Socialsekreterare är den förmedlande gruppen mellan välfärdsstaten och klienter i Sverige, därför blev det viktigt att studera dessa miljöer. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare ser på vilka möjligheter de som erhåller ekonomiskt bistånd har för att kunna avstå/lämna biståndet och om möjligheterna skiljer sig åt mellan vita och icke-vita. För att besvara syftet genomfördes fem intervjuer med socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det transkriberade materialet. Vi anlade ett konstruktivistiskt perspektiv på begreppen vit och icke-vit. Klientskapande och rasism används för att analysera vår empiri. Studiens resultat visar att socialsekreterarna konstruerade alla icke-vita till flyktingar och alla vita till svenskar. Utifrån detta, visade resultatet att icke-vita hade sämre förutsättningar att ta sig ur ekonomiskt bistånd på grund av att de inte kunde “rätt” språk och därför inte kunde etablera sig på arbetsmarknaden. Därav innehöll mycket av planeringen för icke-vita att gå på “Svenska För Invandrare”. Vita var främst dem som hade ett missbruk men planeringen för dem var däremot att få ut dem direkt på arbetsmarknaden. Resultatet visade även skillnader på vilka möjligheter som fanns för vita och icke-vita hade för att bli självförsörjande, där icke-vita anses ha sämre möjligheter. Det kunde visa sig i form av brist på information på andra språk vilket resulterade i att icke-vita hade svårare att förstå det svenska systemet.

Detta arbete är en kritisk textanalys av två läromedel avsedda för svenska för invandrare(SFI) kurs D. Analysen baseras på kritisk diskursanalys, normkritisk forskning ochkritiska vithetsstudier. Uppsatsens syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden ochnormer som inte är uppenbara, genom en granskning av läromedelsproducenternastematiska val och framför allt vad som utelämnats ur läromedlen. Vi utgår frånstyrdokumentens skrivelser om diskriminering och andra värdegrundsfrågor samt vilkenkunskap och stöd som målgruppen ska erhålla. Vi tittar också på potentiellt negativakonsekvenser ur ett pedagogiskt och praktiskt perspektiv som utelämnandet kan få förnyanlända.Analysen visar att läromedlen utelämnat viss kunskap och information som enligt ossborde ha varit med. Utelämnandet kan även ger enligt oss en inkomplett bild av Sverigeshistoriska och samtida samhällsförhållanden än vad som faktiskt råder.Sammanfattningsvis ger studien indikationer på att det finns ett behov av attläromedelsinköpare på skolenheter mer kritiskt granskar läromedel innan inköp, utifrånexempelvis ett normkritiskt perspektiv, efterlevnad av styrdokumentens skrivningar ombl a värdegrund och skrivningar om de behov som läromedlens målgrupp har, innanläromedlen köps in av skolor och används av pedagoger.

The purpose of this study was to investigate how three Swedish news publications writes about integration and immigrants. The news articles were analyzed with a rhetorical analysis. The method was supplemented with theories of media and ethnicity, agenda setting theory and gatekeeping theory. This study resulted in the conclusion that racist discourses are found in the three news publications, regardless of political color, writer or article genre. Many of the articles makes a clear division of "us and them", where "them" is defined by the text's "us", who are often Swedes. "Them" is described by the attributes that ”us” don't want to be associated with. Immigrants are often portrayed as victims of their culture or as a threat to Western society. There is also a clear link between immigrants, Islam and Muslims irrespective of where the immigrants come from. The articles on integration continues to talk of immigrants as a unified group but these articles are accusing politicians and organizations to a greater extent, for the integration problematics. Both topics are discussed mainly on the basis of values and feelings and statistics showing the whole context is missing.

Culture, orgin and identity are hot topics that are being discussed everywhere, for example in newspapers, lunchrooms and on Twitter. Politicians, media and ordinary people have displayed different antiracist acts, for example campaigns, marches and political actions. But you may wonder if it really is that effective, or if the antiracism reproduces racism with its language. The purpose of this study is to see if articles from the newspaper Aftonbladet's antiracist campaign ”We like different!” reproduces racism through its language. The method that is used is discourse analysis, more specific Chantal Laclau och Ernesto Mouffes discourse theory. The theories the study relies on are race, racism, framing, racism in news, binary oppositions, stereotypes, whiteness and orientalism. Two discourses were found in the material, ”We like different” and ”We like the same”. The most central piece in the ”We like different”-discourse is ”different”, which is associated with other origins than Swedish and different skincolor than white. ”Swedish” and ”white” are instead connected to ”the same”. ”Different” is portrayed as “the other”, the negative part of an binary opposition against ”the same”. ”We” is an identity the articles gives ”We like different” and is a dominant part of a binary opposition against ”them”. The identity ”immigrant” also exists in the discourse and is build as a stereotype. ”We like the same” is given a ”them” identity. ”Racism” is a central piece in the discourse and is associated with categorizing humans after ”race”. ”The Swedendemocrats” is build as an identity, and is connected to ”ignorance”, ”judging people after the color of their skin” and ”cold”. ”The voters of the Swedendemocrats” is described in a different way than the party itself. The peoples responsibility is taken away and they are instead connected to ”dissatisfaction” and that they ”don't understand” what they are voting for.

