Det finns en stor mängd forskning som visar på fördelar med att elever får arbeta tillsammans med problem i matematik, det finns även studier som visar att elever får små möjligheter att utveckla sin problemlösningsförmåga endast genom individuellt arbete i matteboken. Trots detta visar undersökningar att den svenska matematikundervisningen är styrd av individuellt arbete i matteboken. Mitt syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur grundskollärare, åk 1-3, arbetar med problemlösning i sin matematikundervisning samt deras motiv till varför de väljer att arbeta som de gör. För att göra detta har jag sökt svar på frågorna “Hur beskriver grundskollärare sin egen roll för att utveckla elevers förmåga att lösa problem i matematikundervisningen?”, “Hur ser grundskollärare på elevsamarbete vid problemlösning i matematikundervisningen?” samt “Vilka tankar har grundskollärare kring elevers användande av olika material vid problemlösning i matematikundervisningen?”. För att samla in studiens empiriska material har jag genomfört kvalitativa studier med fyra verksamma grundskollärare i årskurs 1-3. Resultatet visar att lärarens stöttning är avgörande för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga, att elevsamarbete förespråkas som en möjlighet för elever att stötta varandra i problemlösning samt att språkliga verktyg är framträdande vid problemlösning. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett Sociokulturellt synsätt.

Abstract Detta examensarbete undersöker förskollärares erfarenhet och tankar om användning av icke-verbal kommunikation som verktyg för att stärka barns kommunikation och samspel i förskolan. Syftet är att få veta mer om hur väl rustade förskollärarna känner att de är när det gäller icke-verbal kommunikation. Upplever förskollärarna att de har den kunskap de behöver för att kunna använda icke-verbal kommunikation som verktyg? Vår teoretiska utgångspunkt har vi tagit i det sociokulturella perspektivet och Roger Säljös tolkningar av grundaren till den sociokulturella traditionen, Lev Vygotskij.  Materialet till undersökningen har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med  sju  utbildade förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärare efterfrågar mer kunskap inom icke-verbal kommunikation. I dagsläget upplever förskollärarna att det är ett viktigt ämne men att det saknas en medvetenhet i hur den icke-verbala kommunikationen används i förskolan.

The experience we have from doing an internship through the art teacher education was a lack of implementation of digital media inside art classrooms and during art class. Thus, the purpose of this paper is to investigate how art teachers relate to integration and implementation of digital media in their teaching according to research. Our research takes place through a comprehensive search process of scientific articles that deal with the subject area. The results from the research show a lack of resources in the form of financial support, teachers who feel they do not have enough competence in the subject area, lack of availability to use digital media and tools in their class, opinions from art teachers on what the purpose of using digital tools in a practical subject is, when material like paintbrushes can produce the same result.

No description available.

I takt med den ökade invandringen till Sverige har vikten av att inkludera de tvåspråkiga elevernas förstaspråk i undervisningen blivit allt viktigare. Begrepp som förekommer inom fysiken är ofta abstrakta och svåra att förstå. Med hjälp av förstaspråket kan eleverna lättare ta till sig ämnesinnehållet. Syftet med denna studie är att få kunskaper kring användningen av translanguaging hos de arabisktalande eleverna när de ska förklara begrepp inom rymden. Translanguaging som metod har vid en sammanställning av ett forskningsläge visat att det stöttar de tvåspråkiga eleverna på flera sätt i NO-undervisningen. Eftersom det inte framkom hur skolor som inte använder sig av metoden arbetar för att hjälpa de tvåspråkiga eleverna, blir det intressant att se huruvida eleverna ändå använder sig av de strategier som finns inom translanguaging. Vår förhoppning är att resultaten kan komma till gagn för lärare i NO.  Studiens resultat visar på att eleverna använder sig av translanguaging vid tillfällen då de arbetar i grupper där gruppmedlemmarna är arabisktalande. När elevernas förstaspråk eller andraspråk inte räcker till vid förklaring av ett begrepp, används istället kroppsspråket som ett kompletterande redskap. Även om användningen av arabiska kan hjälpa eleven att uttrycka sin förståelse för begrepp inom rymden, finns det tillfällen då förstaspråket inte alltid räcker till. Begrepp som kräver längre och djupare resonemang ställer också högre krav på att eleven kan behärska ett mer naturvetenskapligt språk. Eftersom elevernas kunskaper i förstaspråket är begränsade till det vardagliga språket, blir det därmed svårt för dem att fullt utnyttja sina språkliga resurser i NOundervisningen. Att eleverna inte var vana vid translanguaging kan också haft en inverkan på hur väl de lyckades använda sig av sitt förstaspråk.

