This work attemptes to disclose the aspects of Catholicism, Grotesque and Southernism in Flannery O’Connor’s short stories. It proves that the author used the three aspects in order to reveal the core of Southern society through the looking-glass of Catholicism for that purpose that employing grotesque characters and situations, which also provided the tools for a critique. Catholic, grotesque and southern aspects, although sometimes in disguise, are the subject freely canvassed in Flannery O'Connor's fiction because she was in the position to see things in a way that was denied to many others. She was a devout Catholic all her life; she possessed a gift for writing coupled with emotional maturity; and overriding all, she had both vision and humility. She was also born and raised in the American South (Georgia) and lived most of her adult life there. Consequently, as a fiction writer, O'Connor was furnished with the unique opportunity to both observe and record the Protestant South with its Calvinist backdrop, through the lens of her Catholic faith. The stories O'Connor wrote are a valuable testament to a region that she once described as "no longer Christ centred but still Christ haunted". (62, 527) She saw the South as a region where most people were merely grotesque in the way they lived, thought and acted lacking a central authority that unified faith, morals and liturgical practice, but with definite empathy, she saw those same people attempting to wrestle in various and... [to full text]

Title: How to Construct the Perfect Scandal – a study of the news reported by Expressen concerning the SD-scandal Author: Linnea Ivarsson This C-paper presents the incident concerning the political party Sverigedemokraterna in Expressen in November 2012. The newspaper was the main source of the news reporting with the mobile phone camera film from the occurance and led the way of the news reporting in Sweden about three party members. The paper investigates how the story telling of the so called SD-scandal was constructed, using Critical Discourse Analysis as the analysis method combined with selected parts from the analysis method of critical linguistics. The theories that have been used to establish the results of the analysis are Critical Discourse as a theory based on Norman Fairclough and Teun A. van Dijks theoretical keystones combined with Sigurd Allerns and Ester Pollacks theories and schematic point of view on the constructions of political scandals in media. With the theories and analysis methods above mentioned the results turned out to confirm the theory about how political scandals in media are constructed and designed with certain strategies and agenda. The authors of the articles in Expressen showed the reader that they throughout the process had a certain plan with the material the editors of the newspaper had before the scandal burst. The way they used quotes from the witnesses, the leader Jimmie Åkesson and from the political members combined with how they edited the mobile phone film and published it in a strategic way analyzed with the discourse analysis as a starting point showed that the newspaper constructed the roles and the discourse that were intermediated. Coincidences did not exist in this news reporting and the process from the first interview with the witness until the last article when some of the men were resigned seemed to have been strategically planned out even before the first article was published. In the conclusion of the paper it shows that Expressen seemed to have a well planned strategy in their news reporting of the three politicians in the film and the occurrences. Political scandals in media have looked the same for quite some time and by the result of this analysis it will still have the same construction since the outcome of this story was effective and profiting for the newspaper. At the same time, the discourse of hypocritical and lying politicians is effectively reproduced through how the reporting was constructed and angled. Even though racism might have seemed to be the main theme of the articles, the purpose seemed to have been to put the politicians in a precarious and almost unfixable situation, a process we have seen many times before in media.

