Digitala verktyg är en stor del av undervisningen i dagens skola. Lärare förväntas bedriva undervisning med digitala verktyg som gynnar elevernas inlärning och samtidigt tillgodose eleverna med en digital kompetens. För att lärarna ska lyckas med det behöver de själva vara pedagogiskt digitalt kompetenta.  Syftet med den här studien är att undersöka hur rektorer arbetar för att utveckla den pedagogiska digitala kompetensen hos lärarna. Studien syftar även till att synliggöra hur lärares pedagogiska digitala kompetens används för att främja elevers läs- och skrivinlärning i ämnet svenska för mellanstadiet. Frågeställningarna som studien utgår från är:“Vilka möjligheter och hinder finns det för rektorer att tillgodose lärare med pedagogisk digital kompetens för att gynna läs- och skrivundervisningen?” och “Vilka möjligheter och hinder finns för svensklärare i deras utveckling av pedagogisk digital kompetens?”. Det är en kvalitativ studie där fyra rektorer och fem svensklärare har intervjuats. Implementeringsteorin är det teoretiska ramverket som vår analys av empirin grundar sig på där begreppen förståelse, vilja och kunnande är i fokus. Resultatet av empirin har analyserats och tillsammans med tidigare forskning legat till grund för diskussionen. I analysen framkommer det att rektorer och lärare behöver alla tre begrepp för att kunna implementera pedagogisk digital kompetens i svenskundervisningen. Däremot är det en eller flera av begreppen som brister vilket gör att implementeringen av pedagogisk digital kompetens och digitala verktyg i undervisningen inte är möjlig i verksamheten.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka  i vilken utsträckning rektorer medverkar i elevhälsans systematiska hälsofrämjande arbete i svenska grundskolor. Metod: En deskriptiv, kvantitativ tvärsnittsstudie användes som metod för att besvara studiens syfte. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av egenkonstruerade webbenkäter för att samla in data från 200 slumpmässigt utvalda rektorer från grundskolor från hela Sverige. Enkäterna skickades ut till rektorernas e-postadresser tillsammans med ett missivbrev. Av de 200 valda rektorerna deltog 28 % i studien och besvarade enkäten. Resultat: 88 % av rektorerna svarade (n= 51) att elevhälsan aktivt bedriver ett systematiskt hälso-främjande utvecklingsarbete. Majoriteten av rektorerna (n=52) angav att elevhälsan, aktivt bedriver samtliga faser av det systematiska arbetet. Svarsfrekvensen om rektorernas medverkande vid faserna analys, planering, och uppföljning var relativt lika då hälften av rektorerna angav att de medverkade ofta och hälften medverkade varje gång. En skillnad uppstod då 31 % av rektorerna svarade att de sällan medverkade i genomförandefasen.  Den yrkeskategori som nämndes flest gånger som initierar majoriteten av hälsofrämjande insatser var elevhälsoteamen på skolorna som bestod av skolsjuksköteterskor, rektorer, kuratorer, lärare och elever.  51 % av rektorerna angav att det var på rektorns egna initiativ som elevhälsan bedrev ett systematiskt hälsofrämjande utvecklingsarbete på skolan. Fyra rektorer nämnde att elevhälsan var de som utförde hälsofrämjande arbete i skolorna. 80 % av rektorerna ansåg även att deras medverkan var betydelsefull för att elevhälsan ska kunna bedriva ett systematiskt hälsofrämjande arbete i grundskolor. Slutsats: Rektorer initierar, bedriver och medverkar i hälsofrämjande arbete och elevhälsans systematiska hälsofrämjande arbeten inom skolorna. Elevhälsoteam eller elevhälsogruppen som fanns lokalt placerade på skolorna var de som initierade hälsofrämjande insatser. Elevhälsan initierade mycket sällan hälsofrämjande insatser på skolorna. Detta kan ifrågasätta ifall det hälsofrämjande elevhälsoarbete som bedrivs är övergripande eller möter elevernas behov. / Purpose: The purpose of this study was to explore the extent of headmasters’ participation in the systematic health promoting work carried out by the student health service. Method: A quantitative descriptive cross-sectional survey was used to collect the data. The data collection was preformed using a self-designed web survey, through email addresses to collect data from 200 randomly selected headmasters of primary schools from all over Sweden. Of the 200 selected headmasters, 28% (n = 53) attended, and answered the questionnaire.  Result: 88 % of the headmasters reported that the student health service conducted a systematic health promoting work. The majority of the headmasters (n=52) reported that the student health service conducts all of the different stages of the systematic work. The response rate was equal regarding headmaster’s participation, often and every time in the different stages; analyze, planning and follow up. The stage implementation showed a divergence from the other stages when 31 % of the headmasters reported that they rarely participate in this stage. The main profession who initiated health promotion work according to the headmasters was student health teams in the schools, consisting school health nurses, headmasters, teachers, pupils and psychologist. 51 % of the headmasters declared that it was on their initiative that the student health service started the health promotion work. Only four headmaster’s named that the student health service conducted health promotion work in the schools. 80 % of the headmasters felt that their participation was important for the student health service to manage a systematic health promoting work in primary school’s settings. Conclusions: The headmaster’s initiates, conducts and participates in the systematic health promotion work and with the student health service in the primary schools. Student health teams are placed locally at the schools and were the ones who initiated health promotion work. The student health service was very rarely the ones who initiated health promotion work in schools. This may question if the health promoting work witch is conducted in schools are overall or meets the students' health needs.

Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka förutsättningar som finns för musikundervisning i den för studien valda kommunen i norra Sverige. Dessutom ska den belysa hur verksamma rektorer och lärare ser på dessa och arbetar med dem för att eleverna ska ha möjlighet att nå målen för musikämnet. Fokus ligger på årskurs 4-6, men tankar och erfarenheter från lärare som även undervisar i andra årskurser finns med. Intervjuer med totalt åtta verksamma lärare och rektorer vid fyra olika skolor som kan anses vara representativa för kommunen har ägt rum och har vid intervjutillfället spelats in. Svaren har sedan analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teori samt ett antal musikpedagogiska traditioner. Informanterna har beskrivit hur de arbetar, vilka förutsättningar som finns och vad de önskar såg annorlunda ut för att undervisningen ska kunna bedrivas på ett bättre sätt. Resultaten skiljer sig något mellan skolorna, men en gemensam faktor är att ingen känner sig helt nöjd. En skola saknar helt musiksal och musikinstrument, en annan har instrument men anser att tiden helt enkelt inte räcker till på grund av för stora grupper. Detta arbete beskriver hur lärarna får lektionerna att gå ihop trots bristande förutsättningar, och hur rektorerna har löst det organisatoriskt med stora elevgrupper och lärare som har tjänster på fler än deras skola. Resultatet av att en lärare bara finns på plats en till två dagar i veckan blir att elevgrupperna ofta blir större då det inte finns plats inom schemat att dela upp grupperna, vilket lärarna hävdar påverkar undervisningssituationen samt elevernas måluppfyllelse negativt. Andra återkommande lösningar för att få givande lektioner är att låta eleverna spela flera på ett instrument, trumma på stolar istället för trumset och att låta appar på surfplattor agera instrument för att fylla ut en bristande instrumentbank.   Summan av detta arbete är att även skolor som vid en första anblick kan tyckas ha det som krävs för att bedriva musikundervisning på bästa sätt, inte alltid har det. En genomgående trend är att förutsättningarna är bristfälliga, och nödlösningarna många.

Särskolan har funnits i Sverige sedan mitten av 1950-talet, men som en egen skolform parallellt med grundskolan och med egen läroplan, är grundsärskolan relativt ung. Dock har dess verksamhet präglats av att inte vara tillräckligt kunskapsutmanande och anses istället anammat ett mer omsorgs fokuserat uppdrag. Oavsett skolform finns det alltid en rektor knuten till skolan, uppdraget som rektor innebär ett stort ansvar där ledarskapet är centralt. I grundsärskolan är det rektorn som bär huvudansvaret för att bedriva och ekonomiskt möjliggöra undervisning för elever med funktionsvariation samt vara chef över skolans anställda.    Denna studie undersöker några rektorers perspektiv av grundsärskolan som skolform. Hur upplever och hur ser rektorerna på undervisning för elever med funktionsvariation. Studiens empiriska del visar resultat från en kvalitativ intervjuundersökning av sex rektorer. Studien visar att rektorerna är eniga om mycket, men att det finns vissa upplevelser som sticker ut. Resultaten redovisas i form av fem teman; specialpedagogik, kompetens, undervisning, assistentens roll och utveckling. Intervjuerna gav en förståelse för hur rektorerna upplevde grundsärskolan och bidrog till en insikt om hur dess undervisning ter sig inom skolvärlden samt hur komplex grundsärskolan är.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att undersöka hur hälsoarbetet såg ut rörande hälsofrågor kring fysisk aktivitet och hälsosam kost för att främja psykisk hälsa hos elever i grundskolan. Forskarna formulerade två frågeställningar; Hur ser hälsoarbetet ut på en skola med anställd hälsopedagog, till skillnad på en skola utan anställd hälsopedagog utifrån rektorns och hälsopedagogens perspektiv? Hur arbetar Stockholms stad med hälsoarbete på grundskolor? Metod. Studiens material samlades genom intervjuer som följdes av en semistrukturerad intervjuguide. Två rektorer, en hälsopedagog och en medarbetare från Stockholms stads projekt "Spring i benen" deltog. De semistrukturerade intervjuerna hölls av