Vad vi framför är ett alternativ till idealismen och vi bemöter det ideella med relationell ontologi. Vi jämför Peter van Inwagen (2011), Bryan E. Bannon (2011), Achille Varzi (2016), Gil C. Santos (2015) och Robin Durie (2002) för att skapa en förståelse för vad relationell ontologi innebär. Vidare väljer vi att använda Andrew Benjamins (2015) definition för vidare struktur av vår teoretiska metod. Denna konkretisering menar på att vår tillblivelse är skapad utifrån relationer, ett utbyte mellan singulariteter, de punkterna som definierar en artefakt eller ett fenomen. Vidare analyserar vi analog skissteknik och applicerar den analysen och dess beståndsdelar på digitala tekniker som bildredigering och 3D modellering i vad vi kallar den Rhizo – Singulär analys som process metoden. Vad vi får ut är ett alternativt sätt att skapa vilket vi väljer att definiera som relationell avbildning, med detta utmanar vi idealismen och de ideella mönsterbilderna (Ohlsson, 2013). Med andra ord att vi förhåller oss till en öppenhet och de förvrängningar inom sinnes – världen utifrån Aristoteles och estetiken enligt Danius, Sjöholm, & Wallenstein (2012). Vi diskuterar de val som vi gör i designprocessen och fortsätter att argumentera för öppna förhållningssätt och förståelse som vi hämtar och jämför från Benjamin (2015) och Deleuze & Guattaris (1987) rhizomen. Undersökningen och den metoden vi skapar kan bli förstådd samt tillämpad i flertalet variationer. Slutgiltligen att den teoretiska metoden växer och förändras utav personer i en plural händelse vilket är Rhizo - Singulär analys som processmetoden. / We present an alternative to idealism and we meet the ideal with the concept of relational ontology. We compare Peter van Inwagen (2011), Bryan E. Bannon (2011), Achille Varzi (2016), Gil C. Santos (2015) and Robin Durie (2002) to create an understanding for what relational ontology is or could be. We choose Andrew Benjamin's (2015) definition to structure our theoretical method. This concretization means relations are fundamental for our becoming as people and objects. Relations are an exchange between singularities, the points which define an artefact or a phenomenon. Continually we analyze sketching techniques and apply that analysis and its components on digital techniques as photo editing and 3D modeling in what we call the Rhizo – Singular analysis as a process method. What we get from doing this is an alternative way of creating which we choose to define as a relational imaging, with this we challenge the idealism and the ideal pattern images (Ohlsson, 2013). In other words we approach to a openness and the material worlds distortions from Aristoteles and the aesthetics of Danius, Sjöholm, & Wallenstein (2012). We discuss the choices that we have made in the design process. We continue to argue for the open approach, the understanding which we gain and compare from Benjamin (2015) as well as Deleuze & Guattari’s (1987) rhizome. In other words the research, it's methods themselves can be understood and be applied in several variations. Finally the theoretical method grows and changes by people in a plural event that is Rhizo - Singular analysis as a process method.

The purpose of this study is to investigate the situation of homeless people, how they perceive the efforts of the social-services and what opportunities and limitations there is for homeless people to live a health-promoting life. Through qualitative interviews with five acute homeless people I interpreted the results based on the salutogenic perspective of KASAM and the theory of relational power. Results show that homeless people are a vulnerable group with a weak social network, a life characterized by addiction and mental healthproblems and with a limited participation in the society. They express both positive and negative experiences of the social-services, mostly negative. Despite their difficult situation, I found that they have the potential to live a health-promoting life if they are able to manage their existence by accessing alternative social resources such as significant relationships or a religious belief, meaningful activities and the understanding of how they ended up in this situation. Homeless people would like for the social-services to work faster and to design requirements and support based on their individual conditions and needs. Priority initiatives include housing, drugtreatment, occupation and support through good relationships and conversations.

