I detta arbete undersöks två etablerade och en experimentell metod för bestämmande av läsbarheten hos texter. Metoderna undersöks genom att de appliceras på två litterära verk: Atemschaukel av Herta Müller och Berühre mich. Nicht. av Laura Kneidl. Metoderna som undersöks är läsbarhetsformeln Flesch-Reading-Ease (meningslängd och ordlängd) och ordfrekvens (hur vanliga orden är). Dessa båda läsbarhetsundersökningar är väletablerade och har använts flitigt. I detta arbete testas även en ny möjlig läsbarhetsfaktor: Upprepningar av ord, där upprepningar av innehållsord räknas. Resultaten av analyserna enligt de olika metoderna sammanställs och jämförs för att besvara två frågor: 1. Vilket verk förefaller mest lättläst enligt de två etablerade läsbarhetsundersökningarna? 2. Samvarierar mängden upprepningar med resultaten från de andra två läsbarhetsundersökningarna? Resultaten ger en något splittrad bild: Atemschaukel är enligt Flesch-Reading-Ease det mest lättlästa verket, medan ordfrekvensen visar på motsatt förhållande: Berühre mich. Nicht. har de genomsnittligt vanligare orden. Huruvida upprepning av ord har ett samband med läsbarheten är svårt att avgöra baserat enbart på resultaten i denna undersökning. Användandet av språkliga stilfaktorer för eventuellt att läsbarhetstest inte lämpar sig för undersökning av skönlitterära texter.

The purpose of this thesis for the degree of Master, one year, is to investigate the translation of medical information from British English into Swedish. The analysis is concerned with readability and terminology. In specific, the areas of investigation are how readability of the material compares to other studies, what translation strategies or sources a translator may use, and what kind of translation shifts the terms analyzed undergo. The source text material consists of some six thousand words from a leaflet called 10q25 and 10q26 Deletions from Unique, a charity organization based in Great Britain, which welcomes families located worldwide as members. The theory in this thesis is based on previous research within the focus areas of readability, terminology, translation strategies, and translation shifts. Examples include Frege (1948 [1892]), Ogden and Richards (1923), Flesch(1948), McLaughlin (1969), Vinay and Darbelnet (1995), Deléger et al (2010), Kolahi andShirvani (2012), and Acar and İşisağ (2017). The text material does not fulfill the professional recommendations regarding readability, which confirms observations from previous studies. Overall, there is a tendency towards an improved readability level in the translation, which contradicts one bilingual study (Kolahi and Shirvani) but partially confirms another (Acar and İşisağ). Of the terms identified for analysis, 49.4 % have been found to require translation strategies sorting under oblique translation, where the predominant method is transposition. A significantly higher number of terms have been found in term banks and corpora than indicated in a previous study.

This bachelor thesis presents OPT (Open Parse Tool), a java program allowing for independent parsers/taggers to be run in sequence. For this thesis the existing java versions of Stagger and Maltparser has been adapted for use as modules in this program, and OPT's performance has then been compared to an existing, in use, alternative (Språkbanken's Korp Corpus Pipeline, henceforth KCP). Execution speed has been compared, and OPT's accuracy has been coarsly tested as either comparable or divergent to that of KCP. The same collection of documents containing natural text has been fed through OPT and KCP in sequence, and execution time was recorded. The tagged output of OPT and KCP was then run through SCREAM (Sjöholm, 2012) and if SCREAM produced comparable results between the two, the accuracy of OPT was considered as comparable to KCP. The results show that OPT completes its tagging and parsing of the documents in around 35 minutes, while KCP took over four hours to complete. SCREAM performed almost exactly the same using the outputs of either program, except for one case in which OPT's output gave better results than KCP's. The accuracy of OPT was thus considered comparable to KCP. The one divergent example can not fully be understood or explained in this thesis, given that the thesis considers SCREAM's internals as mostly that of a black box.

An increasingly number of people are using the internet in Sweden, but many of the elderly still do not use the internet. At the same time, the global population is aging. To counteract the digital exclusion that exists for the elderly, the purpose of this study is to find out how a website should be made more user-friendly for senior Internet users. This by focusing on text formats, fonts, and colors that seniors prefer to have on websites to increase the readability. To find out, a literature study has been done together with a questionnaire and an interview study. From this, a result is presented that shows which adaptations that are good to make to people where functions such as sight, hearing, memory, and coordination have deteriorated. The result mainly shows that there must be high contrasts between text and background, larger text is preferred that is not italicized or only consists of capital letters and that there should not be much text on a front page.

