Syftet med följande studie är att bidra med kunskap och förståelse om rektorer och specialpedagogers uppfattning av arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Detta för att vidare undersöka hur organisatoriska förutsättningar kan påverka elever i behov av särskilt stöd och att inte alla elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de är berättigade till. Forskning visar på att det rådande kategoriska perspektivet hos rektorer bidrar till att elever ses som bärare av svårigheter jämfört med det relationella perspektivet som specialpedagoger ofta intar. I det sistnämnda ställs elevens svårigheter i relation till omgivningen och de krav som finns. Ur ett internationellt perspektiv ses att resursbrist i skolan kan ge konsekvensen då ordinarie undervisning prioriteras istället för det särskilda stödet. Något som får konsekvenser för vilket stöd elever får. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer vilka utgör studiens empiriska underlag. Genom systemteorin har empirin analyserats för att undersöka hur de olika nivåerna i skolans verksamhet påverkar arbetet kring särskilt stöd. Även specialpedagogiska perspektiv som det kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet har använts för att bidra till en mångfald av perspektiv i synen på hur rektorer och specialpedagoger ser på elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att rektorer och specialpedagogers syn på faktorer som påverkar elever elevers stödbehov skiljer sig åt och då utifrån de kategoriska och relationella perspektiven som även tidigare forskning visar på. Nytt som framträder är de olika dilemman rektorer och specialpedagoger ställs inför när de beslutar dels var resurser ska gå och vilka som ska få ta del av tillgängliga stödinsatser. Här behöver rektorn förhålla sig till att vara pedagogisk ledare men även ledare för en organisation som har en stram budget och påtryck ovanifrån i form av politiska beslut, läroplan och dylikt. Dilemman här blir mellan att välja på att prioritera den ordinarie undervisningen eller särskilt stöd vilka bägge får olika konsekvenser för verksamheten. Specialpedagogen ställs inför dilemman där denna måste välja vilka elever som ska få särskilt stöd även om detta innebär att stöd kan brista eller i värsta fall utebli. Det kan här tänkas finnas utrymme för att undersöka hur valen utifrån dessa dilemman påverkar elevers måluppfyllelse och mående vilka bägge bitar kan komma att påverka deras framtid.

Språkstörning är en relativt okänd funktionsnedsättning som kan medföra stora konsekvenser för barn/elever både socialt och i inlärningssituationer. För att motverka dessa konsekvenser är det av stort vikt att barn och elever får bäst möjliga stöd i förskolan och skolan. Studiens syfte var att genom intervjuer med rektorer, specialpedagoger, förskollärare och grundskollärare undersöka hur det särskilda stödet för barn/elever med språkstörning utformas i förskolan och grundskolan. Specifikt undersöktes organiserandet, genomförandet, kompetensen, förutsättningarna och samverkan kring det särskilda stödet. Läroplansteorin användes för att analysera hur yrkesgrupperna tolkar och realiserar styrdokumenten om det särskilda stödet. Studiens resultat visade att det saknas kompetens angående språkstörning i samtliga organisationsled både i förskolan och grundskolan och att det behövs ett samarbete mellan de olika yrkesgrupper samt andra spetskompetenser för att kunna realisera stödet. Resultaten visade också på gemensamma uppfattningar om att resurser i form av tid, kompetens och utbildad personal saknas. I studien framkom att specialpedagogisk kompetens är av vikt för att kunna organisera och i förlängningen genomföra det särskilda stödet. Resultaten visade även på skillnader mellan grundskolan och förskolan i hur de realiserar det särskilda stödet. Det framkom vilken syn förskolan och grundskolan har på specialpedagogens roll som en stödfunktion i arbetet med att utforma en tillgänglig lärmiljö eller individuella insatser. Studien visade också på att specialpedagogens kompeten behövs vid kartläggningarna av barn/elever med språkstörning både i förskolan och i grundskolan och att ansvariga rektorer ansåg att deras uppgift var att organisera detta.