Frågan om mångfald är debatterad inom journalistkåren och det finns delade meningar om dess betydelse och påverkan på det journalistiska arbetet. Uppsatsens frågeställningar handlar om journalisters syn på hur mångfald på en redaktion kan påverka nyhetsbevakningen, journalisternas erfarenheter av mångfaldsarbete på redaktioner och hur de upplever att mångfaldsarbetet fungerar.                                       Vi utgår från fyra teoretiska ramverk genomgående i studien, allt från hur vi skapade frågeställningarna till hur vi analyserar resultatet. Dessa ramverk är teorier knutna till mångfald och mångfaldsarbete, gestaltningsteorin, dagordningsteorin och intersektionalitetsteorin. Teorierna i samspel ger oss en övergripande bild över fenomenet då det ger oss en grund för att förstå vad mångfaldsarbete går ut på, faktorer som kan påverka hur och vad som syns i nyhetsbevakningen samt att hjälpa oss förstå hur maktordningar skapas.                                                                                                 Det som undersökningen fokuserar på är att belysa journalisternas erfarenheter och åsikter, något som påverkar hur de individuellt ser på vikten av mångfald på nyhetsredaktionerna. Detta såväl i korrelation med arbetsmiljön men även hur samhället speglas i nyhetsbevakningen. För att få svar på det utförde vi kvalitativa intervjuer med 7 journalister, alla med olika åldrar, journalistiska erfarenheter, kön och etniska bakgrunder. Med hjälp av vårt urval fick vi ett nyanserat resultat som innefattar olika perspektiv.   Resultatet visade att journalisterna har en enad syn på frågan om mångfalden på redaktioner, däremot så var meningarna delade när det kom till orsaker till att medielandskapet ser ut som det gör idag. Meningarna var även delade när det kom till lösningar på fenomenet eftersom många ansåg att så som det ser ut idag är ett problem. Journalisterna uttryckte att de upplevde att det behövdes mer mångfald på de olika redaktionerna och att en ökad mångfald hade varit berikande då det öppnar möjligheten att kunna rapportera utifrån fler perspektiv i samhället.

Arbetet utforskar hur religionslärare formar sina elever att bli demokratiska medborgare, fria från fördomar och xenofobi i ett mer och mer mångkulturellt samhälle. Syftet är att utforska hur detta skulle kunna göras genom ett rollspel med fokus på hur olika kulturer, religioner och identiteter upplever olika företeelser i samhället. Frågeställningen som besvaras är: Hur kan rollspel användas som en metod för att främja mångkulturalitet, samt motverka främlingsfientlighet? Metoden som används är en genomgång av olika artiklar och studier som utforska ämnet i fråga, och detta utifrån olika kvalitativa studier med fokus på hur elever har upplevt dessa rollspel och vad de har bidragit till deras fortsatta utveckling inom området. Totalt har åtta olika artiklar använts, majoriteten på engelska men även med en del svenska perspektiv, blandat annat ett exempel på hur rollspel kan användas specifikt inom religionsundervisningen. Resultatet visar på att elever generellt sett ser positivt på rollspel som undervisningsmetod, och att de finner den lärorik och utmanade. Flera av dem menar på att rollspelen fick dem att inse sina egna fördomar och att de fick en chans att se andras personers perspektiv på frågor som rör orättvisor, rasism och allmän främlingsfientlighet. Trots de goda resultaten är det viktigt att ha i minne att dessa studier inte garanterar att rollspel kommer funka i alla situationer och för alla klasser.