I denna studie undersöker vi specialpedagogers tankar kring relationers betydelse i deras roll som handledare för lärare. Vi utforskar även relationella faktorer som främjar ett bra samarbete med lärare. Vår teoretiska förankring är relationell pedagogik och studien tar utgångspunkt i såväl svensk som internationell forskning i ämnet. Undersökningsmetoden vi använder är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger i skola och förskola. Resultaten av intervjuerna sammanställs och presenteras utifrån fyra teman som vi funnit i svaren från specialpedagogerna. I innehållsanalysen och tolkningen av resultaten utgår vi ifrån vår valda teori, relationell pedagogik, och i vår diskussion tar vi avstamp utifrån litteratur om perspektiv på handledning samt tidigare forskning om relationskompetens inom handledningssituationer. Resultaten i vår studie belyser att samtliga specialpedagoger framhåller att goda relationer mellan dem och de handledda pedagogerna är en viktig del i deras arbete. Vidare indikerar resultaten att dialog och samtal är avgörande för att skapa relationer. Att skapa förtroende, vara ödmjuk, uppmuntrande, lyhörd, inlyssnande, nyfiken, tydlig, respektera varandra samt vara genuint intresserad av vad pedagogerna har att säga, är några relationella faktorer som specialpedagogerna anser vara viktiga att bemästra för att skapa och bygga relationer med de lärare som de handleder. En annan upptäckt som görs i studien är att relationsskapandet för specialpedagogen är en kombination mellan ontologisk och instrumentell relationsorientering, (Kullenberg & Eksath, 2017), samt en kombination mellan "det mellanmänskliga" och " det sociala" inom relationer (Bubers teori i Aspelin, 2016). Det vill säga relationer byggs och upprätthålls genom att specialpedagogerna är tillmötesgående och genom spontana samtal där man lär känna varandra på ett personligt och naturligt sätt. Samtidigt anser de att man måste vara tydlig, göra några avgränsningar och visa varandra respekt. Här arbetar specialpedagogerna målmedvetet med att skapa relationer med syftet att få ett bra samarbete med lärarna för att hitta lösningar till deras gemensamma elever. / In this study, we examine special educationals needs co-ordinators (SENCO) thoughts about the importance of relationships in their role as coaches for teachers. We also explore relational factors that promote good collaboration with teachers. Our theoretical foundation is relational pedagogy and the study is based on both Swedish and international research in the subject. The research method method we use is qualitative, semi-structured interviews with five SENCOs in school and preschool. The results of the interviews are compiled and presented based on four themes that we have found in the answers from the SENCOs. In the content analysis and interpretation of the results, is based on our chosen theory, relational pedagogy, and in our discussion is based on literature on perspectives on coaching and previous research on relational competence in coaching situations. The results of our study highlight that all SENCOs emphasize that good relations between them and the educators they coach are an important part of their work. Furthermore, the results indicate that dialogue and conversation are crucial for creating relationships. Creating trust, being humble, encouraging, responsive, listening, curious, clear, respecting each other and being genuinely interested in what educators have to say, are some relational factors that SENCO consider important to master in creating and building relationships with teachers they coach. A conclusion drawn in the study is that for a SENCO building relations means a combination between ontological and instrumental relationship orientation (Kullenberg & Eksath, 2017) and a combination of "the interpersonal" and "the social" in relationships (Bubers teori i Aspelin, 2016). That is, relationships are built and maintained by the SENCOs being accommodating and through spontaneous conversations where you get to know each other in a personal and natural way. At the same time, they believe that you have to be clear, make some boundaries and show each other respect. Here, the SENCOs work purposefully to create relationships with the aim of having a good collaboration with the teachers to find solutions for their common students.