Hållbar utveckling har blivit en oundviklig del av våra liv. Att arbeta med hållbar utveckling poängteras i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Rektorer i förskolan spelar stor roll i framgången av det pedagogiska arbetet för hållbar utveckling. Studiens syfte var att undersöka hur rektorer uppfattar sin ledarroll och ämnet hållbar utveckling. Det empiriska materialet bestod av 14 semisturkturerade intervjuer med rektorer i förskolan från sju län i Sverige. En av deltagarna var biträdande rektor. Den teoretiska ansatsen som tillämpades i studien var av fenomenografiskt perspektiv. Kvalitativ dataanalys gjordes i programvaran NVivo. Uppfattningar som identifierades var verka för måluppfyllelse och vara tillgänglig som ledare. Visionen för hållbar utveckling uppfattades som hållbarhet i allt och möjlighet att påverka. Analys av rektorernas utsagor visade också att arbeta med hållbar utveckling är av stor vikt för vår framtid. Att arbeta med alla tre dimensioner av hållbar utveckling poängterades men även svårigheten i det uppdraget lyftes fram. Det fanns även uppfattning av att arbeta med fler ämnen än bara traditionellt innehåll som återvinning. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning. / Sustainable development has become an unavoidable part of our lives. To work with topics related to sustainability is highlighted in the Curriculum for the preschool (Skolverket, 2018). The preschool principals are playing a major role in making work with the questions related to sustainable development successful. The aim of this study was to examine how principals at the preschool perceive the role of their leadership and the sustainable development topic. The empirical material consisted of 14 semi-structured interviews with preschool principals from seven regions in Sweden. One of the participants was an assistant principal. The theoretical approach applied to the study is of phenomenografical perspective. Qualitative data analysis was made with the computer program NVivo. The perceptions which were identified were to work for goal fulfillment and to be available as a leader. The vision of sustainable development was perceived as sustainability in everything and the opportunity to influence. The analysis also showed that principals perceived working with sustainable development as crucial for our future. The importance of working with all the dimensions of sustainable development was pointed out but even the difficulty of the assignment was stressed. There was a perception of the desire to work with more topics than just traditional content like recycling. At the end suggestions for future research are presented.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem bland ungdomar. Skolan är den arena somkan skapa jämlika förutsättningar för en god psykisk hälsa hos målgruppen. Genom atterbjuda en trygg skola, meningsfulla relationer och en känsla av sammanhang kan etthälsofrämjande arbete i skolan främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos elever. Syftetmed studien var att undersöka rektorers uppfattning och erfarenheter av det hälsofrämjandearbetet avseende elevernas psykiska hälsa på fyra grundskolor i en mindre kommun i Sverige.I studien användes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Datamaterialetanalyserades genom en konventionell innehållsanalys. Resultaten visar att psykisk ohälsaförekom bland eleverna i samtliga skolor och upplevdes ha ökat det senaste decenniet.Betygssystemet identifierades som en inre påverkansfaktor. Skolornas hälsofrämjande arbeteför elevernas psykiska hälsa vilade på enkätunderlag och inkluderade trygghetsarbete,lärarens roll och relationsarbete samt elevhälsans verksamhet. Stärkt samverkan och ökadepersonalresurser var förutsättningar som rektorerna lyfte fram för att utveckla dethälsofrämjande arbetet för elevers psykiska hälsa i skolan

Syftet med denna studie är att undersöka vilka specialpedagogiska perspektiv som framträder när några grundskollärare, lärare i grundsärskolan och rektorer beskriver undervisning av integrerade grundsärskoleelever i grundskolan. Syftet utmynnar i frågeställningar som handlar om hur de tre yrkeskategorierna beskriver förberedelse, genomförande samt utvärdering av sådan undervisning. För att besvara dessa frågeställningar har kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer genomförts med två rektorer, två grundskollärare och två lärare i grundsärskolan, med erfarenheter av integrerade grundsärskoleelever. Studien tar sin utgångspunkt i den didaktiska triangeln och resultaten har sedan analyserats utifrån tre specialpedagogiska perspektiv; det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att informanternas beskrivningar av undervisningens planering, genomförande och utvärdering har inslag av samtliga tre specialpedagogiska perspektiv, men att det kompensatoriska perspektivet dominerar. Lärarna uppger att de i mycket liten utsträckning samarbetar med lärare i den andra skolformen kring planering och genomförande av den integrerade undervisningen. I