Arbetet är ett verksamhetsinitierat utvecklingsarbete med syftet att synliggöra gymnasieelevers upplevelse av ett utvecklingsarbete med reciprok undervisning om lässtrategier (RT) mot bakgrund av lärares didaktiska överväganden. Detta syfte uppnås genom två frågeställningar: Hur förhåller sig eleverna till reciprok undervisning om lässtrategier, och hur kan detta förstås? och Hur talar lärarna om sina didaktiska överväganden gällande planering och genomförande av reciprok undervisning om lässtrategier? I undersökningen kombineras kvantitativ och kvalitativ metod. Fem elever och tre lärare intervjuades genom semistrukturerad intervju, 57 elever besvarade en enkät. De teoretiska utgångspunkterna är det sociokulturella perspektivet, literacy som en vidare syn på läsförståelse, metakognition, inre och yttre motivation samt reciprok undervisning. Diskussionen om litteraturens egenvärde kontra dess användning tas också upp i detta arbete. Undersökningen visar att lärarna planerar undervisningen på liknande sätt alla tre, utifrån Palincsar & Browns modell för reciprok undervisning. Samtidigt gör de självständiga val utifrån hur de ser att eleverna påverkas av undervisningen. Lärarna pekar på en medvetenhet om att eleverna kan tycka att strategianvändandet blir mekaniskt och att läslusten kan bli lidande. Detta hanterar de med anpassningar av olika slag. Lärarna strävar efter att kombinera litteraturens egenvärde med dess användning.Undersökningen visar också att de flesta av eleverna använder strategierna både i och utanför skolan. Den kritik som eleverna riktar mot RT handlar om att strategianvändandet är tidskrävande och upplevs som hackigt. Majoriteten av eleverna är dock positiva till reciprok undervisning och tycker att det hjälpt dem att utveckla framför allt den förståelsefördjupande funktionen. Många av eleverna ser strategianvändandet som meningsfullt. Däremot ger vissa av eleverna uttryck för att det är en yttre motivation som styr dem i strategianvändandet, alltså att de bara använder strategierna inför prov eller när läraren hör. Andra elever menar att läslusten blir lidande av strategianvändandet vid läsning av skönlitteratur, samtidigt som 59 % av enkätsvaren pekar på att strategierna hjälpt vid läsning av skönlitteratur.

Brunner, Andreas. (2017). På och mellan raderna - elevers upplevelse av reciprok undervisning. On and between the lines - student’s experiences of reciprocal teaching. Malmö högskola. Kompletterande pedagogisk utbildning.Denna studie undersöker gymnasieelevers upplevelser av undervisning i uttalade lässtrategier i form av Reciprocal Teaching (RT). En intervention genomfördes i två klasser i årskurs två på gymnasiet under ett kursmoment i novellanalys i svenska 2. Eleverna fick göra tre novellanalyser, först en novell utan de fyra metakognitiva strategierna i RT, sedan två noveller där strategierna tillämpades.Studien kombinerar en kvantitativ och en kvalitativ metod för att bättre kunna återge komplexiteten i elevernas upplevelser. Sammanlagt 49 elever besvarade en enkät efter interventionen. I enkäten ombeds eleverna att motivera alla sina svar, något som många också hörsammade genom att skriva förtydligande kommentarer. Därmed får enkäten vissa kvalitativa drag även om tyngdpunkten är kvantitativ. Som ett komplement till enkäten intervjuades tre elever.Resultaten visar att ett flertal av eleverna är positiva till strategiundervisningen. Många elever pekar på att strategierna hjälpte dem att hålla fokus under läsningen, skapade tid för eftertanke och ökade uppmärksamheten på detaljerna. Samtidigt ger resultatet röst åt en rad kritiska synpunkter på strategierna. Många upplever att strategierna är användbara men färre att de leder till fördjupad förståelse. Många upplever att gruppdiskussionerna gav fördjupad förståelse men hade svårt att tillämpa strategierna på egen hand.Nyckelord: läsförståelse, lässtrategier, reciprok undervisning, motivation, metakognition, sociokulturell teori.