This independent work aims to research the creation of relationships between teachers and students in the leisure centres. To get a concrete area of research, four leisure teachers at two different schools will be interviewed. The schools are located in different areas with different socioeconomic conditions. Through the interviews, the leisure teachers’ personal interpretation of a good relationship, their different strategies for creating good relationships, and how the relationship is favorable for the students, are to be examined. This is to gain a deeper understanding and knowledge of the subject, which includes relationship-building processes at leisure centres.  This will be studied to see how staff att leisure centre establishments talk about relationships and relationship-building processes. They all talk about building trust, security and care. These are also theoretical concepts by Jonas Aspelin. The results clearly show all respondents are familiar with the importance of good relations with students. / Det som kommer att undersökas i detta självständiga arbete är relationsskapandet mellan lärare och elever i fritidshemmets verksamhet. För att få ett konkret undersökningsområde så kommer fyra fritidslärare på två olika skolor att intervjuas. Skolorna ligger i skilda områden med olika socioekonomiska förhållanden. Genom intervjuerna, undersöks fritidslärarnas personliga tolkning av en god relation, deras olika strategier för att skapa goda relationer, samt hur relationen är gynnsam för eleverna. Detta för att få djupare förståelse och kunskap kring ämnet som omfattar relationsskapande processer på fritidshem.  Arbetet syftar till att se hur personal på fritidshemsverksamheter pratar om relationer och relationsskapande processer. Samtliga talar om att bygga upp förtroende, trygghet och omsorg. Dessa är även teoretiska koncept av Jonas Aspelin. I resultaten framkommer det tydligt att samtliga respondenter är bekanta med vikten av goda relationer med eleverna.

The purpose of the study is to examine the leisure educators perspectives and attitudes regarding the inclusions and exclusions that occur between the pupils. A particular focus will be the dilemma of the right to protect a comradeship versus the obligation to give others access. The survey questions are: How do the leisure educators perceive that inclusions and exclusions take place between the pupils? How do leisure educators work to make pupils feel involved in comradeships? How do the leisure educators react to the dilemma that can arise when a choice must be made between, on the one hand, protecting a comradeship and, on the other hand, ensuring that all pupils are given access? The theoretical starting points of the study are Foucault's theory of power and relational pedagogy with the analytical concepts alienation and co-existence and collaboration. The study method is five semi-structured interviews with a total of six working leisure educators. Prominent conclusions are: that exclusions have a negative effect on well-being and schooling. Leisure educators way of working is that the pupils should be able to accept each other rather than that they should necessarily be good friends. In relation to the dilemma, we have stated that not all pupils always need to be involved in a particular comradeship, but that it is important to work for everyone to have someone. / Studiens syfte är att undersöka fritidshemspersonalens perspektiv och förhållningssätt gällande de inkluderingar och exkluderingar som sker inbördes mellan eleverna. Ett särskilt fokus kommer att vara dilemmat kring rättigheten att skydda en praktikgemenskap kontra skyldigheten att ge andra tillträde. Undersökningsfrågorna är: Hur upplever fritidspersonalen att inkluderingar samt exkluderingar sker inbördes mellan eleverna? Hur arbetar fritidspersonalen för att elever ska känna sig delaktiga i gemenskaper? Hur ställer sig fritidspersonalen till det dilemma som kan uppstå när ett val måste göras mellan å ena sidan att skydda en praktikgemenskap och å andra sidan att säkerställa att alla elever ges tillträde? De teoretiska utgångspunkterna för studien är Foucaults teori om makt och den relationella pedagogiken med analysbegreppen alienation samt sam-varo och sam-verkan. Studiens metod är fem semistrukturerade intervjuer med totalt sex arbetande fritidspersonal. Framträdande slutsatser är: att exkluderingar och utanförskap påverkar välmående och skolgång negativt. Att personalens arbetssätt är att eleverna ska kunna fungera tillsammans snarare än att de nödvändigtvis ska vara goda vänner. I förhållande till dilemmat har vi konstaterat att alla elever inte alltid behöver få vara med i en särskild gemenskap, men att det är viktigt att arbeta för att alla ska ha någon.