den utvärderande fasen sker ingen samverkan alls. Grundskoleelevernas roll vid integreringen nämns inte av någon av studiens informanter. En slutsats utifrån resultatet är att rektor kan, genom en större tydlighet, bidra till en bättre samverkan kring undervisning av grundsärskoleelever i grundskolan. En annan slutsats är att specialpedagogisk personal bör se alla elever i klassen som viktiga aktörer i inkluderingsarbetet och därför rikta socialt stöd till både grundskoleelever och grundsärskoleelever.Studien synliggör hur följder av kompensatoriska arbetsformer kan påverka den integrerade undervisningens olika faser, samt vikten av rektors roll för samverkan. / The aim of this study is to examine which special educational perspectives appear, when teachers in compulsory regular school, teachers in compulsory school for pupils with intellectual disability and principals, describe mainstreaming in regular school. This aim leads to questions about how representatives of the three professions describe planning, implementation and evaluation of such teaching. In order to answer these questions qualitative, semi structured interviews have been carried through with two teachers in compulsory regular school, two teachers in compulsory school for pupils with intellectual disability and two principals, with experience of mainstreaming of pupils with intellectual disability in compulsory regular school. The theoretical framework of this study is linked to the didactic triangle and the result was analyzed on the basis of three special educational perspectives; the compensatory perspective, the critical perspective and the dilemma perspective. The result indicates that the participants’ descriptions of the instructional phases, planning, implementation and evaluation, shows elements of all three perspectives, though with a predominance of the compensatory perspective. The teachers state that they cooperate on planning and implementing instruction, to a very small extent, with teachers from the other type of school. When it comes to the evaluation phase, there is no cooperation at all. The role of the pupils in the compulsory regular school when mainstreaming is not mentioned by any of the studies participants. One conclusion from the result is that principles can, with a greater clarity, contribute to a better instructional cooperation in mainstreaming education. Another conclusion is that special education staff should regard all pupils of/in the class as important actors in inclusive education and therefore offer social support to pupils with and without intellectual disabilities.This study makes visible how consequences of compensatory practices can affect the instructional phases of mainstreaming education, and the importance of principals’ role for cooperative work.

<p>In today´s labour market, men and women are segregated, both vertically and horizontally. Exceptions to the rule of gender segregation are few. There is, however, one managerial group where women and men are equal in numbers: school principals. In a short period of time, the distribution in terms of sex among principals in Sweden has changed dramatically. How does gender equality in numbers affect gender equality in a qualitative sense? That is the focus of this thesis. In order to find out, I interviewed eight senior level school principals, on the topics of sex/gender, leadership and gender equality.</p><p>Three important conclusions were drawn from the interviews. The first one is that there is a strong connection between masculinity and leadership among the principals. When they talk about establishing boundaries and discussing right and wrong, they focus on male principals. In certain situations, no woman is good enough, no matter how good a principal she is. Male principals are described as different, in a positive way. The second conclusion has to do with the way men and women are described. The male principals describe themselves as intuitive and focused on relationship issues – features traditionally labelled as female. The women, however, describe themselves as masculine in some ways. It appears that who and what is labelled as male or female is negotiable among the principals in this study.</p><p>The final conclusion concerns gender equality. It appears that the strive for gender equality in a quantitative sense has led to a focus on men and masculinity. The strive for gender equality in numbers, seems to put egual opportunitys for men and women at risk.</p>

