denna uppsats kombinerar ett ramverk för urban metabolism med indikatorer för cirkulär ekonomi och skapar på så sätt ett ramverk för urban cirkulär ekonomi. Syftet med det nya ramverket är att kunna stödja övergången till mer hållbara städer. Detta uppnåddes genom att identifiera ramverk för urban metabolism på urban skala, samt flera indikatorer för cirkulär ekonomi, samt utveckla kriterier för att utvärdera dessa. Det visade sig att flera av ramverken för urban metabolism inte behandlade påverkan på kringliggande områden och ett livscykelperspektiv, men gav olika tillvägagångssätt för att undersöka den urbana metabolismen. Utvärdering av de identifierade indikatorerna för cirkulär ekonomi visade att det saknas flödesbaserade indikatorer som bedömer den sociala dimensionen av hållbarhet. För att bättre kunna bedöma detta bör det utvecklas flödesbaserade indikatorer för cirkulär ekonomi, alternativt ramverk för urban metabolism som integrerar de sociala aspekterna. Dessutom finns det behov av att utveckla fler utvärderingskriterier för att bedöma indikatorerna, samt en kategorisering av dessa. Detta skulle säkerställa att alla sektorer och vissa detaljnivåer av flöden tas upp och ge en bättre helhetsförståelse för den cirkulära ekonomin. Utan dessa förbättringar kan dock ändå en något holistisk uppfattning erhållas från kombinationen av flera indikatorer, vilket visas i det skapade ramverket för cirkulär ekonomi. Ramverket utvecklades genom att kombinera ett flernivåigt ramverk för urban metabolism med 17 av de valda indikatorerna för cirkulär ekonomi. Av dessa kunde 16 tillämpas direkt på olika nivåer i nivåstrukturen från DPSIR Multilevel Framework. Tillsammans täcker de alla bedömningskriterier för indikatorer för cirkulär ekonomi. Detta nya ramverk är omfattande och kan användas för att utvärdera cirkulär ekonomi ur ett hållbarhetsperpektiv. Det är dock inte helt holistiskt eftersom det inte täcker alla sektorer och skulle kunna använda en större uppsättning indikatorer. Genom att ge ett exempel på ett ramverk för urban cirkulär ekonomi, erbjuder denna avhandling trots detta ett steg mot utvecklingen av ramverk för cirkulär ekonomi.