Bakgrund: Vuxna kortutbildade SFI-elever på D-kurs som inte klarar kunskapskraven i läsförståelse under förväntad tid kan tappa motivationen, vilket resulterar i avbrott och mycket frånvaro. Mot bakgrund av att försöka ge en effektiv undervisning i de kunskaper de saknar finns behov av effektiv kartläggning och följande undervisning med ett innehåll som fyller kunskapsluckorna. Det finns fortfarande lite forskning i läsförståelse om vuxna andraspråkselever, vilka metoder som kan nyttjas i undervisningen och i vilken grad fonologisk medvetenhet har betydelse för läsförståelse av texter på D-kursnivå. Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera om tolv lektioner i lässtrategier under sex veckor kan förbättra åtta SFI-elevers läsförståelse, och hur deltagarna upplevde den. Studien undersöker även i vilken grad den fonologiska medvetenheten har betydelse för deltagarnas läsförståelse av texter på D-kurs. Metod: Studien tillämpar Reciprok undervisning som metod i undervisningen och deltagarnas resultat mäts kvantitativt med en för- och efterdiagnos. Semistrukturerade intervjuer utförs och för analys tillämpas en kvalitativ analysmetod.

Läsförståelse är en vital förmåga att besitta för individen. Läsförståelse bidrar till individens deltagande i samhället och krävs för att tillgodogöra sig innehållet i texter och möjliggör elevers lärande av kunskaper inom alla skolämnen. Att skapa och utveckla elevers läsförståelse är således ett viktigt uppdrag som vilar på skolan. För att realisera detta uppdrag finns det olika strategier som lärare kan tillämpa i undervisningen. Denna studie syftar till att, med hjälp av tidigare forskning, redogöra för olika strategier som kan tillämpas för att utveckla elevers läsförståelse. Den frågeställning som väglett denna studie är: Vilka strategier kan lärare tillämpa, enligt tidigare forskning, för att utveckla elevers läsförståelse? Denna systematiska litteraturstudie har utgått från sammanlagt 17 vetenskapligt granskade studier som, på olika sätt, har relevans för ämnet. Dessa studier har presenterats och analyserats. De huvudsakliga slutsatser som framkommit i denna studie visar att det finns en mängd olika strategier som lärare kan applicera i undervisningen för att utveckla elevers läsförståelse. Bland dessa utmärker sig reciprok undervisning, Transaktionell strategiundervisning (TSI) och Concept Oriented Reading Instruction (CORI). Tidigare forskning visar att dessa tre läsförståelsestrategier har en statistisk signifikant positiv inverkan på elevers läsförståelse. Ytterligare en slutsats och en gemensam nämnare som tidigare forskning pekar på är lärarens roll i undervisningen. Lärarens roll i läsförståelseundervisningen är central, då dennes uppdrag handlar om att presentera, modellera och införliva strategier för och hos eleverna.

This study explores reciprocal teaching and the effectiveness of reading strategies, focusing on linguistic versus metacognitive ability, for improving reading comprehension. The participants were 22 fourth-grade students identified with poor reading comprehension, from two schools in Sweden. The intervention took place during 8 lessons distributed over 2 weeks' time. The participants were divided into two intervention-groups, one targeting linguistic ability (to clarify words and summerize), the other one targeting metacognitive abilities (to predict content and ask questions). Participants' linguistic and metacognitive ability were assessed in pre- and posttests. The results revealed that instruction focusing on linguistic ability showed  significant effect on clarifying words, while the instruction focusing on metacognition made a significant effect on students' ability to formulate questions.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett en bristfällig läsförståelse hos eleverna. Vissa elever läser flytande, utan att ha någon förståelse för vad de har läst. För att kunna ta till sig information måste man ha god läsförståelse. De elever med läsförståelsesvårigheter är de som har flest underkända delprov på de nationella proven.  Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad ett urval av tidigare forskning säger om elevers läsförståelse. Mer precist kommer följande frågeställning besvaras: Vilka modeller och strategier kan lärare använda i klassrummet för att stötta grundskoleelevers generella läsförståelse? För att besvara denna frågeställning har både systematiska och manuella sökningar genomförts. Dessa har analyserats och sammanställts i denna kunskapsöversikt. Resultatet visar att elevernas läsförståelse kan stöttas genom modeller som Reciprok undervisning, Questioning the author, SQ3R och CORI. Resultatet visar att lärare kan stötta elevernas läsförståelse genom att arbeta metakognitivt, med drama, att sammanfatta texter samt att “tänka högt” framför eleverna. Efter denna kunskapsöversikt har det framkommit att det krävs mer forskning där flera läsförståelsestrategier jämförs. En implikation med denna kunskapsöversikt är att yrkesverksamma lärare kan variera sin undervisning i läsförståelse.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare som har erfarenhet av läsförståelseundervisning för elever med autism arbetar för att möjliggöra individuella anpassningar som möter autistiska elevers behov. Studien fokuserar på erfarna lärares läsförståelse- och motivationsstrategier och vilken slags kompetensutveckling dessa lärare anser vore utvecklande för deras beredskap inför sin fortsatta undervisning för elever med autism. Undersökningen riktar sig till lärare i årskurs F-3. Studien intar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av material. Sju informanter från fyra olika skolor har medverkat i studien och de har alla fleråriga erfarenheter av läsförståelseundervisning för autistiska elever. Studiens resultat visar att på grund av det breda spektrumet som en autismdiagnos innebär, finns det inga anpassningar som passar alla autistiska elever. Därför behöver lärarna kartlägga elevernas kunskaper och behov noggrant för att kunna utforma undervisningen på bästa sätt. Resultatet visar även att kompetensutveckling om autism som diagnos och hur lärarna ska kommunicera med elever med autism är essentiellt oavsett hur många års erfarenhet en lärare har. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att bidra med insikt i matematikångest i matematikundervisning i yngre åldrar genom att besvara frågeställningarna ”Vilka faktorer orsakar matematikångest hos elever i årskurs F-6?” och ”Vad kan lärare göra för att motverka matematikångest hos elever i årskurs F-6?”. Frågorna har besvarats med hjälp av Banduras teori om reciprok determinism. Resultatet visade att matematikångest ofta orsakades av flera faktorer samtidigt, såsom personliga faktorer, miljömässiga faktorer samt beteenderelaterade faktorer. För att motverka matematikångest behöver läraren göra någon förändring i den miljömässiga faktorn, för att i sin tur kunna påverka på elevernas personliga nivå. Lärare kan dock inte genomföra allt på egen hand, utan kan behöva ta hjälp av övrig personal på skolan, föräldrar samt av eleverna själva i kampen mot matematikångest. / The aim of this systematic literature study was to contribute with insight on mathematics anxiety in mathematics education in younger students by answering the research questions “Which factors causes mathematics anxiety in students in grade F-6?” and “What can teachers do to counteract mathematics anxiety in students in grade F-6?”. The questions were answered with help from Bandura’s theory on reciprocal determinism. The results showed that mathematics anxiety was often caused by several factors simultaneously, such as personal, environmental, and behavioral factors. To counteract mathematics anxiety, teachers need to make some form of change in the environmental factor, to be able to affect the students on the personal level. However, teachers are not able to do all of this by themselves, they need help from the school colleagues, parents, and the students themselves in the battle against mathematics anxiety