Sammanfattning Coronapandemin slog till våren 2020 och skapade oro hos befolkningen och på skolor. På nationell nivå bestämdes att grundskolor skulle hållas öppna och undervisning fortsätta som vanligt och inte ske på distans. Trots detta direktiv agerade lärare olika på lokal nivå utifrån egna eller lokala rektorsbeslut. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i reflektiv skoldidaktisk teori (Uljens, 2011) och relationell teori (Aspelin, 2018), undersöka och öka kunskapen om hur lärare i naturorienterande ämnen på mellanstadiet beskriver hur de distansundervisade hemmavarande elever i ämnesspecifik läsförståelse, samt hur de upprätthöll relationerna med eleverna under våren 2020. Nio mellanstadielärare intervjuades enskilt utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Analysen skedde utifrån realistisk tolkning (Kvale & Brinkmann, 2020) av respondenternas berättelser av ord och begrepp i naturorienterande ämnen och analysen av det empiriska materialet utgick från studiens tre forskningsfrågor, tolkning av nationella direktiv, didaktiska ställningstaganden och upprätthållande av relationer, och i detta arbete uppkom 16 kategorier. Resultatet av studien visade på en stor variation i respondenternas svar gällande alla forskningsfrågor. Studiens huvudsakliga bidrag till tidigare forskning är resultatet som visar att lärare tolkade direktiven från staten på nationell nivå på olika sätt. Studien visar även att det kan finnas en utmaning att variera undervisningen i naturorienterande ämnen och stödja elevers ämnesspecifika läsförståelse vid distansundervisning. Lärarens didaktiska val i undervisningens vad, hur och vem/vilka vid distansundervisning kan härmed vara avgörande. En övervägande del av lärarna i studien uttryckte utmaningar i att upprätthålla relationer och vår studie kom fram till att i de fall där lärare fick till interaktiva möten via digitala videokanaler kunde lärarna skapa en personlig kontakt där de kunde bekräfta eleverna, som därmed kunde se och bli sedda, på ett såväl känslomässigt som ett kunskapsmässigt plan. Då studien har gett sig in på ett outforskat fält på nationell nivå är vidare forskning i de didaktiska och relationella val som lärare gjorde vid coronapandemins första våg våren 2020 av största vikt för att lärare, när Sverige återigen hamnar i en pandemiliknande situation, ska kunna upprätthålla sina relationer med eleverna och samtidigt ge en likvärdig utbildning i ämnesspecifik läsförståelse och ett eventuellt speciallärarstöd, vare sig eleverna är hemma eller i skolan. / Abstract The Covid-19 (Corona) pandemic struck in the spring of 2020, creating concern and anxiety amongst the population at large and in schools especially. The authorities decided at a national level that primary schools should remain open and that education should continue as usual, as opposed to teaching remotely via digital media. Despite this directive, teachers at the local level acted differently, making their own decisions or following those of their local principals. The purpose of this study, which is based on reflective school didactic theory (Uljens, 2011) and relational theory (Aspelin, 2018) is to investigate and broaden our knowledge of how middle school teachers in science subjects described how they taught students who remained at home in subject specific reading comprehension. The study also examines how they maintained their relationship with students at home during the spring of 2020 from a school didactic and relational perspective. Nine middle school science teachers were interviewed individually following a qualitative, semi-structured form of interviews. The analysis reflects a realistic interpretation (Kvale & Brinkmann, 2020) of the teachers’ accounts as to how they had taught remotely, and the analysis of the empiric material was based on the study’s three research questions: interpretation of national directives, didactic choices and maintaining relationships. The results of the study revealed considerable variation in the respondents’ answers to all research questions. The study’s main contribution to previous research illustrates how teachers interpreted directives from the state at the national level in different ways. The study also shows that different ways of teaching science subjects and supporting students’ subject specific reading comprehension can be challenging when teaching remotely. Consequently, the teacher’s didactic choice, the teachings what, how and who/which in remote teaching can be decisive. Most of the teachers interviewed for the study experienced challenges in maintaining relationships. However, the study concluded that in cases where teachers had interactive meetings via digital video channels, they found it was possible to create a personal contact and relate to the students who could see and be seen on an emotional as well as educational level. As the study focused on an unexplored field at the national level, further research into the didactic and relational choices that teachers made during the first wave of the pandemic in the spring of 2020 is of the utmost importance, so that in the event of further waves of the virus, teachers will be able to maintain their relations with students and at the same time provide the same teaching experience for subject-specific reading comprehension and any special needs support whether the students are at home or at school.