I denna studie undersöker vi vilka vardagliga upplevelser och erfarenheter invandrarungdomar från två ungdomsverksamheter i förorten har av rasism. Till detta har vi fokuserat på två huvudområden, dels hur vardagsrasismen kommer till uttryck i ungdomarnas liv, och hur man kan förstå deras erfarenheter utifrån begreppen ''den Andre'' och stereotypisering, och dels hur ungdomarna hanterar deras upplevelser. För att undersöka detta har en kvalitativ forskningsansats använts där sju semistrukturerade intervjuer har gjorts med invandrarungdomar från förorten. Vårt metateoretiska perspektiv har varit socialkonstruktionism, med postkolonialism som huvudsaklig teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi specifikt använt oss av de teoretiska begreppen ''den Andre'' och stereotypisering, vilka används för att analysera och förstå materialet. Materialet har i sin tur kodats, tematiserats, kategoriserats, och analyserats utifrån ovannämnda teoretiska perspektiv. I analysen har vi kommit fram till att den rasbiologiska historien tillsammans med koloniala värderingar aktualiseras och än idag präglar invandrarungdomar ifrån förortens vardag på ett påtagligt sätt. Detta kommer främst till uttryck genom en upplevd annorlundahet och ojämlikhet mellan dem som är rasifierade och de som anses som norm i samhället. Det i sin tur gestaltades genom två olika former, dels genom en upplevelse av att bemötas som ''den Andre'', och dels genom att bedömas utifrån stereotypa föreställningar. Dessa former aktualiserades delvis genom raslärans kvarlevor, där slaven och djuren blev tydligt framträdande, och även genom en stereotypisering utifrån attributen skägget, sjalen, och platsen förorten, vilka i sin tur resulterat i att ungdomarna betraktats som bl.a. självmordsbombare, terrorister och gangsters. Vidare visar resultaten att sättet att hantera rasismen på var av varierande slag, men vi fann tre övergripande strategier: att försöka söka sig till och vistas inom trygga områden, att hålla sig borta från rasismen på olika sätt (undvika, bortförhandla, anpassning), samt att göra motstånd via gruppverksamheter. Slutligen problematiseras och diskuteras hur invandrarungdomarnas erfarenheter av rasism direkt eller indirekt kan leda till social utstötning och skapa en förstärkt exkludering, samt det sociala arbetets betydelsefullhet. / In this study, we examine the everyday experiences immigrant youths from two youth activities in the suburb have about racism. To do this, we focused on two main areas, first how everyday racism inherent in young people's lives, and secondly how they deal with their experiences of racism. To be able to examine their experience have we done a qualitative research approach used by semi-structured interviews on seven young immigrants from the suburb. Our meta-theoretical perspective has been social-constructionism, with post-colonialism as the main theoretical basis. According to this we use the concepts ''the Other'' and stereotyping, which are applied to the material. The material has been encoded, thematized, categorized and analyzed on the basis of the above theoretical perspectives. Concluding remarks is that the racial story along with colonial values today characterize and affects the life of the young people living in the suburbs in a tangible way. This is mainly expressed through a perceived differentness and inequality between those who are racialized and those which are considered as the norm in society. That was depicted through two different forms, first through an experience of being categorized as '' the other '' and secondly by judged by stereotypes. These forms was actualized by the remains of the racial-doctrine, where the slave, and the animals were clearly visible, and also by a stereotyping by attributes like the beard, shawl, and the place suburb, which the result show that resulted in that young people is being regarded as eg suicide bombers, terrorists, and gangsters. Moreover, the results also show that the way to deal with racism was varied, but we have been able to categorize them in three main strategies: to try stay in safe areas, to stay away from racism in different ways (avoiding, removing, negotiating, adaptation), and to resist through group activities. Finally, we problemized and discusses how the immigrant youth experiences of racism directly or indirectly leads to social exclusion.

I dagens svenska samhälle har vi blivit allt mer mångkulturella och integration har därmed blivit en viktig fråga. Vi präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förståelse och respektera alla människor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. Förståelse för varandra är oerhört viktigt eftersom alla som är en del av samhället inte skall känna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hävdat att den integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio åren har misslyckats. Därmed behöver det ske en förändring inom integrationspolitiken, ansvaret ligger på både den nuvarande borgerliga regeringen men lika väl invånarna i samhället. I detta projektarbete har jag analyserat olika rapporter utifrån Statens offentliga utredningar (SOU) för att på så sätt få en mer övergripande bild av hur integration förts i Sverige. Därtill belyser jag hur regeringspropositionerna ser ut gällande de mål och visioner, som den föregående regeringen, socialdemokraterna, hade för att skapa en god integrationspolitik.

Under drygt två veckor hösten 2005 pågick det som den svenska pressen kallade för ”våldet i Paris” eller ”Frankrikekravallerna”, alltså de uppror som bröt ut i många av de franska städernas förorter. Då upproren uppfattades som mer våldsamma och mer omfattande än andra uppror, fick de stor uppmärksamhet i media. Utifrån några teoretiska utgångspunkter och med hjälp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur händelserna i Frankrike, platsen som händelserna utspelade sig på och människorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter. I min analys ställer jag mig kritisk till Dagens Nyheters sätt att beskriva händelserna och porträtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen många gånger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa händelser. Dagens Nyheters skildring av händelserna visar hur media är med och döljer det faktum att upproren i Frankrike har sin främsta orsak i den ojämlika maktfördelningen som råder i samhället. I analysen har jag även funnit en tendens hos Dagen Nyheter att inte vilja länka dessa uppror till andra liknande händelser, vilket både förstärker upprorsmakarnas underläge och fördummar dem. Vad detta kan bero på diskuterar jag i uppsatsens avslutande del.

