<p>I dagens svenska samhälle har vi blivit allt mer mångkulturella och integration har därmed blivit en viktig fråga. Vi präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förståelse och respektera alla människor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. Förståelse för varandra är oerhört viktigt eftersom alla som är en del av samhället inte skall känna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hävdat att den integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio åren har misslyckats. Därmed behöver det ske en förändring inom integrationspolitiken, ansvaret ligger på både den nuvarande borgerliga regeringen men lika väl invånarna i samhället. I detta projektarbete har jag analyserat olika rapporter utifrån Statens offentliga utredningar (SOU) för att på så sätt få en mer övergripande bild av hur integration förts i Sverige. Därtill belyser jag hur regeringspropositionerna ser ut gällande de mål och visioner, som den föregående regeringen, socialdemokraterna, hade för att skapa en god integrationspolitik.</p>

<p>Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt. I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet står följande: ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Detta kan ske på olika sätt beroende på skola, elever och lärare. Eftersom jag själv kommer att undervisa i SO finner jag det extra intressant att undersöka hur SO-lärare på en skola med få invandrare och en invandrartät skola arbetar med detta.</p><p>Syftet med uppsatsen är således att kartlägga och jämföra SO-lärares olika handlingsstrategier, värderingar och tankar vid mötet med främlingsfientlighet, rasism och nazism på en skola med få invandrare och en invandrartät skola. Kartläggningen ska ske genom intervjuer, som bearbetas med en fenomenografisk metod. Målet är att vid jämförelsen urskilja vad som skiljer dem åt och vad som förenar. Detta för att sedan se om det som de berättar om sitt handlande stämmer med läroplanen, kursplanen för SO-blocket samt de lokala handlingsplanerna som ska finnas på varje skola.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rodriguez Mickelsson".

No description available.

Den dag då läraren upptäcker att det finns en eller flera elever i klassrummet som uttrycker sympatier för nazism ställs han/hon inför en rad frågor, däribland: Vad är nazism, varför blir somliga nazister och vad kan man göra åt nazismen? Detta arbete konfronterar dessa frågor utifrån ett individperspektiv, där elevens och lärarens verklighet sätts i centrum. Undersökningen bygger på en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare som delvis har personliga erfarenheter av problemet. Arbetet visar att det inte finns ett självklart svar på den här typen av frågor, men ger vägledning för hur lärare kan och bör hantera de elever som har dragits in i nazismen.

Objektet för min studie är Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning på en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ undersökning titta närmare på hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. Utgångspunkten är att liknande grupper som arbetar mot rasism är sällsynta i svenska skolor. Därför är det speciellt intressant att titta närmare på hur det kommer sig att Pow-Wow startades på skolan och varför verksamheten har kunnat överleva så länge. För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de två lärare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första år. Vid analysen av intervjuerna har jag använt mig av ett mikropolitiskt perspektiv som ser på skolan som en organisation där maktkamp och konflikter mellan olika grupper och individer ständigt pågår. De två faktorer som i störst utsträckning påverkar Pow-Wow är dels Kajsa och Bengt, de två eldsjälarna som driver verksamheten och dels att Pow-Wow, medvetet eller omedvetet, undviker att försöka förändra skolan och därigenom undviker att hamna i konflikter.

No description available.

Studien undersöker hur etnicitet görs till en central kategori för skolans sociala organisation och används för att markera skillnader och därigenom gör elever till svenskar och invandrare. Intresset riktas också mot hur etnicitetskonstruktioner är förbundna med social komplexitet och samspelar med andra relationer, särskilt kön och klass. Studien är baserad på etnografiska fältstudier i en högstadieskola, som framförallt omfattar deltagande observationer av klassrumssituationer, olika typer av möten för personalen samt informella samtal där lärare diskuterar sitt arbete och elever. Detta har kompletterats med intervjuer. Av studien framgår att de skillnader som genereras och upprätthålls via skolpersonalens handlande, resonemang och interaktioner med eleverna måste förstås som sammansatta, varierande och nära förbundna med skolsammanhanget. Detta innebär att enskilda elever inte enbart och omväxlande identifieras som invandare eller svenskar, utan beroende på sammanhanget också uppfattas vara detta i olika omfattning. Exempelvis blir elever som presterar väl i skolarbetet i mindre utsträckning identifierade som invandrare. En viktig iakttagelse är att skolpersonalens dagliga arbete med eleverna omges av höga ambitioner vad gäller rättvisa och tolerans, men att dessa intentioner sällan förenas med insikt om de maktaspekter som omger sociala relationer. Istället överskuggas den dagliga praktiken av det som är relaterat till att fullfölja olika undervisningsmoment, där uppmärksamheten koncentreras till klassrumssituationen framför att synliggöra eller diskutera elevers skilda erfarenheter och livsvillkor. Därigenom riskerar även skolans intentioner och möjligheter att arbeta för jämlikhet och mot diskriminering att förvandlas så att den snarare producerar och upprätthåller ojämlika relationer. / The study examines how ethnicity is turned into a central category for the social organisation of the school and used to emphasise differences, whereby students are categorised as Swedes and immigrants. Interest is also levelled at how ethnicity constructions are bound up with social complexity and interact with other relations, especially gender and class. The study is based on ethnographical field studies in a comprehensive secondary school, primarily consisting of participant observations of classroom situations, different types of staff meetings and informal discussions where teachers talk about their work and students. This has been complemented with interviews. The study shows that the differences that are generated and sustained through the school personnel’s actions, argumentation and interactions with the students are complex, varied and closely bound up with the school context. This means that individual students are not only and alternately identified as immigrants or Swedes, but are dependent on contexts that can also be understood in a variety of ways. For example, students who are successful in their schoolwork are, to a lesser extent, identified as immigrants. One important observation is that the school personnel’s everyday work and contact with the students are ambitious when it comes to justice and tolerance, but that these intentions are seldom combined with insights into the power aspects associated with social relations. Daily practices are instead overshadowed by the need to accomplish certain teaching elements, where attention is focused on the classroom situation in preference to highlighting or discussing students’ individual experiences and living conditions. The school personnel’s intentions and possibilities of working towards equality and against discrimination are thus transformed so that the school instead produces and sustains relations of inequality.

