No description available.

A review written by Dagens Nyheter displays that in Sweden in 2021, patients are allowed to choose a doctor and a dentist based on their ethnicity and skin color. This occurs systematically throughout the country. The purpose of the thesis is that with the method qualitative case study, Jan Jämte’s general review of racism as a theoretical framework and supporting material on guidelines and laws in the field, analyze whether the case regarding patients being able to choose a doctor and a dentist with only Swedish origin are counted as racism or not. Moreover, the purpose is to analyze which form (s) this case is based on. The thesis’ intention is also to analyze whether the health center and dental care violate ethical guidelines and laws. This study concludes that this case is a coexistence of purely biological and cultural racism. Moreover, the study concluded that healthcare and dentistry violated both laws and their own ethical guidelines.

Upplysningen var en period av radikala förändringar. Religion, vetenskap och politik influerades under denna period av de vetenskapliga framgångar som gjordes under 1600-talets vetenskapliga revolution tack vare bland annat Galileo och Kopernikus. Trots att upplysningens påverkan inte begränsades till enbart vetenskap och filosofi utan även religion finns det en etablerad definition av upplysningen som icke-religiös. Christopher Hitchens och John Gray är båda ateister men har markanta meningsskiljaktigheter när det kommer till upplysningen och deras tankar om periodens främsta representanter. Hitchens tillskriver upplysningen ideal som förnuft, framgång och en ärlig intellektuell strävan medan Gray menar att upplysningen var en era av blind hängivelse till förnuft och vetenskap som ersatte den monoteistiska guden. Han menar även att upplysningens tendens att intellektualisera och legitimera rasism genom att inkorporera den i vetenskap har lett till moderna rasistiska ideologier. Även om dessa perspektiv skiljer sig i hur de beskriver upplysningen och deras främsta tänkare är Grays analys mer historisk och även fri från en form av ytlig romantisering som Hitchens gör sig skyldig till. En granskning av utdrag ur verk från Voltaire, Baruch Spinoza och David Hume gör det svårt att känna samma vördnad för dem som Hitchens gör och legitimerar Grays beskrivning av eran som fylld av rasism, kolonialism och intellektuellt förtryck av allt som inte var europeiskt.

I denna uppsats presenteras resultaten av en kritisk diskursanalys av ledarartiklar om rasism och valfrihet i vården. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka diskurser som, via några av Sveriges mest inflytelserika ledarskribenter, kom att dominera den debatt som blossade upp sommaren 2021 efter det att Dagens Nyheter gjort en granskning där de påstod sig ha avtäckt strukturell rasism i vården. Syftet är vidare att klargöra på vilket sätt som denna mediala elit valde att legitimera sina och i förlängningen även delar av samhällets ståndpunkter i frågan. Uppsatsens övergripande diskussionsfråga avhandlar vad resultaten säger beträffande de maktrelationer som avtäcks, såväl mellan media och dess konsumenter, som mellan olika aktörer inom vårdsektorn. Med hjälp av van Leeuwens modell för legitimeringsanalys, samt van Dijks resultat från tidigare forskning kring rasism och media, visar jag hur alternativa diskurser till den om rasism legitimeras i ledartexterna. Resultatet redovisas tematiskt efter de olika diskurser som framkommer i materialet. Genom en kvantitativ innehållsanalys beräknas den relativa frekvensen för de fyra huvudsakliga legitimeringsstrategierna. På de ställen där det görs relevant analyseras även förnekelsestrategier av rasism för att visa på vilken funktion förnekandena fyller i texterna. Sammanfattningsvis framträder fem alternativa diskurser till den om rasism i ledarartiklarna, där den om patientnöjdhet och den om språkförbistring förekommer i störst utsträckning. Mythopoesis är den legitimeringsstrategi som används flitigast för att legitimera alla alternativa diskurser. Resultaten visar även att samtliga ledarskribenter förnekar rasism i samband med att de konstruerar alternativa diskurser. Detta reproducerar i sin tur diskriminerande föreställningar och rasism, vilket i förlängningen resulterar i ett upprätthållande av rådande maktstrukturer både i vårdsektorn och i samhället i stort.

Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap kring applikationen TikTok då det är en plattform som just nu ökar i popularitet, särskilt i åldrarna 16 – 25 (Svenskarna och internet 2020). Samt att få en inblick i hur kvinnor bemöts i applikationen. Vi valde att fokusera på hur unga kvinnor i åldrarna 16 – 25 bemöts och talas om i kommentarsfälten under sina egna videor, och om det fanns något samband mellan vilken typ av video de lade upp och den sortens kommentarer de fick; samt om det fanns tydliga skillnader mellan hur män och kvinnor uttryckte sig mot, och / eller, om de unga kvinnorna. Urvalet för undersökningen var tio kvinnliga TikTok-konton i åldern 16 – 25, den så kallade generation z. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys där vi med hjälp av ett analysschema analyserade sammanlagt 2000 kommentarer under de valda TikTok-kontonas videor. Resultatet visade att män och kvinnor uttrycker sig annorlunda, samt fokuserar på olika saker när de kommenterar kvinnornas videor. Kvinnor visade sig vara mer positiva än männen, samtidigt som de även skriv mest negativa kommentarer direkt riktade mot kvinnornas utseende. Männen däremot skrev framför allt negativa kommentarer som då var riktade mot kvinnornas åsikter, typiskt kvinnliga normer, sexistiska kommentarer, samt i princip allt innehåll som kunde beröra männen själva. När det gäller sambandet mellan videornas innehåll och kommentarerna, så fanns det ett visst mönster, men i grunden verkar det handla mer om vem personen bakom videon är och vilket syfte TikTok-kanalen har.

Denna studie syftar till att ta reda på hur utanförskap uttrycks hos rasifierade marginaliserade grupper i Sverige. Genom ett diskursteoretiskt perspektiv i kombination med Goffmans teori om stigmatisering och stereotypisering har denna uppsats undersökt hur tre marginaliserade grupper skrivit och uttryckt sitt egna upplevda utanförskap; samer, afrosvenskar och muslimer i Sverige och deras upplevda utanförskap. Bearbetningen av materialet fokuserade på teman vi kunde utläsa; utanförskap, sammanhållning med majoritetsgruppen, stereotypisering och diskriminering.  Genom att ha studerat hur dessa grupper uttrycker sig via sociala rörelser har diskursanalysen belyst hur dessa medlemmar känner sig rasifierade och exluderade från samhället på en rad olika sätt. Detta har i sin tur gett upphov till reproducering av stigma och stereotyper. Ett diskursteoretiskt perspektiv samt Goffmans teori om stigmatisering och stereotypisering har identifierat en rad mönster som ligger till grund för dessa gruppers upplevda utanförskap. Genom Goffman har vi kunnat identifiera att tribal stigmatisering samt fläckar på den personliga karaktären är två sätt varpå de marginaliserade grupperna uttrycker den stigmatisering och det utanförskap de utsätts för. / This study aims to find out how exclusion is expressed among racialized marginalized groups in Sweden. Through a discourse theoretical perspective in combination with Goffman's theory of stigmatization and stereotyping, this study has examined how three marginalized groups expressed their own perceived exclusion; sami, afro-swedes and muslims in Sweden. The material consists of videos that we have transcribed and analyzed, taken from social movements' websites and social media. The processing of the material focused on themes we found; Exclusion, cohesion with the majority group, stereotyping and discrimination.  By studying how these groups express themselves through social movements, the discourse analysis has shed light on how these members feel racialized and excluded from the Swedish society in a number of different ways. A discourse theoretical perspective and Goffman's theory of stigmatization and stereotyping have identified a number of patterns that form the basis for these groups' perceived exclusion. Through Goffman, we have been able to identify that tribal stigma and blemishes on the personal character are two ways in which the marginalized groups express their stigma and exclusion they are exposed to.

Syftet med studien är att undersöka de didaktiska möjligheter och fallgropar som finns med att använda skönlitteratur såsom Gräset sjunger (1950) för att diskutera värdegrundsfrågor inom svenskämnet på gymnasienivå. Metoden som används är diskursanalys utifrån ett intersektionellt perspektiv med fokus på maktaxlarna genus, ras och klass. Studiens resultat visar att genom att kombinera olika maktaxlar såsom genus, ras och klass kan den hegemoniska maskuliniteten lyftas fram för att förklara den praktik som legitimerar den patriarkala könsmaktsordningar och dess inverkan i frågan om jämställdhet. Resultaten påvisar också att romanen erbjuder didaktiska möjligheter att nå frågor om jämställdhet och människors lika värde genom att synliggöra normer och strukturer som reproducerar och upprätthåller orättvisor kopplade till genus-, ras- och klasstillhörighet. Den didaktiska fallgropen som studiens resultat påvisar är om fokus riktas enbart på rasifiering eller vitifiering då båda behöver problematiseras och ställas mot varandra för att tydliggöra hur de påverkar och samspelar i skapandet och bevarandet av samhällsnormer. Studien påvisar åckså att om det explicita utesluts försvårar det möjligheten för elever att identifiera det implicita i texten för att synliggöra och belysa hur det konkreta tillsammans med det osynliga bidrar till helhetsförståelsen.