Under lång tid har det funnits ett förhärskande sätt att förstå rasismen i Sverige som orsakad avvissa avvikande individer och grupper i en annars ”postrasistisk” nation. Tidigare forskningframhåller att denna uppfattning är starkt kopplad till den rådande nationella självbilden avSverige som en särskilt progressiv och modern nation. På senare år har det vuxit fram enkonkurrerande uppfattning om rasismen som en strukturell maktordning som genomsyrar detsvenska samhället. I syfte att bidra till en fördjupad förståelse för vilka faktorer som gör att deallmänna uppfattningarna om rasismen i Sverige består eller skiftar över tid undersöker dennauppsats det konkurrerande, strukturella synsättet. En diskursteoretisk ansats tillämpas för attklarlägga dess centrala idéer och översiktligt spåra dem över tid i den offentliga debatten medfokus på idéernas ursprung, utveckling samt inflytande på debattagendan. Resultaten indikeraratt den konkurrerande uppfattningen började manifesteras i den svenska samhällsdebattenomkring år 1990 men förblev marginell fram till cirka år 2010–2012 och framåt då dessförekomst i debatten tycks ha ökat explosionsartat. Flera indikationer tyder också på att denkonkurrerande uppfattningens inflytande på debatten har ökat, trots att den har mötts av starktmotstånd. Därtill påbörjas en kort analys av hur människors identiteter, känslor och fantasierkan bidra till förändringar av rådande uppfattningar om rasismen i Sverige.

Etnisk diskriminering är ett fenomen som kommit att bli allt mer vanligt förekommande i den mediala debatten. Sedan några år tillbaka utreds också diskrimineringstendenserna från statens sida, och nyligen har mer anslag garanterats statens särskilda utredare. Förekomsten av debatt och utredning vittnar om att det är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som i längden är ohållbart. Med ständigt växande minoritetsgrupper och framväxten av ett allt-mer multietniskt samhälle i Sverige är det därför viktigt att så snabbt som möjligt komma ur den problematik som idag tar form genom etnisk diskriminering. Det finns en bred upp-fattning om att bekämpningen av etnisk diskriminering utgör nyckeln till integration, mång-fald och jämlikhet. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i invandrarhistoriken som är den största bidragande faktorn till att Sverige idag är multietniskt. Sedan löper uppsatsen vidare genom att med hjälp artiklar, litteratur, utredningar, rapporter m.m. visa hur diskrimineringen ser ut idag, var den förekommer, vilka förklaringar den har samt att påvisa åtgärdsbehovet. Mycket av detta faller givetvis inom ramen för den existerande samhällstrukturen och en mängd teori-er finns om hur både rasism och diskriminering yttrar sig. I litteraturen beskrivs diskrimineringen som ett strukturellt problem där alla samhällsnivåer är inblandade, vilket förstås innebär att det krävs stor kraftsamling på alla områden mot diskriminering. Jag menar här att en mycket god bas för att finna felen samt föreslå riktlin-jer för fortsatt antidiskrimineringsarbete bör starta på individnivå. Uppsatsen fortsätter där-för naturligt genom att resultaten av en intervjuserie som gjorts vid Högskolan i Jönköping presenteras och analyseras. Mot bakgrund av den teoribildning som läggs fram i början av uppsatsen dras sedan slutsatser baserade på befintliga teorier och resultat som de personer som intervjuats har redovisat. Idag görs redan en hel del för att bekämpa etnisk diskriminering, men det är egentligen skrämmande lite med tanke hur vanligt fenomenet är. I december 2004 kom rapporter i media som visade att över en tredjedel av 4000 personer som tillfrågats svarade att de blivit diskriminerade, flera av dem systematiskt. Där lades också konkreta åtgärdsförslag fram på vad som behöver göras. Utvecklingen är dock mycket långsam och det finns ett brett miss-troende bland invandrade svenskar för att staten och samhället aktivt handlar för att stävja diskrimineringen. I uppsatsen skisseras dels förslag på åtgärder som baseras på vad som kan bekräftas och vad som kan förkastas av de svar som intervjuserien gett, dels varför utvecklingen är så trögrörlig. Denna typ av problematik är komplex, men genom uppsatsens förlopp kommer grunden till problematiken klarlägga. Genom ett gediget fokus på individuella åsikter, upp-fattningar och erfarenheter läggs flertalet svarsalternativ fram.