With the wide spread of wireless technology, many devices, such as tablets, smartphones, notebooks, fixed and portable navigation systems are becoming immensely convenient to access and are making a significant contribution to our daily life. Compared to conventional PC, portable devices are used at different times of the day and in various conditions and environments, both indoors and outdoors. As a consequence, devices need to be adaptive and adaptable to a wide range of use contexts and conditions. It is often argued that contextual factors, such as the ambient illuminance in relation to characteristics of the display (e.g., surface treatment, size, screen reflectance, and display luminance) may have a strong influence on the use of such devices and corresponding user experiences. Yet, the current understanding of these influence factors is still rather limited. Therefore, in this thesis work, emphasis is given particularly to the impact of lighting on readability, visual performance and affective state. As a first step, a preparatory investigation focusing on the objective measure- ment of display luminance and contrast, display gloss, and luminance in different scenes, took place. For this first step, a large number of tablet and laptop dis- plays were evaluated. This preparatory investigation served as a complement to and as an input for step two, namely a subjective study with human test subjects which was organized in a controlled lab environment. In the subjective test (N=18), different types of displays, luminance settings and lighting conditions were included to investigate the impact on display read- ability. The results of subjective tests indicate that for matte, visual acuity and reading speed is both impaired by the increase of ambient light luminance. However, they are compensated effectively by the increase of display luminance when it is below 500-600 cd/ m2. Compared with matte display, the glossy dis- play shows to be more robust in relation to the ambient light, though it indeed has a negative effect on visual acuity and reading speed. However, for subjective feelings, there is no significant difference between the two displays. Both of them are influenced by the ambient light only. In the post-experiment evaluation of the preference of displays, the majority (61%) of the test subjects indicated a preference for the glossy display. / I och med spridningen av tradlos teknologi, blir enheter sasom surfplattor, smarta mobiler och GPS:er alltmer anvandbara och blir darmed en allt viktigare del av var vardag. Jamfort med en vanlig dator, anvands dessa barbara enheter i manga olika sammanhang i olika miljoer, bade inomhus och utomhus. Darfor maste de kunna anpassa sig till olika miljoer och forutsattningar. Det pastas ofta att omgivande faktorer sasom bakgrundsbelysning och hur dessa samverkar med skarmens egenskaper (yta, storlek, reflektans och ljusstyrka) kan han en viktig inverkan pa anvandningen av sadana enheter och motsvarande anvan- darupplevelse. Trots det ar var forstaelse av dessa faktorer fortfarande ratt begransad. Darfor fokuserar detta examensarbete specifikt pa hur lasbarhet, lasupplevelse och humor paverkas av ljusforhallandena. Som ett forsta steg, gjordes en forberedande studie med objektiva matningar av displayers ljusstyrka, kontrast och matthet i olika omgivningar. I detta forsta steg, utvarderades ett stort antal olika lasplattor och laptop-skarmar. Denna in- ledande undersokning bildade ett komplement och underlag till det andra steget, vilket var en subjektiv anvandbarhetsstudie med ett antal forsokspersoner, or- ganiserad i en reglerad labbmiljo. I anvandartesten (N=18), undersoktes lasbarheten for olika typer av dis- player under olika ljusstyrkeinstallningar och omgivande ljusforhallanden. Re- sultaten av anvandartesten indikerar att for matta displayer, paverkas skarpa och lashastighet negativt da den omgivande ljusstyrka okar. Detta kan dock effektivt kompenseras genom att oka displayens ljusstyrka, da den ar under 500-600 cd/m2. I jamforelse med matta displayer, visar sig blanka displayer vara mer robusta mot variationer i bakgrundsbelysningen. Daremot, for sub- jektiva kanslan, ar det ingen signifikant skillnad mellan de tva displaytyperna. I bada fallen ar det bara omgivande belysningen som paverkar. I en utvardering efter avslutat experiment, foredrog en majoritet (61%) av forsokspersonerna den blanka displayen.