Det följande arbetet är en kunskapsöversikt som ämnats åt att utforska vad forskning säger om hur man kan hantera och motverka islamofobi i skolsituationer. Frågan som utforskas är didaktiskt relevant och utformad på följande sätt: ”Hur kan man som lärare, enligt forskning, motverka islamofobi i skolsituationer?” Innan forskningen kring det didaktiska utforskas ges en kort inblick i hur islamofobi utvecklats i västvärlden under 2000-talet. Västvärlden i det här arbetet är definierat som länder som historiskt har haft liknande värderingar och lagstiftning som Sverige. Det är viktigt att veta relevant historia kring den nuvarande vågen av islamofobi och xenofobi och att man som lärare har en viss koll på hur det har utvecklats, för att öka kunnigheten i ämnet. Metodmässigt har arbetet gjorts genom att söka igenom olika databaser för att hitta artiklar, och sexton särkilda verk har valts ut. Översikten visar att islamofobi har förvärrats och blivit mer förekommande samt att diskriminering mot muslimer blivit mer vanligt. Forskningen visar även att islamofobi genomsyrar hela befolkningen, och att ungdomar och barn också har islamofobiska eller främlingsfientliga tendenser. I översikten visar jag hur forskning ger förslag på olika sätt att motarbeta islam i skolsituationer. Forskning visar på att det bästa sättet att motverka islamofobi i skolsituationer är samarbete, öppenhet och att man som lärare är väl förberedd, förstående och kunnig om islam. Forskning visar även att det är bra att ge muslimer plattformar att dela med sig av sina egna erfarenheter och att det är bra att elever får ta del av dessa erfarenhet på direkt manér. Det utforskas även snabbt hur användandet av studiebesök kan vara fruktbart för elevernas syn på islam och muslimer. Denna översiktens egentliga intention är att ge lärare förslag och idéer på hur potentiella problematiska situationer kring islamofobi kan hanteras och motverkas.

The thesis explores the mobilization strategy of the non-systemic far right in Russia. The study focuses on two aspects of this phenomenon. First, it examines the mobilization strategy and second, it analyses its impact on the success of the far right's political demands. The thesis applies the theoretical concept of social movement and the classification of collective action by Sidney Tarrow. Mobilization is a complex issue that cannot be researched as an isolated event. For this reason, the thesis also focuses on the determinants that precede such mobilization and that, simultaneously,affect its form and strength. The thesis concludes that the most effective mobilization strategy is to concentrate on organizing disruptive and episodic actions in which the condition of the presence of an inter-ethnic conflict must be met. Among the typical features of such disruptive and episodic collective actions, the following can be listed: a requirement for displacement of the non-Russian population from the conflict area, the formation of local security and political strutures, and effective work with disinformation and media in general. Finally, the thesis determines that the mobilization strategy was more impactful on the regional level where the far right was more successful in pressing its demands. At...

Integration is perceived as an important political matter in Sweden. Despite the high priority of integration interventions, people with migrant backgrounds hold a marginalised position and are excluded from Swedish society. On this basis, the aim of this study was to understand how integration is constructed and how people with a migrant background are categorised in Swedish integration interventions. To achieve the aim of this study two texts that regulate integration interventions conducted by the Public Employment Service Agency and Swedish municipalities were examined. The regulating texts were examined by conducting a poststructural discourse analysis according to the analytic tool “What´s the problem represented to be” by Carol Bacchi. The findings of the study have been conceptualised using postcolonial theory, intersectionality, and ideas regarding postraciality which are derived from critical race theory. The study shows that people with a migrant background are categorised and constructed as the Others in relation to what is perceived as Sweden and Swedishness in the examined integration interventions. By colonial and racist discourse, the Swedish cultural identity is constructed as superior, while the Others cultural identities are constructed as inferior. The study also shows that employment is depicted as crucial to integration. Integration is expected to be achieved through the acquiring of knowledge and experience by people with a migrant background. Sweden’s structural racism is at the same time made invisible. The integration interventions can consequently increase exclusion of people with a migrant background by being characterised by colonial and racist ideas, despite their aim to favour inclusion. The study suggests that through awareness of colonial and racist power structures that influence social work, Swedish integration interventions could favour participation in society on equal conditions.