<p>Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist på medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lärare inte förstår vare sig mål eller kriterier utan tolkar dem självsvådligt.</p><p>Den här d-uppsatsen har en tvärvetenskaplig ansats som utgår från tre deliberativa teorier från olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, Jürgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik. De tre deliberativa teorierna går både in i varandra och skiljer sig markant på flera plan. Syftet med min studie är att med dessa modeller undersöka vilka förutsättningar deliberativ demokrati har i dagens svenska gymnasieskola utifrån intervjuer av sju rektorer. I min analys utgår jag från tre teorier om demokratisk deliberation vilka jag utifrån en retorisk topikteori kategoriserat in i sex perspektiv: makt, pedagogik, konflikt- och problem, etik, pragmatik, och individ- och kollektiv. Analyshanteringen av de tre deliberativa teorierna ger mer eller mindre företräde av olika perspektiv varvid de kompletterar varandra.</p><p>Resultaten tyder på att deliberativ demokrati överlag har små förutsättningar i gymnasieskolan. Förutsättningarna är dock större på ledningsnivå till skillnad mot elevnivå. Skolorna uppvisar deliberativa brister på främst elevnivå i både formella och informella arbetsformer där kollektivet får stå tillbaka för individen. Styrdokumenten kan upplevas av rektorer som motstridiga i den meningen att de kan uppfattas å ena sidan verka för individuella kunskapsmål, och å andra sidan verka för kollektiva normer och värden. Det förekommer motstridiga uppfattningar mellan skolorna hur man arbetar med att införa demokratiska arbetsformer. En likhet mellan skolorna är dock att rektorer och ledning betraktar lärare som autonoma i sin yrkesutövning vilket får till följd att demokratiska arbetsformer i klassrummen kan skilja sig avsevärt eftersom det kan vara stora skillnader på lärares uppfattningar av hur demokratiska former bör genomföras i både omfattning och utförande. Överlag kan skolor sakna deliberativa arbetsformer som samtidigt ser åt det individuella och det gemensamma främst på elevnivå. Mångfalden av elevers behov av delaktighet verkar ofta inte uppfyllas i deras dagliga möten med sina lärare då de kan ha svårt med att ta demokratiskt ansvar och att gå emot traditionella normer.</p><p>Sammanfattningsvis verkar demokratisk deliberation kunna ge utrymme för både utveckling och stagnation på ledningsnivå såväl som på elevnivå. En slutsats är att informella demokratiformer verkar ha en flexibel funktion som både kan samverka med, men också avskärma formella demokratiformer. Deliberativ demokrati har i dagens skola inte något givet handlingsprogram att följa varför en stor öppenhet finns att hantera olikheter, mångfald och motsättningar.</p>

Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist på medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lärare inte förstår vare sig mål eller kriterier utan tolkar dem självsvådligt. Den här d-uppsatsen har en tvärvetenskaplig ansats som utgår från tre deliberativa teorier från olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, Jürgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik. De tre deliberativa teorierna går både in i varandra och skiljer sig markant på flera plan. Syftet med min studie är att med dessa modeller undersöka vilka förutsättningar deliberativ demokrati har i dagens svenska gymnasieskola utifrån intervjuer av sju rektorer. I min analys utgår jag från tre teorier om demokratisk deliberation vilka jag utifrån en retorisk topikteori kategoriserat in i sex perspektiv: makt, pedagogik, konflikt- och problem, etik, pragmatik, och individ- och kollektiv. Analyshanteringen av de tre deliberativa teorierna ger mer eller mindre företräde av olika perspektiv varvid de kompletterar varandra. Resultaten tyder på att deliberativ demokrati överlag har små förutsättningar i gymnasieskolan. Förutsättningarna är dock större på ledningsnivå till skillnad mot elevnivå. Skolorna uppvisar deliberativa brister på främst elevnivå i både formella och informella arbetsformer där kollektivet får stå tillbaka för individen. Styrdokumenten kan upplevas av rektorer som motstridiga i den meningen att de kan uppfattas å ena sidan verka för individuella kunskapsmål, och å andra sidan verka för kollektiva normer och värden. Det förekommer motstridiga uppfattningar mellan skolorna hur man arbetar med att införa demokratiska arbetsformer. En likhet mellan skolorna är dock att rektorer och ledning betraktar lärare som autonoma i sin yrkesutövning vilket får till följd att demokratiska arbetsformer i klassrummen kan skilja sig avsevärt eftersom det kan vara stora skillnader på lärares uppfattningar av hur demokratiska former bör genomföras i både omfattning och utförande. Överlag kan skolor sakna deliberativa arbetsformer som samtidigt ser åt det individuella och det gemensamma främst på elevnivå. Mångfalden av elevers behov av delaktighet verkar ofta inte uppfyllas i deras dagliga möten med sina lärare då de kan ha svårt med att ta demokratiskt ansvar och att gå emot traditionella normer. Sammanfattningsvis verkar demokratisk deliberation kunna ge utrymme för både utveckling och stagnation på ledningsnivå såväl som på elevnivå. En slutsats är att informella demokratiformer verkar ha en flexibel funktion som både kan samverka med, men också avskärma formella demokratiformer. Deliberativ demokrati har i dagens skola inte något givet handlingsprogram att följa varför en stor öppenhet finns att hantera olikheter, mångfald och motsättningar.