båda forskarna i studien och innehöll frågor rörande hälsoarbetet på deras arbetsplatser. Svaren från intervjuerna transkriberades ordagrant av forskarna och därefter formulerades en innehållsanalys för att identifiera teman. Resultat. Av resultatet visades skillnader i arbetet. Den ena skolan hade ett preventivt och främjande hälsoarbete inom fysisk aktivitet, psykisk hälsa och kunskapsspridande om hälsosamma kostvanor och den andra skolan hade inte kommit lika långt. Till skillnad från den andra skolan hade den en tydlig hälsoprofil och en anställd hälsopedagog som arbetade dagligen med föregående sysslor. Samtliga hade en medvetenhet om den senaste forskningen om vilka negativa effekter som kan uppstå vid fysisk inaktivitet och sämre kostvanor. Det som framkom var orsakerna till de brister som fanns i det hälsofrämjande arbetet var på grund av ekonomiska aspekter samt lågt stöd från kommunen. Slutsats. Det som framgår i denna studie var att rektorerna ansåg att det bör läggas resurser på det hälsofrämjande arbetet i skolan. Skolan är den arena där många barn och ungdomar möts på vilket ger stor chans att förändra alltför stillasittande barn och ungdomar. Genom pågående projekt som omnämnts i studien och den kunskap hälsopedagogen besitter, ökar chansen till att barn och ungdomar når upp till de rekommenderade målen om 60 minuter fysisk aktivitet om dagen. Med projektet "Spring i benens" vägledande satsning för hälsofrämjande arbete på skolor skulle fler skolor kunna ta hjälp av dem och även där minska andel barn och ungdomar med någon form av psykisk ohälsa. / Aim. The aim of the study is to examine the health work at the primary school concerning health issues about physical activity and healthy diet to promote mental health on students. The researchers formulated two questions of issues; “From the perspective of the school principals and the health counselor, in what way does the school with an employee counselor work with health work compared to a school without an employee health counselor?” and “How does the health work look like in primary schools in Stockholm city?” Method. The study material was collected through interviews followed by a semi-structured interview guide. Two principals, one health educator and one employee from Stockholm City project. The project namn have as a quote says in swedish “spring i benen”. The interviews were held by both researchers in the study and included issues related to health work at their workplaces. The answers from the interviews were transcribed verbatim by the researchers and then formulated a content analysis to identify themes. Results. Through the results that emerged from the content analysis and the themes that identified by the researches there were differences in health promotion by the schools and the project “Spring i benen”. One school had preventive health promotion within physical activity, mental health and knowledge dissemination about healthy eating habits and the other school had a longer way to go. Unlike the other school, it had a clear health profile and an employee health counselor who works daily with the previous chores. The researches can see a red thread through the material regarding the study´s questions of issues. All of the participants have an awareness of the latest research in physical inactivity and poorer dietary habits which can have negative effects on health. The reason why the other school had an undeveloped health-promoting work is lack of financial resources and the unhelpful municipality. Conclusions. What appears in this study is that the principals believe that resources should be added to health-promoting work in the school. The school is an arena where many children and young people meet. Through ongoing projects mentioned in the study and the knowledge the health counselor possesses, the chance that children and adolescents reach the recommended goals of 60 minutes of physical activity per day increases. With the project “spring i benen” who guiding for health-promoting work in schools, more schools could take help of them and also reduce the proportion of children and young people with some form of mental illness.