Hur ”hedersförtryck” ska benämnas har sedan 90-talet utgjort grunden för en konfliktfylld diskussion i Sverige. Sommaren 2015 publicerar Amineh Kakabaveh, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, en debattartikel om ”hedersförtryck” och fundamentalismens utbredning i socialt utsatta förorter. Det blir inledningen på en intensiv debatt där en rad olika ståndpunkter rörande ”hedersförtryck” kommer till uttryck och där talet om fenomenet tycks genomgå en förändring. Denna studies syfte är att undersöka hur ”hedersförtryck” konstrueras i denna debatt samt hur dessa olika konstruktioner möjliggör och begränsar både talet om och förståelse av fenomenet. Studiens ingång är diskursteoretisk och teorin präglar inte bara analysen utan också studiens metodiska tillvägagångssätt. Genom att visa hur ”hedersförtryck” konstrueras i debatten kommer studien visa hur de diskursiva mönster som identifierats i tidigare forskning reproduceras. Inom dessa har ”hedersförtryck” antingen förbundits med kultur, patriarkalt förtryck eller med den strukturella diskriminering som riktas mot vissa grupper (Carbin, 2010:160). Studien kommer även visa på en tendens till förändring i konstruktionen av ”hedersförtryck” genom hur det förbinds med ”det muslimska” och ”Islam”. Vidare kommer det i relation till dessa konstruktioner att föras en diskussion kring dessas olika effekter.

Islamofobi är ett växande problem i Europa som negativt påverkar muslimers förutsättningar och möjligheter i samhället. Samtidigt är religionsfriheten en mänsklig rättighet och en av grundvalarna för ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Denna uppsats undersöker hur islamofobi påverkar religionsfrihetens implementering i Sverige. Resultatet visar att muslimers rätt att utöva sin religion hotas av islamofobiska praktiker, så som attacker mot moskéer, motstånd mot muslimska organisationer och förbud av slöjan. Studien utforskar även statens förpliktelser och ansvar för att motverka islamofobi och främja muslimers rättigheter och lika möjligheter – för att på så sätt kunna uppnå ett verkligt demokratiskt och pluralistiskt samhälle där utsatta grupper beskyddas. / Islamophobia is an increasing problem in Europe which has a negative effect on Muslims’ conditions and opportunities within the society. At the same time, freedom of religion is a human right and one of the foundations in a democratic and pluralistic society. This thesis examines how islamophobia affects the implementation of freedom of religion in Sweden. The result shows that Muslims’ right to practice their religion is substantially threatened by islamophobic practices, such as attacks against mosques, resistance towards Muslim organizations and banning of the veil. The study also explores the state’s obligations and responsibility to counteract islamophobia and promote Muslims’ rights and equal opportunities – and thus be able to achieve a truly democratic and pluralistic society where vulnerable groups are protected.

Islamofobi är ett växande problem i Europa som negativt påverkar muslimers förutsättningar och möjligheter i samhället. Samtidigt är religionsfriheten en mänsklig rättighet och en av grundvalarna för ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Denna uppsats undersöker hur islamofobi påverkar religionsfrihetens implementering i Sverige. Resultatet visar att muslimers rätt att utöva sin religion hotas av islamofobiska praktiker, så som attacker mot moskéer, motstånd mot muslimska organisationer och förbud av slöjan. Studien utforskar även statens förpliktelser och ansvar för att motverka islamofobi och främja muslimers rättigheter och lika möjligheter – för att på så sätt kunna uppnå ett verkligt demokratiskt och pluralistiskt samhälle där utsatta grupper beskyddas. / Islamophobia is an increasing problem in Europe which has a negative effect on Muslims’ conditions and opportunities within the society. At the same time, freedom of religion is a human right and one of the foundations in a democratic and pluralistic society. This thesis examines how islamophobia affects the implementation of freedom of religion in Sweden. The result shows that Muslims’ right to practice their religion is substantially threatened by islamophobic practices, such as attacks against mosques, resistance towards Muslim organizations and banning of the veil. The study also explores the state’s obligations and responsibility to counteract islamophobia and promote Muslims’ rights and equal opportunities – and thus be able to achieve a truly democratic and pluralistic society where vulnerable groups are protected.

<p>The aim of the thesis is to find a deeper understanding and knowledge concerning the interpretation of racism as a phenomenon in the everyday life of children in the age of 12-13 years old. To achieve the aim of the thesis I have used parts of the phenomenographic theories as a methodological implement. The conclusions made are represented through four different themes. The first theme deals with the way children apply to verbal overtones of racism in their everyday language. The second theme is about how some children discuss thoughts on integration and assimilation as phenomenon. The third theme deals with the supposed cause of racism adopted by the children. Finally the fourth theme reflects the reasoning held by children concerning the image of the “Racist”. These four themes provide the analytical reasoning for the thesis, which is held through out the complete course of this work.</p>