Att arbeta med grafisk formgivning är att arbeta mot samhället. Per definition är det ett yrke som handlar om att nå ut till andra människor, och som grafisk formgivare är det därför viktigt att vara förhålla sig till rådande samhällsfrågor. Genom sin kommunikativa förmåga har den grafiska formgivaren möjlighet att interagera med sin samtid, kommentera samhällsproblem och använda dessa för att skapa debatt och diskussion. En av samtidens högts relevant samhällsfrågor är rasismen, fördelningen av makt och förtryck baserat etnicitet, religion eller nationell tillhörighet. Syftet med denna explorativa studie är att undersöka huruvida grafiska formgivare kan implementera anti-rasistisk teori (i detta specifika fall Critical Race Theory) i skapandet av grafisk form. Om så är fallet undersöks även vilka användningsområden detta arbetssätt kan ha, och vilken långsiktig effekt det kan få. Genom användandet av semiotisk analys, en normkritisk designprocess och en diskuterande fokusgrupp har ett antal designprototyper tagits fram, utvärderas och analyserats. De viktigaste slutsatserna av studien är att det går att urskilja semiotiska likheter mellan Critical Race Theory och grafiska designprinciper, att dessa kan implementeras i en designprocess, och att arbetssättet har potential att skapa diskussion kring hur normer inom grafisk formgivning förhåller sig till rådande samhällsnormer.

I denna studie beskrivs och analyseras nyanlända elevers upplevelse av dansundervisning samt danslärares syn på hur dansundervisning kan användas som ett medel för integration och inkludering av nyanlända. Studien är byggd på intervjuer med nyanlända elever och undervisande danslärare. Ett intersektionellt perspektiv har använts som teoretiskt perspektiv för analys av data. Forskning visar att många nyanlända bär på traumatiska upplevelser som orsakar psykisk ohälsa. Segregation och rasism har visat sig skapa svårigheter för nyanlända att komma in i de svenska samhället. Studiens resultat tyder på att dans har en möjlighet till integration och inkludering av dessa ungdomar. Vidare visar resultatet att dansundervisning skapar möjligheter till språkutveckling och har en positiv effekt på hälsan hos nyanlända elever.

Följande uppsats är en studie i hur svensk reklam representerar icke-vita respektive vita karaktärer. Internationella studier har visat på att det finns stora brister i hur icke-vita representeras i reklamsammanhang medan det gjorts få liknande studier i Sverige. Syftet med studien är således att fördjupa kunskapen och förståelsen för hur icke-vita karaktärer framställs i svensk reklam, och undersöka eventuella skillnader jämfört med vita karaktärers porträttering. Studien utgår från den postkoloniala teorin och representationsteorin med utgångspunkt att kritiskt undersöka och analysera hur stor andel karaktärer i svensk reklam som är icke-vita och hur de porträtteras i förhållande till vita karaktärer. Totalt har 209 reklamfilmer från 95 olika företag spelats in under bästa sändningstid på kanalen TV4. Därefter har samtliga reklamfilmer analyserats kvantitativt och ett selektivt urval har även analyserats kvalitativt utifrån Ledin och Mechin’s verktyg för reklamfilmanalys. Analysen tar även hjälp av semiotiska verktyg. Resultatet visar att icke-vita karaktärer är väl representerade i svensk reklam men att de i hög grad syns i mindre roller såsom biroller eller statistroller. Resultatet visar även att icke-vita i flera fall syns symboliskt i reklamfilmer för att visa på mångfald. / The following essay studies the representation of non-white and white characters in Swedish advertisements. Previous international research has shown that non-white characters are both underrepresented and flawed in the way they are portrayed in television commercials. Only a few similar studies on the same subject have been conducted in Swedish context. Therefore, the purpose of this study is to deepen the knowledge and the understanding of how non-white characters are portrayed in Swedish commercials. This study aims to examine possible differences in the portrayal of non-white characters in comparison to the portrayal of white characters. To do so, this study utilises postcolonial theory and representation theory when critically examining and analysing a select number of commercials. The main aspects are to determine what proportion of the characters in Swedish commercials are non-white, and how they are portrayed in relation to white characters. A total of 209 commercials from 95 different companies were recorded off the Swedish channel “TV4” during prime time. All the recorded commercials are included in a quantitative analysis, and from these a select number of commercials are then subjected to a qualitative analysis based on Ledin and Mechin’s tools for commercial analysis. Semiotic tools have also been utilised to aid in the analysis. The results show that non-white characters are well represented in Swedish television commercials. However, they are mainly casted in minor supporting roles or as extras, and rarely in lead roles. The results also show that non-white characters tend to appear symbolically as a show of diversity.