Today many separated children and youth up to 18 years - children in the sense of the UN Convention on the Rights of the Child - flee from war and armed conflicts around the world. Many of them come to Sweden for protection and to apply for asylum. The aim of this study is to examine how the national Swedish news agency Tidningarnas Telegrambyrå - TT - constructs the image of separated children and youth. The main research questions have been: How does TT construct the image of the separated refugee children? The more detailed questions put to examine this main question have been: what are the issues being focused in the reporting and what discourses, voices and sources are let into the journalistic material? The theoretical perspective should be considered as social constructionistic where the basic idea is that the image of the separated child also constructs the way society looks upon them, their rights and their needs, affecting how these children will be welcomed and treated when thay arrive in our society. The empirical study is a qualitative analysis of text, produced in the span 2007- April 20th 2010. In a first mapping, 35 news articles have been selected to be examined. The scientific method applied has mainly been Norman Faircloughs critical discourse analysis. The study shows that the reporting of TT depicts the separated children as a problem. This problem consists of three themes: as at threat of Swedish economy, a threat to our national security and as a victim that has to be cared for. These threats are often described in a contextual way by choice of angle, linguistic performance and selection of sources. The study also sheds light on the fact, that there are four general discourses discussing the children as a problem: the administrative discourse, the police discourse, the politcal discourse and the humanitarian discourse. The separated children themselves never get an opportunity to describe their own situation. instad TT allows the Swedish Migration Board to picture them. / Många barn – upp till 18 år enligt FN:s konvention om barnets rättigheter – som flyr från krig och konfliktområden kommer till Sverige för att söka skydd och asyl. Målet med den här studien är att undersöka hur den svenska nyhetsbyrån Tidningarnas Telegrambyrå – TT – konstruerar bilden av det flyende barnet. För att kunna svara på huvudfrågan: Hur konstruerar TT bilden av ”ensamkommande flyktingbarn”?, har följande underfrågor ställts: Vilka ämnen fokuseras i rapporteringen och vilka diskurser, röster och källor släpps in i det journalistiska materialet? Det teoretiska perspektivet kan beskrivas som socialkonstruktionistiskt, en benämning för olika teorier om samhälle och kulturer som delar synen på språkets roll för den sociala konstruktionen. Härigenom kan man se hur TT:s bild av ”ensamkommande flyktingbarn” också konstruerar det sätt på vilket samhället ser på barnen, deras rättigheter och behov, samt påverkar hur barnen välkomnas och behandlas när de anländer. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ analys av nyhetstexter producerade mellan 2007 och 20 april 2010. Efter en första kartläggning har 35 artiklar valts ut för att undersökas. Den vetenskapliga metod som använts är i huvudsak Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Studiens resultat visar att TT:s rapportering presenterar ”ensamkommande flyktingbarn” som ett problem med tre teman: som ett hot mot svensk ekonomi, ett hot mot vår nationella säkerhet samt som offer som måste tas om hand. Detta beskrivs ofta kontextuellt genom val av vinkel, presentationsform och val av källor. Studien belyser också det faktum att det finns fyra generella diskurser inom TT:s material som diskuterar de flyende barnen: den administrativa diskursen, den polisiära -, den politiska - samt den humanitära diskursen. Barnen får aldrig någon möjlighet att själva beskriva sin situation, istället låter TT Migrationsverket presentera sin bild av dem.