Vid krissituationer som berör en hel nation är det av yttersta vikt att kommunikationen mellan myndigheter och medborgare fungerar. Den måste vara utformad på ett tillgängligt sätt för att så många som möjligt ska kunna ta del av informationen. I samband med covid-19-pandemin skickade Folkhälsomyndigheten (FoHM) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), på uppdrag av regeringen, ut ett sms till befolkningen med syftet att uppmana om att följa de nya restriktionerna. Meddelandet väckte stor uppståndelse i media och på sociala medier där det bland annat dömdes som innehållslöst, blev förlöjligat i jämförelse med liknande kommunikation i andra länder och fick kritik för att sakna en klickbar länk. Meddelandet skickades även bara ut på svenska.  Denna studie fokuserar på att granska originalmeddelandet och med hjälp av metoder som textanalyser, enkäter och intervjuer undersöka behovet av och möjligheten till en förbättring av kommunikationen. Med stöd i teorier om klarspråk, lättläst, krisinformation, lässvårigheter och visualisering har jag utvärderat originalmeddelandet utifrån ett tillgänglighetsperspektiv samt skapat och testat olika gestaltningsförslag. Utifrån resultaten har jag formulerat tydliga riktlinjer vars syfte är att effektivisera utformandet av denna typ av kommunikation.  Resultatet av rapporten visar att omfattande förbättringsmöjligheter finns och att de riktlinjer jag kommit fram till eventuellt skulle kunna underlätta för myndigheter i deras arbete med kortfattad kriskommunikation.  Studien är ett examensarbete för avläggande av filosofie kandidatexamen inom Informationsdesign med inriktning mot Textdesign. / In the event of a crisis that affects a whole nation it is of utmost importance that the communication between the authorities and the citizens is satisfactory. It needs to be designed in an accessible way so that as many as possible can assimilate the information. During the covid-19 pandemic the Public Health Agency of Sweden (FoHM) and the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB), sent out an SMS, on behalf of the Swedish government, to urge the citizens to follow the newly enforced restrictions. The message caused a great stir in the media as well as on social media where it was accused of being empty, was ridiculed in comparison with similar communication in other counties and received criticism for not including a clickable link. Also, the message was only sent out in Swedish.  This thesis focuses on examining the original message and through the methods of text analysis, surveys and interviews explore the necessity of and possibilities for an improvement of the communication. With support in theories of plain language, writing very legible, crisis communication, reading difficulties and visual perception I have evaluated the original message from an accessibility perspective and created then tested different design proposals. Based on the results I have put together a set of guidelines that might help streamlining the process of forming this type of communication in the future.  The result of the study shows that there is room for extensive improvements and that the guidelines I have formulated might help agencies in their work with short crisis communication.  This study is a bachelor’s thesis in the field of Information design with focus on Text design.

All residents have an equal obligation to sort their waste correctly. Despite the fact that there are regulations regarding, for example, packaging, newspapers, etc. they end up in combustible waste anyway. Why is that so? This thesis will focus on how to design a sorting area in an efficient, informative and accessible way to make it easier for users to sort correctly. Based on methods and collected empirical data, a comprehensive picture was created of what problems exist and what solutions need to be addressed. With the help of studies and theories, a design proposal was created on how to facilitate the sorting area for users to sort correctly. / Alla invånare har lika mycket skyldighet att sortera sitt avfall rätt. Trots att det finns en lag på exempelvis förpackningar, tidningar etc. så hamnar dessa ändå i brännbart avfall. Varför är det så? Examensarbetet kommer att handla om hur man kan utforma avfallsutrymme på ett effektivt, informativt och lättillgängligt sätt för att underlätta för användarna att sortera rätt. Utifrån metoder och insamlad empiri skapades en helhetsbild om vilka problem som finns och vilka lösningar som behöver åtgärdas. Med hjälp av studier och teorier skapades ett gestaltningsförslag på hur man kan underlätta sorteringsytan för användarna att sortera rätt

