Till följd av idrottens fortsatta kommersialisering och professionalisering har behovet av ny kompetens uppstått bland idrottsorganisationer. Därav har även nya roller blivit aktuella för idrottsorganisationer, framförallt bland elitföreningar. En av dessa roller är fystränare. Denna studie syftar till att undersöka hur SHL-klubbar rekryterar och utvärderar fystränare. För att förklara rekryterings- och utvärderingsprocesserna har litteratur- och forskningsinhämtningen tagit avstamp ur tre olika management perspektiv. I studien har fem stycken SHL-klubbar intervjuats om hur deras rekryteringsprocess av dess nuvarande fystränare gått till samt hur utvärderingsprocessen av fystränaren ser ut. Respondenterna utgörs av den person som klubben menade hade mest kunskap om deras rekryterings- och utvärderingsstrategier gällande fystränaren.   Studiens resultat kunde uppvisa att fyra av fem klubbar använde liknande tillvägagångssätt vid sin rekryteringsprocess. Endast en av klubbarna uppgav att de använde en utarbetad strategi vid rekryteringen av deras fystränare. Liknande svar kring rekryteringsprocessen framkom även gällande utvärdering där fyra av fem klubbar arbetade likartat och en av klubbarna stack ut. Ur studien kan flera slutsatser dras, den övergripande är att fyra av de fem klubbarna saknar en formell strategi för rekrytering och utvärdering av fystränaren. Slutsatserna gällande rekrytering av fystränaren kan summeras som att internrekrytering och person-organization fit förespråkades av majoriteten av klubbarna, där även tendenser till instituationalisering kunde urskiljas. Vidare hade majoriteten av klubbarna inte upprättat en kravprofil för tjänsten och uppvisade stora brister i förarbetet. Gällande utvärdering av fystränaren saknades mätbara mål som var upprättade för den specifika arbetspositionen vilket ledde till att klubbarna upplevde problematik med att utvärdera arbetsinsatsen.

Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka HR-chefer och rekryterares attityder till användande av AI inom rekryteringsprocesser i en svensk kontext. Studien antog ett explorativt angreppsätt där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog 11 respondenter i studien. Könsfördelningen var sju kvinnor och fem män, som antingen arbetade som HR-chefer eller rekryterare, hade minst tre års erfarenhet och relevant utbildning för sin yrkesroll. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys, vilket resulterade i tre teman (mänsklig interaktion i rekrytering, AI som ett komplement samt oro och säkerhet). Resultatet visade att attityder till användande av AI inom rekrytering varierade, där HR-chefer och rekryterare generellt hade en positiv attityd om AI fungerar som ett komplement där mänsklig interaktion säkerställs, AI uppfyller etiska krav samt fungerar på ett smidigt och tillfredställande sätt. Om de här förutsättningarna inte uppfylls eller om det råder osäkerhet kring deras uppfyllelse, hade respondenterna istället övervägande negativa attityder.

Registerkontroller har visat sig vara ett vanligt förekommande komplement i rekryteringsprocesser för att bedöma en persons lämplighet. Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för användningen av registerkontroller vid rekrytering, vad för etiska överväganden som ligger bakom samt arbetsgivares attityder till att anställa en person som förekommer i belastningsregistret. Vår teori inleds med arbetsgivarens fria anställningsrätt då denna utgör en arbetsrättslig grund sett till hur en arbetsgivare fritt kan anställa den person som den anser mest lämpad. Sedan lyfts begreppet anställningsbarhet, etik, en avhandling avseende en arbetsgivares användning av registerkontroller samt dataskyddsförordningens föreskrifter. Vidare presenteras två studier som avser tidigare brottsdömdas chans till arbete och en studie om arbetsgivares attityder till att anställa en tidigare brottsdömd. De teoretiska utgångspunkterna ligger till grund för att analysera det kvalitativt insamlade materialet. Empirin är inhämtad genom intervjuer med åtta respondenter som jobbade vid tiden för undersökningen på medelstora till stora företag i Sverige samt hade roller där de kom i kontakt med rekrytering löpande. De representerade även företag där det inte finns lagstadgat att registerkontroller ska göras vid nyanställning, utan där det görs utifrån eget intresse. Intervjuerna gjordes på distans och spelades in för att underlätta vid transkriberingen. Den insamlade datan kategoriserades sedan enligt tre kategorier och sammanfattades därefter. Studiens resultat pekar på att respondenterna gör registerkontrollerna antingen genom ett registerutdrag alternativt en bakgrundskontroll. Genomgående berör vi därför begreppet registerkontroll som ett samlingsnamn avseende både registerutdrag och bakgrundskontroller, men förklarar även tillvägagångssätten för sig. Detta gör de även