In today´s labour market, men and women are segregated, both vertically and horizontally. Exceptions to the rule of gender segregation are few. There is, however, one managerial group where women and men are equal in numbers: school principals. In a short period of time, the distribution in terms of sex among principals in Sweden has changed dramatically. How does gender equality in numbers affect gender equality in a qualitative sense? That is the focus of this thesis. In order to find out, I interviewed eight senior level school principals, on the topics of sex/gender, leadership and gender equality. Three important conclusions were drawn from the interviews. The first one is that there is a strong connection between masculinity and leadership among the principals. When they talk about establishing boundaries and discussing right and wrong, they focus on male principals. In certain situations, no woman is good enough, no matter how good a principal she is. Male principals are described as different, in a positive way. The second conclusion has to do with the way men and women are described. The male principals describe themselves as intuitive and focused on relationship issues – features traditionally labelled as female. The women, however, describe themselves as masculine in some ways. It appears that who and what is labelled as male or female is negotiable among the principals in this study. The final conclusion concerns gender equality. It appears that the strive for gender equality in a quantitative sense has led to a focus on men and masculinity. The strive for gender equality in numbers, seems to put egual opportunitys for men and women at risk.

Liv och hälsa ung är en enkätundersökning bland ungdomar i skolår 7, 9 samt år 2 på gymnasiet i Örebro län. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp för Sverige och Örebro län enligt regeringens folkhälsoproposition samt Örebro läns folkhälsoplan. I skolan har rektorn det yttersta ansvaret, i denna studie valdes rektorer ut för att ge ett ledarskapsperspektiv på ett användande. Uppsatsens syfte äratt undersöka hur resultatet från Liv och hälsa ung undersökningarna används avrektorer för skolår 7-9 i Örebro län. Studien är kvalitativ där nio stycken rektorer iÖrebro län har intervjuats. Datamaterialet analyserades med hjälp utav en kvalitativinnehållsanalys. Resultatet presenteras i form av fem stycken huvudkategorier;mottagning, spridning, nytta, styrning, hinder och 11 underkategorier. I diskussionen behandlas rektorernas användning utifrån studiens teoretiska referensram. Studien visar på ett komplext och varierat användande men företrädesvis används resultatet för att ge en omvärldsbild av ungdomars hälsa och livssituation till lärare och elevhälsa. Dock används resultatet från Liv och hälsaung sällan direkt i beslutsprocessen. Författarna ser möjligheter till vidare studier för att skapa en helhetssyn på användandet av Liv och hälsa ung resultatet bland Örebro läns kommuner. / ”Liv och hälsa ung” is a survey among adolescents in school grade 7, 9 and schoolgrade 2 in upper secondary school in Örebro County. Children and youth is aprioritized target group for Sweden and Örebro County according to the government public health plan and in the public health guiding principles for Örebro County. A principal has the outermost responsibility at school, they where selected to give a leadership perspective. The aim of this study is to investigate utilization of how the result from “Liv och hälsa ung” is used by principals for school grade 7, 9 in Örebro County. The study is qualitative where nine principals in Örebro County have been interviewed. The data was analysed with a qualitative content theory analysis. The result is presented in five main categories; Reception, Dissemination, Benefit, Management, Obstacles and 11 sub categories. Thediscussion handled the principal’s utilization on the basis of the theoreticalframework of this study. The study shows a complex and miscellaneous utilizationof the result but it is mostly used to disseminate information about the adolescent’shealth and situation in life to teachers and the student health care. Although it israrely used in the decision process. The authors see possibilities for further studiesto create a whole image on the utilization of the “Liv och hälsa ung” results inÖrebro County and its municipalities.

Sammanfattning: Studien tar upp aspekter av hur förskolerektorers arbetssituation påverkas av krishantering. Den tar fasta på de psykosociala delarna i deras arbetssituation. Den syftar också till att ta reda på hur det förändrade uppdraget har påverkat deras arbetssituation, och vilka möjligheter de har fått att kunna hantera krisen på bästa sätt. Bakgrund: Coronakrisen har påverkat samhället på många olika plan. Förskola är en av de verksamheter som klassats som samhällsviktig under krisen och måste hålla öppen. Förskolerektorers psykosociala arbetsmiljö framställs i studier och tidigare forskning som bristfällig. Krisen som de måste hantera utöver deras ordinarie uppdrag kan tänkas påverka deras psykosociala arbetsmiljö. Vilken denna studie vill ta reda på om den gör. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur förskolerektorers arbetssituation påverkas av krishantering. Metod: Studien är en fenomenologisk intervjustudie. Sju förskolerektorer från olika kommuner har intervjuats i en semistrukturerad intervju. Studien har en induktiv ansats. Resultat: Analysen visade att deras psykosociala arbetsmiljö påverkades på flera plan, både på ett positivt sätt och på ett negativt sätt. Uppdraget fick en helt annan inriktning, och gick från utveckling till att lösa dag för dag. Kraven på rektorerna minskade på vissa sätt, och ökade på andra. Kontrollen minskade på det stora hela. Det sociala stödet ökade såväl på vissa sätt som minskade på andra sätt. Slutsats: Slutsatserna av denna studie är att rektorernas psykosociala arbetsmiljö påverkats av krishantering. Det som förändras mest är graden av kontroll de har i sitt arbete. Den viktigaste förutsättningen att klara av krisen är det informationsstöd de får från kommunen, då det har avlastat dem.