Denna studie undersöker om det finns en korrelation mellan elevers förväntade språkutveckling och läroböckers språkliga komplexitet från grundskola till gymnasienivå. Uppsatsen tar avstamp i Skolverkets lärandemål och forskning om hur elever utvecklar sitt språk. I undersökningen jämförs representativa texter från två olika läroböcker i svenska, dels från grundskolans år 9, dels från svenska 2 på gymnasienivå. Parametrarna som undersöks är LIX-värde, nominalkvot, fundamentslängd och -variation och slutligen bisatstyper och -frekvens. Sammantaget ger dessa olika mått en god grund för att analysera den språkliga komplexiteten. Resultaten påvisar att det finns ett visst mått av skillnad i den språkliga komplexiteten som påverkar läsbarheten mellan årskurserna. Både lärobokstexternas LIX-värde och nominalkvot motsvarar i stort varandra, med undantag för genomsnittlig meningslängd, vari gymnasietexternas meningslängd överskrider grundskolans dito. Bisatsfrekvenserna, det vill säga fördelningen av bisatstyper, och fundamentslängd skiljer sig åt mellan årskurserna. Slutsatsen beträffande graden av språklig komplexitet för texterna är att det finns en viss progression från den lägre årskursen till den högre. Enligt gängse forskning styrks elevernas förmåga att skriva svårare texter genom konsumtion av lärobokstexter som både är språkligt något mer komplexa och längre, vilket läroplanen föreskriver.

During an extravehicular activity (EVA), the role of an astronaut involves a multitude of complex tasks. Whether that task is a science experiment aboard the International Space Station, or traversing extraterrestrial terrain – attention, communication, and instruction are essential. As an aid, augmented reality (AR) can portray suit informatics and procedures within line-of-sight while minimizing attentional loss. Currently, there exists little research highlighting the human systems considerations to qualify AR systems for space suit applications. This study quantifies user interface (UI) and human performance measures for an AR prototype on the Mark III space suit. For user testing, 21 military pilots and personnel (11 men, 10 women) evaluated UI search tasks and completed a series of AR-instructed EVA dexterity tasks in an elevated luminosity, background clutter, and workload scenario. UI results suggest correlations for readability and usability; whereas, human performance results provide situational awareness, workload, and task performance data.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begripligheten i Göta hovrätts domar förändrats mellan 2001 och 2021. Studien syftar till att undersöka dels hur syntax och lexikon förändrats i domarna, dels hur följsamheten till klarspråksråd har förändrats under perioden. Materialet består av totalt 18 domar från Göta hovrätt: tre brottmålsdomar och tre tvistemålsdomar vardera från 2001, 2011 och 2021. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts i studien: I den kvantitativa analysen undersöktes syntax och lexikon i samtliga 18 domar och i den kvalitativa textanalysen användes klarspråkstestet för domar som verktyg för att analysera sex av domarna djupare. Resultatet visar att det skett förändringar i domspråket under den tid som undersökts, men att det inte är entydigt huruvida domarna har blivit mer begripliga eller ej. Den kvantitativa analysen visar att domarna i många avseenden ligger längre ifrån klarspråksidealet år 2021 än 2001 och 2011. Resultatet av den kvalitativa analysen visar dock att följsamheten till klarspråksråden förbättrats under den undersökta perioden. Facktermer rensas bort eller förklaras i större utsträckning, det juridiska språket närmar sig det vardagliga och tonen blir mer läsarvänlig. Den sammantagna slutsatsen blir därför att domarna i vissa avseenden blivit mer begripliga och närmat sig idealet, men att ytterligare förbättringar krävs för att de ska bli tillgängliga även för icke juridiskt kunniga läsare. / The purpose of this study is to examine how the comprehensibility of the judgments from Göta Court of Appeal has changed between 2001 and 2021. The study aims to examine how the syntax and terminology has changed within the judgments as well as how the compliance with Plain Language Guidelines has changed during this period. The material consists of 18 judgments from Göta Court of Appeal: three criminal convictions and three civil actions each from the years of 2001, 2011 and 2021.A combination of quantitative and qualitative methods has been used: In the quantitative analysis, syntax and terminology were examined in all eighteen judgments and for the qualitative analysis, Klarspråkstestet (“the plain language test”) was used as a mean to further analyze six of the judgments. The results show that the language has changed during the selected period, but it remains ambiguous whether the language has become more comprehensible or not. The quantitative analysis shows that the judgments lie further away from the Plain Language Ideal in 2021 than they did in 2001 and 2011. However, the results of the qualitative analysis show that the compliance with Plain Language Guidelines has improved during this period. Technical terms are removed or explained to a greater extent, the legalese is approaching the everyday language and the tone is becoming more reader friendly. The conclusion is therefore that in some respects, the judgments have become more comprehensible, but that further improvements are required to make them accessible for readers who do not have a clear understanding of judicial language.