oberoende av tjänst och på slutkandidat. Resultatet visar även att respondenterna står inför flera etiska överväganden när de ska besluta om registerkontroll, till exempel där de behöver väga fördelarna för företaget mot de eventuella nackdelar en registerkontroll kan innebära för den arbetssökande. Därutöver menar våra respondenter att brottet i sig som en arbetssökande kan ha i sitt belastningsregister är avgörande för ett anställningsbeslut, men även vad gäller bland annat brottets påföljd, strafftid samt antalet lagöverträdelser. Vad som är genomgående i vårt resultat är att detta görs med anledning av att upprätthålla en lämplighet för ett visst arbete. Även att respondenterna gör registerkontroller som ett komplement i sin bedömning och inte låter informationen från belastningsregistret bli avgörande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitaliseringen förändrat rekryteringsprocess för personer som arbetar med rekrytering. I studien undersöks även vilken roll AI idag har inom rekryteringsprocessen samt vilken roll den kan förväntas ha i framtiden. Där de två forskningsfrågor vi tagit fram behandlar dessa två områden. Studien har en kvalitativ metodansats där data samlats genom semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Studien innefattar sju olika respondenter från sex olika organisationer där de arbetar med rekrytering. Materialet har analyserats med en tematiskt analysmetod där vi identifierat tre huvudteman - digitalisering, rekryteringsprocess samt AI. Studiens resultat visar att digitaliseringen har haft en stor och i de flesta fall positiv påverkan på rekryteringsprocessen. Där har rekryterar kunnat effektivisera sin tid genom verktyg som underlättat både hantering av kandidater och rekryteringsprocessen i stort. Flera respondenter menar dock på att en helt digital rekryteringsprocess inte är ett alternativ då det mänskliga mötet inte går att ersätta. Resultatet visar fortsatt på att AI idag inte har en viktig roll i dagens rekryteringsprocesser. Men att det finns potential och en nyfikenhet på vilket bidrag tekniken kan tillföra i framtiden. Men på liknande sätt så ses inte AI och dess verktyg som något som kommer att ersätta människan på något sätt men snarare underlätta och ge stöd i vissa delar av rekryteringsprocessens. / The purpose of this study is to examine how digitalization has changed the recruitment process for individuals working in recruitment. The study also investigates the current role of AI in the recruitment process and its expected role in the future. The two research questions developed for this study address these two areas. The study adopts a qualitative methodology, gathering data through semi-structured interviews and a literature review. The study includes seven respondents from six different organizations involved in recruitment. The data has been analyzed using thematic analysis, resulting in the identification of three main themes - digitalization, the recruitment process, and AI. The findings of the study indicate that digitalization has had a significant and mostly positive impact on the recruitment process. Recruiters have been able to streamline their time through tools that facilitate candidate management and the overall recruitment process. However, several respondents argue that a completely digital recruitment process is not feasible as human interaction cannot be replaced. The results also indicate that AI does not currently play a significant role in today's recruitment processes. However, there is potential and curiosity regarding the contributions the technology can make in the future. But at the same time, AI and its tools are not seen as something that will replace humans but rather as means to facilitate and support certain aspects of the recruitment process.

Frågeställning: Hur upplever rekryterare utformningen av rekryteringsprocessen i deras organisation? Hur upplever rekryterare deras inflytande och arbetstillfredsställelse i processen? Syftet med denna studie är att undersöka hur rekryterare upplever deras organisationers rekryteringsprocesser, samt att ta reda på hur rekryterarnas inflytande på processen kan påverka dessa upplevelser. I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts och det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Intervjufrågorna är baserade på tre teman, som sedan använts för att analysera det empiriska materialet för att besvara frågeställningen. Det fanns distinkta skillnader i hur rekryterare upplevde rekryteringsprocessens utformning i privata och offentliga organisationer. Exempelvis fanns det en större mängd flexibilitet och frihet inom det privata, medan den offentliga sektorn var mer snäv. Det framkom att rekryterare inom det privata hade större inflytande över processen och kunde anpassa den mer fritt, medan rekryterare inom det offentliga hade mer begränsat inflytande.