Distansundervisning kan fungera som ett bra komplement när en plötslig förändringsprocess i samhället uppstår och digitala verktyg snabbt behöver implementeras i verksamheten. Denna studie vill bidra till ökad förståelse kring en påtvingad distansundervisning i gymnasieskolor och dess påverkan på gymnasielärare och elever. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur gymnasielärare upplever sitt förändringsarbete gällande den påtvingade distansundervisningen i en krissituation. Studien kommer även undersöka gymnasielärares reflektioner kring den påtvingade distansundervisningen. Vår studie bygger på en kvalitativ metodansats där sex semistrukturerade intervjuer med lärare från olika gymnasieskolor runt om samma kommun utfördes. Intervjuerna utfördes digitalt genom plattformen Zoom. Vidare presenteras det empiriska innehållet utifrån lärarnas upplevelser och tolkningar kring krissituationen, och sedan analyseras det empiriska materialet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att lärarna upplevde distansundervisningen som ett relativt bra alternativ för undervisningen i samband med den snabba omställningen. Studiens resultat indikerar däremot att det sociala samspelet mellan lärare och elever har försvårats efter att distansundervisningen påbörjade. Studien har även tydliggjort att lärarna har tagit lärdomar av denna distansundervisning, och hur olika lärandekontexter kan påverka elevernas presterande. Avslutningsvis presenterar studien vidare forskning som kan berika kunskapsfältet. Där lyfts intresset kring vidare forskning som exempelvis undersöker gymnasieundervisning innan, under och efter den påtvingade distansundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur läraren arbetar med begreppet subtraktion i klassrummet. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin. Begreppen som studien fokuserar på är språkliga redskap och materiella redskap. Observationer och intervjuer användes för att samla empiri för att besvara studiens frågeställningar. Av dessa observerades två klasser och fyra lärare intervjuades. Två av dessa lärare som undervisade intervjuades för att samla in underlag till studien. Studien utgår från en kvalitativ metod där observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. En kvalitativ metod användes genom att använda semistrukturerade intervjuer. De observerade lektionerna analyserades med hjälp av en observationsmall baserade från teoretiska begrepp från forskningen. Resultatet visade vilka redskap som används och vilka typer av frågor som användes. Redskap är det materiella redskap i forma av konkret material och olika typ av frågor som till exempel IRE frågor. Studien handlar även om sociomatematiska normerna som dominerade i klassrummet. Det framkom att subtraktion är ett svårt räknesätt som kräver att undervisningen stimuleras med att använda olika metoder.

Sammanfattning  Inledning  Studiens fokus är förskollärares beskrivning om det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga barn. Förskolan är idag präglad av mångfald av språk och allt större krav ställs på förskolorna. Enligt Skolverket (u.å) ska förskolan aktivt främja barnens språkutveckling. I vår studie definierar vi förskolans arbete med att främja flerspråkiga barns språkutveckling.  Syfte Vår studie har som syfte att få ökad kunskap kring förskollärarens arbetssätt med flerspråkiga barn. Metod Med kvalitativa interjuver valde vi att besvara syftet. Sammanlagt deltog det 7 förskollärare utifrån tre olika förskolor i undersökningen.  Resultat Vår studie visar på förskollärarnas synsätt och arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i verksamheten. I vår analys synliggörs förskollärarens användning av redskap och förskollärarens synsätt på flerspråkighet. Förskollärarna beskriver redskapen i sitt arbete som till exempelvis läsplatta och bildstöd i sitt arbete med flerspråkiga barn. Redskapen kan komma till uttryck i vår studie som följande: verbala redskap, fysiska redskap och digitala redskap