Syftet med denna undersökning var att bidra till en ökad kunskap kring ensamkommande flyktingbarns integrationsprocess i det svenska samhället. Vidare syftar studien till HVB-hemmets roll i denna process. Studiens val av metod är den kvalitativa metoden med åtta öppna intervjuer. Vi använde teorier som berör integrationsprocessen, vilket i detta fall var identitet, roll, socialt nätverk, socialt stöd, integration samt byråkrati för verksamhetens arbete. Studiens resultat tyder på att HVB-hemmets roll för denna process har varit omfattande med tanke på boendet har bidragit till att skapa ett tryggt hem, erbjudit socialt stöd, uppmuntrat till att delta i föreningslivet samt bidragit till sociala kunskaper. Även språket, skolan, nätverket och stödet från myndighetsutövare har bidragit till integrationsprocessen för barnen. Slutsatser som framkom är att de före detta ensamkommande asylsökande barnen är på ett objektivt och subjektiv plan integrerade i det svenska samhället. Lyckade integrationsprocesserna beror på kombinationen mellan barnens egna drivkrafter och samhället tillgängliga stödfunktioner. I och med flykten till ett främmande land kan en slutsats dras från denna studie att rollförändringar och identitetsbildningar har präglat de före detta ensamkommande barnen under deras integrationsprocess. Även inslag av rollförändringar och identitetsskapande finns hos personalen som arbetat med de ensamkommande barnen genom samspelet mellan grupperna. / The purpose of this study was to contribute to an increased knowledge of unaccompanied refugee children's process of integration into the Swedish society. Furthermore, the study aims to HVB-home role in this process. The study selection method is the qualitative method with eight open interviews. We used the theories related to the integration process, which in this case was the identity, role, social networks, social support and integration. Also bureaucracy was used to describe HVB-homes work. The study's results suggest that HVB-home role in this process has been extensive considering the accommodation has helped to create a safe home, offering social support, encouraged to participate in club activities and contributed to social skills. Even the language, school, network and the support of public power have contributed to the integration process for children. Conclusions that emerged is that the former unaccompanied asylum seeking children are in an objective and subjective planes integrated into the Swedish society. Successful integration processes depends on the combination of the children's own motivations and society accessible support functions. By fleeing to a foreign country, there is a role change and identity formation that characterized the former unaccompanied children during their integration process. Elements of the role and identity changes characterize the staff worked with this group through collaboration between the groups.

Low achievement, low attendance, and high dropout levels characterize immigrant student populations in cosmopolitan Canadian schools. This thesis identifies the lack of understanding in the community in urban multicultural Alberta as the prime cause of the struggle encountered by new immigrant students in school. The thesis incorporates the experiences of six new immigrant students to promote an authentic curriculum of learning and teaching to meet the needs of these learners. It posits that an authentic curriculum is unlikely without input from learners. The method used Hans-Georg Gadamer’s approach to hermeneutics and phenomenology, with the researcher asking the six African participants to share their stories in the African storytelling fashion in which no one dominates the discussion. The conversations were analyzed and interpreted to provide insight into the life-worlds of the participants. Ted Aoki’s multilayered curriculum of curriculum-as-planned, curriculum-as-lived experience and the “zone of between” are seen as a beneficial practice inclusive of all students. / viii, 139 leaves ; 28 cm

Inom denna studie har vi intervjuat socialarbetare kring deras upplevelser av samverkan mellan myndigheter och involverade personer i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Studien genomfördes genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer, där verksamma socialarbetare inom barn- och ungdomsenheten med specialisering på ensamkommande flyktingbarn intervjuades kring deras upplevelse av samverkansprocesser. Utifrån teoretiska perspektiv som KASAM och human relationsskolan har vi analyserat studiens datamaterial. Redovisning av tidigare forskning, studiens metodologiska utgångspunkter och tillvägagångssätt ges ingående. Resultatet av studien redovisas och analyseras. Slutligen förs en kritisk diskussion där även möjliga tolkningar av resultat diskuteras. Av studiens resultat har vi identifierat socialarbetares upplevelser av hinder för en effektiv samverkan vilket utgörs av fyra faktorer. Studiens resultat visade att samverkan möjliggör för socialarbetaren att skapa ett starkt nätverk för barnet samt ändra barnets negativa syn av myndigheter och vuxna. Samverkan möjliggör även ökad effektivitet och kvalitet i socialarbetarens handläggning där även behovsbedömningen underlättas.