<p><strong>Bakgrund</strong></p><p>Inkludering och begreppet "en skola för alla" har länge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kännetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.</p><p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". Utifrån syftet var frågeställningarna: Vilka personliga synsätt och värderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mål och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kännetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?</p><p><strong>Urval</strong></p><p>Fem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt på en skriftlig förfrågan. Urvalsgruppen bestod av tre män och två kvinnor. En av rektorerna var även ansvarig för särskolan. Tre av rektorerna var verksamma på skolor med stor social och etnisk mångfald, medan två arbetade i socialt stabila områden med homogen elevsammansättning.</p><p><strong>Design och metod</strong></p><p>Semistrukturerade intervjuer, baserade på en intervjuguide med några få, öppna frågor genomfördes med de deltagande rektorerna. Intervjuerna varade i ungefär en timme vardera, bandades och transkriberades i sin helhet. Intervjupersonerna erbjöds att läsa en sammanfattning av intervjuerna. Analysen genomfördes utifrån ett kritiskt perspektiv, inspirerat av diskursanalys. Fokus lades på olika sätt att tala om inkludering och "en skola för alla". Utsagorna kategoriserades för vidare analys. Avsikten var att definiera olika teman och mönster i rektorernas uttalanden.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Rektorerna talar om inkludering utifrån personliga värderingar, men relaterar även till olika utbildningsideologier, demokratimodeller och politiska synsätt. Resultatet visar på det komplicerade sambandet mellan samhälle, skolans styrning och realiserandet av utbildning, samt de konsekvenser skolledarskapet får i arbetet med inkluderande undervisningsformer i skolan.</p><p><strong>Slutsatser</strong></p><p>Resultatet visar på betydande likheter mellan rektorerna, men det finns samtidigt stora variationer i sättet att tala om och närma sig utmaningarna med att realisera en inkluderande skola för alla. Utifrån personliga synsätt beträffande den mening och innebörd som tillskrivs begreppet inkludering, utvecklar rektorerna olika strategier och praktiska tillvägagångssätt i tolkningen och formuleringen av sitt uppdrag.</p> / <p><strong>Background</strong></p><p>Inclusion and the concept of 'A School for All' have for many years been an expression of official policy for the Swedish nine-year compulsory school. Opinions as to what really constitutes an inclusive school or "one school for all" vary considerably.</p><p><strong>Purpose</strong></p><p>The aim of the study is to describe and highlight head teachers' personal attitudes and views on inclusion and the notion of the "one school for all" concept. Main questions were: How might head teachers articulate the possibilities, aims and strategies for realizing "a school for all"? What might characterize "a school for all", from a head teachers' point of view?</p><p><strong>Sample</strong></p><p>Five compulsory school head teachers, three male and two female from a medium size Swedish town, were selected on the basis of positive responses to a letter of enquiry. Two of the heads' schools were housed in the same building: one head having responsibility for F-6 and classes for children with severe learning disorders and the other for compulsory school classes. Three of the head teachers worked in schools with a large social and ethnic diversity, while two worked in schools with a more homogeneous student composition.</p><p><strong>Design and methods</strong></p><p>Semi-structured interviews, based on an interview guide with a number of open-ended questions were carried out. Interviews lasted about one hour each and were taped and fully transcribed. Interviewees were given an opportunity to read an interview summary. Using a critical perspective inspired by discourse analysis, attention was paid to different modes of articulating the notions of inclusion and "a school for all". Subjects' statements were categorized and further analysed with the intention of locating different themes and patterns in the statements taken together.</p><p><strong>Results</strong></p><p>While head teachers did express personal opinions about inclusion, their statements could also be related to different educational ideologies, models for democracy and political positions. The results indicate the complex relations between society, school governance and the realization of educational goals, including the various consequences of different ways of thinking about school leadership and how this in turn relates to inclusive education.</p><p><strong>Conclusions</strong></p><p>Interviewees' statements show significant similarities but also wide variation in how they articulate and approach the challenges of making an inclusive school for all a reality. Depending on their personal positions regarding the meaning and understanding of the term inclusion, these head teachers are developing different strategies and practices as they interpret and formulate their mission.</p>

<p>Liv och hälsa ung är en enkätundersökning bland ungdomar i skolår 7, 9 samt år 2 på gymnasiet i Örebro län. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp för Sverige och Örebro län enligt regeringens folkhälsoproposition samt Örebro läns folkhälsoplan. I skolan har rektorn det yttersta ansvaret, i denna studie valdes rektorer ut för att ge ett ledarskapsperspektiv på ett användande. Uppsatsens syfte äratt undersöka hur resultatet från Liv och hälsa ung undersökningarna används avrektorer för skolår 7-9 i Örebro län. Studien är kvalitativ där nio stycken rektorer iÖrebro län har intervjuats. Datamaterialet analyserades med hjälp utav en kvalitativinnehållsanalys. Resultatet presenteras i form av fem stycken huvudkategorier;mottagning, spridning, nytta, styrning, hinder och 11 underkategorier. I diskussionen behandlas rektorernas användning utifrån studiens teoretiska referensram. Studien visar på ett komplext och varierat användande men företrädesvis används resultatet för att ge en omvärldsbild av ungdomars hälsa och livssituation till lärare och elevhälsa. Dock används resultatet från Liv och hälsaung sällan direkt i beslutsprocessen. Författarna ser möjligheter till vidare studier för att skapa en helhetssyn på användandet av Liv och hälsa ung resultatet bland Örebro läns kommuner.