Fritidshemmets kompletterande uppdrag tas upp i både läroplanen och i skollagen. Vad uppdraget innebär och hur fritidshemmet ska komplettera skolan råder det däremot delade meningar om. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur fritidslärare och rektorer tolkar det kompletterande uppdraget och vad de upplever att det finns för hinder och möjligheter i arbetet. Det här arbetet bygger på en kvalitativ undersökning där empirin utgörs av sammanlagt åtta intervjuer varav fyra genomfördes med fritidslärare och fyra med rektorer. Datamaterialet analyserades med hjälp av Perselli och Hörnells (2019) modell om professionella identiteter, begreppet autonomi taget ur professionsteori samt kvalitetsbegreppet. Våra resultat visar att det finns flera olika tolkningar kring det kompletterande uppdraget bland fritidslärare och rektorer. Resultaten visade också att möjligheterna och hindren som de upplevde fanns i arbetet med uppdraget var associerade med förhållningsätt, synsätt och organisatoriska faktorer. Dessa tillsammans med de olika tolkningarna av uppdraget kan påverka fritidshemsverksamhetens utformning och fritidslärarens roll samt kvaliteten i verksamheten.

Abstract Syftet med studien är att bidra med kunskaper om sfi-rektorers och sfi-lärares uppfattningar om sfi-utbildningens förutsättningar för lärande i relation till sfi-elever med kort skolbakgrund. Frågeställningen som konkretiserar syftet fokuserar på sfi-rektorers och sfi-lärares uppfattningar om dessa förutsättningar generellt, uppfattningar om förutsättningar i den egna organisationen samt uppfattningar om vilka förutsättningar som borde prioriteras. Studien vägleddes av Hoy och Miskel (2013) organisationsteori om skolan som ett öppet socialt system med perspektiven struktur, kultur, individ och politik. Genom ett snöbollsurval valdes två sfi-rektorer och tio sfi-lärare ut. Strukturerade individuella intervjuer genomfördes digitalt och analyserades. Likartade resultat framkom inom de två frågeställningarna. Resultatet visar att sfi-rektor anses kunna påverka sfi-organisationen och lärarbehörigheten. Förutsättningar för lärande påverkas vidare av samarbete mellan sfi-lärare, sfi-rektorers och sfi-lärares förståelse för sfi-elevers situation och språkliga kartläggningar. Resultatet visar även att sfi-lärares motivation och val av innehåll i undervisningen liksom intressekonflikter inom sfi-organisationer och samverkan mellan sfi-utbildning och praktikplatser framhålls som betydelsefulla förutsättningar. Resultatet visar även att prioriterade förutsättningar för lärande är tydligt ledarskap, specialpedagogisk kompetens och språkstöd, sfi-rektorers och sfi-lärarnas förståelse för sfi-elevernas situation, språklig kartläggning. Dessutom prioriteras fler yrkespraktiska språkinriktningar, att sfi-lärare och myndigheter relevanta för sfi-elever samverkan kring sfi-elevers psykiska hälsa samt att sfi-utbildningens status ökar. Nyckelord: sfi-rektorer, sfi-lärare, sfi-utbildning, sfi-elever, förutsättningar, organisationsteori om skolan som ett öppet socialt system

Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagoger och rektorers attityder till användandet av utomhuspedagogik på två skolor belägna på olika geografiska platser i Sverige. Båda skolorna har en rik närmiljö och befinner sig på landsbygd. Syftet är således att jämföra skolorna för att se om det finns andra aspekter än närmiljön som kan vara eventuella möjligheter eller hinder för användandet av utomhuspedagogik. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer.De frågeställningar som är utgångspunkt i vårt arbete är:• Hur ser pedagoger och rektorers attityder ut till att bedriva utomhuspedagogik?• Hur använder pedagoger sig av utomhuspedagogik, främst i grundskolans tidigare år ide naturorienterade ämnena?• Vilka möjligheter och hinder ser pedagoger och rektorer med att kunna bedrivautomhuspedagogik på sin skola?Genom hela arbetet används pragmatismen och Deweys vedertagna begrepp som teoretisk utgångspunkt och analysverktyg.I resultatdelen presenteras pedagogerna och rektorernas samsyn kring utomhuspedagogik, men också det som skiljer dem åt. Alla respondenter hade positiva attityder till utomhuspedagogik och skolornas rika närmiljö, men i själva användandet av den spelar det geografiska läget roll. Skillnader mellan skolorna är deras attityder till att vara ute i alla väder och årstider. Även aktiviteternas karaktär speglas av det klimat som präglar de två olika geografiska platserna.Nyckelord: Attityder, geografiskt läge, grundskola, grundskolans tidigare år, hinder, learning by doing, lärande, möjligheter, NO, närmiljö, pedagoger, rektorer, utomhuspedagogik.

Genom att läsa Skolinspektionens granskningsrapport från 2014, Teknik – gör det osynliga synligt, förstår jag att problemen med skolämnet teknikämnet är många. Brist på behörig alärare och svårigheter med att tolka syfte, kunskapskraven och det centrala innehållet framhålls. Skolverkets statistik 2020 säger dessutom att andelen behöriga tekniklärare minskar från 48,6 % läsåret 18/19 till 47,5 % läsåret 19/20 (Skolverket, 2020) även om antalet behöriga lärare generellt har ökat med 17,6 % i hela landet. Endast ämnet ”svenska som andraspråk” med 41,1 % behöriga lärare ligger sämre till. Med det som bakgrund är jag intresserad av att fördjupa mig inom och undersöka hur elever, lärare och rektorer ser på teknikämnet. Uppsatsen presenterar en undersökning av vad elever i årskurs 9, lärare samt skolledning uttrycker gällande skolämnet teknik. Samtliga aktörer har svarat på en enkät med 3 frågor varav de 2 första var gemensamma och den tredje specifik för gruppen. I undersökningen har jag intresserat mig för vilka attityder till teknikundervisning som framträder. Denna studies resultat visar att attityderna är positiva till att man läser teknik i skolan men ämnet anses av både elever och lärare som mindre viktigt och ämnets i vissa fall ensidiga innehåll och syfte ifrågasätts av vissa elever. Några av de attitydprofiler som kommit fram är: • Teknik är underordnat mänskliga, sociala och biologiska aspekter - som är viktigare för mig. • Teknik är för ensidigt inriktat mot teknikyrken. Jag vill ha en bredare bas, jag vill vara mer allmänbildad. • Teknik är positivt, vårt samhälle bygger på det och vi behöver kunskaper. Bra attkombinera med andra ämnen Som ni ser är de både positiva och negativa och det visar en bred spridning på hur teknikämnet i skolan uppfattas. / Through reading the said report I realized that the challenges with the technology subject are many. The lack of qualified teachers and difficulties in interpreting the purpose, thek nowledge requirements and the core content are emphasized. The National Agency for Education's statistics in Sweden for 2020 also mentions that the proportion of qualified technology teachers decreased from 48,6 % in the school year 18/19 to 47,5 % in 19/20 even though the general number of qualified teachers has increased by 17,6 % nationwide. Only the subject "Swedish as a second language" with 41.1 % qualified teachers is worse off. Based on that observation I am interested in immersing myself into the attitudes of students, teachers, study and career counsellors as well as principals towards the technology subject. The essay presents a survey of what students in year 9, teachers, school management and counsellors have expressed with regards to the technology subject. All respondents have answered a questionnaire with 3 questions, 2 of which were common for all groups and the third one specific for their respective sub-group. In my research, I have been interested in the attitudes towards technology teaching that emerge in the school. The outcome of the study shows that there is a positive attitude towards the technology subject but it is perceived as less important by both teachers and students and that the sometimes one-sided content and purpose is questioned by some students. Some of the attitudes that occur are: • Technology is subordinate to human, social and biological aspects, which are more important to me. • Technology is far too focused on the technology profession, I want to be more educated. • Technology is positive, it is the base of our society and we need the knowledge. Good to combine with other subjects in school. As you can see it´s both positive and negative opinions about technology in school and it shows a wide spread of how the subject is perceived in school.