Syftet med den här studien är att belysa faktorer som möjliggör eller hindrar förståelsen av likhetstecknet hos elever och dess övergång mellan aritmetik och algebra. Med en systematisk litteraturstudie som metod söktes vetenskapliga artiklar som sammanställdes i fem olika kategorier. Svårigheter i tidig algebra, matematikens språk, relationell/instrumentell förståelse samt relationella tolkningar och till sist lärarperspektivet. Resultatet från den systematiska litteraturstudien bekräftade att elever inte har en relationell förståelse av likhetstecknet. Artiklarna visade framför allt att traditionell aritmetikundervisning hindrar elevers utveckling i algebraiskt tänkande. Uppgifter med operationer skrivna i vänsterled visade sig stärka elevers instrumentella förståelse av likhetstecknet. Ett instrumentellt och relationellt språk (både skriftligt och verbalt) framträdde också som en avgörande faktor för elevers förståelse. Utifrån artiklarnas resultat undersöktes vilka faktorer av likhetstecknet som elever får möjlighet att öva i digitala spel med hjälp av en innehållsanalys. Det visade sig att de digitala spelen i den här studien inte är utformade för att stödja elevers relationella förståelse av likhetstecknets betydelse utan fortsätter att stärka den instrumentella förståelsen hos elever. / The purpose of this study is to illustrate factors concerning the concept of the equal sign and its impact on the transition from arithmetic to algebra. Using a systematic literature study as a method, scientific articles were compiled into five different categories. Difficulties linked to early algebra, The language of Mathematics, Relational/instrumental understanding as well as relational interpretations and finally the Teacher perspective. Our systematic literature review confirmed that students do not have a relational understanding of the equal sign. Indeed, it highlighted that traditional arithmetic teaching methods tended to hinder student development in algebraic thinking through tasks, such as operations being on the left side of the equal sign and the answer as an outcome on the right side of the equal sign. This has been shown to strengthen students' instrumental understanding of the sign rather than dismantling it. Further, instrumental, and relational language (both written and verbal) proved to be decisive factors in students’ learning. Based on the results of our scientific articles, we undertook a content analysis of digital resources and examined whether the equal sign strengthens students instrumental or relational understanding of the equal sign. It turned out that the digital games analysed in this study are not designed to support students’ relational understanding of the equal sign but continues to strengthen their instrumental understanding.

Studiens syfte är att lyfta och bidra med kunskap om förskollärares arbete med de tysta barnen i förskolan och genom detta belysa ett underbeforskat område, som av erfarenhet är av relevans för den pedagogiska praktiken. Studien antar en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer. Förskollärarna i studien arbetar på olika förskolor med barn i ålder 1–6 år i två olika kommuner. Teoretiskt tar studien sin utgångspunkt i det relationella perspektivet för analys av resultatet med fokus på relationer och kommunikation. Resultatet visar på att de tysta barnen i förskolan oftast uppfattas som de blyga och eller försiktiga barnen i förskolan, vilket alla studiens förskollärare var överens om. Av resultatet framkom relationens betydelse, kommunikation och förskollärarens förhållningssätt som viktiga aspekter som påverkar arbetet med de tysta barnen i förskolan. Förskollärarna i studien poängterar vikten av att de tysta barnen inte glöms bort och att dem synliggörs mer utifrån sina egna förutsättningar och behov. Utifrån resultatet visar förskollärarnas berättelser, att de anser att arbetslaget har större möjlighet att tillgodose de tysta barnens olika behov om arbetslaget arbetar som ett team och har samma mål och synsätt på arbetet. I diskussionskapitlet diskuteras studiens resultat och vad dessa innebär för förskollärares uppdrag i förhållande till vald teori, bakgrund och tidigare forskning. Aspekter som framkommit under arbetes gång som kan ha påverkat studiens resultat i form av metodval, tillförlitlighet och trovärdighet diskuteras och utvärderas i en metoddiskussion och avslutningsvis lyfts förslag för vidare forskning fram.