</p> / <p>”Liv och hälsa ung” is a survey among adolescents in school grade 7, 9 and schoolgrade 2 in upper secondary school in Örebro County. Children and youth is aprioritized target group for Sweden and Örebro County according to the government public health plan and in the public health guiding principles for Örebro County. A principal has the outermost responsibility at school, they where selected to give a leadership perspective. The aim of this study is to investigate utilization of how the result from “Liv och hälsa ung” is used by principals for school grade 7, 9 in Örebro County. The study is qualitative where nine principals in Örebro County have been interviewed. The data was analysed with a qualitative content theory analysis. The result is presented in five main categories; Reception, Dissemination, Benefit, Management, Obstacles and 11 sub categories. Thediscussion handled the principal’s utilization on the basis of the theoreticalframework of this study. The study shows a complex and miscellaneous utilizationof the result but it is mostly used to disseminate information about the adolescent’shealth and situation in life to teachers and the student health care. Although it israrely used in the decision process. The authors see possibilities for further studiesto create a whole image on the utilization of the “Liv och hälsa ung” results inÖrebro County and its municipalities.</p>

Bakgrund Inkludering och begreppet "en skola för alla" har länge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kännetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt. Syfte Syftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". Utifrån syftet var frågeställningarna: Vilka personliga synsätt och värderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mål och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kännetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola? Urval Fem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt på en skriftlig förfrågan. Urvalsgruppen bestod av tre män och två kvinnor. En av rektorerna var även ansvarig för särskolan. Tre av rektorerna var verksamma på skolor med stor social och etnisk mångfald, medan två arbetade i socialt stabila områden med homogen elevsammansättning. Design och metod Semistrukturerade intervjuer, baserade på en intervjuguide med några få, öppna frågor genomfördes med de deltagande rektorerna. Intervjuerna varade i ungefär en timme vardera, bandades och transkriberades i sin helhet. Intervjupersonerna erbjöds att läsa en sammanfattning av intervjuerna. Analysen genomfördes utifrån ett kritiskt perspektiv, inspirerat av diskursanalys. Fokus lades på olika sätt att tala om inkludering och "en skola för alla". Utsagorna kategoriserades för vidare analys. Avsikten var att definiera olika teman och mönster i rektorernas uttalanden. Resultat Rektorerna talar om inkludering utifrån personliga värderingar, men relaterar även till olika utbildningsideologier, demokratimodeller och politiska synsätt. Resultatet visar på det komplicerade sambandet mellan samhälle, skolans styrning och realiserandet av utbildning, samt de konsekvenser skolledarskapet får i arbetet med inkluderande undervisningsformer i skolan. Slutsatser Resultatet visar på betydande likheter mellan rektorerna, men det finns samtidigt stora variationer i sättet att tala om och närma sig utmaningarna med att realisera en inkluderande skola för alla. Utifrån personliga synsätt beträffande den mening och innebörd som tillskrivs begreppet inkludering, utvecklar rektorerna olika strategier och praktiska tillvägagångssätt i tolkningen och formuleringen av sitt uppdrag. / Background Inclusion and the concept of 'A School for All' have for many years been an expression of official policy for the Swedish nine-year compulsory school. Opinions as to what really constitutes an inclusive school or "one school for all" vary considerably. Purpose The aim of the study is to describe and highlight head teachers' personal attitudes and views on inclusion and the notion of the "one school for all" concept. Main questions were: How might head teachers articulate the possibilities, aims and strategies for realizing "a school for all"? What might characterize "a school for all", from a head teachers' point of view? Sample Five compulsory school head teachers, three male and two female from a medium size Swedish town, were selected on the basis of positive responses to a letter of enquiry. Two of the heads' schools were housed in the same building: one head having responsibility for F-6 and classes for children with severe learning disorders and the other for compulsory school classes. Three of the head teachers worked in schools with a large social and ethnic diversity, while two worked in schools with a more homogeneous student composition. Design and methods Semi-structured interviews, based on an interview guide with a number of open-ended questions were carried out. Interviews lasted about one hour each and were taped and fully transcribed. Interviewees were given an opportunity to read an interview summary. Using a critical perspective inspired by discourse analysis, attention was paid to different modes of articulating the notions of inclusion and "a school for all". Subjects' statements were categorized and further analysed with the intention of locating different themes and patterns in the statements taken together. Results While head teachers did express personal opinions about inclusion, their statements could also be related to different educational ideologies, models for democracy and political positions. The results indicate the complex relations between society, school governance and the realization of educational goals, including the various consequences of different ways of thinking about school leadership and how this in turn relates to inclusive education. Conclusions Interviewees' statements show significant similarities but also wide variation in how they articulate and approach the challenges of making an inclusive school for all a reality. Depending on their personal positions regarding the meaning and understanding of the term inclusion, these head teachers are developing different strategies and practices as they interpret and formulate their mission.