Vårt syfte med denna kunskapsöversikt är att sammanställa vad forskningen säger om hur SO-lärare kan anpassa sin undervisning för elever som inte har svenska som modersmål. Vi har därför använt oss av specifika databaser som är anpassade efter att söka efter vetenskapliga texter och som gav oss betydelsefulla resultat. Det resulterade i att vi främst fann granskade vetenskapliga artiklar, men även några digitala medier som är relevanta för vår frågeställning. Resultatet av vår kunskapsöversikt, tyder på att lärare kan göra mycket för att främja andraspråkselevers utveckling och välbefinnande. Lärarens förhållningssätt och medkänsla är väsentlig för att ha en inkluderande lärmiljö. Det i sin tur leder till förbättrade relationer i klassrummet, vilket också kan kopplas till att läraren enklare kan undersöka elevernas bakgrunder och erfarenheter. Med hänsyn därtill kan läraren anpassa sin SO-undervisning. Det finns en del hinder och problematik, men vi hoppas kunna tillämpa acklimatiseringarna som krävs i vårt framtida yrke, samtidigt som vi hoppas att fler lärare och lärarstudenter överväger sina anpassningar efter andraspråkselevers behov.

Thesis (M. Dev. (Development in Planning and Management)) -- University of Limpopo, 2021 / Since transition from the system of apartheid to democratic rule, South Africa became the destination for many migrants and refugees from across the African continent. Many children are travelling alone or become separated from their care givers or parents once they reach the country. The migration of residents of other African countries, particularly Zimbabwe, into the Limpopo province has resulted in the increase in the number of unaccompanied minors within the province, in Polokwane and the child protection system, and it requires collaborative intervention. The child protection system, particularly in the Child and Youth Care Centres, has unaccompanied minors who remain in the system for more than the stipulated time in relation to the Children’s Act 38 of 2005. The aim of the study was to explore the challenges faced by social workers in managing the cases of unaccompanied minors in Child and Youth Care Centers in Polokwane. This study employed a qualitative case study research design and one-on-one interview as a primary data collection method. The qualitative data was analysed using a thematic approach. The findings of this study indicate that most of unaccompanied minors were in dire situation and lack proper documentation. The findings also revealed that there were a number of critical child protection challenges that existed in the management of the cases of unaccompanied minors by government officials. The study further highlighted that social workers were not adequately capacitated and there was lack of intersectoral collaboration and insufficient resources to deal with the multiple issues that affect unaccompanied minors in Polokwane. It is therefore recommended that the social worker should also be capacitated regarding different items of legislation that deal with unaccompanied and foreign children in order to ensure proper implementation of the Acts. Department of Social Development must also popularise and provide training to social workers and all relevant stakeholders on the guidelines on separated and unaccompanied minors living outside their country of origin. DSD should make an amendment of the Children’s Act to include unaccompanied minors and also ensure that all stakeholders are trained. The researcher also recommends coordination of service among government departments in order to ensure an effective and integrated child protection system

Background: Refugees have existed throughout human history, but in recent times it has become morecommon for children without adult company to arrive at Europe's borders. Most children who have arrived in Sweden in recent years have a background in Somalia, Iraq, Syria, Afghanistan and Eritrea. In 2015 a record number came to Sweden when 35,369 unaccompanied children arrived. During the influx of refugees between 2015 and 2016, an estimated 170,000 children and young people came to Europe's borders and applied for asylum. Aim: Describe contributing factors to mental health problems among unaccompanied refugee children. Method: The purpose of the study is answered with a literature review with a qualitative approach based on 11 scientific articles taken from PubMed and CINAHL. Results: Four themes were identified: Traumatic experiences, Migration process, Agedetermination and Gender. The predominant factors that contributed to mental health problems among the children turned out to be traumatic experiences before and during the migration as well as the protracted migration process. Conclusion: The results of this literature study showed that unaccompanied refugee children have experienced various traumatic events before and during the migration process and face adversity and difficulties in the new country. / Bakgrund: Flyktingar har funnits genom mänsklighetens historia men på senare tid har det blivit vanligare att barn utan vuxet sällskap anländer till Europas gränser. De flesta barn som har anlänt till Sverige i de senaste åren har bakgrund i Somalia, Irak, Syrien, Afghanistan och Eritrea. Under 2015 kom det rekordmånga till Sverige när det anlände 35 369 ensamkommande barn. Under flyktingströmmen mellan 2015 och 2016 kom det uppskattningsvis 170 000 barn och unga till Europasgränser och ansökte om asyl. Syfte: Beskriva faktorer som kan bidra till psykisk ohälsa bland ensamkommande barn. Metod: Studiens syfte besvaras med en litteraturöversikt med kvalitativ ansats som grundades på 11 vetenskapliga artiklar som hämtades från PubMed samt CINAHL. Resultat: Fyra teman identifierades: Traumatiska upplevelser, Migrationsprocessen, Åldersbedömning och Genus. De övervägande faktorerna som bidrog till psykisk ohälsa bland barnen visade sig vara traumatiska upplevelser innan och under migrationen samt den utdragna migrationsprocessen. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visade att ensamkommande flyktingbarn har varit med om olika traumatiska händelser innan och under migrationens gång samt bemöter motgångar och svårigheter i det nya landet. Alla dessa faktorer bidrar till högre risk för att utveckla psykiska problem.