Datum:  2023-05-30 Nivå:   Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution:  Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare:                   Grankvist, Philip Hammer, Viktor  Pizzoni Elfving, Benjamin                     (99/07/30)        (01/03/14)             (01/12/20)                                                                                   Titel:   Rekrytering i privat och offentlig sektor -En kvalitativ studie som jämför     rekryteringsprocesser mellan den privata och offentliga sektorn i Västerås kommun  Handledare:  Konstantin Lampou                                                     Nyckelord:  Rekrytering, Rekryteringsprocess, Offentlig sektor, Privat sektor   Frågeställningar: Vilka likheter och skillnader finns det i rekryteringsprocessen mellan offentlig    och privat sektor, hur överensstämmer dessa med teoretiska modeller för    rekrytering? Vad kan den offentliga och privata sektorn lära sig av varandra i respektive    rekryteringsprocess? Syfte:    Syftet med undersökningen är att få en djupare insyn i olika organisationers    rekryteringsprocesser i den offentliga och privata sektorn. För att sedan se    vilka skillnader och likheter som existerar mellan sektorerna samt vad de    kan lära sig av varandra.   Metod:   Studien har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studien grundar sig i  semistrukturerade intervjuer med personer som har erfarenhet av rekrytering. Analysen har tolkats genom en tematisk syn.      Slutsats:   Undersökningen har givit forskningen en mer djupgående insyn i vilka skillnader och likheter som finns mellan de olika sektorernas  rekryteringsprocesser. Undersökningen har förklarat mer om offentlighetsprincipen och hur det påverkar sökande kandidater i den  offentliga sektorn. Även hur offentlighetsprincipen används till att utveckla  rekryteringsprocesser till mer effektiva och passande för sektorerna. Användandet av en kvalitativ metod gav undersökningen en mer djupgående  bild av rekryteringsprocesserna vilket i sin tur gav möjligheter att förklara skillnader i mer än bara siffror. Både för och nackdelar uppstår med  sektorernas förutsättningar för rekrytering, vilket indikerar stora möjligheter för vardera sektor att ta lärdom av varandra och utveckla sina rekryteringsprocesser ytterligare. / Date:   2023-05-30 Level:   Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution:  School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors:           Grankvist, Philip Hammer, Viktor  Pizzoni Elfving, Benjamin                         (99/07/30)                  (01/03/14)             (01/12/20)                                                                                   Title:   Recruitment in private and public sector -A qualitative study comparing    recruitment processes between the private and public in Vasteras municipality Supervisor:  Konstantin Lampou                                                     Keywords:  Recruitment, Recruitment process, Public sector, Private Sector Research questions:  What are the similarities and differences in the recruitment process between the public and private sectors, how do these align with theoretical models of recruitment?      What can the the public and private sector learn from each other in their    respective recruitment process? Purpose:  The purpose of the study is to gain a deeper insight into to the recruitment    processes of various organizations in the public and private sector.     To then see what differences and similarities that exist between the sectors    and what they can learn from each other.     Method:  The study utilizes a method that is qualitative along with an abductive    approach. Semi-structured interviews with individuals having recruitment    experience served as the study’s foundation. A thematic approach has been    used to interpret the data.  Conclusion:  The study has provided research with a deeper awareness of the differences      and similarities between the various sectors recruitment processes. The survey has provided further information about the principle of publicity and how it relates to job applicants in the public sector. Additionally, how  recruitment processes are developed to be more effective and appropriate for the sectors using the principle of publicity. The survey’s use of a qualitative method provided deeper knowledge of the recruitment processes which in turn provided opportunity to explain the variations using factors other than just numbers. The conditions for recruiting in the different sectors both have advantages and disadvantages, which suggests immense chances for learning from one another and improving the recruitment process in each sector.