Syftet med studien är att beskriva och problematisera hur rektorer verksamma inom år f-6 resonerar om satsningen på digitalisering utifrån begreppet likvärdighet. Åtta rektorer på olika skolor är intervjuade. Resultatet visade att rektorerna på olika sätt bedriver skolutveckling inom området digitalisering för att uppnå likvärdighet inom verksamheten. I resultatet framkommer dock skillnader i hur långt verksamheterna kommit både inom skolor och mellan skolor utifrån; digitalisering, digital kompetens och likvärdighet.  Rektorerna lyfter olika lokala orsaker till att verksamheternas digitala implementering kommit olika långt. En slutsats som går att dra efter resultat är vilka komplexa förutsättningar en rektor har att arbeta efter för att uppnå likvärdighet genom digitalisering. Rektorerna lyder under ett dualistiskt ledarskap, både från kommun och stat. Rektorerna är således klämda mellan yttre och inre ramar som påverkar verksamheten. I studiens resultat kommer detta till uttryck genom att samtliga rektorer upplever att de måste välja och prioritera olika skolutvecklingsområden. Det kan leda till att det uppstår en ojämlikhet inom området digitalisering. / The purpose of the study has been to describe and problematize how principals are perceiving equity in digitalization based on the concepts in K-6. Eight principals at different schools from the same municipality have been interviewed. The results show that principals use various methods to conduct school development of ​​digitalization in order to achieve equality within the school. Inparticular the results show that there are differences in how far the development of digitalization, digital skills and equivalence has reached both within schools and between schools. The principals have different points of focus in managing the digital implementation. One conclusion based on the analysis is the complex conditions a principal must work under to achieve equality through digitization. The principals are caught between leadership from the municipality and the state. This study shows that all principals must choose individually an area to develop within their school. This can lead to inequalities in the field of digitalization.

Programmering implementerades formellt i juli 2018 i den svenska läroplanen och krävde att alla tekniklärare i grundskolan integrerade programmering i sin undervisning. Den här uppsatsen bygger på en enkätundersökning där totalt 91 rektorer i Sydsverige har medverkat för att få fram deras perspektiv på utmaningar med den nya reformen. Utgångspunkten är att kunna besvara frågan: Vilka utmaningar beskriver rektorerna gällande lärarnas undervisning om programmering i teknikämnet? Under analysen av data identifierades flera utmaningar. Trots att rektorer har en skyldighet att erbjuda kompetensutveckling, visar resultatet på att det är just kompetensen hos lärare inom programmering som är en av mest framträdande utmaningarna. Rektorerna beskrev även resurser som en utmaning för lärarna samt svårigheter med att skapa en förståelse om programmeringens innebörd i läroplanen. / Programming was formally enacted in July 2018 in the Swedish school curriculum. The new implementation required that all compulsory school technology teachers integrate programming into their teaching. It posits that the school needs to change and establish possibilities for success with the assignment. A survey was conducted of 91 principals in southern Sweden to elicit their perspectives on challenges due to the new reform. Our aim is to answer the question: What challenges do the principals describe regarding teachers’ teaching of programming in the subject technology? During the analysis of the data, multiple challenges were identified. The principals have an obligation to offer competence development to their teachers, however, one of the main findings is that principals consider that their teachers lack competence. Resource challenges are as well described by the principals and the difficulty to create an understanding of what programming implies in the curriculum.

This thesis addresses the local reception and use in Sweden of the major international large scale assessments (ILSAs) of student performance: Programme for International Student Assessment (PISA), Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS), Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) and International Civic and Citizenship Education Study (ICCS). The aim is to describe and analyze how Swedish teachers, principals and school directors interpret and possibly use ILSAs in their professional practice. ILSA is treated here as a new idea or a new social technology defining what constitutes good (or bad) education. The theoretical framework combines a top-down perspective provided by Rogers’ (2003) Diffusion of Innovation theory, and a complementary, more critical Policy Enactment approach (Ball et al. 2012), stressing the import-ance of context and local actors’ perspectives. Empirically, the thesis is based on 40 semi-structured interviews carried out in the 2011-2012 school year with teachers, principals and municipal school directors in five municipalities and 12 compulsory schools, selected to cover diverse municipalities, schools, and respondents. The respondents perceive ILSAs as valid evaluations of the Swedish school system. Most think it is important to compare results of different nations, although ILSA is not expected to cover the whole curriculum. Most interviewees are aware that Swedish ILSA results have been declining for years and perceive an urgent need to reverse this trend. However, few of the directors, principals or teachers believe that Swedish schools are in a deep crisis, as described in Swedish media. The participants frequently regard schools as primary determinants of ILSA results, and few blame family, socio-economic, cultural and contextual factors for the Swedish decline in ILSA rankings. There are significant differences between the three occupational groups in their reception and use of ILSA. Municipal school directors who are very well-informed emphasize the influence of ILSA on their local development efforts. Principals and teachers say that ILSAs have had modest direct effects on their work, but they argue that poor Swedish results in international assessments have had indirect effects, for instance by prompting the introduction of a new national curriculum. / <p>Contains an English summary.</p>