När Orkanen Katrina härjade i New Orleans förlorade över tusen människor sina liv och ännu fler människor förlorade sina hem och bostäder. Denna händelse fick stor plats i både svensk och amerikansk massmedia.. I amerikans press har det hävdats att svarta människor ”plundrar” medan vita människor ”letar mat”. Vi är intresserade av hur händelsen, med tyngdpunkt på etnicitet och nationalitet, skildras i svensk media.

Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt. I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet står följande: ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Detta kan ske på olika sätt beroende på skola, elever och lärare. Eftersom jag själv kommer att undervisa i SO finner jag det extra intressant att undersöka hur SO-lärare på en skola med få invandrare och en invandrartät skola arbetar med detta. Syftet med uppsatsen är således att kartlägga och jämföra SO-lärares olika handlingsstrategier, värderingar och tankar vid mötet med främlingsfientlighet, rasism och nazism på en skola med få invandrare och en invandrartät skola. Kartläggningen ska ske genom intervjuer, som bearbetas med en fenomenografisk metod. Målet är att vid jämförelsen urskilja vad som skiljer dem åt och vad som förenar. Detta för att sedan se om det som de berättar om sitt handlande stämmer med läroplanen, kursplanen för SO-blocket samt de lokala handlingsplanerna som ska finnas på varje skola. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rodriguez Mickelsson".

De arbetssökande som har intervjuats har beskrivit att ett arbete är oerhört viktigt, för att fylla vardagen med något meningsfullt och bidra med något till omvärlden.   I tidigare forskning och dagspress har vi funnit att det kan innebära problem att få komma in på den svenska arbetsmarknaden för den individ som har ett utländsktklingande namn. Tidigare forskning visar på att det är enklare att få komma på en arbetsintervju om du har ett svensktklingande namn jämfört med ett utländsktklingande namn. Det vi vill lyfta fram i denna studie är de subjektiva upplevelserna respondenter upplever kring att vara arbetslös samt om deras namn kan utgöra ett hinder för att få komma på arbetsintervju. Denna kvalitativa studie syftar till att ta reda på om ett utländsktklingande namn har negativ påverkan på att få komma på arbetsintervju, huruvida de berörda i studien uppfattar namnets betydelse och sina egna möjligheter på arbetsmarknaden. Sex kvalitativa intervjuer har skett på Arbetsförmedlingen i Örebro. En har genomförts med en personal vid Arbetsförmedlingen och de andra fem har gjorts med individer med utländsktklingande namn som idag söker arbete.  Vårt urval har bestått av att intervjua arbetssökande individer i Örebro kommun.      Intervjuerna hade fokus på att undersöka huruvida ett utländskt namn har påverkan på individens möjligheter att få komma på arbetsintervju.   I intervjuerna har det dock framkommit att de arbetssökande anser att deras namn har viss betydelse när det gäller att få komma på arbetsintervju, ett svenskt namn väger tyngre än ett utländskt. Intervjupersonerna har påpekat att det kan vara andra attribut som spelar roll, exempelvis kultur, utbildning, utseende eller språkproblem. Arbetsgivare tar då det säkra före det osäkra, att kalla de med svenskt namn före de med utländsktklingande namn att få komma på arbetsintervju. / The applicants have described that having a job is extremely important to fill out the everyday life with something meaningful and to make a contribution to the society. From previous research and in the daily press, we have seen that in the labor market that it can be a problem if an individual has a foreign name. If you have a Swedish conformed name, it gets easier towards being called to a work interview. This study implied to study individuals with non-Swedish conformed names and their alleged difficulties with having a work interview. To contact the interview persons, help have been handed from the Work Employment Agency in Örebro, Sweden. Six qualitative interviews have been performed; five of these have been with individuals with foreign names, that currently are searching for work and one of these has been with one of the staff at the agency. The interviews have revealed that the name had some significance when it comes to being called to a work interview. A Swedish conformed name outweighs a foreign name in some cases. During the interviews focus was laid on how the applicants described their feelings and experiences of being declined a work interview because of their foreign names.  The interviewees pointed out that there may be other attributes that are important; such as culture, education, appearance or language difficulties. Employers will then rather be safe than sorry, therefore, they call those with Swedish conformed names instead of those with foreign names.