På arbetsmarknad idag finns dimensioner av könssegregation. Att rekrytera jämlikt innebär att alla kön ska ha samma rättigheter och chanser på arbetsmarknaden. Genom att använda sig av kompetensbaserad rekrytering minskar chanserna för egna värderingar och tankar att ligga till grund för olika val i en rekryteringsprocess. Det bidrar till en mer jämlik rekryteringsprocess.  Syftet med denna uppsats handlar om och hur olika organisationer säkerställer att de har en jämlik rekryteringsprocess. Uppsatsen undersöker hur organisationerna ser på och arbetar med jämlikhet kopplat till kön under rekryteringsprocessen och hur organisationerna arbetar med employer branding.  Metoden som har används för att uppnå syftet är kvalitativa intervjuer, där sju respondenter har blivit intervjuade digitalt via zoom. Respondenterna valdes ut målinriktat, då uppsatsen handlar om att få en jämlik rekryteringsprocess. Efter intervjuerna har allt material kodats och delats upp i olika teman för att kunna analyseras. Resultatet som uppsatsen har kommit fram till är att samtliga organisationer vi har varit i kontakt med arbetar på ett eller annat sätt med jämlikhet inom rekryteringsprocessen. Dock har det framkommit i resultatet att det fortfarande finns skillnad på vilken typ av organisation det är. Vi ser att teorierna vi har använt oss av, speglar de svar vi har fått av respondenterna. Det finns dock saker vi hade kunnat göra annorlunda i detta arbete.

Det svenska näringslivet och i synnerhet svenska börs- och finansiella bolag är nästan helt mansdominerat, där Vd-positionerna utgörs av endast sex procent kvinnor. Vi vet fortfarande mycket litet om rekryteringsprocessen av en verkställande direktör i dessa bolag, vilka påverkande mekanismer som finns i de olika rekryteringsstegen och vilken roll dessa har för valet av en verkställande direktör. Syftet med denna studie är att öka förståelsen och fördjupa kunskapen för hur rekryteringsprocessen ser ut för en verkställande direktör i ett börs- och finansiellt bolag samt huruvida homosociala mekanismer och könsstereotypiska uppfattningar finns i rekryteringsprocessen. Vi vill vidare öka kunskapen på vilket sätt homosocialitet och stereotyping påverkar möjligheten för tillsättandet av likvärdigt kompetenta kvinnor. Vi har använt oss av en kvalitativ fallstudie metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem börs- och finansiella bolag. Vår teoretiska referensram består av forskning inom organisationsteori, ledarskap, rekrytering och genusvetenskap och som behandlar huvudbegreppen rekryteringsprocessen, homosocialitet och stereotyping. Med hjälp av våra genomförda fallstudier har vi kunnat identifiera vilka steg i en rekryteringsprocess som har använts eller inte använts för en Vd-rekrytering. Vi har vidare funnit i vår empiri återkommande tecken på homosociala mekanismer och könskodade uppfattningar i rekryteringsprocessen vilket påverkar både direkt och indirekt innan och under rekryteringsprocessen. Studien uppvisar att homosocialitet och könskodade uppfattningar i rekryteringsprocessen påverkar både direkt och indirekt innan och under rekryteringsprocessen, kvinnors möjligheter att rekryteras till en Vd-position baserad på kompetens där vikten av framförallt en öppen rekryteringsprocess framträder tydligt. / The Swedish business community and notably Swedish listed companies and financial companies are almost completely male-dominated, with female CEOs accounting for a meager six percent. We still know very little about the recruitment process of an Executive Director in these companies, what influencing mechanisms exist in the different steps of the recruitment process and what role these have in the final selection of a CEO. The purpose of this research paper was to increase awareness and provide insight in to the recruitment process, to explore if homosocial and gender stereotypical influences affect the recruitment process, how they are evident and finally how these perceptions and practices can influence competent women's possibilities to be recruited to a CEO position. We have used a qualitative approach with a case-study method in the form of semi-structured interviews with five listed and financial companies. Our theoretical reference framework consists of research within the fields of organizational theories, leadership, recruitment and gender with emphasis on our three main concepts, recruitment of business executives, homosociality and stereotyping. With help from the empirical data collected from our completed case studies, we have been able to identify how a recruitment process of a CEO is implemented and which steps in the recruitment process that have been used or not used. The results of our study show that there are frequent and recurring signs of homosocial behavior and stereotypical perceptions both directly and indirectly before and during the course of the recruitment process. Our study also shows that homosocial behavior and stereotypical perceptions affect both directly and indirectly women’s recruitment possibilities to a CEO position based on competence where the importance of, above all, an open recruitment process stands out distinctly.