This study highlights and raise the question regarding how Swedish language teachers teach reading comprehension. The study presents the results of four interviews conducted with four different Swedish language teachers from the grades 7-9. Starting in previous research and current theories about reading, interaction and teaching, the subject focus on the problem from a teacher’s perspective. The study is based on a qualitative research with focus on qualitative and semi structure interviews as a choice of method. The purpose of this study is to highlight how Swedish language teachers perceive their own reading comprehension teaching and how they teach their pupils in reading comprehension. The result does not represent how teachers in general teaches pupils in reading comprehension. It shows the experience, the perception and the view of four Swedish language teachers on reading comprehension. Abilities such as analyze, read between the lines and interpret different text types are components which all of the asked teachers are highlighting as important factors to make pupils develop good reading comprehension. The four Swedish language teachers in this study also mean that the decoding ability is a big deal in this context. The Swedish language teachers reading comprehension teaching in educational environments are exemplified by discussions and dialogues in the classroom through social interaction, different kinds of aloud reading, strategies of reading between the lines, teaching of different kinds of reading strategies through model learning. / Den här studien behandlar och tar i första hand upp frågan om svensklärares läsförståelseundervisning. Studien redovisar resultatet från de intervjuer som genomfördes med fyra olika svensklärare som är verksamma på högstadiet. Med utgångspunkt i tidigare forskning, samt aktuella teorier om läsning, interaktion och lärande, behandlas problemområdet utifrån ett lärarperspektiv. Undersökningen utgår från en kvalitativ forskningsinriktning med kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metodval. Syftet med denna studie är att belysa hur svensklärare, mot grundskolans senare år, uppfattar sin läsförståelseundervisning, samt hur de undervisar elever i läsförståelse.   Resultatet är inte representativt för hur lärare undervisar elever i läsförståelse, utan redovisar istället fyra svensklärares erfarenhet, uppfattning och syn på läsförståelseundervisning. Förmågor som att analysera, läsa mellan raderna och tolka olika texttyper är komponenter som samtliga lärare framhäver som viktiga faktorer för att elever ska utveckla god läsförståelse. Svensklärarna i studien menar också att ordavkodningsförmågan spelar en stor roll i det här sammanhanget. Svensklärarnas läsundervisning i pedagogiska miljöer exemplifieras bland annat av diskussioner och samtal i klassrummet genom social interaktion, olika former av högläsning, strategier för att läsa mellan raderna, undervisning av olika typer av läsförståelsestrategier genom att modellera.

No description available.