I denna studie undersöker vi med hjälp av narratologisk metod hur flykt framställs i bilderböcker genom förlopp och perspektiv. Detta gör vi genom att analysera fyra bilderböcker utgivna efter 2015 i samband med en ökning av flyktingar runt om i världen. Detta görs i en kvalitativ textanalys som bemöter ämnet flykt och grundas i ett hermeneutiskt perspektiv. Syftet med vårt examensarbete är att se hur flykt framställs och skildras i de olika bilderböckerna för att kunna nå en förståelse om vad de förmedlar och hur flykt framställs. Frågeställningarna i studien är: Hur skildras flykt som förlopp? Vilka perspektiv på flykt förmedlar/kommer fram i bilderböckerna?I analysen har det verbala och det visuella setts som två komponenter som bildar en helhet, alltså en ikonotext där texten och bildernas samverkan analyserats. De fyra böckerna har analyserats ingående i tre olika rubriker, flykten som förlopp, perspektiv på flykten och bilden av flykten. Detta har gjorts för att belysa och utläsa de olika aspekter i en berättarteknik och perspektiv som kan förekomma i bilderböckerna med teman som förekommer i svenska förskolor. I resultatet gick det att utläsa hur det visuella kompletterar det verbala och hur det kan finnas utrymme för vidare kunskap. Vidare i vårt resultat kan vi se att flykten som förlopp skiljer sig åt i de fyra valda bilderböckerna genom olika berättarperspektiv, konflikttyper och intriger. Perspektiven som förmedlas i bilderböckerna skiljer sig åt och ger olika bilder av hur flykt förmedlas, från att vara verklighetstroget till ett mer sagolikt perspektiv. Slutligen resonerar vi över pedagogernas viktiga och stödjande roll i att kunna uppmärksamma olika teman som kan skildras genom förloppet och olika perspektiv. Därav diskuteras pedagogernas roll och behov att ha en övergripande kunskap för att kunna behandla bilderböckerna som redskap i komplexa ämnen. Detta då olika föreställningar, samverkan mellan bild och text samt olika perspektiv kan påverka förmedlingen av bilderböckerna. Något som kan leda till olika diskussioner, skildringar och bearbetning tillsammans med barngruppen, beroende på vad de kan uppmärksamma tillsammans med hjälp av tidigare erfarenheter.

Syftet med vår studie är att få mer kunskap och undersöka hur pedagoger använder bildstöd i förskolan samt om pedagogernas användning av bildstöd kan leda till en bättre språkförståelse och språkutveckling hos barnen. Studien kan bidra med kunskap om hur pedagoger kan använda bildstöd i olika situationer. I studien undersöks hur pedagoger använder sig av det bildstöd som finns att tillgå i verksamheten. Studien belyser vikten av att använda bildstöd för att gynna alla barns språkutveckling och inte bara de barn som är i behov av särskild stöd. För att förstå pedagogernas användning av bildstöd samt barns språkutveckling och kommunikation med hjälp av bildstöd, tar studien hjälp av de teoretiska perspektiven, symboliskt interaktionistiskt perspektiv och sociokulturellt perspektiv. Studien använder en kvalitativ metod och genomför en empirisk undersökning genom att intervjua förskollärare och barnskötare från olika kommuner. Studiens resultat visar att bildstödet kan vara ett redskap för barnens språkutveckling. Hur mycket pedagogerna använder sig av bildstödet styrs av hur stort behovet är på de olika förskolorna. I studien konstateras det att användning av bildstöd kan öka barnens förutsättningar till kommunikation i förskolan.