No description available.

No description available.

Den 1 juli 1994 trädde lagen (1994:137) om mottagandet av asylsökande barn i kraft och i den lagen regleras Migrationsverkets huvudansvar i denna fråga. Men den 1 juli 2006 trädde en reform av lagen i kraft gällande mottagandet, i syfte att förbättra processen. Lagändringen innebar att kommunerna istället skulle tillhandahålla boendet för de ensamkommande barn som kommer till Sverige på grund av att den kompetens, erfarenhet och stöd som krävs för att möta barn i sådana här situationer finns hos socialtjänsten inom kommunerna. Tidigare forskning har kartlagt och identifierat möjligheter och utmaningar gällande att arbeta i denna samverkansprocess. En av möjligheterna är den samlade kunskapen och en av utmaningarna är den brist på kompetens som finns i olika delar av processen.Denna uppsats tar avstamp i de resultat som tidigare nämnd forskning har resulterat i. Vi kan dock inte anta och utgå ifrån att samma utmaningar och möjligheter som identifierades i tidigare forskning förekommer i det studieobjekt som vi ska undersöka. Därför ämnar denna uppsats att beskriva den samverkansprocess som sker mellan aktörerna, Migrationsverket, Länsstyrelsen, Socialstyrelsen, Malmö Stad, transitboende, Region Skåne samt Sveriges Kommuner och Landsting vid mottagandet av de ensamkommande flyktingbarnen. Detta för att ta reda på om samma eller eventuellt andra utmaningar och möjligheter upplevs och hur de hanteras. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 7 aktörer, 9 respondenter. Intervjumaterialet har kodats och teman har identifierats ur detta material som sedan analyserats och diskuterats. Uppsatsens resultat visar att liknande möjligheter och utmaningar som tidigare identifierats råder även i denna samverkansprocess. Kunskap och brist på kompetens är ett genomgående tema som kan grunda sig i flertalet orsaker. En tydligare gemensam målformulering, strukturerad uppföljning och större fokus på de kommuner som tar emot ensamkommande barn är några av de saker som skulle kunna underlätta och förbättra mottagandet. / A study on how seven participants are experiencing challenges and opportunities in the cooperation process at the reception of unaccompanied refugee children and how these are handledOn 1 of July 1994 the law (1994:137) of reception of asylum-seeking children was instituted. The law regulated the Migration Board's primary responsibility in this matter. But the 1 of July 2006 an amended law in force regarding the reception of unaccompanied refugee children was instituted, in order to improve the process. The change in the law meant that municipalities should instead provide accommodation for unaccompanied refugee children who come to Sweden because of the skills, experience and support necessary to meet the children in these situations is situated at the social services within municipalities. Previous research has identified opportunities and challenges of working in such a cooperation process. One of the possibilities is the collective knowledge and one of the challenges is the lack of competence that exists in some organizations.This paper builds on the results previously mentioned research has resulted in. However, we cannot assume that the same challenges and opportunities identified in previous research appear in the study, which we will investigate. Therefore, this paper intends to describe the cooperation process that takes place between the participants, when unaccompanied refugee children arrives to Sweden, to find out whether the same or any other challenges and opportunities are perceived and how they are handled. Qualitative interviews were conducted with seven participants, nine respondents. The interviews were coded and themes were identified from this material which is then analyzed and discussed. The results of the paper show that similar opportunities and challenges identified earlier also exist in this cooperation process. Knowledge and lack of competence are a recurring theme that can be carried out in several causes. A distinct collective goal setting, more structured follow- up and more focus on the municipalities, which already receive unaccompanied refugee children, are some of the things that could facilitate and improve the reception.