Syftet med denna studie är att belysa hur rekryteringsprocessen inom offentlig förvaltning går till samt vilka aspekter som kan komma att påverka processens genomförande och utfall. Till denna studie har kvalitativ metod använts där en fallstudie har genomförts. I fallstudien har intervjuer kombinerats med vinjettstudier för att ge en djupare bild av respondenternas erfarenheter kring rekrytering. Sammanlagt har sju personer som alla arbetar med rekrytering intervjuats. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för denna studie speglar områdena rekrytering, subjektivitet, hållbarhet, offentliga förvaltning, ledarskap samt organisationskultur. Resultatet av denna studie har analyserats genom en tematisk innehållsanalys som fokuserar på att se mönster mellan intervjuerna och i enskilda intervjuer i syfte av att få en större förståelse för respondenternas utsago. Denna studie visar att det finns flera faktorer som påverka rekryteringsprocessen inom offentlig förvaltning och som blir avgörande för dess utfall. Exempelvis är subjektivitet en faktor som alltid är närvarande oavsett respondenternas försök till absolut objektivitet. Subjektiva faktorer som utstrålning och första intryck vägs in i den sammantagna bedömningen av kandidaten. I förhållande till detta visar resultatet att respondenternas kunskaper och erfarenhet kring rekrytering också påverkar och får betydelse för rekryteringsprocessen. Slutligen visar studien betydelsen av HR-funktionen som en nyckelroll i organisationen, dels genom att stödja de rekryterande cheferna i deras arbete men också för att utveckla och driva arbetet med hållbarhet inom hela organisationen, vilket även innefattar arbete med rekrytering. / The aim of this study is thus to see how the recruitment process is made in the context of public administration and what kind of aspects that can affect the implementation and outcome of the recruitment process. To this study qualitative method has been used. A case study has been combined with interviews and a vignette to explore the respondent’s approaches and experiences of recruitment. A total of seven people who all work with recruitment have been interviewed. The theoretical starting points that underpin this study reflect areas of recruitment and selection, subjectivity, sustainability, public sector management, leadership and organizational culture. The results of this study has been analysed by a content analysis that focuses on patternmaking to get a greater understanding of the answers given by the respondents. This study shows that there are several crucial factors that can interrupt and affect the recruitment process in the context of public administration and therefore important to take in consideration. For instance is subjectivity a factor that’s always present and therefore inevitable. No matter how much work the respondents put in to making the process of recruitment objective and competence- based, subjective factors like personal charismas and first impressions still takes in consideration in the overall evaluation of the candidate. This factor also has a lot to do with the competence, knowledge and experience that the recruiting managers possess. The study also shows the importance of the HR-function as a key role in the organization both to support the recruiting managers and for the development of sustainability in recruitment as well as in the whole organization.

Avhandlingen består av tre empiriska studier som undersöker effekten av socialt kapital för individernas arbetsmarknadsutfall, utifrån två huvudsakliga frågeställningar. För det första: Vilka individuella egenskaper, såsom utbildningsnivå, genus och ursprungsland, underlättar eller försvårar tillgång till socialt kapital? Här studeras den avkastning som socialt kapital genererar på arbetsmarknaden, jämfört med utbildning och arbetslivserfarenhet. För det andra analyseras vilken betydelse en stigmatiserad social identitet hos vissa invandrade har för tillgången till socialt kapital och i vilken grad ett ”underskott” av socialt kapital påverkar deras arbetsmarknadsutfall. Resultatet av de empiriska undersökningarna tyder på att invandrare och deras barn, efter kontroll för produktionsrelaterade variabler, har mindre tillgång till socialt kapital och därför sämre arbetsmarknadsutfall. / This thesis consists of an introduction and three self-contained studies on the impact of social capital on individuals’ labour market outcomes. It focuses on labour market conditions for immigrants and their children in Sweden. The central research questions of the thesis are twofold. First, what individual characteristics, such as educational level, gender and country of origin, enhance or hinder access to social capital, and how well is social capital rewarded in the labour market compared with education and work experience? Second, does the stigmatized social identity of some immigrant groups affect their access to social capital, and to what degree does such a social capital ‘deficit’ affect their labour market outcomes? The results demonstrate that inequality between immigrants (and their children) and natives (and their children) in access to networks with valuable resources of social capital is an important issue in their labour market outcomes.