I nuläget finns det mycket begränsad kunskap kring avslut i psykologisk behandling. Olika terapiinriktningar läggerolika fokus och tyngd vid slutskedet av terapin. Inom relationell terapi anses avslutet vara en för dyaden betydandedel av terapin. I denna kvalitativa uppsats har reflexiv tematisk analys använts för att studera interaktioner ochskeenden under det avslutande samtalet i en 16-sessions BRT ur forskningsprojektet LURIPP. Videofilmer från sexolika dyader har analyserats med en inledningsvis induktiv ansats. I formuleringen av de tre teman som framkom uranalysen användes relationella termer och modeller. De slutgiltiga temana benämns relation, ovilja och framåt. Varjeenskilt tema innehåller olika aspekter som presenteras och sedan diskuteras. Förslag på vidare forskning ges.

An interest to establish a study about educators' relational competence aims to identify which descriptions educators gives on their professional approach to children in early childhood education. The importance of identifying how professions define the need for special support has a significance for how educators' relational approach appears in an education characterized by relational meetings, regardless of special needs or not. The method of data collection is covered by both focus group interviews and four structured observations of educators' approaches. The study has been constructed around a relational perspective as a theoretical model to formulate themes in the interview. The perspective has also been applied to design categories in purpose to analyze the educators' approach during the observations. The categories during the observation are covered, among other things by the central concepts where relationship, meeting, dialogue, and approach has been used to interpreting the educators' approach during the analysis process. The result of how relational competence and approach can be distinguished, the educators' discussions indicates that relationships and the importance of responsiveness and flexibility is necessary in the meeting with children and special needs. During the observations, the approach of the educators' could be distinguished and indicates of a relational approach and competence when they showed presence, relational flexibility, and a prominent knowledge of how they create equal conditions for development and learning. For professional development, the educators' consider competence development for creating continuous progress of relational meetings in children's education. / Ett intresse att utföra en studie kring pedagogers relationella kompetens, har syftat till att identifiera vilka beskrivningar pedagoger ger av ett professionellt förhållningssätt i mötet med barn inom förskolan. Vikten av att synliggöra och identifiera hur olika yrkesprofessioner definierar behov av särskilt stöd har även betydelse för hur pedagogers relationella förhållningssätt kan synliggöras i en verksamhet som präglas av relationella möten, oavsett om där finns särskilda behov eller inte. Metoden för datainsamling omfattas av både fokusgruppsintervju och fyra strukturerade observationer av pedagogers förhållningssätt. Med en utgångspunkt i ett relationellt perspektiv har studien konstruerats runt en teoretisk modell för att formulera vilka teman som intervjun behandlat, samt hur den teoretiska modellen har utformat kategorier för att synliggöra pedagogernas förhållningsätt under observationerna. Kategorierna under observationen omfattas bland annat av teorins centrala begrepp där relation, möte, dialog och förhållningssätt ligger till grund för hur pedagogernas förhållningssätt har tolkats under analysprocessen. I resultatet över hur relationell kompetens och inkluderande förhållningssätt kan urskiljas, tyder pedagogernas gemensamma diskussioner på att relationer och vikten av lyhördhet och flexibilitet är viktiga förutsättningar i mötet med barn och särskilda behov. Under observationerna synliggjordes även pedagogernas aktiva handlande. Deras aktörskap tyder på ett relationellt förhållningssätt när pedagogerna visade en närvaro, relationell flexibilitet och en framträdande kunskap över hur de skapar likvärdiga förutsättningar till utveckling och lärande. För en fortsatt professionsutveckling anser pedagogerna att kompetensutveckling är avgörande för att skapa förutsättningar att ständigt utvecklas inom de relationella mötena i förskolan.