Skolledarna i grundskolan i Sverige leder verksamheten i skolorna. Skolan är en viktig arena för att barn och ungdomar ska få en jämlik och bra start i livet. Elevernas mående och hälsa är en avgörande faktor för deras kunskapsinhämtning. Uppsatsens syfte var att beskriva skolledarnas förutsättningar för att bidra till hälsoarbetet i grundskolan, och hur dessa förutsättningar påverkade hälsoarbetet som bedrevs i skolan. Sex skolledare från Göteborgs stad intervjuades. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I analysen framkom tre teman (eleven, skolledaren och omgivningen) och tio kategorier (elevfokus, elevens mående, lärarens/skolledarens roll, styrning och ledning, hälsoinformation, hälsoarbete, elevhälsoarbetet, delaktighet, samhället och organisatoriska förutsättningar). För skolledarna var hälsa både en individfråga och en samhällsfråga. Måendet och hälsoaspekten hos eleverna stod i fokus. Elevernas välmående kom före kunskapsmålen. I tidigare studier framgår det att hälsolitteraciteten hos skolledarna kan påverka hälsoarbetet i skolorna. Framförallt är skolledarna och personal förebilder för eleverna vilket i sin tur också kan påverka elevernas hälsolitteracitet. Ett fungerande hälsoarbete utgår från eleverna, sker systematiskt, i samverkan och utifrån ett helhetsperspektiv. / <p>Betyg i Ladok 211205.</p>

The purpose of this master`s thesis has been to both describe the prevalence of collegial learning in a municipal principal's unit, as well as to contribute to an understanding of whether competition between schools can affect the development of the principal's profession, the operations of the schools and the chain of command of the municipality. As theoretical and methodological starting points I have used ethnography, nexus analysis and learning in practice communities. Six interviews and three observations of principals' meetings have been conducted. The results show that there are collegial work processes present during the principals' meetings, albeit to a small extent, and that competition between schools affects the development of the principals' profession, the activities of the schools and the chain of command of the municipality. My conclusions based on this study are that collegial learning between principals could develop the profession of principals, the operations of schools and the chain of command, if the collegial work processes have a clear common goal, which principals analyze, problematize and share their activities with others, which subsequently leads to a common understanding. Collegial learning could also help counteract competition and rivalry and instead be used to create a community where principals see each other as assets and possible work partners. / Syftet med denna  mastersuppsats har varit att dels beskriva förekomsten av kollegialt lärande i en kommunal rektorsenhet, dels att bidra med en förståelse om huruvida konkurrens mellan skolor kan påverka utvecklingen av rektors profession, skolornas verksamhet samt kommunens styrkedja. Etnografi, nexusanalys samt lärande i praktikgemenskaper har använts som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Sex intervjuer och tre observationer av rektorsmöten har genomförts. Resultatet visar att det förekommer kollegiala arbetsprocesser under rektorsmötena, om än i ringa mån, samt att konkurrens mellan skolor kan påverka utvecklingen av rektors profession, skolornas verksamhet samt kommunens styrkedja. Mina slutsatser utifrån denna studie är att kollegialt lärande mellan rektorer skulle kunna utveckla rektors profession, skolornas verksamhet och kommunens styrkedja om de kollegiala arbetsprocesserna har ett tydligt och gemensamt mål samt att rektorerna analyserar, problematiserar och delar sin verksamhet i syfte att nå en gemensam förståelse. Kollegialt lärande skulle också kunna hjälpa till att motverka konkurrens och rivalitet och istället skapa en gemenskap där rektorerna kan se varandra som en tillgång och en möjlig samarbetspartner.