The overall aim of the study is to show, from an ethnographic point of view, the what, why and how of events in the daily life of the principals studied. The ambition is to try to understand the meaning of being a principal and the complex situation in which they op-erate. Some questions raised are: What do the principals’ working days look like? What constitutes the foundations of school leadership? What characterizes the context (the cul-tures) in which they work? Has gender any significance for school leadership? Earlier knowledge about leadership is mainly based on studies of male leaders, and or-ganizations are often considered as gender neutral. These circumstances make it urgent to study leadership from a gender perspective. Using an explorative, ethnographic approach with participant observations and recorded interviews seven principals were studied. Most of the data was collected during one and a half years of fieldwork, where the work of one female principal was observed. The result shows that leadership is a complex phenomenon. Relationships are seen as an essential aspect, and most of the daily work is accomplished through meetings and conver-sations with other people. The study illuminates how “a real principal” is constructed through relationships between many different individuals and groups. In this variety of sub-cultures different values and norms of behaviour are found. Schools can thus be regarded as multicultural organizations. Daily the principal has to try to understand, be aware of, and handle this cultural diversity. Partly as a consequence of this, emotions are constantly pre-sent in principals’ daily work. Principals have to deal with their own feelings as well as those of others. Contours of a gender contract are outlined, where cultural understandings of women and men become evident, and which the principals have to relate to.

Arbetslivet har genomgått stora förändringar de senaste decennierna, bland annat som en följd av digitaliseringens utveckling. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) möjliggör för ett mer gränslöst arbete då varken tid eller rum längre avgränsar mellan arbete och privatliv. Tidigare forskning belyser att det nya sättet att arbeta medför svårigheter att skapa en balans mellan arbete och privatliv. Syftet med föreliggande studie var att bidra med en ökad förståelse för hur rektorer hanterar det gränslösa arbetet och i vilken utsträckning IKT och socialt stöd är relaterat till deras förmåga att hantera det gränslösa arbetet. Materialet har analyserats utifrån Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell, Clarks (2000) gränsteori samt relevanta begrepp och tidigare forskning. Nio respondenter deltog i denna kvalitativa studie och resultatet visade att det gränslösa arbetet till största del upplevdes positivt. Samtidigt ställer det högre krav på individen att själv ta ansvar för att hantera balansen mellan arbete och privatliv. IKT har både visats underlätta och försvåra hanteringen av det gränslösa arbetet. Slutligen visar resultatet att socialt stöd inte har en direkt koppling till hur rektorerna hanterar det gränslösa arbetet. Däremot kan socialt stöd fungera som en buffert för att öka förmågan att hantera effekterna av det gränslösa arbetet. / Worklife has undergone major changes in recent decades, partly as a result of digitalization development. Information- and communication technology (ICT) enables a more boundaryless work, since neither time nor space no longer separates work from private life. Earlier research highlighted that the new way of working causes difficulties in balancing work and private life.  The aim of the present study was to contribute to an increased understanding of how the principals handle the boundaryless work and to what extent ICT and social support are related to their ability to handle the boundaryless work. The result has been analyzed from Karasek and Theorells (1990) demand, control and support model, Clarks (2000) border theory and relevant concepts and previous research. Nine respondents participated in this qualitative study and the result showed that the boundaryless work is mostly positive. At the same time it imposes higher demands on the individual to take responsibility for managing the balance between work and private life. ICT has both shown to facilitate and obstruct the handling of boundaryless work. Finally the result shows that social support does not have a direct connection with how the principals handle the boundaryless work. However, social support can act as a buffer to increase the ability to handle the effects of boundaryless work.